Enheten för global handel

Enheten för global handel
YTTRANDE
2000-06-22
Dnr 1001-2182-1999
Sändlista
Utrikesdepartementet
Lotta Fogde, UD
Enheten för internationell handelspolitik
Arne Rodin, UD-IH
Anders Ahnlid, UD-IH
Teppo Tauriainen, UD-IH
Martin Brodén, UD-IH (med bilagor)
Henry Olsson, JU-L3
Per Holmstrand, PRV
Representationen i Genève
Representationen i Bryssel
Marie-Claire Swärd-Capra,
OECD-delegationen.
Cecilia Julin, Amb Washington
En kartläggning av immaterialrättsliga
problem utomlands utifrån svenska intressen
UD-IH remiss 1999-09-02
Tre svenska branscher som särskilt har drabbats av
immaterialrättsliga problem i utlandet är läkemedelsindustrin,
musikindustrin och mobiltelefonindustrin.
De länder och regioner där nämnda branscher generellt sett drabbas
av de största problemen är följande:

Vad gäller läkemedelsindustrin är dessa länder : Argentina,
Brasilien, Egypten, Förenade Arabemiraten, Indien, Israel,
Jordanien, Kina, Kuwait, Ryssland, Sydafrika, Taiwan,
Thailand, Turkiet och Ukraina. Prioriterade WTO-länder är
Argentina, Egypten, Indien, Sydafrika, och Turkiet.

Vad gäller musikindustrin är dessa länder: Brasilien, Estland,
Israel, Kina, Malaysia, Mexiko, Polen, Ukraina, Ryssland och
Taiwan.

Vad gäller mobiltelefonindustrin ligger dessa länder i
Sydostasien, Mellanöstern, Latinamerika och Afrika.
Länderspecifik information är konfidentiell.
De viktigaste konkreta immaterialrättsliga problemen som drabbar
de svenska företagen är:

Intrång i industriella rättigheter eller upphovsrätt och
närstående rättigheter.

Avsaknad av immaterialrättslagstiftning eller brister i denna.

Dålig efterlevnad av gällande immaterialrättslagstiftning.
BOX 6803, 113 86 STOCKHOLM
BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89
TELEFON 08-690 48 00, FAX 08-30 67 59
POSTGIRO 95 39 81-8
INTERNET: http://www.kommers.se
Yttrande
2000-06-22
Sida 2(39)
En kartläggning av immaterialrättsliga problem utomlands utifrån
svenska intressen ...................................................................................... 1
1. Inledning ............................................................................................... 3
1.1 Uppdraget................................................................................................. 3
1.2 Metod ........................................................................................................ 3
1.3 Avgränsning ............................................................................................. 4
2. Allmänt om immaterialrättsliga problem i utlandet ............................ 4
2.1 Definition .................................................................................................. 4
2.1.1 Immaterialrättsliga intrång .............................................................................4
2.1.2 Avsaknad av immaterialrättslagstiftning eller brister i denna ........................5
2.1.3 Bristfällig tillämpning av immaterialrättslagstiftning ....................................5
2.2 De områden som särskilt berörs och de ekonomiska intressen som
står på spel ..................................................................................................... 6
2.2.1 Internationellt .................................................................................................6
2.2.2 Sverige ...........................................................................................................6
3. De viktigaste problemen region- och ländervis ................................... 7
3.1. Asien ........................................................................................................ 8
3.1.1 Allmänt om Asien ..........................................................................................8
3.1.2 Konkreta problem i specifika länder ..............................................................9
3.2 Oberoende staternas samvälde (OSS-länderna) ................................. 15
3.2.1 Allmänt om OSS-länderna ...........................................................................15
3.2.2 Konkreta problem i specifika länder ............................................................ 16
3.3 Kandidatländerna: Central- och Östeuropa samt Turkiet ................ 19
3.3.1 Allmänt om Central- och Östeuropa ............................................................ 19
3.3.2 Konkreta problem i specifika CÖE-länder ................................................... 21
3.3.3 Konkreta problem i Turkiet ..........................................................................24
3.4 Mellanöstern .......................................................................................... 26
3.4.1 Allmänt om Mellanöstern ............................................................................26
3.4.2 Konkreta problem i specifika länder ............................................................ 26
3.5 Latinamerika.......................................................................................... 29
3.5.1 Allmänt om Latinamerika ............................................................................29
3.5.2 Konkreta problem i specifika länder ............................................................ 30
3.6 Nordamerika .......................................................................................... 33
3.6.1 Allmänt om Nordamerika ............................................................................33
3.6.2 Konkreta problem i USA och Kanada .......................................................... 33
3.7 Afrika ...................................................................................................... 35
3.7.1 Allmänt om Afrika ....................................................................................... 35
3.7.2 Konkreta problem i Sydafrika ......................................................................36
4. Slutsatser ............................................................................................. 37
4.1 De viktigaste immaterialrättsliga problemen i utlandet .................... 37
4.2 De viktigaste problemländerna på det immaterialrättsliga området 37
4.3 De svenska branscher som drabbats mest av immaterialrättsliga
problem i utlandet ....................................................................................... 38
4.4 Kollegiets förslag till vidare hantering ................................................ 39
Yttrande
2000-06-22
Sida 3(39)
1. Inledning
1.1 Uppdraget
Kommerskollegium har fått i uppdrag att göra en kartläggning av det
bristande immaterialrättsliga skyddet utomlands utifrån svenska
intressen. Kartläggningen ska tjäna som ett underlag för svenska
förhandlingar och kunna användas för ett eventuellt agerande från svensk
sida.
I uppdraget ingår att:
1)
2)
3)
4)
göra en bedömning av var de viktigaste problemländerna finns;
avgöra vilka områden som särskilt berörs;
bedöma vilka ekonomiska intressen som står på spel;
redovisa de viktigaste konkreta problemen ländervis.
I de fall EU redan har agerat för gemenskapens räkning bör detta också
framgå av redovisningen.
Tyngdpunkten i uppdraget bör läggas på de områden som omfattas av
upphovsrätten, patenträtten och designskyddet.
De flesta remissinstanser ansåg att en sådan kartläggning vore
förtjänstfull och angelägen. Enligt Industriförbundet utgör
implementeringen av immaterialrätten ett av svensk industris viktigaste
konkurrensmedel i utlandet och säkerställer därmed avkastningen av
svenska företags export och lansering av produkter utomlands.
Före ministermötet i Seattle den 26 november 1999 överlämnade
kollegiet ett arbetsdokument som sammanfattade de mest akuta
immaterialrättsliga bristerna i WTO-länderna.
1.2 Metod
Inom ramen för utredningen har kollegiet inhämtat synpunkter från
branschorganisationer och andra relevanta remissinstanser. Sändlistan är
i stort sett baserad på referensgrupperna för immaterialrätt
(referensgruppen för mönsterskydd, patenträtt, varumärke och
upphovsrätt) från Justitiedepartementet och finns i bilaga 1.
Datainsamlingen har i vissa fall visat sig vara problematisk. Endast de
organisationer som på permanent basis kartlägger sina immaterialrättsliga
problem i utlandet har kunnat redogöra för konkreta sådana. Vissa
organisationer upplåter denna bevakning åt moderorganisationer (t.ex.
IFPI), vilket inneburit att det utredningsmaterial som överlämnats är av
övergripande karaktär. Man har då inte belyst de specifika svenska
problemen. Många organisationer har inte kunnat svarat alls p.g.a. av
brist på underlag.
I remissen efterfrågade kollegiet en uppskattning av fenomenets
omfattning och/eller konsekvenser för svenska företag.
Remissinstanserna har inte lämnat in information på denna punkt.
Yttrande
2000-06-22
Sida 4(39)
EU:s marknadstillträdesdatabas har utnyttjats i för svenska intressen
relevanta delar. Detsamma gäller för de mest aktuella dokumenten
publicerade inom ramen för WTO:s Trade Policy Reviews.
Kollegiet har även tagit del av USTR:s National Trade Estimate Report
on Foreign Trade Barriers och USTR:s årliga Special 301 Watch List.1
Dessa rapporter från USTR utgör i dag den bästa övergripande
informationskällan om immaterialrättsliga problem i världen.
1.3 Avgränsning
Denna utredning omfattar endast immaterialrättsliga problem som
svenska företag möter utanför den inre marknaden. Immaterialrättsliga
intrång begås även i EU:s medlemsländer. Uppdraget från UD har dock
uppfattats att i första hand syfta till att utgöra ett underlag för svenska
synpunkter och ställningstaganden inom ramen för EU:s
utrikeshandelspolitik.
2. Allmänt om immaterialrättsliga problem i
utlandet
2.1 Definition
Med ”immaterialrättsliga problem” menas intrång i alla immateriella
rättigheter, avsaknad av immaterialrättslagstiftning eller brister i denna
samt en bristfällig implementering av immaterialrättslagstiftningen.
2.1.1 Immaterialrättsliga intrång
Immaterialrättsliga intrång finns t.ex. listade i Europeiska kommissionens
Grönbok, att bekämpa varumärkesförfalskning och pirattillverkning på
den inre marknaden. Där tar man upp alla varor, processer och tjänster
som är föremål för eller resultat av en kränkning av en immateriell
rättighet, det vill säga en industriell rättighet (varumärke, mönster, patent,
bruksmodeller, ursprungsbenämning) eller en upphovsrätt eller
närstående rättighet (uppträdande konstnärers rättigheter,
fonogramtillverkares rättigheter, filmproducenters rättigheter, rätt till
radiosändningar) eller särskilt rättsligt skydd för producenter av
databaser.2
1
USTR:s årliga Special 301 Watch List är indelad i fem kategorier:
Priority Foreign Country, Special 306 monitoring, Priority Watch List, Watch List,
Considered but not Listed. I kategori ett finns de länder listade som har gjort de minsta
framstegen vad gäller immaterialrättsligt skydd och i kategori fem de länder som har
gjort de största framstegen.
2
KOM(98)569slutlig, s.7.
Yttrande
2000-06-22
Sida 5(39)
2.1.2 Avsaknad av immaterialrättslagstiftning eller brister i denna
Många länder har infört eller ändrat sin lagstiftning sedan 1995 för att
söka uppnå förenlighet med TRIPS-avtalet. Flera u-länder – förutom
MUL (minst utvecklade länderna) – som skulle ha implementerat avtalet
senast den 1 januari 2000 har dock med säkerhet inte fullgjort alla sina
åtaganden. Det aktuella läget kommer att klargöras före slutet av 2001,
då TRIPs-granskningen av lagstiftningarna kommer att avslutas.
Avsaknad av lagstiftning och svagheter i denna är fortfarande ett problem
i flera länder, även om förbättringar kan konstateras efter det att TRIPSavtalet har tecknats. När lagstiftningarna anses vara svaga gäller det ofta
såväl den administrativa, den civilrättsliga som den straffrättsliga
lagstiftningen. Sanktionerna är då inte tillräckligt avskräckande.
Skadeståndsnivåerna är för låga, både ur ett preventivt och reparativt
perspektiv.
2.1.3 Bristfällig tillämpning av immaterialrättslagstiftning
Immaterialrättsliga problem uppstår även när de rättsvårdande
myndigheterna tillämpar, ur ett administrativt och legalt perspektiv,
lagstiftningarna på ett långsamt, ineffektivt och godtyckligt sätt. Enligt
Industriförbundet gäller detta i många länder:
”Myndigheterna saknar ofta erforderliga resurser för en effektiv och
rättslig tillämpning av lagen och synen på brotten som s.k. ”soft crimes”
medför ofta brist på intresse och låg prioritering (…)Tullmyndigheternas
resurser är otillräckliga och insatserna ineffektiva.”
Bristen på kunskap om immaterialrätt är ett genomgående problem i flera
länder, vilket måste åtgärdas för att säkerställa det immaterialrättsliga
skyddet. Domstols- och myndighetssystem för hantering av intrång
behöver byggas upp.
Korruption nämns också som en bidragande faktor till den bristande
implementeringen av immaterialrättslagstiftningen.
Problem uppstår även på grund av krångliga administrativa förfaranden.
Industriförbundet klagar t.ex. över att myndigheterna i flera länder inte
godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid överlåtelse av
patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till företaget),
utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader och
tidsåtgång för företagen.
Yttrande
2000-06-22
Sida 6(39)
2.2 De områden som särskilt berörs och de ekonomiska
intressen som står på spel
2.2.1 Internationellt
Kränkningar av immateriella rättigheter är ett fenomen som är väl känt
till sin natur, dock är det svårt att hitta kvantitativa uppgifter om dess
omfattning. De uppskattningar som görs av branschorganisationer gäller
oftast på europeisk nivå eller på världsnivån, sällan på nationell nivå.
Internationella handelskammarens (ICC) avdelning för underrättelser om
pirattillverkning uppskattade 1997 att kostnaderna för counterfeiting
motsvarar mellan fem och sju procent av världshandeln.3 Fenomenet har
ökat ständigt sedan början av 1980-talet. Samma rapport uppskattar att
medan världshandeln har ökat med 47 procent mellan 1990 och 1995,
har handeln med piratkopior och varumärkesförfalskade varor ökat med
över 150 procent.4
Följande branscher drabbas värst på världsnivå : databranschen
(counterfeiting motsvarar 35 procent av världsmarknaden i branschen
totalt och 46 procent när det gäller dataprogram), den audiovisuella
branschen (25 procent), leksaksindustrin (12 procent), parfymer (10
procent), läkemedel (6 procent), klockor (5 procent), musik och
reservdelar.
2.2.2 Sverige
Flera av dessa branscher är viktiga för Sveriges export: delar och
tillbehör till fordon (4,9 procent av det totala exportvärdet, 34,6 mdkr),
läkemedel (4,8 procent, 33,4 mdkr), databranschen5 och musikbranschen
6
. I en mindre omfattning förekommer även export av kläder och
leksaker. Mobiltelefoni är också en bransch som drabbas mycket av
counterfeit (4,1 procent, 23 mdkr).
Mot bakgrund av den information som finns att tillgå fram till i dag har i
synnerhet tre branscher inom den svenska industrin drabbats av
immaterialrättsliga problem i utlandet: läkemedelsindustrin,
mobiltelefoni och musikindustrin. En kvantifiering av de ekonomiska
konsekvenser har inte kunnat göras på grund av brist på underlag.
3
Countering Counterfeiting, A guide to protecting & enforcing intellectual property
rights, ICC, Counterfeiting Intelligence Bureau, 16 April 1997.
4
Countering Counterfeiting, A guide to protecting & enforcing intellectual property
rights, ICC, Counterfeiting Intelligence Bureau, 16 April 1997, s.13.
5
Det är svårt med befintlig statistik att uppskatta värdet av den svenska exporten av
dataprogram. SCB:s statistik för varuexporten ger endast värdet av exporten av
databäraren (0,05 mdkr 1999). I Riksbankens statistik över export av datatjänster ingår
såväl konsulttjänster som dataprogram (8 mdkr 1999).
6
Musikexporten uppskattades till drygt 3 mdkr 1997, d.v.s. mindre än 10 procent av den
svenska exporten av delar och tillbehör till fordon eller av läkemedel. Denna
uppskattning inkluderar inkomster från varuexport, tjänsteexport och royalties. Se ”Att
ta sig ton – om svensk musikexport 1974-1997 – ”, Expertgruppen för studier i offentlig
ekonomi (ESO), Ds 1999:28, s.108.
Yttrande
2000-06-22
Sida 7(39)
De länder där dessa branscher globalt drabbas av de största problemen är
följande:
Vad gäller läkemedelsindustrin är dessa länder: Argentina, Brasilien,
Egypten, Förenade Arabemiraten, Indien, Israel, Jordanien, Kina,
Kuwait, Ryssland, Taiwan, Thailand, Turkiet och Ukraina. Prioriterade
WTO-länder är Indien, Argentina, Sydafrika, Egypten och Turkiet.
Vad gäller mobiltelefonindustrin ligger dessa länder i Sydostasien,
Mellanöstern, Latinamerika och Afrika. Länderspecifik information är
konfidentiell.7
Vad gäller musikindustrin är länderna: Brasilien, Estland, Israel, Kina,
Malaysia, Mexiko, Polen, Ukraina, Ryssland och Taiwan.
Vad gäller delar och tillbehör till fordonsindustrin drabbar, enligt ICC,
försäljningen av förfalskade varor den amerikanska bilindustrin mer än
den europeiska. Detta fenomen uppskattas kosta den europeiska industrin
200 miljoner dollar per år jämfört med 12 miljarder dollar för den
amerikanska industrin. För kollegiets del har det visat sig vara svårt att få
in information om konkreta immaterialrättsliga problem som drabbar den
svenska fordonsindustrin. Drabbade företag har inte velat peka ut några
länder.
Vad gäller den svenska databranschen finns det för närvarande ingen
information om immaterialrättsliga intrång i utlandet. De svårigheter som
rapporteras gäller det amerikanska systemet för beviljande av patent.
3. De viktigaste problemen region- och
ländervis
Sedan TRIPS-avtalet undertecknades 1994 har flera u-länder förbättrat
sina immaterialrättslagstiftningar i syfte att implementera avtalet. Även
om det fortfarande råder en viss misstänksamhet mot detta har flera
länder kommit till insikt om att en implementering av TRIPS-avtalet
främjar utländska investeringar. Alla u-länder (utom MUL) och länder
med övergångsekonomi skulle ha varit klara med implementeringen av
TRIPS-avtalet senast den 1 januari 2000. Vad gäller patentskydd för
läkemedel och lantbrukskemiska produkter har de u-länder som 1995 inte
förberedde något sådant skydd tiden fram till den 1 januari 2005 på sig
för att göra det. U-ländernas lagstiftningar kommer att granskas under år
2000 och 2001, och därefter kommer man att ha en klarare bild av hur
långt de har kommit med genomförandet av avtalets bestämmelser. Dock
noterar flera branschorganisationer att även när det finns regler, tillämpas
dessa inte på ett tillfredställande sätt.
7
Länderspecifik information finns i hemligtstämplat material.
Yttrande
2000-06-22
Sida 8(39)
I Ryssland och OSS-länderna samt Kina, som ännu inte är WTOmedlemmar, förekommer också immaterialrättsliga problem. Dessa tas
upp bilateralt av Sverige eller EU.
3.1. Asien
3.1.1 Allmänt om Asien
Förutom Bhutan, Kambodja, Kina, Laos, Nepal, Nordkorea, Taiwan och
Vietnam är alla de asiatiska länderna medlemmar i WTO.8 De asiatiska
WTO-medlemmarna med u-landstatus – förutom Bangladesh och
Myanmar som är MUL– ska ha implementerat i stort sett alla
bestämmelserna i TRIPS-avtalet senast den 1 januari 2000. EU har även
möjlighet att påverka det immaterialrättsliga skyddet i flera asiatiska
länder inom ramen för ASEM-samarbetet.9 Omfattande brister i
immaterialrättskyddet förekommer dock fortfarande i de flesta länder.
Den immaterialrättsliga lagstiftningen är i stora stycken bristfällig.
Dessutom, enligt Industriförbundet, tillämpar de rättsvårdande
myndigheterna i flera asiatiska länder, särskilt i Hongkong, Kina, Taiwan
och Thailand, lagstiftningar mot piratkopiering och förfalskning på ett, ur
ett administrativt och legalt perspektiv, långsamt, ineffektivt och
godtyckligt sätt.
Utöver de problem som nämnts under specifika länder förekommer också
intrång på brukskonstområdet i flera asiatiska länder. Kemikontoret och
Svensk Form nämner särskilt Malaysia, Taiwan, Vietnam och Thailand i
plagiatproducentledet. Initiativet till den illegala kopieringsverksamheten
tas oftast i originalets hemland, varifrån privatverksamhet sedan drivs på
global basis. Den s.k. manuella glasindustrin har under en följd av år
utsatts för upprepade intrång av flagrant slag från t.ex. Kina (kopiering av
Kosta Bodas produktsortiment på 1980-talet). En del av dessa intrång har
även varit mindre flagranta och därmed svårare att angripa.
Vad avser upphovsrätt är det dock värt att nämna att, enligt STIM, den
positiva ekonomiska utvecklingen i många asiatiska länder har lett till en
medvetenhet om behovet att respektera internationella upphovsrättsliga
principer och att främja tillkomsten av förvaltningsorganisationer. Bra
exempel finns i Sydkorea och Taiwan. Organisationer, med stöd av
CISAC (Confédération Internationales des Sociétés d’Auteurs et
Compositeurs – systersällskap till STIM), byggs också upp i Thailand
och Indonesien.
8
Med undantag av Nordkorea har alla ovannämnda länder ansökt om WTOmedlemskap.
9
ASEM står för Asia-Europe Meeting och är ett forum för EU och tio asiatiska länder:
sju av länderna i ASEAN – Brunei, Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Singapore,
Thailand, Vietnam – samt Kina, Korea och Japan.
Yttrande
2000-06-22
Sida 9(39)
3.1.2 Konkreta problem i specifika länder
Filippinerna
Filippinerna har avsevärt förbättrat sin immaterialrättslagstiftning sedan
1998 och förbereder ytterligare förbättringar vad gäller skydd för
kretsmönster för halvledarprodukter och skydd för växtsorter. Enligt
USTR förekommer fortfarande brister i säkerställande av skydd för
immaterialrättigheter, särskilt på upphovsrättsområdet.
Patenträtt
Industriförbundet och andra remissinstanser påpekar att de filippinska
myndigheterna inte godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid
överlåtelse av patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till
företaget), utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader
och tidsåtgång för företagen.
Hongkong
Hongkongs immaterialrättsliga lagstiftning är förenlig med TRIPSavtalet. Det uppstår dock fortfarande immaterialrättsliga problem. Intrång
i immaterialrättigheter sker främst genom piratkopiering och
varumärkesförfalskning. Det förekommer också en omfattande kopiering
av produkter med mönsterskydd. Även patentskyddade produkter
kopieras. Följande svenska produkter har drabbats av immaterialrättsliga
intrång i Hongkong: musikinspelningar, mjukvara samt reservdelar och
tillbehör till telekommunikationsprodukter och annan småelektronik,
reservdelar och tillbehör till bilindustrin, läkemedel samt
verkstadsindustriprodukter.
Enligt Industriförbundet tillämpar de rättsvårdande myndigheterna i
Hongkong immaterialrättslagstiftning på ett långsamt, ineffektivt och
godtyckligt sätt.
I januari 2000 införde regeringen en skärpt lagstiftning med syfte att
förbättra det immaterialrättsliga skyddet, bl. a. genom skärpta sanktioner.
Indien
Indien har under 1999 och i början av år 2000 genomfört förbättringar i
sina immaterialrättslagstiftningar i syfte att uppfylla kraven i TRIPSavtalet. Förbättringarna gäller patent, upphovsrätt, varumärken och
kretsmönster för halvledarprodukter. Indien förbereder även en
uppdatering av mönsterlagstiftningen och planerar att införa ett suigeneris system för att skydda växtsorter.10
10
Indiska finansministeriets ”Economic Survey 1999- 2000”, 28 februari 2000.
Yttrande
2000-06-22
Sida 10(39)
Patenträtt
Indien saknar produktpatentskydd för läkemedel. Detta är dock förenligt
med TRIPS-avtalet, som medger u-landsmedlemmar till 1 januari 2005
för att utsträcka skyddet för produktpatent till teknikområden som inte
skyddades då avtalet tecknades.
Indien hade nyligen inte uppfyllt sina åtaganden att genomföra
bestämmelserna i artiklarna 70.8 och 70.9 i TRIPS-avtalet. Dessa
bestämmelser föreskriver införandet av två system: ett system för att ta
emot ansökningar om bl.a. läkemedelspatent (mailbox-funktionen) och
ett administrativt system som medger exklusiv rätt att i Indien
marknadsföra läkemedel som omfattas av sådana ansökningar. USA tog
upp fallet i WTO:s tvistelösningsorgan 1997. WTO:s
överprövningsorgan gav USA rätt. Indien hade tiden till april 1999 på sig
för att uppfylla sina åtaganden. I början av år 2000 antog Indien en ny
patentlagstiftning som USA i stort sett har godkänt vad avser artiklarna
70.8 och 70.9.11
Enligt USA är den nya patentlagstiftningen totalt sett fortfarande
otillräcklig. Den saknar ett effektivt sanktionssystem.
Upphovsrätt
I december 1999 ändrades ”Copyright Act, 1957” – senast ändrad 1994 –
för att uppnå förenlighet med TRIPS-avtalet och erbjuda 50 års skyddstid
för utövande konstnärer.
Trots en modern lagstiftning och ett sanktionssystem byggt på brittisk
lagstiftning betraktas Indien som ett problemland när det gäller
upphovsrättsliga regler. Indien tillämpar inte sin lagstiftning effektivt.
Piratkopiering av audiovisuella produkter och dataprogram förekommer i
stor utsträckning.
Varumärkesrätt
Varumärkeslagstiftningen ändrades i december 1999 och erbjuder nu
skydd för servicemärken (varumärken som kännetecknar tjänster). Enligt
USTR är gällande varumärkeslagstiftning inte förenlig med TRIPSavtalet. Det är dock osäkert om kritiken fortfarande är berättigad efter de
senaste ändringarna i lagstiftningen.
Problem med varumärkesskydd har tidigare rapporteras av svensk
industri.
Indonesien
Indonesien har under de senaste månaderna förbättrat sin lagstiftning i
syfte att uppfylla kraven i TRIPS-avtalet. Lagförslag skulle antas i
parlamentet under våren 2000. Det återstår att se om den nya
lagstiftningen är förenlig med TRIPS-avtalet.
11
USA reserverar sig rätten att agera mot vissa bestämmelser om exklusiv rätt till
marknadsföring i den nya patentlagen, som man bedömer skulle kunna leda till
problem.
Yttrande
2000-06-22
Sida 11(39)
Piratkopierade produkter, smugglade från andra asiatiska länder,
förekommer allmänt på den indonesiska marknaden. Polisen har visat sig
aktiv, åtminstone under senare tid då illegala produkter beslagtagits vid
räder. Däremot är det väldigt svårt att få någon åtalad och ännu mindre
dömd. Vad avser det indonesiska rättsväsendet bedömer USTR att
korruption och bristen på transparens är de främsta orsakerna till den
dåliga efterlevnaden av lagstiftningen.
Patenträtt
Industriförbundet och andra remissinstanser påpekar att de indonesiska
myndigheterna inte godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid
överlåtelse av patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till
företaget), utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader
och tidsåtgång för företagen.
Japan
Japan, i egenskap av i-land, implementerar TRIPS-avtalet för fullt sedan
1 januari 1996 och har anpassat sin immaterialrättslagstiftning till
TRIPS-avtalet. Överenskommelser har träffats mellan Japan respektive
EU och USA om skiljaktigheter i immaterialrättsligt skydd. Vad gäller
EU rörde det upphovsrätt och överenskommelsen träffades efter
konsultationer inom ramen för WTO:s tvistelösningssystem. Utöver det
problem som nämns nedan har kollegiet inte fått information om
ytterligare problem som drabbar svenska företag i Japan.
Varumärkesrätt
I Japan godtar inte registreringsmyndigheten medgivande inom
koncernen för att möjliggöra registrering av nya varumärken som delvis
innefattar identiska delar av inom koncernen tidigare registrerade
varumärken.
Kina
Sedan USA och Kina 1995 slöt ett bilateralt avtal om immaterialrätt har
Kina till viss del förbättrat det immaterialrättsliga skyddet, särskilt på
upphovsrättsområdet. I diskussioner om sitt WTO-medlemskap
accepterade Kina 1997 att anta TRIPS-avtalet utan övergångstider då
landet blir medlem i WTO. Enligt USTR förbereds ändringar i Kinas
varumärkes-, upphovsrätts- och patentlagstiftningar för att söka uppnå
förenlighet med TRIPS-avtalet. Däremot är efterlevnaden av
lagstiftningen eftersatt och upphovsrättsintrång samt varumärkesintrång
förekommer i stor utsträckning. Piratkopiering av utländska inklusive
svenska produkter – t.ex. bilreservdelar – är vanlig på den kinesiska
marknaden. Bristen på kunskap om immaterialrätt, särskilt på regional
och lokal nivå, är ett genomgående problem, vilket måste åtgärdas för att
säkerställa det immaterialrättsliga skyddet. Domstols- och
myndighetssystem för hantering av intrång behöver byggas upp.
Yttrande
2000-06-22
Sida 12(39)
Patenträtt
Två frågor, som har tagits upp sedan 1997 vid flera
handelsöverläggningar mellan Sverige och Kina, kvarstår.
För det första förekommer illegal kopiering av läkemedel, vilket drabbar
även svenska företag.
För det andra är patentskyddet bristfälligt. Patentlagstiftningen, vilken
ger skydd i 20 år, anses vara tillfredställande. Dock finns det osäkerheter
avseende skydd för patent under ansökningstiden (Pipelineskydd), vilket
särskilt berör läkemedelsindustrin. Bestämmelser om det administrativa
skyddet för läkemedel antogs 1992 i syfte att skydda läkemedel som har
uppfunnits och patenterats före 1992. I ett särskilt meddelande Notice 72,
utgivet 1994, tolkar de kinesiska myndigheterna dessa bestämmelser så
att tredje part beviljas market approval under ansökningstiden. Denna
fråga har tagits upp i den svensk-kinesiska blandkommissionen, vars
senaste möte ägde rum i Peking i oktober 1999. EU har även tagit upp
frågan bilateralt vid flera tillfällen.
Varumärkesrätt
Enligt LIF uppstår det problem när det gäller registrering av varumärken
för läkemedelsprodukter. Ansvaret för godkännandefrågor av
varumärken har flyttats från MOPH (ministeriet för hälsovård) till SDA
(Statens läkemedelsadministration). I samband med detta har
myndigheterna antagit nya typer av regleringar som brister i transparens
när det gäller tolkning och tillämpning, vilket skapar rättsosäkerhet.
Upphovsrätt
Sedan 1995 har Kina förbättrat sin kontroll över cd-fabriker. Dock är
Kina fortfarande placerat på IFPI:s prioriteringslista över länder där
piratkopiering av musikinspelningar är som störst. Piratkopior tillverkas
både för den egna marknaden (80 procent av sålda kassetter är
piratkopior) och exporteras i mycket stora mängder till andra asiatiska
länder samt resten av världen.
STIM instämmer i att Kina är ett stort problemområde. Trots en
omfattande användning av musik i Kina och trots förekomsten av
ekonomiskt framgångsrika radio- och TV-stationer samt cd-fabriker
utövas ingen systematisk och fungerande kontroll eller bevakning av
utländska rättigheter. Delvis beror problemet på att det organ, M.C.S.C.,
som bevakar musikaliska rättigheter i Kina har små resurser och få
anställda.
Svenska rättighetsinnehavare har betydande belopp utestående i Kina och
det är därför, menar STIM, betydelsefullt att den svenska regeringen
betonar faktisk efterlevnad av ingångna förpliktelser i konventionerna.
Marknadstillträde är också ett stort problem för musikindustrin.
Även på brukskonstområdet förekommer i Kina plagiat i stor omfattning
och den svenska glasindustrin ser med oro på utvecklingen i Kina.
Yttrande
2000-06-22
Sida 13(39)
Malaysia
Det immaterialrättsliga skyddet i Malaysia anses vara bättre än i andra
länder i regionen. Dock förekommer intrång i immaterialrättigheter, vilka
drabbar även svensk industri, särskilt musikindustrin. Enligt uppgifter
från bl.a. USTR bekämpar myndigheterna dessa brott. Dock är
sanktionerna för låga för att ha en avskräckande effekt.
Pakistan
Enligt USTR är Pakistans immaterialrättsliga lagstiftning inte förenlig
med TRIPS-avtalet. Arbete som pågår i syfte att fullgöra Pakistans
åtaganden går trögt p.g.a. av dåligt samarbete mellan berörda ministerier
och myndigheter. Ansvaret för TRIPS ligger på tre skilda ministerier:
industriministeriet för patenträtt, utbildningsministeriet för upphovsrätt
och handelsministeriet för varumärkesrätt.
Intrång förekommer i stor utsträckning på alla immaterialrättsliga
område: patent, upphovsrätt och varumärken. Polisen har visat sig aktiv
under senare tid men rättsväsendet är ineffektivt och sanktionerna för
låga för att vara avskräckande.
Singapore
Singapore har under senare år förbättrat sin lagstiftning i syfte att
uppfylla de krav som ställts i TRIPS-avtalet och anses idag ha
immaterialrättsliga regler i nivå med detta avtal. Intrång i
immaterialrättigheter, särskilt piratkopiering av framför allt dataprogram,
dataspel, skivor och filmer förekommer. Dock har Singapore, enligt
USTR, den lägsta ”piracy rate” i Asien.
Sydkorea
Enligt USTR brister Korea på flera punkter i sin implementering av
TRIPS-avtalet. Utländska företag, speciellt inom
konsumentproduktområdet, drabbas mycket ofta av såväl varumärkes-,
design- som patentintrång på den koreanska marknaden. Flera fall har
uppdagats där licenstagaren för den koreanska marknaden har producerat
och sålt varor även på andra närliggande marknader utan att informera
licenshavaren om detta. Kopiering förekommer även inom andra
områden än konsumentvaror.
När företagen lyckas hitta den illegala tillverkaren av kopiorna har det
varit svårt att få rätt i koreansk domstol. Industriförbundet anser även att
ansökningsförfarandena i Korea är kostnads- och tidskrävande. Polisen
och åklagarnas intresse för dessa frågor sägs vara begränsade och lågt
prioriterade.
Yttrande
2000-06-22
Sida 14(39)
Varumärkesrätt
I Korea godtar inte registreringsmyndigheten medgivande inom
koncernen för att möjliggöra registrering av nya varumärken som delvis
innefattar identiska delar av inom koncernen tidigare registrerade
varumärken.
Taiwan
Taiwan, som ligger långt framme i anslutningsförhandling till WTO, har
deklarerat att de tänker uppfylla bestämmelserna i TRIPS-avtalet vid
inträdet utan någon övergångstid. Taiwan har förbättrat sin
immaterialrättslagstiftning under senare år i syfte att uppfylla de krav
som ställts.
Det förekommer dock stora problem med säkerställande av det
immaterialrättsliga skyddet i Taiwan, vilket har medfört att Taiwan
återigen är listat på USTR:s Special 301 Watch List sedan 1998.
De rättsvårdande myndigheterna i Taiwan tillämpar
immaterialrättslagstiftningen på ett långsamt, ineffektivt och godtyckligt
sätt. Bristen på kunskap om immaterialrätt är ett genomgående problem,
vilket måste åtgärdas för att säkerställa det immaterialrättsliga skyddet.
Patenträtt
Prioritet för patentansökningar
Principen om konventionsprioritet innebär att om en ansökan om patent
görs först i ett medlemsland och därefter under en tidsfrist i ett annat
medlemsland ska senare ansökningar anses vara gjorda samtidigt som
den första. Enligt taiwanesisk lag är landet berett att medge prioritet för
en utländsk ansökan, förutsatt att det land där sökanden har
medborgarskap (säte) ger motsvarande prioritetsrätt för Taiwanmedborgare. Enligt svensk patentlagstiftning ges prioritet till
patentansökningar gjorda i länder anslutna till Pariskonventionen eller i
länder där lagstiftning ”i huvudsak överensstämmer” med
Pariskonventionen. Taiwan uppfyller inga av dessa villkor. Detta har
resulterat i att svenska företag inte har kunnat åberopa denna princip i
sina ansökningar gjorda i Taiwan. Sverige planerar att anpassa
patentlagen till WTO. Ett lagförslag förbereds som innebär att Sverige
ska medge prioritet för ansökningar som görs i stater som är anslutna till
WTO. Eftersom Kina och Taiwan beräknas kunna bli WTO-medlemmar,
kommer frågan att lösas vid datum för deras inträde.
Industriförbundet påpekar dessutom att de taiwanesiska myndigheterna
inte godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid överlåtelse av
patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till företaget),
Yttrande
2000-06-22
Sida 15(39)
utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader och
tidsåtgång för företagen.
Thailand
Enligt Industriförbundet, tillämpar de rättsvårdande myndigheterna i
Thailand immaterialrättslagstiftningar på ett långsamt, ineffektivt och
godtyckligt sätt. USTR delar denna åsikt och anser att sanktionerna är för
milda.
Patenträtt
Prioritet för patentansökningar
Även i Thailand kan svenska företag inte åberopa ansökningsdatum för
patentansökningar gjorda i andra länder (se även ovan under Taiwan).
Skälet här är också att Sverige inte tillåter prioritet för ansökningar
gjorda i Thailand. Thailand är medlem i WTO men tillhör inte
Pariskonventionen. Frågan kommer att lösas snart eftersom Sverige
planerar att anpassa patentlagen till WTO. Ett lagförslag förbereds som
innebär att Sverige ska medge prioritet för ansökningar som görs i stater
som är anslutna till WTO.
Industriförbundet påpekar dessutom att de thailändska myndigheterna
inte godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid överlåtelse av
patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till företaget),
utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader och
tidsåtgång för företagen.
Varumärkesrätt
I Thailand godtar inte registreringsmyndigheten medgivande inom
koncernen för att möjliggöra registrering av nya varumärken som delvis
innefattar identiska delar av inom koncernen tidigare registrerade
varumärken.
3.2 Oberoende staternas samvälde (OSS-länderna)
3.2.1 Allmänt om OSS-länderna
Kirgizistan och Georgien är de enda OSS-länder som är medlemmar i
WTO. Båda länderna utfäste sig att uppfylla bestämmelserna i TRIPSavtalet vid inträdet i WTO utan någon övergångstid. Detta innebär att de
kommer att bli föremål för granskning i TRIPS-rådet under 2000-2001.
Armenien och Moldova som ligger långt framme i
anslutningsförhandlingarna har också gjort samma deklaration. Ryssland,
Ukraina, Kazakstan och Uzbekistan förhandlar om WTO-medlemskap,
medan förhandlingarna med Vitryssland går trögt. Vad avser EU sker
samarbetet genom de Partnerskaps- och samarbetsavtal som man ingått
Yttrande
2000-06-22
Sida 16(39)
med samtliga OSS-länder, med undantag för Tadzjikistan. Immaterialrätt
är ett av de områden som täcks av avtalen. Formuleringarna är likartade
och innebär att varje OSS-land åtar sig att förbättra skyddet för
immateriell äganderätt för att fem år efter det att avtalet trätt i kraft kunna
tillhandahålla en skyddsnivå som motsvarar EU:s. Detta betyder för
Ukraina 1 januari 2002, för Kazakstan 1 juli 2002, för Armenien 1
januari 2003, för Kirgizistan 1 januari 2004.
Vid möten inom ramen för Partnerskapsavtalen har EU tagit upp
immaterialrättsfrågorna med Ryssland, som vid ett möte med
samarbetsrådet i april 2000 accepterade att genomföra den handlingsplan
som EU föreslagit; vidare med Ukraina, Moldova, Armenien, Kazakstan,
Kirgizistan och Uzbekistan. Inga möten har ägt rum med Vitryssland på
grund av de frostiga förbindelserna mellan EU och presidentregimen i
Minsk.
3.2.2 Konkreta problem i specifika länder
Ryssland
Ryssland har antagit det som generellt skulle bedömas som
tillfredställande lagstiftningar på alla immaterialrättsområden:
varumärken, patent, skydd för kretsmönster i halvledarprodukter,
dataprogram och upphovsrätt. Ryssland har även antagit flera viktiga
internationella konventioner. Det pågår även förhandlingar om landets
anslutning till WTO. Ryssland förväntas implementera alla
bestämmelserna i TRIPS-avtalet på anslutningsdagen. Ryssland har än så
länge inte godkänt detta åtagande.
Inom ramen för Partnerskapsavtalet med Ryssland har upprättats en
underkommitté för immaterialrätt och brottsbekämpning. Den
gemensamma aktionsplanen för immaterialrättsliga frågor blev efter flera
fördröjningar från rysk sida antagen vid samarbetsrådets möte i april
2000. Planen ska bidra till att de ryska åtagandena i Partnerskapsavtalet
genomförs, nämligen att till år 2002 ha uppnått en skyddsnivå på det
immaterialrättsliga området som motsvarar EU:s. Aktionsprogrammet
upptar fyra element: 1. Copyright and related rights. 2. Trademarks,
tradenames, service marks, geographical indications and appellations of
origin. 3. Enforcement. 4. Assistance under TACIS.
Den stora bristen i det ryska immaterialrättsliga skyddet ligger i
implementeringen av gällande lagstiftning. Den interdepartementala
kommittén för implementering av immaterialrättslagstiftning, som skulle
samordna alla berörda departement och myndigheter (bl. a.
Tullmyndigheten och ROSPATENT) har inte åstadkommit mycket.
Enligt Industriförbundet tillämpar de rättsvårdande myndigheterna i
Ryssland, ur ett administrativt och legalt perspektiv, lagstiftningar mot
piratkopiering och förfalskningar på ett långsamt, ineffektivt och
Yttrande
2000-06-22
Sida 17(39)
godtyckligt sätt. Myndigheterna saknar ofta erforderliga resurser för en
effektiv, rättslig tillämpning av lagen, och synen på brotten som s.k. soft
crimes medför att intresset är lågt och att de därmed prioriteras lågt.
Lagstiftningen anses också vara svag. Det gäller såväl den administrativa
och den civilrättsliga som den straffrättsliga lagstiftningen. Sanktionerna
är inte heller tillräckligt avskräckande. Skadeståndsnivåerna är också för
låga, både ur ett preventivt och reparativt perspektiv. Tullmyndighetens
resurser är otillräckliga och insatserna ineffektiva.
Tullmyndigheten upprättade 1999 en särskild enhet för bekämpning av
immaterialrättsliga intrång.
Patenträtt
Läkemedelsindustriföreningen anser att satsningar på de rättsvårdande
myndigheterna när det gäller utbildning av professionell patentexpertis är
nödvändiga för att säkerställa tillämpningen av gällande
patentlagstiftning.
Läkemedelsindustriföreningen har identifierat några frågor av intresse för
den svenska industrin, som borde tas upp för diskussion vid tillfälle:
 Möjligheterna att beivra patentintrång (enforcement):
Det är viktigt för läkemedelsföretagen att kunna beivra patentintrång och
i förekommande fall kunna tilldömas skadestånd.

Kopplingen till läkemedlets patentsituation vid
marknadsgodkännande:
Det är angeläget att en generisk produkt inte godkänns för
marknadsföring i Ryssland innan godkännandemyndigheten har klarlagt
och vederbörligen beaktat patentläget för produkten ifråga. Från svensk
sida bör man därför ta reda på vad som i dag gäller i legalt avseende på
denna punkt.
 Skyddet för läkemedelsföretagets vetenskapliga dokumentation:
Det är angeläget att skyddet av läkemedelsföretagens vetenskapliga
dokumentation, i registreringsfilen för marknadsföringsgodkännandet för
läkemedlet, harmoniseras till vad som gäller i flertalet av EU:s
medlemsländer, dvs. tio år.
 Patenttidsförlängning/tilläggsskydd för läkemedel:
Enligt LIF diskuteras införandet av ett särskilt tilläggsskydd för
läkemedel inom ramen för pågående revidering av den ryska patentlagen,
efter förebild av det instrument som finns inom EU. LIF anser att detta
införande är angeläget.

Förutsättningarna för kopieföretag att utföra kliniska tester av
originaltillverkarens substans som fortfarande är patentskyddad:
Det är angeläget att den ryska patentlagstiftningen säkerställer att
kopiatören inte ges möjlighet att påbörja sådana tester innan skyddstiden
för den patenterade produkten löpt ut. Detta är rättspraxis i EU-länderna.
Yttrande
2000-06-22
Sida 18(39)
 Tillgången på patentombud i Ryssland:
Det är önskvärt att antalet renommerade ombud som i dag endast uppgår
till tre firmor (Gorodissky, Sojuzpatent och Gowlings) utökas.
Upphovsrätt
Vad gäller upphovsrätt är Ryssland för närvarande den största marknaden
för piratkopierade inspelningar. Ryssland är fyra på IFPI:s
prioriteringslista över länder där piratkopiering av musikinspelningar är
som störst. Nästan alla piratkopierade kassetter som finns på
hemmarknaden är tillverkade i Ryssland. 80 procent av sålda
piratkopierade cd-skivor är importerade från Kina, Bulgarien, Tjeckien,
och Ukraina. Ryssland har nyligen infört strängare lagstiftning. Särskilt
vad gäller intrång i upphovsrätten och närstående rättigheter har
straffrättsliga sanktioner införts .
Upphovsrättslagstiftningen gynnar de ryska rättighetsinnehavarna när det
gäller retroaktivt skydd för inspelningar. Utländska inspelningar omfattas
inte av detta skydd.
Varumärkesrätt
Enligt USTR har flera utländska företag haft svårigheter att registrera
”allmänt kända” varumärken samt anmält en ökad förekomst av
förfalskade produkter på den ryska marknaden.
Ukraina
Efter sin självständighet har Ukraina slutit många internationella
konventioner. Det immaterialrättsliga skyddet i Ukraina är dock mycket
bekymmersamt. Lagstiftningen är bristfällig i flera avseenden.
Verkställighetsåtgärderna är inte tillfredsställande, särskilt vad avser
brottmålsförfaranden och straffrättsliga sanktioner.
Sanktionslagstiftningen är bristfällig. För närvarande finns det t.ex. inga
effektiva administrativa eller straffrättsliga sanktioner mot
upphovsrättslig piratkopiering. Enligt det Partnerskaps- och
samarbetsavtal som Ukraina har ingått med EU ska landet erbjuda ett
immaterialrättsligt skydd likvärdigt det som EU erhåller före slutet av
2001. Det finns även sedan 1996 en handlingsplan för Ukrainas
anslutning till WTO, där landet åtar sig att implementera TRIPS-avtalet
på anslutningsdagen. Efter påtryckningar från EU och USA har flera
lagförslag lagts fram i parlamentet i juni 1999. Det lagstiftande arbetet är
dock ännu inte klart.
Patenträtt
Vad gäller patenträtt i Ukraina är både patentskyddet för läkemedel och
möjligheterna att beivra intrång bristande. I sin nuvarande utformning är
patentlagstiftningen inte förenlig med TRIPS-avtalet i flera avseenden.
Det gäller bl.a. bestämmelserna i artikel 31 om villkoren för undantag för
rättighetshavarens samtycke.
Yttrande
2000-06-22
Sida 19(39)
Upphovsrätt
Trots att Ukraina har antagit Bernkonventionen, tillämpas dock inte
artikel 18 om retroaktivt skydd för utländska verk och fonogram.
Ukraina står först på IFPI:s prioriteringslista över länder där
piratkopiering av musikinspelningar är som störst. I Ukraina förekommer
pirattillverkning i stor skala, särskilt av kassetter, både för den nationella
marknaden och för export. Bristande statlig kontroll över cd-fabriker
bidrar till att piratkopiering av cd-skivor har ökat kraftigt på sistone.
Enligt kommissionen står pirattillverkning för 99 procent av den
ukrainska marknaden. Med en efterfrågan av cd-skivor på den ukrainska
marknaden uppskattad till en miljon per år uppgår
produktionskapaciteten till 70 miljoner/år. Detta fenomen drabbar inte
enbart musikindustrin, utan även den audiovisuella industrin samt
mjukvarubranschen.
Tullmyndigheterna har inga befogenheter vad avser intrång i
upphovsrätten, vilket medför att piratkopior exporteras över gränserna
utan hinder, särskilt till Central- och Östeuropa och till EU. På grund av
detta försämrade läge har USTR förflyttat Ukraina från Special 301
Watch List till Priority Watch List 2000.
Varumärkesrätt
Förfalskningar av västerländska varumärken har ökat kraftigt sedan
finanskrisen hösten 1998. Enligt källor från industrin är hälften av alla
märkesvaror på den ukrainska marknaden förfalskade.
Vitryssland och de kaukasiska och asiatiska delrepublikerna i forna
Sovjetunionen
Upphovsrätt
Enligt STIM är situationen i Vitryssland och de kaukasiska och asiatiska
delrepublikerna i forna Sovjetunionen närmast katastrofal. Trots att
staterna i flera fall har undertecknat en eller flera internationella
konventioner saknas fortfarande förvaltningsorganisationer och
fungerande sanktionssystem.
3.3 Kandidatländerna: Central- och Östeuropa samt
Turkiet
3.3.1 Allmänt om Central- och Östeuropa
Trots att flera länder i Central- och Östeuropa under senare år har
förbättrat sin immaterialrättsliga lagstiftning, finns det fortfarande brister
på det immaterialrättsliga området. I egenskap av WTO-medlemmar ska
Bulgarien, Estland, Lettland, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien,
Tjeckien och Ungern ha implementerat TRIPS-avtalet nästan helt och
fullt sedan 1 januari 2000. Dessutom har Polen, Ungern, Tjeckien,
Slovakien, Slovenien, Rumänien, Bulgarien samt de tre baltiska länderna
slutit Europaavtal med EU för att förbereda sig för EU-medlemskapet. I
Yttrande
2000-06-22
Sida 20(39)
dessa avtal åtar sig kandidatländerna att erbjuda, vid olika tidpunkter som
sträcker sig mellan början av 1999 och slutet på 2000, ett
immaterialrättsligt skydd likvärdigt det som EU erbjuder. I praktiken lär
förmodligen kandidatländerna inte erbjuda sådant skydd förrän de inträtt
i EU, om de då inte medges övergångsarrangemang. EU erbjuder
kandidatländerna immaterialrättsrelaterat tekniskt bistånd via RIPP
(Regional Industrial Property Programme).
Patenträtt
Vad gäller patenträtt har flertalet CÖE-länder under 1990-talet infört en
modern produktpatentlagstiftning för läkemedel. Dock bör noteras att
brister fortfarande förekommer. LIF anser dessutom att förbättringar
behöver göras i dessa länder när det gäller efterlevnaden av
immaterialrättslagstiftningen, inte minst med avseende på företagens
möjligheter att beivra intrång och i förekommande fall kunna tilldömas
skadestånd. LIF är också angeläget om att det industriella rättsskyddet
säkerställs inför dessa länders EU-inträde. För kandidatländerna innebär
det att följande bestämmelser införs:
 Pipelineskydd:
CÖE-länders produktpatentlagstiftning för läkemedel saknar
bestämmelser om s.k. ”pipelineskydd”, dvs. bestämmelser som skyddar
produkter under utveckling. Detta innebär med de långa utvecklingstider
som krävs för att ta fram ett nytt läkemedel (10 –15 år) att
produktpatentskyddet för flertalet läkemedel inte kommer att slå igenom
förrän efter år 2010.
 Tilläggsskydd (SPC) 12:
Vidare saknar dessa länders patentlagstiftning på läkemedelsområdet
bestämmelser om s.k. tilläggsskydd, som sedan 1993 finns inom EU och
som syftar till att ge en förlängd, effektiv patenttid genom att till viss del
kompensera för de långa utvecklingstiderna och myndigheternas
granskningstider. Detta åstadkoms genom att patenttiden under vissa
villkor kan förlängas med högst 5 år, dock längst till en maximal effektiv
patenttid på 15 år.
 Dataexklusivitet:
Dataexklusivitet, dvs. skyddet av läkemedelsföretagens vetenskapliga
dokumentation är en annan viktig fråga. Enligt nuvarande EU-regler
förhindras generiska företag att åberopa originalföretagens vetenskapliga
dokumentation som stöd för godkännande av en kopia i tio år i flertalet
EU-länder. Det är enligt LIF ett strängt krav att motsvarande regelverk är
på plats hos berörda länder vid EU-inträdet.

12
”Anti-Bolar”-regler:
Supplementary Protection Certificate.
Yttrande
2000-06-22
Sida 21(39)
Det är också angeläget för LIF att berörda länders lagstiftning rymmer
bestämmelser – i likhet med vad som gäller i EU:s medlemstater – som
förhindrar generiska företag att förbereda sin registreringsansökan för
originaltillverkarens produkt, innan dennes patent för substansen i fråga
löpt ut.
Estland, Tjeckien, Slovenien och Polen har förklarat i sina
förhandlingspositioner att de anser sig kunna implementera EU:s
immaterialrättsliga acquis vid inträdet. Ungern godtar också denna
acquis men begär en övergångstid på fem år efter inträdet vad avser
tilläggsskyddet (SPC). EU har inte accepterat denna begäran.
Upphovsrätt
Vad avser upphovsrätt förekommer piratkopiering av kassetter i stor
omfattning i störa delar av Central- och Östeuropa. Det finns en
fungerande upphovsrättslig struktur, dock är implementeringen av
lagstiftningen bristfällig på grund av att myndigheterna inte prioriterar
säkerställande av skydd för upphovsrätt och närstående rättigheter. STIM
anser att det är betydelsefullt att Sverige lämnar nödvändigt stöd, särskilt
också med tanke på ländernas förhandlingar om medlemskap i EU.
Genom sitt medlemskap i GESAC medverkar STIM i de ansträngningar
som görs, i regi av den Europeiska kommissionen, genom programmen
PHARE och TACIS i Central- och Östeuropa. Enligt STIM har dessa
stödprogram varit av stor betydelse för etablerandet av lagstiftning,
förvaltning och respekt för upphovsrätten.
3.3.2 Konkreta problem i specifika CÖE-länder
Bulgarien
Bulgarien anses ha en modern och tillfredställande
immaterialrättslagstiftning. EU anser dock att Bulgariens rättsapparat
behöver förstärkas och vidareutbildas inom det immaterialrättsliga
området.
Upphovsrätt
Ända tills helt nyligen var Bulgarien Europas största tillverkarland av
piratkopierade cd-skivor och cd-rom och en av världens ledande
exportörer av piratkopierade varor. Av denna anledning listades
Bulgarien på USTR:s Special 301 Priority Watch List i 1998. Sedan dess
har stora insatser gjorts för att förbättra det upphovsrättsliga skyddet,
vilket resulterade i att Bulgarien togs bort från alla USTR:s Watch Lists
1999. Bland annat introducerades ett system med auktorisering av cdfabriker som utsätts för kontroller dygnet runt.
Patenträtt
Se ovan om patentlagstiftning.
Estland
Yttrande
2000-06-22
Sida 22(39)
Upphovsrätt
Estland är trea på IFPI:s prioriteringslista över länder där piratkopiering
av musikinspelningar är som störst. Piratkopiering av kassetter för
hemmamarknaden är ett stort problem. Dessutom sker en omfattande
omlastning av piratkopierade cd-skivor tillverkade i Ukraina på väg till
Ryssland och andra europeiska länder, mest till Skandinavien.
Patenträtt
Se ovan om patentlagstiftning.
Litauen
Litauens immaterialrättslagstiftning är bristfällig på många områden,
särskilt vad gäller patentskydd. Litauen antog en ny ”Copyright Act”
1999, vilket välkomnades med tanke på att piratkopiering är ett stort
problem. Liksom i Estland transiterar illegala varor från Ukraina och
Ryssland på väg till Västeuropa.
Lettland
Lettland har förbättrat sin immaterialrättslagstiftning efter sitt inträde i
WTO 1999. Mycket arbete återstår dock. Liksom i de andra baltiska
länderna transiterar illegala varor från Ukraina och Ryssland på väg till
Västeuropa.
Polen
Enligt USTR skulle två nya lagförslag antas under första halvåret 2000
för att anpassa den polska lagstiftningen till TRIPS-avtalet. Trots att
Polen håller på att förbättra sitt immaterialrättsskydd, står landet
fortfarande på USTR:s Special 301 Watch List p.g.a. bristande
implementering av lagstiftningen.
Patenträtt
Den polska patentlagen medger möjligheter att erhålla patentskydd för
kemiska produkter och läkemedel sedan 15 januari 1993.
Enligt LIF har problem inrapporteras när det gäller implementeringen av
artikel 70:7 i TRIPS-avtalet, som rör konverteringen av processpatent till
produktpatent. Artikel 70.7 reglerar frågan om utökat skydd för – vid
tidpunkten för TRIPS-avtalets ikraftträdande– inneliggande ansökningar
om processpatent till ansökningar om produktpatent.
Se även ovan om patentlagstiftning.
Upphovsrätt
Polen har förbättrat sitt skydd för upphovsrätt och närstående rättigheter
sedan början av 1990-talet. Dock är Polen fortfarande tvåa på IFPI:s
prioriteringslista över länder där piratkopiering av musikinspelningar är
som störst.
Yttrande
2000-06-22
Sida 23(39)
Enligt källor från industrin utgör piratkopior 40 procent av
musikinspelningar, 25 procent av filminspelningar och 60 procent av
dataprogram på den polska marknaden. Piratkopierade cd-skivor och
dataprogram importeras från OSS-länder.
Det finns fortfarande brister i lagstiftningen, som inte medger 50 års
retroaktivt skydd för inspelningar gjorda före 1974. Enligt USTR är ett
relevant lagförslag på gång.
Utländska ljudinspelningar omfattas inte av royaltyintäkter vid radioeller TV-sändning i Polen. Enligt den polska regeringen skulle lagen
förändras under första halvåret 2000.
Mönsterrätt
Polen har en krånglig byråkrati vad avser legaliseringar och liknande
procedurer om mönsterskydd. Kostnads- och tidskrävande
ansökningsförfaranden, som enbart drabbar utländska sökande, är också
ett problem.
Rumänien
Rumänien är det sista CÖE-landet som uppdaterar sin
immaterialrättslagstiftning. Landet har anslutit sig till flera internationella
konventioner så sent som 1998 och 1999. Det lagstiftande arbetet går
väldigt långsamt. Implementeringen av gällande lagstiftning är ett stort
problem.
Upphovsrätt
På grund av en längre avsaknad av upphovsrättslagstiftning förekommer
piratkopior i stor utsträckning (90–95 procent) av TV-program,
musikinspelningar och dataprogram på den rumänska marknaden.
Musikinspelningar piratkopieras i Rumänien för vidarespridning i landet
och bl.a. i Ungern.
Enligt EU:s databas för marknadstillträde lär upphovsrättslagstiftningen
från 1996 ha vissa brister med tanke på gemenskapens
immaterialrättsskyddsnivå, som Rumänien ska uppnå. Bland annat är det
oklart om ensamrätter som tillkommer upphovsmän, utövande konstnärer
och fonogramframställare inkluderar uthyrnings- och
utlåningsrättigheter.
Patenträtt
Se ovan om patentlagstiftning.
Tjeckien
Yttrande
2000-06-22
Sida 24(39)
Enligt USTR har Tjeckien gjort stora framsteg genom att införa nya
lagstiftningar i syfte att erbjuda ett immaterialrättsligt skydd förenligt
med TRIPS-avtalet. I slutet på 1999 trädde Tjeckiens ”Anti-piracy Act” i
kraft, vilken reglerar tullmyndigheternas befogenhet att ingripa vid
intrång i immaterialrättigheter och bl.a. beslagta piratkopierade och
varumärkesförfalskade varor. Dock finns det fortfarande problem med
implementering, vilket resulterar i fortsatta immaterialrättsliga intrång
särskilt på upphovsrättsområdet.
Patenträtt
Se ovan om patentlagstiftning för läkemedel.
Upphovsrätt
Den nya upphovsrättslagen från 1999 skyddar även musikinspelningar
gjorda före 1974.
Ungern
Tack vare förbättringar under de senaste åren anses Ungern ha en modern
och tillfredställande immaterialrättslagstiftning.
Upphovsrätt
Den nya upphovsrättslagen från 1999 skyddar även musikinspelningar
gjorda före 1974.
Patenträtt
Ytterligare förbättringar krävs för att uppfylla kraven enligt
Europaavtalet. Se ovan om patentlagstiftning.
3.3.3 Konkreta problem i Turkiet
I WTO-sammanhang har Turkiet u-landsstatus, vilket har gett landet tid
fram till den 1 januari 2000 att implementera TRIPS-avtalets
bestämmelser. Turkiet har nyligen erhållit status som kandidatland i
förhandlingarna om EU:s utvidgning. EU ställer samma krav på Turkiet
som på andra kandidatländer när det gäller nivån på det
immaterialrättsliga skyddet vid ett inträde, dvs. att man fullt ut har infört
EU:s lagstiftning på området. År 1995 införde Turkiet nya
immaterialrättslagstiftningar. Av central betydelse är nu att ett effektivt
system skapas för att säkra efterlevnaden av lagen. Det gäller bl.a.
möjligheter för domstolar att tillgripa interimistiska förbud. Turkiet har
stora problem med att effektivt tillämpa sin lagstiftning och står kvar, bl.
a. på grund av detta, på USTR:s Special Watch List. Detta problem
påpekas även av EU-kommissionen i sin senaste översynsrapport.
Yttrande
2000-06-22
Sida 25(39)
Patenträtt
Turkiet erhåller process- och produktpatentskydd för läkemedel sedan
den 1 januari 1999. Enligt LIF uppvisar den turkiska patentlagstiftningen
vissa brister när det gäller TRIPS-implementeringen. Det gäller:
 Tillämpningen av tvångslicensinstrumentet:
Den turkiska patentlagen (Decree – Law no 551) innehåller en rad
artiklar (art.99–120) om möjligheter att tillgripa tvångslicenser, bl.a. när
patentet inte har exploaterats inom tre år. LIF ifrågasätter om dessa är
förenliga med TRIPS-avtalet och dess artikel 31.
 ”Anti-Bolar”-regler:
Utförandet av tester i kommersiellt syfte med ett patentskyddat
läkemedel ( Bolar ) utgör patentintrång enligt EU:s mening.
Bestämmelser som undantar sådana aktiviteter från att utgöra
patentintrång får därför inte finnas i den turkiska lagen anser LIF. Dock
är sådana bestämmelser förenliga med TRIPs-avtalet.
 Utövning av patent i Turkiet:
Den turkiska patentlagen föreskriver i artikel 96 i princip ett krav på
tillverkning i Turkiet av den patenterade uppfinningen (local working).
Patentlagen måste ändras på denna punkt eller i vart fall tolkas så att
detta utövningskrav kan tillgodoses genom import till Turkiet av den
patenterade produkten.
 Turkiets EU-inträde:
Turkiets EU-inträde kommer att förutsätta tillägg i patentlagstiftningen,
bl.a. införandet av bestämmelser om tilläggskydd för läkemedel och
bestämmelser om dataexklusivitet.
Upphovsrätt
EU och USTR instämmer i att Turkiets upphovsrättslagstiftning är
bristfällig, saknar skydd för äldre inspelningar, bestämmelser om ”ex
parte searches and injunction relief” samt effektiva sanktioner mot
upphovsrättsintrång.
Varumärkesrätt
Ett svenskt företag som tillverkar medicintekniska produkter har råkat ut
för varumärkesintrång i Turkiet, där också en rättslig process inletts
angående detta. Företaget anser att beviskedjan är komplett och att det
inte finns några svårigheter att se vilka som ligger bakom intrånget.
Kollegiet kommer att följa upp detta företags möjlighet att beivra intrång
och att kunna tilldömas skadestånd.
Yttrande
2000-06-22
Sida 26(39)
3.4 Mellanöstern
3.4.1 Allmänt om Mellanöstern
Ungefär hälften av länderna i Mellanöstern är WTO-medlemmar:
Bahrain, Egypten, Israel, Jordanien, Kuwait, Qatar och Förenade
Arabemiratena (FAE). Oman och Saudiarabien är på väg in. Dessa
medlemmar ska implementera i stort sett alla bestämmelser i TRIPSavtalet senast den 1 januari 2000. Flera länder har gjort framsteg på det
immaterialrättsliga området under 1990-talet. GCC-staterna har t.ex.
öppnat ett gemensamt patentkontor GCC Patent Office i Ryadh år 1998,
vilket har väckt förhoppningar om förbättrade förhållanden i dessa stater.
Dock finns det fortfarande immaterialrättsliga brister i flera länder i
Mellanöstern. Israel, Egypten och Kuwait är t.ex. listade på USTR:s
Priority Watch List på grund av konkreta problem som även drabbar
svenska företag. Jordanien, Libanon, Oman, Qatar, Saudiarabien och
FAE är listade på den mindre allvarliga Watch List.
I flera länder i Mellanöstern förekommer det brister i det industriella
rättsskyddet för läkemedel (se nedan). Vad avser upphovsrätten anser
STIM att de största problemen med privatkopiering av cd-skivor finns i
arabstaterna.
3.4.2 Konkreta problem i specifika länder
Egypten
Enligt USTR är Egyptens immaterialrättslagstiftning inte fullt förenlig
med TRIPS-avtalet. Egypten håller på att förbättra sin
immaterialrättslagstiftning särskilt på varumärkesområdet. Vad gäller
upphovsrätten förekommer det, enligt USTR och IFPI, problem med
implementeringen av den nya lagstiftningen.
Patenträtt
Egypten saknar produktpatentskydd för läkemedel. Det drabbar den
svenska läkemedelsindustrin. Enligt TRIPS-avtalet behöver dock
Egypten inte tillhandahålla patentskydd för läkemedels- och
lantbrukskemikalier förrän 2005. Däremot måste Egypten bl.a.
säkerställa exklusiva marknadsrättigheter för läkemedels- och
jordbrukskemikalier. Enligt Läkemedelsindustriföreningen brister
Egypten i detta avseende.
Egypten använder även ett alltför brett tvångslicensinstrument enligt
Läkemedelsindustriföreningen Tvångslicenser kan medges med hänsyn
till ”public utility” eller ”national defence”. Enligt Egypten har inga
tvångslicenser medgetts sedan 1992.
Yttrande
2000-06-22
Sida 27(39)
För närvarande är patentskyddets giltighetstid femton år, med möjlighet
till en förlängning med fem år under vissa villkor. Enligt TRIPS-avtalet
ska giltighetstiden inte upphöra förrän tjugo år gått räknat från den dag
då ansökan om patent gjordes.
Egypten förbereder sedan 1995 en ny patentlagstiftning. Den har ännu
inte lagts fram för parlamentet.
Förenade Arabemiraten
Patenträtt
Förenade Arabemiraten saknar produktpatentskydd för läkemedel.
Genom det bristande patentskyddet bedöms potentialen för tillverkning
och försäljning av piratkopierade internationellt patentskyddade
läkemedel vara betydande. Här gäller också att, enligt TRIPS-avtalet,
Förenade Arabemiraten inte behöver tillhandahålla patentskydd för
läkemedels- och lantbrukskemikalier förrän år 2005. Dock måste
Förenade Arabemiraten erbjuda registrering av sådana uppfinningar med
tanke på den dag patentskydd för dessa produkter kommer att erhållas.
Denna bestämmelse utnyttjar företag från länder som Indien och
Jordanien genom att i landet försöka registrera egna kopieprodukter. EU
har försökt ta upp frågan med landets ekonomi- och finansministerium
1997 och 1999. Enligt vad kollegiet erfar har man inte fått något svar.
Upphovsrätt
Enligt USTR har Förenade Arabemiraten gjort stora framsteg i
bekämpningen av pirattillverkning och därefter försäljning av
audiovisuella inspelningar och musikinspelningar samt av
dataprogramvaror.
Jordanien
Patenträtt
Även Jordanien saknar produktpatentskydd för läkemedel. Detta medför
att det förekommer frekvent piratkopiering av internationellt
patentskyddade läkemedel. Enligt Läkemedelsindustriföreningen finns ett
visst svenskt läkemedel registrerat i Jordanien i sju olika kopior, vilka
exporteras till andra länder i regionen. Här gäller också att Jordanien
enligt TRIPS-avtalet inte behöver tillhandahålla patentskydd för
läkemedels- och lantbrukskemikalier förrän 2005.
Kuwait
Enligt USTR tillämpas varumärkeslagstiftningen någorlunda effektivt.
Dock upplever många utländska företag att de administrativa
förfarandena är krångliga och kostsamma. Ett lagförslag om varumärken
behandlas för närvarande för att söka uppnå förenlighet med TRIPS-
Yttrande
2000-06-22
Sida 28(39)
avtalet. Kuwait har ännu ingen upphovsrättslagstiftning och ett lagförslag
om upphovsrätt ska läggas fram för parlamentet.
Patenträtt
I Kuwait råder, enligt Läkemedelsindustriföreningen, oklarhet i vissa
avseenden om tolkning och tillämpning av Kuwaits patentlag. Kuwait lär
brista i sin tillämpning av TRIPS-avtalets artiklar 70.8 och 70.9. Det
gäller både registrering av läkemedel och lantbrukskemiska uppfinningar
och medgivande av exklusiv rätt till marknadsföring för produkter som är
föremål för patentansökan. Dessa artiklar omfattas inte av
övergångstidsbestämmelserna och de ska implementeras av alla u-länder.
Dessutom råder det även oklarhet om gällande lagstiftning vad avser
registreringen av kopior av patentskyddade läkemedel. Enligt USTR
förbjuder dock en förordning från hälsoministeriet, som trätt i kraft i juni
1999, registrering av icke-auktoriserade läkemedelskopior som
fortfarande är skyddade i sitt hemland.
Saudiarabien
Det pågår förhandlingar om Saudiarabiens anslutning till WTO. Det finns
en handlingsplan för implementering av TRIPS-avtalet som sträcker sig
till slutet av 2002, vilket är den övergångstid som Saudiarabien kräver.
Saudiarabien har av Industriförbundet utpekats för sina krångliga
administrativa förfaranden. Myndigheterna godtar t.ex. inte de fullmakter
som utfärdats i Sverige vid överlåtelse av patenträttigheter i
patentansökningar (från uppfinnaren till företaget), utan insisterar på nya
exemplar, vilket medför höjda kostnader och ökad tidsåtgång för
företagen.
Israel
Israel har lagstiftning för alla immaterialrättsliga områden. Israel
tillhandahåller t.ex. skydd för både process- och produktpatent. Dock har
det immaterialrättsliga läget försämrats under de senaste åren. Därför är
Israel listat på USTR:s Priority Watch List sedan 1999. De största
problemen i Israel gäller framför allt den ineffektiva implementeringen
av gällande lagstiftning, särskilt när det gäller varumärkesrätt och
upphovsrätt.
Patenträtt
Israel har försämrat sitt patentskydd för läkemedel år 1998 genom en ny
bestämmelse i patentlagen, som innebär att lokala kopietillverkare i Israel
har möjlighet att exploatera patentskyddade läkemedel, dvs. göra kliniska
tester i kommersiellt syfte av en läkemedelssubstans, under den
patenterade substansens skyddstid. Kopietillverkare ges då möjlighet att
tillverka och exportera patentskyddade läkemedel redan under
originalproduktens skyddstid i syfte att erhålla marknadsföringstillstånd
Yttrande
2000-06-22
Sida 29(39)
för produkten i Israel och berörda exportländer redan vid tidpunkten för
skyddstidens utgång. Detta innebär en urholkning av patentskyddet för
läkemedel. EU har redan tagit upp frågan med Israel och överväger att
agera i WTO eftersom den nya bestämmelsen kan vara oförenlig med
artikel 28 i TRIPS-avtalet. Enligt uppgift har Israel i december 1999
infört vissa ändringar i sin patentlag för att göra den TRIPS-konform.
Dessa ändringar ska ha trätt i kraft den 1 januari 2000. Det är ännu oklart
om problemen har lösts.
Upphovsrätt
Enligt IFPI har förekomsten av piratkopior ökat markant sedan 1997.
Piratkopierade kassetter utgör 90 procent av marknaden år 1999.
Pirattillverkningen av cd-skivor är ett stort problem. Tillverkningen av
piratkopior lär ske i de palestinska områdena. Import av piratkopierade
produkter från Bulgarien, den Ryska federationen och Sydöstasien
förekommer också. IFPI anser att det finns behov av statlig kontroll över
cd-fabriker, och att tullmyndigheterna bör skärpa kontrollen vid
gränserna (även till och från de palestinska områdena). EU har i frågan
tillskrivit Israel som nyligen har sagt sig berett att upprätta en särskild
polisstyrka för att bekämpa piratkopiering och att införa en ny
lagstiftning. En kampanj riktad till allmänheten skulle genomföras och
dessutom skulle man samarbeta med de palestinska myndigheterna.
3.5 Latinamerika
3.5.1 Allmänt om Latinamerika
Alla länder i Latinamerika är genom WTO-medlemskapet anslutna till
TRIPS-avtalet. I egenskap av u-länder har länderna i regionen utnyttjat
övergångstider fram till 1 januari 2000. För läkemedelspatent och
jordbrukskemikalier gäller fortfarande övergångsbestämmelserna, fram
till 1 januari 2006.
Latinamerikanska länders immaterialrättsliga skydd har överlag varit
mycket bristfälligt. Länderna har emellertid under senare år genomfört
förbättringar i sina immaterialrättslagstiftningar i syfte att uppfylla
kraven i TRIPS-avtalet.
Bolivia, Ecuador, Colombia, Peru och Venezuela följer Andinska
gemenskapens avtal om immaterialrätt. Dessa avtal är dock inte fullt
förenliga med TRIPS-avtalet, bl.a. när det gäller patenträtt.
Förhandlingar pågår för närvarande för att teckna ett nytt avtal som ska
anpassas till TRIPS-avtalet och ersätta avtal nr 344 från 1986.
Trots dessa framsteg återstår en rad immaterialrättsliga problem såväl
inom områdena patenträtt och upphovsrätt som varumärkesrätt,
härrörande från bristfällig implementering och ofullständigt skydd samt
långa övergångstider och ineffektiv förvaltning. De mest besvärande
bristerna angavs i remissvaren gälla Brasilien och Argentina.
Yttrande
2000-06-22
Sida 30(39)
Särskilt allvarliga är brister som uppstår i patentregimer, som i Sverige
mest drabbar läkemedelsindustrin. Formaliteter anses ofta tidsödande och
kostsamma. När det gäller varumärken är klassificeringssystemen
omoderna i flera länder. Detta leder ibland till att rättighetsinnehavarna
avstår från att registrera immateriella rättigheter i dessa länder.
3.5.2 Konkreta problem i specifika länder
Argentina
Patenträtt
Argentinas patentlagstiftning, antagen 1996, är inte fullt förenlig med
landets åtaganden i TRIPS-avtalet. Argentina håller emellertid fast vid att
den nuvarande regimen till fullo instämmer med kraven i TRIPS. USA,
som varit drivande på området, anmälde 1999 Argentina till WTO för
bristande implementering på grund av följande problem.
 Skydd för företagshemligheter:
Lagstiftningen bryter mot artikel 39 TRIPS om skydd av de testdata som
inkluderas vid ansökningar om marknadstillstånd för försäljning av
läkemedel.
 Exklusiva marknadsföringsrättigheter:
Lagstiftningen bryter mot artikel 70.9 TRIPS, som föreskriver att
exklusiv rätt till marknadsföring ska medges för produkt som är föremål
för patentansökan.
 Skydd för läkemedel och jordbrukskemikalier:
Det skedde en försämring av det immaterialrättsliga skyddet för
läkemedel och jordbrukskemikalier, till följd av ett nytt regelverk,
antaget i november1998. Detta bryter mot artikel 65.5 TRIPS som
föreskriver att ett land som utnyttjar övergångsbestämmelser ska se till
att eventuella förändringar av dessa lagar, andra författningar eller praxis
under den tiden inte leder till en minskad överensstämmelse med
bestämmelserna i TRIPS-avtalet.
Två konsultationsrundor har hållits. EU var tredje part i tvisten. Ännu har
inte USA fört fallet till panel. Den 30 maj 2000 begärde USA på nytt
konsultationer med Argentina. EU gick in som tredje part denna gång
också. I denna begäran anmälde USA Argentina för ytterligare
oförenlighet med TRIPS-avtalet, bl.a. på följande punkter.
 Undantag från patentbarhet:
Den argentinska patentlagstiftningen undantar mikroorganismer från
patentbarhet, vilket USA anser strider mot artikel 27.
Yttrande
2000-06-22
Sida 31(39)
 Brister i interimistiska åtgärder:
Argentina anses inte vidta snabba och effektiva interimistiska åtgärder
vid intrång i immaterialrättigheter, vilket USA anser strider mot artikel
50 TRIPS.
 Begränsningar i patenthavarens ensamrätter:
Argentina nekar vissa ensamrätter till patenthavaren, bl.a. produktskydd
och importrättigheter.
 Felaktig användning av tvångslicensinstrument:
USA anser att Argentina inte respekterar villkoren för användning av
tvångslicens enligt artikel 31 i TRIPS-avtalet. Svensk läkemedelsindustri
har även pekat på brister i Argentinas implementering vad gäller
tvångslicensinstrumentet.
En ny patentlagstiftning planeras träda i kraft i november 2000. Enligt
Argentina ska den vara förenlig med TRIPS-avtalet och inkludera bl.a.
fullt patentskydd för läkemedel.
Upphovsrätt
Argentina har emellertid under 1999 uppdaterat sin
upphovsrättslagstiftning i syfte att uppnå förenlighet med WIPO:s
senaste upphovsrättskonventioner. Enforcement-åtgärderna mot
piratkopiering och varumärkesförfalskning är dock fortfarande
bristfälliga.
Brasilien
I maj 1997 antog Brasilien en ny lag om industriellt immaterialrätt som i
stort sett medför att landet uppfyller sina TRIPS-åtaganden. Likväl
förekommer intrång i immaterialrättigheter, särskilt omfattande är
piratkopieringen bl.a. av fordonsdelar.
Patenträtt
Brasiliens lagstiftning innehåller ett krav på ”local working” för att
nyttja exklusiva patenträttigheter, vilket medför negativa konsekvenser
för den utländska läkemedelsindustrin. USA och EU anser att kraven på
”local working” är oförenliga med artiklarna 27 och 28 i TRIPS-avtalet.
Brasilien tolkar TRIPS-avtalet annorlunda och anser sig inte bryta mot
sina åtaganden. Den 30 maj 2000 begärde USA konsultationer med
Brasilien. EU gick in som tredje part.
Brasilien antog 1999 en ny förordning om tvångslicenser, som enligt EU
inte uppfyller de villkor som ställs för användning av tvångslicens enligt
artikel 31 i TRIPS-avtalet.
Yttrande
2000-06-22
Sida 32(39)
Dessutom har den svenska läkemedelsindustrin uttryckt behov av
effektivisering av patentmyndighetens verksamhet inklusive förbättrad
administrativ handläggning av patentärenden. Ett stort problem är
eftersläpningen i behandlingen av patentansökningar. Enligt uppgift
förekommer även korruption, och detta har bl.a. diskuterats på
internationell nivå mellan branschorganisationerna.
Upphovsrätt
Det förekommer i Brasilien en betydande illegal piratkopiering, t.ex. av
mjukvara och musik. Immaterialrättslig lagstiftning finns men det
förekommer brister i implementeringen. Vidare har Brasilien höga skatter
på remittering för royalties.
Mexiko
Upphovsrätt
Trots NAFTA-avtalet är Mexikos immaterialrättsliga lagstiftning inte
tillställfredande, särskilt när det gäller enforcement-åtgärder. Det
förekommer dessutom brister i implementeringen av gällande
lagstiftning. Piratkopiering är ett stort problem särskilt för
musikindustrin.1999 ändrade Mexiko sin strafflag bl.a. med skärpta
straffåtgärder mot intrång i upphovsrätten. Enligt USTR ledde detta
direkt till flera brottmål, böter och fängelsestraff.
Paraguay
Efter bilaterala förhandlingar och överenskommelser med USA har
Paraguay genomfört reformer på det immaterialrättsliga området.
Fortfarande finns det dock problem med bl.a. omfattande piratkopiering
och varumärkesförfalskning, som drabbar även svenska intressen.
Särskilt oroväckande är att man i Paraguay omlastar illegala produkter
tillverkade i Asien på väg till större gränsmarknader, bl.a. Brasilien.
Peru
Peru har en i stort sett tillfredställande immaterialrättslagstiftning tack
vare sitt medlemskap i den Andinska gemenskapen samt flera nationella
lagar som på många områden går längre än detta avtal. Det brister dock i
implementeringen. Det förekommer omfattande illegal verksamhet med
piratopiering och framför allt varumärkesförfalskning.
Se även ovan om den Andinska gemenskapen.
Venezuela
Patenträtt
Industriförbundet påpekar att de venezuelanska myndigheterna inte
godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid överlåtelse av
patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till företaget),
Yttrande
2000-06-22
Sida 33(39)
utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader och
tidsåtgång för företagen.
3.6 Nordamerika
3.6.1 Allmänt om Nordamerika
USA, Kanada och EU har många gemensamma intressen när det gäller
handelspolitiska aspekter av immaterialrätten. Särskilt USA och EU
gjorde förenade ansträngningar på 80-talet i kampen mot den
internationella handeln med piratkopior och varumärkesförfalskade varor
och var drivande i de förhandlingar som ledde fram till TRIPS-avtalet.
Det finns dock skiljaktigheter i lagstiftningarna, som ställer till problem
för företag som söker skydd för sina immaterialrättigheter.
3.6.2 Konkreta problem i USA och Kanada
USA
Patenträtt
Enligt Sveriges Advokatsamfund, Svenska Uppfinnareföreningen och
Svenska Patentombudsföreningen innebär det amerikanska systemet för
beviljande av patent – first to invent och kravet på ”disclosure of prior
art” samt ”best mode of operation – ofta stora risker för utländska
patentansökande. Det kan vara svårt för utländska företag, särskilt mindre
och mellanstora företag, att kunna bevisa när en uppfinning faktiskt
gjordes. Detta gäller även det amerikanska systemet med ”interference”,
som kan medföra att innehavare av beviljade patent fråntas dessa patent
om tredje man kan bevisa att han tidigare gjort uppfinningen, vilket
innebär stor rättsosäkerhet.
Vid behandling av patent på ansökningsstadiet diskrimineras ickeamerikanska patentansökande. En utländsk sökande som söker patent i
USA via en internationell patentansökan kan endast åberopa ansökan
gentemot andra från den dag då ansökan verkligen fullföljdes i USA och
inte från och med det internationella ansökningsdatumet. I övrigt ska
dock det internationella ansökningsdatumet räknas som det amerikanska
ansökningsdatumet, t.ex. vid beräkning av patenttiden. För att undvika
denna diskriminering tvingas en utländsk sökande vidta speciella och
kostnadskrävande åtgärder, såsom att lämna in en provisorisk USansökan i anslutning till den prioritetsgrundande ansökningen och/eller
att söka direkt i USA vid utgången av prioritetsfristen. I det senare fallet
kan sökanden alltså inte utnyttja fördelarna med en internationell
ansökan.
Yttrande
2000-06-22
Sida 34(39)
Industriförbundet påpekar dessutom att de amerikanska myndigheterna
inte godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid överlåtelse av
patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till företaget),
utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader och
tidsåtgång för företagen.
Upphovsrätt och närstående rättigheter
Bland de utvecklade industriländerna intar USA i viss mån en
särställning. Förvaltningsorganisationerna för upphovsrätt konkurrerar
inte på marknaden för musikutnyttjande, eftersom musikanvändarna
måste ha licens från de två befintliga organisationerna, men de
konkurrerar om medlemmar. Detta leder, hävdar STIM, till ett
fördelningssystem vad avser upphovsrättsliga ersättningar som
missgynnar små europeiska länder.
Vidare pekar STIM på det s.k. Aitken exemption som ett problem i
relation till USA. Sedan länge innebär Aitken exemption ett undantag från
ersättningsplikt för kommersiellt utnyttjande av musik på restauranger
och barer. Nyligen fattade den amerikanska kongressen beslut om en
utvidgning av dessa undantag (Fairness in Music Listening Act). STIM
och GESAC (Groupement Européen des Unions des Sociétés d’Auteurs
et Compositeurs) har vänt sig till kommissionen med ett formellt
klagomål på detta. STIM uppskattar den ekonomiska effekten för svenska
rättighetsinnehavare till omkring 10 mkr. Än viktigare, anser STIM, är
frågans framtida principiella betydelse. Enligt STIM:s – och allmän
europeisk – uppfattning är det tveksamt om dessa undantag är förenliga
med Bernkonventionen och TRIPS-avtalet. EU tog upp fallet i WTO:s
tvistelösningsorgan i april 1999. Panelens rapport inväntades i april
2000.
Sveriges Författarförbund betonar en annan grundläggande skillnad i
upphovsrättsligt avseende. I USA domineras upphovsrätten av den s.k.
”copyright tradition”, vilken i första hand skyddar den ekonomiska
producenten och inte upphovsmannen, till skillnad från ”authors right
tradition” i bl.a. de nordiska länderna, som i första hand skyddar
upphovsmannens rättigheter.
Varumärkesrätt
En tvist som EU har tagit upp i WTO (Havana Club-fallet) är av
principiellt intresse för Sverige. Ärendet gäller en amerikansk lagparagraf
som antogs 1998 och som bl.a. innebär förbud för ny- eller
omregistrering av varumärkesskydd för produkter som utan
kompensation konfiskerats av den kubanska regimen. Kubanska märken,
inbegripet ett som i samband med ett joint venture förvärvats av franska
Pernod Ricard, vägras varumärkesskydd i USA. EU har ännu inte begärt
en panel.
Yttrande
2000-06-22
Sida 35(39)
Kanada
Patenträtt
Den kanadensiska lagen gör det möjligt att under sex månader före
patenttidens utgång testa, framställa och lagra läkemedel. Utförandet av
tester i kommersiellt syfte med ett patentskyddat läkemedel
(Bolarbestämmelsen) utgör patentintrång enligt EU:s mening. Därför tog
EU upp fallet i WTO:s tvistelösningsorgan i maj 1999. Panelens
slutrapport kom den 17 februari 2000. EU vann i den del som gäller
framställning och lagring, men förlorade i den del som gäller testning.
Panelutslaget, som fastställer att Bolar- bestämmelser är förenliga med
TRIPs-avtalet, är av principiell betydelse, eftersom testning också utförs
med sikte på marknadsföring i andra länder än Kanada.
3.7 Afrika
3.7.1 Allmänt om Afrika
De flesta länder i Afrika är WTO-medlemmar och MUL-länder. De har
därmed en övergångstid till år 2006 för att implementera TRIPS-avtalet.
Botswana, Elfenbenskusten, Gabon, Ghana, Kamerun, Kenya, Kongo,
Marocko, Mauritius, Namibia, Senegal, Swaziland, Tunisien, Sydafrika
och Zimbabwe är u-länder men inte MUL och deras övergångstid
sträcker sig till den 1 januari 2000. Vissa afrikanska länder är
medlemmar i WIPO och har antagit de internationella konventionerna.
De lär vara en bit på väg att bygga upp immaterialrättsliga lagstiftningar,
bl.a. gäller detta Ghana, Kenya, Tanzania och Zimbabwe. Dock har dessa
länder betydande svårigheter att anpassa sina nationella lagstiftningar till
TRIPS-avtalet. Vissa erhåller eller har uttryckt behov av finansiellt och
tekniskt bistånd för att kunna genomföra detta (bl.a. Ghana, Kenya,
Tanzania).
I Afrika förekommer piratkopiering i väldigt hög utsträckning i
läkemedelsbranschen. ICC uppskattar att den omfattar 70 procent av alla
läkemedel som finns på den afrikanska marknaden.13
Även piratkopiering av musik och filminspelningar samt dataprogram
förekommer i stor utsträckning på den afrikanska marknaden. USTR
uppskattar att piratkopierings andel på den sydafrikanska marknaden
uppgår till 50 procent för dataprogram, 40 procent för musikinspelningar
och 18 procent för filminspelningar. I de allra flesta länder söder om
Sahara finns det en formell upphovsrättslagstiftning men ingen
fungerande administration. I Sydafrika finns det dock, enligt STIM, en
13
Countering Counterfeiting, A guide to protecting & enforcing intellectual property
rights, ICC, Counterfeiting Intelligence Bureau, 16 April 1997, s.24.
Yttrande
2000-06-22
Sida 36(39)
välfungerande administration för såväl utföranderättigheter som
reproduktionsrättigheter.
3.7.2 Konkreta problem i Sydafrika
Sydafrika
Patenträtt
Den allra största afrikanska läkemedelsimportören är Sydafrika.
Industriförbundet och LIF ser det som ett problem att Sydafrika sedan
kort tid tillbaka godtar internationell konsumtion av patenträttigheter.
Detta innebär att när ett företag har lanserat en patentskyddad produkt på
marknaden någonstans i världen, så får produkten importeras till
Sydafrika av annan utan tillstånd av patentinnehavaren. Industriförbundet
och LIF anser det angeläget att Sverige motverkar en utveckling som
medför internationell konsumtion av patenträttigheter. Kollegiet bedömer
dock att Sydafrika i detta avseende inte bryter mot sina åtaganden i
TRIPS-avtalet, eftersom avtalet inte tar ställning i frågan om konsumtion.
Man bör även nämna en långdragen – sedan 1997 – tvist om Section
15(C) i den reviderade sydafrikanska ”läkemedelslagen” (Medecines and
Related Substances Control Act och Amendment Act 90). Section 15(C),
som skulle ha gett hälsovårdsministern en diskretionär rätt att förbigå
patenträttigheter för att ge ”billiga läkemedel till folket”.
Läkemedelsföretagens intresseorganisation PMA drog staten inför rätta
och detta mål har pågått en längre tid i domstolarna. Det föranledde
protester från EU, Schweiz och USA som satte Sydafrika på Watchlist.
Den 1 december 1999 drogs Sydafrika tillbaka från Watchlist efter det
att, enligt uppgifter från industrin, Sydafrika gick med på att endast
tillämpa Section 15(C) på hiv-produkter, som tillverkas mest i Europa. I
maj 2000 antog den amerikanska administrationen en förordning som
fastslår att USA inte kommer att vidta åtgärder för att sanktionera
tillverkning av s.k. generiska hiv-läkemedel (kopior av patenterade
produkter).14 Förordningen betonar dock att dessa länders lagstiftningar
måste vara förenliga med TRIPS-avtalet och förbehåller USA rätten att
vidta åtgärder under WTO:s tvistelösningssystem.
Denna tvist är listad i EU:s databas för marknadstillträde och
kommissionen följer utvecklingen. Även om Sverige inte tillverkar
läkemedel mot hiv/aids är denna fråga av principiell betydelse för
Sverige.
Industriförbundet påpekar dessutom att de sydafrikanska myndigheterna
inte godtar de fullmakter som utfärdats i Sverige vid överlåtelse av
patenträttigheter i patentansökningar (från uppfinnaren till företaget),
”Access to HIV/AIDS Pharmaceuticals and Medical Technologies”, Executive Order,
10 maj 2000.
14
Yttrande
2000-06-22
Sida 37(39)
utan insisterar på nya exemplar, vilket medför höjda kostnader och
tidsåtgång för företagen.
4. Slutsatser
För svensk industri är det väsentligt att kunna skydda sina produkter och
idéer genom varumärkesskydd, mönsterskydd samt patentskydd på de
marknader där företagen är verksamma. Detsamma gäller för svenska
upphovsrättsinnehavare som behöver skydda sina verk.
4.1 De viktigaste immaterialrättsliga problemen i
utlandet
Svenska intressenter upplever två huvudproblem på det
immaterialrättsliga området:

I många länder är den immaterialrättsliga lagstiftningen i stora
stycken bristfällig och upplevs ofta som mycket tandlös.
Sanktionerna anses vara alldeles för milda. Det finns ett behov av att
strama upp sanktionerna så att de fungerar preventivt. Även om målet
är att gottgöra vållad skada anses skadeståndsnivåerna vara för låga.

I många länder anses de rättsvårdande myndigheterna tillämpa
lagstiftningarna på ett långsamt, ineffektivt och godtyckligt sätt.
Bristen på kunskap om immaterialrätt och bristen på erforderliga
resurser är genomgående problem i flera länder. Domstols- och
myndighetssystemen för hantering av intrång behöver byggas upp.
Korruption nämns också som en bidragande faktor till den bristande
implementeringen av immaterialrättslagstiftning.
Förbättringar på dessa två områden skulle resultera i en markant
minskning av intrång i alla immateriella rättigheter. Utöver de positiva
effekter som detta skulle innebära för svenska interessen, skulle en sådan
utveckling i respektive land även resultera i en ökad vilja från industrin
att investera.
4.2 De viktigaste problemländerna på det
immaterialrättsliga området
Det framkom av remissvaren och efterföljande diskussion att det är
viktigare för industrin att driva sakfrågorna än att peka ut vissa länder,
vilket kan vara känsligt när företagen vill bedriva verksamhet i just dessa
länder.
Ett tjugotal länder är dock listade av industrin som prioriterade
problemländer på det immaterialrättsliga området. Dessa länder bör
Yttrande
2000-06-22
Sida 38(39)
särskilt bevakas i alla sammanhang där immaterialrättsliga problem kan
tas upp.

Viktiga problemländer där, enligt vår undersökning, flera sektorer av
den svenska industrin särskilt drabbats är:
Argentina, Brasilien, Egypten, Estland, Förenade Arabemiraten,
Israel, Kina (inkl. Hongkong), Malaysia, Ryssland, Sydafrika,
Taiwan, Thailand, Turkiet och Ukraina.

Viktiga länder där, enligt vår undersökning, en sektor av den svenska
industrin särskilt drabbats är:
Indien, Jordanien, Kuwait, Mexiko, Paraguay, Polen, Singapore och
Taiwan.
4.3 De svenska branscher som drabbats mest av
immaterialrättsliga problem i utlandet
Tre svenska branscher som särskilt drabbats av immaterialrättsliga
problem i utlandet är läkemedelsindustrin, mobiltelefonindustrin och
musikindustrin.
Dessa branscher berörs ibland av samma immaterialrättsliga intrång, t.ex.
varumärkesförfalskning. Ibland drabbas de också av mer sektorsspecifika
problem. Alla branscher prioriterar dock samma frågeställningar som är
av mer övergripande natur: bristerna i lagstiftning och/eller i
implementering av befintlig lagstiftning.
Av de tre nämnda sektorerna är läkemedelsindustrin särskilt utsatt p.g.a.
urholkningen av patentskyddet i flera u-länder under 70-talet . Fullt
patentskydd för läkemedel och jordbrukskemikalier krävs t.ex. inte av
WTO-medlemmar med u-landsstatus eller övergångsekonomi förrän
tidigast 1 januari 2005.
Vad gäller implementeringen av TRIPS-avtalet innehåller
Läkemedelsindustrins prioriteringar följande: krav på effektiv
genomgång av implementeringsläget i alla u-länder, kontroll av införande
av mailbox-system, exklusiva marknadsföringsrättigheter och av
bestämmelser om skydd av vetenskapliga data. Dessutom verkar
industrin för att tidtabellen för implementering inte sträcker sig bortom
2005 och för att inga tillkommande koncessioner ges till nya WTOmedlemmar.
När det gäller kandidatländerna understryker läkemedelsindustrin vikten
av att EU vägrar gå med på koncessioner på patenträttsområdet inför
ländernas inträde i gemenskapen.
Yttrande
2000-06-22
Sida 39(39)
4.4 Kollegiets förslag till vidare hantering
Kollegiet bedömer att yrkandet från den svenska industrin på
förbättringar vad avser de två huvudproblemen – bristerna i lagstiftning
och/eller i implementering av befintlig lagstiftning – är både relevant och
legitimt. Vad gäller läkemedelsindustrins prioriteringar håller kollegiet
med om att det är viktigt att länder uppfyller sina åtaganden enligt
TRIPS, Europaavtal eller andra avtal.
Sverige bör därmed verka för att alla WTO-medlemmar fullt ut
implementerar sina TRIPS-åtaganden, särskilt de bestämmelser som syftar
till säkerställande av skydd för immaterialrättigheter (Del III) samt
bestämmelserna om patentskydd (Del II, avsnitt 5). Detta innebär bl.a. att
tillse att TRIPS-rådet granskar implementeringsläget i alla u-länder och att
tidstabellen för implementering respekteras – även om flexibilitet behövs
vid bedömningen i varje enskilt fall. Sverige bör även vid behov erbjuda
tekniskt bistånd för att bl.a. stödja uppbyggande av domstol och
rättsvårdande myndigheter.
De viktigaste problemländerna listade ovan bör stå under särskild
bevakning.
Sverige bör också verka bilateralt, med EU och i andra fora, för att det
immaterialrättsliga skyddet i utlandet når upp till minst TRIPS-standard.
När det gäller kandidatländerna är det också önskvärt att dessa erbjuder
ett immaterialrättsligt skydd likvärdigt EU:s nivå vid inträde i
gemenskapen.
Ärendet har avgjorts av kommerserådet Gunnar Fors i närvaro av
avdelningsdirektör Agnès Courades Allebeck, föredragande.
Enligt Kommerskollegiums beslut
Gunnar Fors
Agnès Courades Allebeck