Nr 3 2016
KUNGSBACKA – HANHALS FÖRSAMLING, SVENSKA KYRKAN
Sid. 11
Playboy blev biskop!
Våra kristna rötter
Läs mer på Sid. 4-12
Trevlig
läsning!
Sid A
Ledare | Andreas Holm
Kyrkfönstert nr 3 2016
En liten, men viktig kvist
I detta nummer av Kyrkfönstret kommer vi att påbörja
en resa genom kyrkans 2000-åriga historia. Det är en
historia som sträcker sig över alla kontinenter, kulturer,
språk och länder. Den kristna kyrkans utbredning över
jordklotet saknar motstycke. Det är den mest spridda
trosåskådningen, den påverkar flest människor på vår
jord. Men det är också en historia som är fylld av intriger,
maktkamp och lömska bakhåll. Som någon sa: ”Jesus
har jag inga problem med, det är de kristna jag inte kan
med”.
Hur har då kyrkan utvecklats? Varför finns det så
många olika grenar av den kristna kyrkan? Frågorna är
stora. Något fullständigt svar ryms förstås inte i dessa
spalter, men med några grova penseldrag vill vi teckna
bilden av ett träd som genom historiens lopp vuxit fram.
Ett träd med en stam och många grenar, där vi i Kungsbacka-Hanhals församling utgör en liten, men viktig kvist.
par miljarder enskilda människor, med sin unika erfarenhet av tro och tvivel, glädje och sorg. Gud kallar varje
enskild människa till ett liv i gemenskap med honom. Det
gäller kändisar som den Heliga Birgitta och Augustinus,
som vi kan läsa om i denna tidning. Men det gäller också
människor idag.
Caritha Anderius skriver på sista sidan om sin väg till
tro. Det tomrum som Caritha beskriver har Gud skapat,
därför att han vill att vi ska söka honom. Eller som Augustinus beskriver det på 400-talet:
Du, o Herre, har skapat mig till dig och
därför är mitt hjärta oroligt till dess det
finner vila i dig. Det skiljer 1600 år på
den erfarenhet Augustinus och Carittha gör, men ändå är den så lik. Det
beror på att de båda blivit funna
av samme Gud. Hisnande!
Kyrkan är Kristi kropp. Den är synlig och mänsklig, precis
som Jesus. Men precis som Jesus är kyrkan också gudomlig. Där möts himmel och jord. Kyrkan utgörs av ett vik.kyrkoherde Kungsbacka-Hanhals
Låt gulna varje blad på kvist, låt falna varje strå;
Guds rika nåd, det vet jag visst, den skiftar ej ändå.
Svensk psalm 203:3
Sid 2
Andreas Holm
Innehåll
Sid
4-12
Våra kristna rötter
Vårt svenska samhälle vilar på den kristna
trons grunder. Men hur och när uppstod
de många kristna kyrkorna och inriktningarna som alla är grenar på det stora trädet
”Kristi kyrka”?
11
Playboy blev biskop!
14
Hänt se´n sist
15
Korsord
16-17
Höstens gudstjänster
18-19
Anslagstavlan
20
Idag kämpar jag inte längre - jag är fri!
4
Våra kristna rötter
12
Lämnade man och åtta barn!
14
Hänt se´n sist!
Kyrkfönstret
Församlingstidningen Kyrkfönstret utges av Kungsbacka-Hanhals
församling och utkommer med fyra
nummer årligen. Tidningen delas ut
till församlingens samtliga hushåll.
Den finns också att tillgå i kyrkans
lokaler.
ANSVARIG UTGIVARE
vik kyrkoherde Andreas Holm
REDAKTÖR
kommunikatör Margot Holmgren
REDAKTION
Anna Håkansson, Gerd Olsson,
Martina Petrén.
REDAKTIONENS ADRESS
Kyrkfönstret
Box 102 18
434 23 Kungsbacka
e-post:
[email protected]
hemsida:
www.svenskakyrkan.se/kungsbacka
TRYCKERI
Sandstens, Västra Frölunda
NÄSTA NUMMER
24 november
Vinnare av
korsordstävlingen Nr 2:
Bo Lögfren
Ann-Marie Gustafsson
Lillian Liedholm
GRATTIS!
Våra kristna rötter
Kyrkfönstert nr 3 2016
Våra kristn
Vårt svenska samhälle, Europa, ja, ännu större delar av
världen, vilar på den kristna
trons grunder. De kyrkliga rötterna har betydelse - än idag!
Den 31 oktober i år börjar
ett jubelår inför jubileumet
2017, då det är 500 år sedan
Martin Luther spikade upp 95
teser på Wittenbergs kyrkport.
Sverige och Lund får i höst
därför besök av påven för att
uppmärksamma betydelsen.
Men hur och när uppstod
de många kristna kyrkorna
och inriktningarna som alla
är grenar på det stora trädet
”Kristi kyrka”? Och vad skiljer de olika traditionerna och
kyrkorna åt? I och med detta
nummer börjar vi en resa
tillbaka till kyrkans rötter och
förgreningar.
SidSid4 4
Kyrkfönstret nr 3 2016
Våra kristna rötter
na rötter
Martin Luther, en medeltida ”gubbe”, vad angår
han mig - 500 år senare?
För den något äldre generationen går tankarna
kanske till den Lilla katekesen, som lästes i skola
och kyrka och på vilken
det hölls förhör. För den
medelålders generationen är bilden ofta den
moraliska aspekten som
aktualiseras, som förbjuder allt ”det roliga” i livet.
Den yngsta generationen
har kanske inte ens hört
talas om honom...
Men, men. Mer om detta
kommer vi att skriva om
i ett kommande nummer
av Kyrkfönstret. Här och
nu ska vi titta på de kristna rötterna före Luther.
Hur och i vilka omständigheter växte kyrkan fram?
Den självklara tidpunkten för kristendomens fö-
delse är cirka år 33 e. Kr.
- tiden för Jesu död och
uppståndelse. Kvinnorna
vid den tomma graven blir
de första vittnena. Dessa,
kan man säga, är de första bekännarna av den
kristna tron. De berättade
sedan för sina vänner om
sin otroliga upplevelse.
Muntligt fördes så vittnesmålet om Jesu uppståndelse vidare, allt längre
bort till omkringliggande
länder. Vi kallar denna
första tid för den apostoliska tiden, urkyrkan eller
fornkyrkan.
De missionsresor som
man kanske bäst känner
till är de som genomfördes av Paulus. Han bildade ett antal församlingar,
bland annat i Grekland.
Även andra missionärer
reste runt i kringliggande
länder och predikade
evangeliet. Relativt tidigt
startades församlingar
i Turkiet, mindre Asien
och i flera andra delar av
dåtida romarriket.
Det var en mycket svår tid
för de första kristna. Man
tvingades hålla sina möten hemliga i hemmen.
Man tilläts inte bygga
några egna kyrkor och
begravde sina döda
i katakomber.
Förföljelserna var systematiska och sanktionerade från högsta ort av
kejsaren själv. Rom hade
nämligen börjat se de
kristna som ett hot då
kyrkan hade en mycket
snabb tillväxt. Under
tiden fram till år 313 då
kristendomen blev förklarad laglig, avrättades
tiotusentals kristna, bland
dem flera biskopar och
andra ledare, däribland
apostlarna Paulus och
Petrus.
Antalet kristna församlingar fortsatte att öka.
År 385 blev kristendomen
statsreligion och enda
tillåtna religion i riket, tack
vare Konstantin den store.
Han beviljade och finansierade bygget av den
första Peterskyrkan. År
321 blev söndagen arbetsfri dag och korsfästelse förbjöds som straff.
Kristendomens upphöjelse till statsreligion
innebar att kejsarens
roll ändrades. Från att i
princip ha varit en gud
blev kejsaren istället Guds
ställföreträdare på jorden.
Kyrkan knöts därmed
till staten och kejsarens
kontroll över kyrkan blev
givetvis mycket stark.
Sid 5
Sid A5
Våra kristna rötter
Kyrkfönstret nr 3 2016
Allt tätare ekumeniska
kontakter har skett såväl
på 1900-talet som i nutid.
Så kommer vi till det första
viktiga årtalet i kyrkohistorien: År 325 och kyrkomötet i Nicea. Syftet med
mötet var att skapa en
gemensam troslära för
hela kristenheten. Efter
några århundraden, med
hetsiga diskussioner och
omröstningar i trosfrågor,
segrade en riktning, den
allmänna eller romerskkatolska. Denna leddes,
och leds, av en påve med
säte i Rom utifrån tanken
att Jesu lärjunge Petrus
var den förste påven i
Rom. Man bestämde också vilka texter som skulle
tillåtas i Nya testamentet
och vilka texter som skulle
bannlysas som hädiska.
Konciliet var historiskt
betydelsefullt eftersom
det var det första försöSid 6
ket att uppnå konsensus
i den kristna världen
genom att sammankalla
representanter för alla
kristna, teologiska läror.
Mötet enade kyrkan och
bidrog till tydliga riktlinjer
i kontroversiella ämnen,
vilket kom att få stor betydelse i kyrkans historia,
och därmed även Europas. Grunden lades för en
världsvid kyrka.
Kyrkorna i väst och öst
kom så småningom att
glida ifrån varandra, dels
på grund av delningen av
det romerska riket år 395,
dels olika skillnader i teologi, språk, kultur, politik,
geografi osv.
År 1054 blev det en definitiv brytning på grund av
en schism mellan påven
i Rom och patriarken i
Konstantinopel i öst, nuvarande Istanbul. Påven
var den västliga kyrkans
överhuvud medan patriarken i öst var de östliga
kyrkornas överhuvud.
Därmed var den första
stora delningen i kyrkan
ett faktum.
Det resulterade alltså i
två kyrkor: Den romerskkatolska kyrkan i väst med
latin som gudstjänstspråk
och de grekisk-ortodoxa
kyrkorna i öst, känd som
den bysantiska världen,
med grekiska som gudstjänstspråk. Den östra kyrkan delades genast i olika
grenar på grund av den
stora geografiska spridningen, men ska ändå ses
som en enad kyrka.
De utlösande faktorerna
till splittringen var bl.a.
tillägget av filioque (”och
sonen”) av kyrkan i Rom
i Nicaenska trosbekännelsen, bruket av osyrat
bröd i den västliga kyrkan
och bruket av syrat bröd
i den östliga kyrkan, vid
utdelandet av nattvarden.
Det fanns också skillnader
i liturgin.
Den fullständiga brytningen kyrkorna emellan
kvarstår än idag. Men allt
tätare ekumeniska kontakter har skett såväl på
1900-talet som i nutid.
Den viktigaste skillnaden mellan katoliker och
ortodoxa, då och nu, är
att alla romersk-katolska
kyrkor runt hela världen
står under direkt ledning
av påven i Rom, medan
Kyrkfönstret nr 3 2016
den ortodoxa kyrkan inte
erkänner påvens överhöghet. Den ortodoxa kyrkan
har ingen central makt
utan leds av biskopar och
består av en gemenskap
mellan självstyrande
kyrkor i olika länder:
Grekisk-ortodoxa, rysk-
Våra kristna rötter
ortodoxa, serbisk-ortodoxa, rumänsk-ortodoxa,
bulgarisk-ortodoxa m.fl.
Sammanlagt finns det ett
trettiotal ortodoxa kyrkor.
Alla ortodoxa kyrkor har
samma trosuppfattning,
gudstjänstordning och
regelsystem.
Sånger, ikoner och ett
stort utbud av urkyrkliga
liturgiska ritualer - huvudsakligen från 500-talet - med ljus, rökelse,
mystik, gyllene skrudar
och utsmyckade kyrkor
är centralt i den ortodoxa
gudstjänsten - inte predikan som av tradition varit
starkast i de protestan-
tiska kyrkorna.
På samma sätt är
det med den romerskkatolska gudstjänsten:
Ritualer, traditioner och
sakrament har en central
Sid7A
Sid
Våra kristna rötter
ställning och allt ramas
in av praktfulla utsmyckningar av kyrkor, dräkter
och tillbehör med djup
symbolik.
Den ortodoxa och katolska tron skiljer sig i övrigt
väldigt lite från varandra.
Det är alltså mest i formerna för gudstjänsten
och i organisationen som
skillnaderna finns.
Genom följande århundraden hade påven och
kyrkan en mycket stark
ställning. Medeltidens
människor i Europa
Sid 8
var nästan uteslutande
kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på
levnadssätt och vad som
var viktigt i livet. Kyrkans
normer och tankesätt genomsyrade hela samhället, även lagstiftningen.
Det medeltida kristna
klosterväsendet var en
viktig beståndsdel i den
europeiska samhällsutvecklingen under perioden och utgjorde delar av
ett stort kristet nätverk.
Därför blev klostren ofta
inkörsportar för ny teknik,
uppfinningar och arkitek-
tur. De fungerade därför
inte bara som andliga
vistelseorter utan var
samtidigt centrum för
vetenskap och lärande,
vilket bidrog till att sprida
både gamla och nya idéer
till folket.
Så närmar vi oss nu
1500-talet och det som
kallas för reformationen
där Martin Luther kom att
bli huvudperson. Den östliga grenen av kyrkan stod
intakt medan den västliga
delades.
I ett kommande num-
Kyrkfönstret nr 3 2016
mer av Kyrkfönstret
kommer vi att fördjupa
oss mer i detta skeende.
Vad hände i och med
Luther? Vad innebar
reformationen då och vad
har den för betydelse för
oss - 500 år senare? Hur
uppstod Pingströrelsen,
Anglikanska kyrkan och
Svenska kyrkan, för att
nämna några?
Men vi kan ändå här
Kyrkfönstret nr 3 2016
nämna något om vad
som föregick att Martin
Luther år 1517 ansåg sig
nödgad att spika upp de
95 teserna på kyrkporten
i Wittenberg. Han hade
allvarlig kritik att rikta mot
den dåvarande kyrkan.
Reformationen hände inte
över en natt utan var rörelser som pågick under
flera hundra år tidigare,
med början på 1200-talet
och som nådde sin kulmen först 250 år senare.
Orsakerna var flera.
Den katolska kyrkan hade
Våra kristna rötter
på sina håll förfallit såväl
moraliskt som andligt.
Renässanspåvarnas sätt
att leva påminde stundtals mest om de världsliga
furstarnas. Ickekyrkliga
intressen kunde också
påverka biskopsutnämningarna samtidigt som
somliga biskopar använde
sig av sin ställning för att
gynna släkt och vänner.
Det uppstod en längtan
att reformera och ombilda kyrkan till något mer
äkta och ursprungligt,
tillbaka till evangeliet.
Under stridsropet:
”Nåden allena, tron allena,
skriften allena” kritiserade
Luther främst maktlystenheten och inskränktheten
som enligt honom inte
överensstämde med den
ursprungliga kyrkans
ideal.
Kritiken fördömdes
genast av påven och den
katolska kyrkan. Men kritiken uppmärksammades
mer positivt från andra
håll där hans idéer föll
i god jord. Med hjälp av
boktryckarkonsten kunde
Luthers protester spridas
till allmänheten.
Illustrationer:
Hanna Holmgren
Text:
Margot Holmgren
Källor:
Kristendomen - En historisk
introduktion
av Rasmussen, Thomassen.
Kristendom: lära, fromhetsliv
och historia
av Christer Hedin.
Sid A9
Våra kristna rötter
Kyrkfönstret nr 3 2016 Den kristna tro
Från de första 1500 åren av kyrkan
Dessa har en spännande livshistoria
i princip allt i sina liv för att radikalt öv
Stack ut sina ögon!
S:ta Lucia avbildas ofta med två ögon i sin hand, då hon
miste dessa när hon vägrade avsäga sig den kristna tron.
Sid 10
I början av 300-talet drabbades den kristna kyrkan
av en förföljelse. Kejsaren
i Rom, Diocletianus, ville
utrota den kristna tron.
I staden Syrakusa på
Siciliens östkust bodde
en ung kvinna som
hette Lucia. Hon valde att
hellre dö än att överge sin
kristna tro.
Lucia var en vacker och
rik flicka. Pappan dog
tidigt och mamman, som
ensam fostrade Lucia,
blev sjuk. Lucia bad för
sin mor som mirakulöst
tillfrisknade. Lucia ville i
tacksamhet till Gud viga
sitt liv åt kyskhet och att
tjäna de fattiga. Familjens
hela rikedom gavs bort till
de fattiga.
Lucia hade sedan en tid
en blivande man utvald till
sig. Han var inte kristen
och krävde sin rätt. Men
Lucia valde sin tro framför
allt annat och kom så att
dö martyrdöden. De exakta detaljerna i händelseförloppet är osäkra.
Namnet Lucia kommer
från latinets lux, vilket
betyder ljus, men också
innefattar betydelsen
syn. Traditionen säger
att Lucia ska ha stuckit
ut sina ögon strax innan
hon mötte döden. Lucia
har därmed kommit att bli
optikernas skyddshelgon.
Ljuset lucia bar inom
sig sprider sitt ljus varje
december på våra norra
breddgrader. Och i hennes hemstad Syrakusa
Kyrkfönstret nr 3 2016 Våra kristna rötter
on betydde allt
ns historia har vi valt ut tre gestalter.
med det gemensamma att de offrade
verlämna sig i Guds händer och ledning.
äger en procession årligen rum den 13 december, då Lucia led martyrdöden år 310. Denna dag
bärs en silverstaty från
1500-talet genom staden
på eftermiddagen direkt
efter mässan i katedralen.
Hennes delvis oförstörda kropp finns idag att se
i en kyrka i Neapel.
Playboy blev biskop!
I den romerska provinsen
Numidien, i nuvarande
Algeriet, växte Augustinus
upp. Som ung man gick
flyttlasset till storstaden
Rom där han sökte livets
mening bland de lärda
filosoferna och de vackra
kvinnorna. Han var framgångsrik och blev därför
utnämnd till professor i
retorik i Milano.
Här fortsatte hans
sökande efter svar på de
stora frågorna. Han levde
ett liv i utsvävningar och
rörde sig elegant bland
den akademiska eliten.
Men han var rastlös
och ofta plågad av oro
och osäkerhet Han levde
med skuldkänslor och
förebrådde sig själv för att
vara vek och syndig. Hans
mor Monica var mycket
orolig för hans livsstil och
hälsa.
Augustinus storstadliv var inte fullkomligt. En omvändelse till den kristna tron blev en avgörande vändpunkt.
Sid 11A
Sid
Våra kristna rötter
Heliga Birgitta lämnade sin man Ulf och åtta barn för att följa sin inre övertygelse att flytta till Rom för att övertyga påven om att grunda ett kloster.
det fattades något.
Biskopen i Milano, Ambrosius, fångade Augustinus
intresse. Och genom
biskopens vägledning
omvände sig Augustinus
vid 32 års ålder.
Påsknatten år 387 tog
Augustinus emot dopet
genom att tre gånger
sänkas ner i dopkällans
vatten bredvid den stora
katedralen i Milano. Ett
nytt liv började. De första
stapplande stegen var
tagna, på en väg som
skulle leda Augustinus till
att bli en av de mest inflytelserika personerna
i kyrkans historia.
Omvändelsen var en
avgörande episod i hans
liv som han själv skildrar i
två steg. Den första fasen
är en intellektuell omvändelse, en övertygelse om
rimligheten och sanningshalten i kristendomens
budskap. Det andra skedet är viljan som ger efter
och överväldigas av tron.
Augustinus kom att bli
den totalt dominerande
teologen och filosofen i
medeltidens Västeuropa.
Och för Martin Luther,
Sid 12
Kyrkfönstret nr 3 2016
mer än tusen år efter, var
han avgörande. I Luthers
skrifter finns fler än tusen
hänvisningar till Augustinus. Luther ansåg honom
stå för en ytterst sund
teologi.
Lämnade man och barn!
Birgitta Birgersdotter fick
ett spännande liv. Kanske
inte riktigt som hon tänkt
sig, men innehållsrikt blev
det.
Redan som barn berättades det att Birgitta fick
uppenbarelser. En gång
när hon var tio år gammal
såg hon Kristus i en syn.
15 år gammal gifte hon
sig med Ulf Gudmarsson. Tillsammans fick de
åtta barn. Birgitta och Ulf
hörde till de välbärgade.
De reste kors och tvärs,
fast med ett tempo som
hörde 1300-talet till.
På en pilgrimsresa till
Santiago de Compostela
i Spanien insjuknade Ulf
och dog efter hemkomsten till Sverige. Denna
tragiska händelse blev
starten på Birgittas stora
Kyrkfönstret nr 3 2016 Herre, visa mig din väg,
och gör mig villig att vandra den.
Våra kristna rötter
Fakta Kristendom
Antal anhängare: 2,4 miljarder - störst och snabbast
växande religion i världen som utgör 33 procent av världens
befolkning.
livsgärning.
Fem år efter maken
Ulfs död flyttade Birgitta
till Rom, hon hade fått
en uppenbarelse av Gud
att hon skulle grunda ett
kloster. Birgitta fick ägna
resten av sitt liv åt att
övertyga påven i Rom att
klostret skulle grundas. I
sina uppenbarelser fick
hon tydliga instruktioner
om hur det skulle se ut
och hur det skulle byggas.
Birgitta fick också uppenbarelser som handlade
om hennes samtid och
hon drog sig inte för att
uttala sig i politiska frågor.
Birgitta sa vad hon tyckte
och tänkte, hennes inflytande var stort.
År 1373 gjorde hon en
pilgrimsresa till det heliga
landet. Efter att ha besökt
Jerusalem och Betlehem dog hon den 23 juli
samma år. Birgittas dotter
Katarina blev den som fick
inviga klostret i Vadstena,
fem år efter Birgittas död. En av Birgittas böner
kallas också för pilgrimens
bön. Den lyder: Herre, visa
mig din väg, och gör mig
villig att vandra den. Det
är en bön som är högst
aktuell och som vi kan
använda även idag, både
när vi reser eller är på
hemmaplan.
Andreas Holm
Källa:
Trons vittnen av Peter Halldorf
Fördelning: De största trosriktningarna är katoliker,
protestanter, ortodoxa och anglikaner.
Ekumenik: Ekumenik innebär en strävan efter att uppnå
enhet i tron på Kristus, en enhet som inte i sig förutsätter
likriktning, men som räknar med en både dogmatisk och
ämbetsmässig försoning mellan de nu splittrade kristna
kyrkorna. Den största internationella ekumeniska samarbetsorganisationen är Kyrkornas världsråd. Det bredaste
nationella organet är Sveriges kristna råd där de flesta kristna
samfunden finns representerade.
Frikyrka/Stadskyrka: En frikyrka är ett kristet trossamfund där medlemskapet bygger på frivillighet. Termen
används som motsats till statskyrka. Svenska kyrkan betraktas
inte som frikyrka, trots att den förlorade status som statskyrka
år 2000, och dess juridiska ställning idag i många avseenden
är jämförbar med frikyrkor.
Svenska kyrkan: En evangelisk-luthersk folkkyrka
som var statskyrka i Sverige åren 1536 till 2000, då kyrkan i
ett riksdagsbeslut separerades från svenska staten. Svenska
kyrkan är med 6,2 miljoner medlemmar det största trossamfundet i Sverige och tillhör Lutherska världsförbundet.
Sid 13A
Sid
Hänt se´n sist
Kyrkfönstret nr 3 2016
Årets konfirmander träffas tre intensiva veckor på sommaren. Här samlas man i den lummiga parken vid församlingshemmet Skansen.
Foto: Margot Holmgren.
Barnen hänger upp hjärtan i dopträdet, som invigdes i familjegudstjänsten i Kungsbacka kyrka 29 maj. Från och med nu kommer varje
barn som döps att få ett halsband och namn upphängt i dopträdet.
Foto: Margot Holmgren.
Sid 14
Veckan före midsommar hölls dagläger för barn i åldrarna 7-9 år
i Hanhals församlingshem. På programmet stod en mängd roliga
aktiviteter. Här grillas korv till lunch.
Foto: Anna Göransson.
Kyrkfönstret nr 3 2016
Korsord
Din lösning skickar du in
senast den 21 oktober till:
”Kyrkfönstret”, Box 10218,
434 23 Kungsbacka.
De tre först rätta öppnade
lösningarna vinner var sitt
presentkort hos Bröderna
Nilsson på 200:-. Lycka till!
Ovan finner du rätt lösning
till korsordet i förra numret.
Namn:
Gata:
Postadress:
Sid15A
Sid
Kalender
Höstens gudstjänster
Kungsbacka kyrka
S:ta Gertruds kyrka
13 efter trefaldighet 21/8
11 Högmässa
onsdag 21/9
18 Veckomässa
onsdag 24/8
18 Veckomässa
15 efter trefaldighet 25/9
11 Gudstjänst
fredag 26/8
19 King´s worship
onsdag 28/9
18 Veckomässa
14 efter trefaldighet 28/8
11 Högmässa
fredag 30/9
19 King´s worship
onsdag 31/8
08 Mässa
18 Veckomässa
Den helige Mikaels dag 2/10
11 Högmässa
torsdag 1/9
12:15 Marknadsmusik
15 efter trefaldighet 4/9
11 Högmässa
onsdag 7/9
18 Veckomässa
16 efter trefaldighet 11/9
11 Högmässa
onsdag 14/9
18 Veckomässa
17 efter trefaldighet 18/9
Sid 16
11 Högmässa
onsdag 5/10
18 Veckomässa
torsdag 6/10
12:15 Marknadsmusik
lördag 8/10
17 Musikgudstjänst
Tacksägelsedagen 9/10
11 Familjegudstjänst
onsdag 12/10
18 Veckomässa
21 efter trefaldighet 16/10
11 Högmässa
13 efter trefaldighet 21/8
19 Musik i sommarkväll
14 efter trefaldighet 28/8
19 Mässa
15 efter trefaldighet 4/9
17 Mässa
16 efter trefaldighet 11/9
17 Sinnesrogudstjänst
17 efter trefaldighet 18/9
17 Mässa
15 efter trefaldighet 25/9
17 Mässa med förbön
Den helige Mikaels dag 2/10
17 Mässa
Tacksägelsedagen 9/10
17 Familjegudstjänst
21 efter trefaldighet 16/10
17 Mässa med förbön
Kyrkfönstret nr 3 2016
Välkommen till
musik i kyrkan!
21/8 kl. 19 Musik i sommarkväll
S:ta Gertruds kyrka
Hanhals kyrka
13 efter trefaldighet 21/8
09:30 Gudstjänst
14 efter trefaldighet 28/8
09:30 Högmässa
15 efter trefaldighet 4/9
16 Sång och grillning
16 efter trefaldighet 11/9
11 Högmässa
17 efter trefaldighet 18/9
11 Musikgudstjänst
15 efter trefaldighet 25/9
11 Gudstjänst
Den helige Mikaels dag 2/10
16 Musikgudstjänst
Tacksägelsedagen 9/10
11 Högmässa
21 efter trefaldighet 16/10
11 Familjegudstjänst
Sommarjazz med kvartetten
Egna, lyriska kompositioner
”De Verde”.
och tolkningar
av kända sommarpsalmer
och visor.
1/9 kl. 12:15 Marknadsmusik Kungsbacka k:a
Kerstin Adeström, Johannes
Ahlvlinder,
Felix Ahlvlinder och Alice Joh
ansson
- sång och gitarr.
18/9 kl. 18 Musikgudstjänst i Hanhals kyrka
”Vid havet” - Musik av tonsät
taren och musikrecensenten Gösta Nystroem
(1890-1966),
begraven på Hanhals kyrkog
ård 50-års jubileum! Göteborg
s kammarkör,
solisten Mia Edvardsson och
skådelspelerskan Jessica Zan
dén, barnbarn.
Helgsmålsbön
lördagar augusti kl. 18 i Skogskapellet
Sid 17A
måndagar kl. 18:30 på Skansen
Alpha
Temakväll Israel
start 29 augusti
kl. 19 i Kungsbacka kyrka
Mat, föredrag och samtal.
Anmälan: Anki Eriksson tel 0300-56 98 16.
Motti och Kicki Toledano, lokala guider
och boende i Israel, delar sin kunskap
vecka 45 S:ta Gertruds kyrka
om landet nu och då.
Retreat i vardagen
Bön, samtal och läsning om vad
8/10 kl 17 Kungsbacka kyrka
Bibelutdelning
till 4-åringar
Välkommen att ta emot
en bibel
i någon av följande gudst
jänster:
9/10 i S:ta Gertruds kyr
ka,
16/10 i Hanhals kyrka,
13/11 i Kungsbacka kyr
ka.
Var snäll och anmäl till:
kungsbacka.pastorat@
svenskakyrkan.se
Gud vill göra i ditt liv just nu,
Info och anmälan: Andreas Holm 0300-56 98 19.
Musikgudstjänst
UngdomsAlpha
Körsång med Kungsbacka kyrkas Vokalensemble och Falkenbergs kyrkas damkör.
kl. 18:30-20 på Skansen
.
Dirigenter: Maria Löfberg och Ulrika H. Åberg
Musik skriven av bl.a. Maria Löfberg.
tio torsdagar höst och vår.
Info och anmälan: Margot Holmgren
Caféet stängt
Caféet renoveras och byggs till och
beräknas öppna igen till 1 advent.
Verksamheten till vardags flyttas till
Skansen. Öppen kyrka kl. 10-14
fr. o. m. september.
tel. 0300-56 98 11.
KUNGSBACKA-HANHALS FÖRSAMLING
Box 102 18, 434 23 Kungsbacka
Besöksadress: Storgatan 1 A
Fax: 162 38
E-post: kungsbacka.pastorat@
svenskakyrkan.se
KANSLI exp.tid tisdag och torsdag
10-12, onsdag 15-17
kyrkoskrivare Ann Lejhagen
telefon 56 98 00
ekonomiadm. Wenche F Carlsson
telefon 56 98 02
Sid 18
Löne- och personaladm.
Carina Vargagård
telefon 56 98 03
vik. komminister Tony Larsdal
telefon 56 98 55
mobil 0730 - 74 92 55
Bogdan Timiras
telefon 56 98 21
mobil
0703 - 35 76 03
Kommunikatör
Margot Holmgren
telefon 56 98 11
DIAKONER
MUSIKER
kyrkokantor Brittinger Einarsson
telefon 56 98 20
PRÄSTER
vik. kyrkoherde Andreas Holm
telefon
56 98 19
mobil
0702 - 34 90 91
Ann-Christine Eriksson
telefon 56 98 16
mobil
0767 - 98 53 16
komminister David Ekström
telefon 56 98 28
mobil 0725 - 28 60 07
Ingrid H Larsson
telefon 56 98 05
mobil
0702 - 14 32 03
Caroline Antblad
telefon 56 98 50
mobil
0702 - 35 45 44
organist Majvor Ingemarsson
telefon 56 98 37
kyrkokantor Lisbeth Torwald
telefon 56 98 07
musikpedagog Carolina Widén
telefon 56 98 09
Kyrkfönstret nr 3 2016
anslagstavlan
personalnytt
Våren och sommaren har inneburit
rekrytering av tre
nyanställda som
härmed presenterar sig.
Det handlar om en nyinrättad tjänst som löneoch personaladministratör, samt en efterträdare
till Sofi Wide Olofsson
som kyrkoskrivare och
Anna Göransson som
pedagog.
Vi säger ett stort tack
till Sofi och Anna, önskar
dem allt gott och Guds
rika välsignelse samt hälsar de nya medarbetarna
varmt välkomna!
organist Ulrika Hjertén Åberg
telefon 56 98 17
PEDAGOGER
Kajsa Juréus
telefon 56 98 24
Lena Karlsson
telefon
56 98 12
Löne- och personaladministratör
Carina Vargagård.
Kyrkoskrivare Ann Lejhagen
Pedagog Kajsa Juréus.
Hej! Jag är född och uppvuxen i Kungsbacka och bor
med sambo, två hundar och
en katt i ett hus på landet i
Höglanda. Line Dance och
körsång är något jag gärna
sysslar med på fritiden. Reser
gärna till värmen någon
gång per år.
Jag har tidigare, i drygt 30
år, haft en liknande tjänst
hos Lab.gruppen.
Hej! Jag är mamma till två
vuxna barn och matte till en
liten Jackrussellterrier. Jag
bor med min man i Varla och
vi älskar att vara ute med
vår båt.
Till stor del har jag jobbat
med administration inom
Svenska kyrkan, men kommer nu senast från en tjänst
på Kungsbacka Begravningsbyrå.
Hej! Jag bor i Onsala tillsammans med min man Peter.
Våra tre döttrar är utflugna
så vi rår om oss själva. Trädgård och god mat är ett stort
gemensamt intresse liksom
träning av olika slag. Jag
har en kreativ ådra som jag
också använder i mitt arbete.
Närmast har jag arbetat
i Onsala församling i en
liknande tjänst.
Eva Hilbertsson, Hanhals
telefon
56 98 32
S:TA GERTRUDS KYRKA
Kök
56 98 23
vaktmästare Christoffer Antblad
mobil
56 98 34
Louise Strandell, Skansen
telefon
56 98 30
HANHALS KYRKA
Kyrka
56 98 27
vaktmästare Lotta Karlsson
mobil
56 98 13
Maria Helgesson Thorin,
S:ta Gertrud
telefon 56 98 36
SKOGSKYRKOGÅRDEN
exp. tid tisdag och torsdag 10-12 telefon 56 98 29
Fax nr
0300-643 60
vaktmästare Henrik Törnmarck
mobil
56 98 31
Marie Wadström
telefon 56 98 10
Flora Nilsson, Skansen
telefon 56 98 33
VAKTMÄSTARE
Hans Höglund, Kungsbacka kyrka
telefon
56 98 18
KYRKCAFÉET
Cafévärdinna Majbritt Löfgren
telefon
56 98 35 / 56 98 15
förman Magnus Linnarsson
mobil
56 98 22
vaktmästare Johan Andersson
mobil
56 98 57
KYRKORÅDETS ORDF
Eva Kårstad
telefon 728 35
KYRKOFULLMÄKTIGES ORDF
Eva Person Kollmats
telefon
147 23
Sid A
Idag kämpar jag inte längre - jag är fri!
”Allt förmår jag genom honom som ger
mig kraft.”(Filipperbrevet 4:13) Citatet är
hämtat från ett av mina favoritställen i
Bibeln. Kanske för att jag inte längre lever av min egen kraft. Numera lever
jag av kraften Jesus förser mig med.
När jag ser tillbaka på mitt liv, före och efter, kan jag
knappt tro att det handlar om samma person. Jag har
sprungit runt som en yr höna och sökt på alla möjliga
och omöjliga ställen efter något eller någon som skulle
kunna fylla ett tomrum stort som hela Genesarets sjö.
Burit på en stor rädsla av att inte duga, aldrig vara bra
nog, inte vara älskad. Haft ett gigantiskt behov av att
kontrollera både mig själv och min omgivning. Att detta
tog kraft och energi behöver man inte vara Einstein för
att räkna ut.
Men Gud har funnits vid min sida hela tiden. Han har burit mig, torkat mina tårar, hört mina böner, skrattat ihop
med mig. Väntat... på att jag skulle knacka på dörren så
att Han skulle få möjlighet att öppna för mig. I nästan 25
år fick han vänta på att jag skulle komma tillbaka till Honom som jag en gång övergivit. Tur för mig att Han bär
på ett oändligt tålamod och en oändlig nåd. För som jag
bråkade med Jesus! Tack och lov tål Han att bråkas med.
Jag kan få bli arg på Honom också. Han klarar det och
Sid 20
står kvar, stadig som en
klippa. Jag tror faktiskt
att Han grät glädjetårar
när jag till slut, efter
mycket kämpande, föll
till föga och insåg att jag
behöver Jesus i mitt liv
och vill leva med Honom
vid min sida.
För idag kämpar jag inte längre, jag är inte rädd, jag
behöver inte ha kontroll, jag springer inte runt och letar
efter något eller någon som ska fylla det där gigantiska
tomrummet längre. Jag går med Konungarnas Konung
och Herrarnas Herre vid min sida, jag är älskad ända in i
himmelriket. Vilken oändlig nåd och villkorslös kärlek Han
bär på till mig och till vem som helst som söker Honom.
En kärlek som aldrig tar slut. Och genom att Han älskar
mig kan jag älska mig själv, trots alla mina fel och brister.
För genom, och med, Jesus är jag oåtkomlig. Han är min
sköld som jag aldrig mer vill leva utan. Han löste mina
bojor och gjorde mig fri.
Jag tackar Herren varje kväll för att jag är älskad och för
att jag genom oändlig nåd får vara ett av Hans älskade
barn. Tack Jesus att Du dog så att jag får leva.
Med reservation för ändringar och fel.
Se även torsdagens Kungsbacka-Nytt och besök hemsidan www.svenskakyrkan.se/kungsbacka
Caritha Anderius
