Sveriges politiska system och
hälso- och sjukvårdssystem
Föreläsningens syfte
-
Ge en helhetssyn på politiska
och offentliga system
-
Ge en förståelse för
sammanhangen
-
Ge en beskrivning av Sveriges
politiska system och hälso- och
sjukvårdssystem
Disposition
-
Politikens bakgrund, centrala begrepp och modeller
-
Några relevanta samhällsvetenskapliga begrepp och
teorier
-
Sveriges politiska och offentliga system
-
Sveriges hälso- och sjukvårdssystem
-
Institutionell förändring av hälso- och sjukvårdssystemet
Diskursbegreppet i
samhällsvetenskap
Politiska ideologier
Värdebaserad åskådningar om samhällens
grundläggande drag och om hur samhällen bör
utformas
Folkhälso
politik
Nyliberalism
Konservatism
Liberalism
Socialism
Den fria
individen ska
inte
begränsas av
samhället
Hierarki,
paternalism,
tradition.
Individen
inordnad i
samhället
Individen
central.
Individen i
samhället,
med eget
ansvar
Samhällsförhållanden
avgörande för
individen.
Individen i
kollektivet
Ingen
Upp till
individen
”Uppfostrande”
Påverka
individens
livsstil
Skapa
samhällsförutsättningar för
hälsa
Marxism/
Leninism
Samhällsstrukturen
avgörande.
Individen
underordnad
partiet
Regler,
förbud,
samhällsinsatser
Folkhälsodiskurser
(utifrån samhällssyn)
Livsstilspåverkan
Påverka
samhällsstruktur
Ideologier/värderingar
Reella samhällsförhållanden
Maktförhållanden
Politik
”Avgränsning, bestämmande och hantering
av samhällsgemensamma angelägenheter”
Alt. definition: Den fredliga hanteringen av samhälleliga intressemotsättningar
Demokrati
Politisk jämlikhet. Formellt – Reellt
Majoritetsstyre. Allmän och lika rösträtt.
Medborgerliga fri- och rättigheter.
Lagreglering, likhet inför lagen. Good
governance (transparens, okorumperat
etc)
Tre modeller: Valdemokrati,
Deltagardemokrati, Samtalsdemokrati
Samhällsarenor
Offentligt system
Marknad
Civilsamhälle
Enskilda relationer
Institutionell teori
Institutionell teori
Institutioner: Organiserat och reglerat handlings-/
beteendemönster, utifrån en uppsättning normer och
regler. Struktur, kultur.
Institutionalisering, institutionell förändring:
Hur samhällsfrågor uppmärksammas och hanteras i
form av identifiering, problemlösning,
hantering/organisering. Utifrån rådande diskurser,
ideologier/värderingar, maktförhållanden,
traditioner/tidigare lösningar (path dependency)
Institutionell förändring inom hälso- och sjukvården:
Från universell jämlikhetsmodell till New public
management.
Titmuss vs Pinker/Le Grand
Skilda socialpolitiska modeller, utifrån skilda värderingar
Generell
välfärd
Jämlik, gemensam,
offentlig, enhetlig
välfärd
Den gemensamma
omtanken om
medmänniskan
Offentliga resurser
Behoven styrande
Främja altruism och
social integration
Pluralism
Anpassning till
individens behov
Variation i
utformningen
Den fria individen.
Individen som subjekt
Individens
oberoende/valfrihet
Fruktbar kombination
egoism/altruism
Modell över demokratiskt styrda
system
Författning, grundstadga
Beslutande församling med
valda representanter
Beredande och verkställande
styrelse, utsedda av församlingen
Under- och sidoordnade nämnder,
styrelser, utskott för olika sakområden.
Utsedda av församlingen
Tjänstemannaförvaltning
kopplad och underordnad
till de politiska organen
Dokument i politiska
beslutsprocesser
o
Utredningsdirektiv, uppdrag att ta fram förslag
o
Ärendelista beslutsärenden, inkl. beslutsunderlag
(rapporter, propositioner, betänkanden, tjänsteutlåtanden,
förslag till beslut)
o
Beslutsprotokoll
o
Beslutade dokument (lagar, uppdrag, anvisningar,
rapporter)
o
Uppföljningsdokument
o
M.m
Exempel politiska system och
institutioner
Folkhälsoarbetare i systemet
Folkhälsoplanerare Sundbyberg
WHO
EU
Riksdag/
Regering
Grundläggande WHO [2]
Globalt
Konstitution
Världshälsoförsamling
(WHA) – varje
medlemsland (MS) 1 röst
Styrelse (EB; 34 MS) + beredande organ
Sekretariat, d v s WHO:s (huvud)kontor
Regionalt – 6 regioner
Regionala kommittéer (RC)
Standing committee (SCRC)
~ styrelse
Internationella
organisationer
•
IGO, (international governmental organisations)
mellanstatliga samverkansorgan med
regeringsrepresentanter, ex FN, WHO, IMF
•
NGO (nongovernmental organisations),
frivilligorganisationer i civilsamhället för internationell
samverkan, ex Röda korset/halvmånen, Rädda barnen,
Amnesty
Nationell nivå Sverige
Sveriges författning, regeringsformen mm
Riksdagen
Regering
Departement
Statlig förvaltning
Regional och lokal nivå Sverige
Regeringsformen, Kommunallagen, Speciallagar
Fullmäktige
Styrelse
Sakpolitiska nämnder och styrelser
Kommunal förvaltning och
verksamhet
Grundläggande - EU [1]
Fördrag
(’grundlag’) - inkluderar
folkhälsokompetens – Lissabonfördraget
gäller sedan december 2009
Maktdelning
- Kommission – initiativrätt och
förvaltning
- Rådet – ’regering’; representerar MS
sittande regeringar i olika former
- Parlamentet – folkvalda representanter
I vissa frågor ’co-decision’ process
EU:s centrala institutioner
Europeiska rådet
(toppmöte)
Ekonomiska och sociala
kommittén
Regionkommittén
Europeiska
kommissionen
Ministerrådet
(Europeiska unionens
råd)
Europaparlamentet
EUdomstolen
Hur antas EU:s lagar?
Medborgare, intressegrupper, experter: diskussioner
och samråd
Kommissionen: lägger fram formellt förslag
Europaparlamentet och ministerrådet: beslutar
tillsammans
Nationella eller lokala myndigheter: tillämpar
Kommissionen och EG-domstolen: övervakar
tillämpningen
Sveriges politiska system
Politik handlar om att hantera våra
samhällsgemensamma uppgifter och
angelägenheter
Som skola, sjukvård, välfärdssystem, försvar,
kultur, folkhälsoarbete m m
Olika ”huvudmän” för olika uppgifter (stat,
landsting, kommuner)
I valda beslutsförsamlingar (riksdag, fullmäktige)
Med beredande och verkställande organ
(regeringen, styrelser och nämnder)
Med hjälp av oberoende
tjänstemannaförvaltningar
Utifrån politiska värderingar och reella
förhållanden
Statsskick
Enhetsstat / Federation
Parlamentarism / Presidentstyre
Demokrati / Auktoritärt styre
Monarki / Republik
Sveriges statsskick
• Enhetsstat med stark lokal självstyrelse
• Parlamentarism: Regeringen beroende av riksdagen
• Demokrati: Allmän och lika rösträtt, medborgerliga frioch rättigheter, proportionellt valsystem. Likhet inför
lagen, lagbaserat offentligt system.
• Monarki, representativ. Riksdagens talman utför de
politiska uppgifterna
Regeringsform SFS nr: 1974:152
1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den
förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal
självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den
offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning
samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och
kommande generationer.
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt
värna den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i
samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av
människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla
ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).
3 § Regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är
rikets grundlagar. Lag (1991:1471).
4 § Riksdagen är folkets främsta företrädare.
Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas.
Riksdagen granskar rikets styrelse och förvaltning. Lag (2010:1408).
5 § Konungen eller drottning som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron är rikets statschef.
Lag (2010:1408).
6 § Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen. Lag (1976:871).
7 § I riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Lag (2010:1408).
8 § För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala
förvaltningsmyndigheter. Lag (1976:871).
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska
i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag
(2010:1408).
10 § Sverige är medlem i Europeiska unionen. Sverige deltar även inom ramen för Förenta
nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete. Lag
(2010:1408).
Politiska nivåer i Sverige
Staten
-Lagar
-Ramar
-Statsbudget
-Föreskrifter
-Tillsyn
-Information, kunskap
-Socialförsäkringar, Arbetsförmedling, Polis,
Högre utbildningar, Planering mm
Kommuner
Landsting och regioner
-
-
Kommunbudget, Förordningar
Myndighetsutövning, lagtillämpning
- Utbildning
- Barn-/äldreomsorg
- Miljö
-Byggplanering
-Renhållning, vatten, avlopp
-Kultur, fritid
-M.m
Landstingsbudget, verksamhetsplaner
Tillämpning av lagar och föreskrifter
- Hälso- och sjukvård
-Kollektivtrafik
-Regionplanering
-Regionkultur
Geografiska politiska nivåer i Sverige
Kommuner
Landsting och
regioner
Stat
Länsstyrelser
Lokala statliga
verksamheter. Polis,
AF, FK mm.
Nationell nivå Sverige
Sveriges författning, regeringsformen mm
Riksdagen
Suverän under EU. Stor formell, men mindre reell makt
Regeringen
Ledande politiska organet. Initierar, föreslår och genomför
politiska åtgärder
Departement
Ansvarar för olika politikområden under resp minister samt
viss myndighetsutövning
Statlig förvaltning
Ansvarig för implementeringen
inom olika sakområden
Politiska beslutsprocessen nationellt
1)
Initiativ.
Frågan kommer upp på
dagordningen. Viktigt vilka som
kan initiera frågor.
2)
Beslut om utredning.
Utredningsdirektiv fastställs.
Kommitté tillsätts
3)
Utredningskommitté arbetar
och kommer med betänkande
(förslag på åtgärder)
4)
Betänkandet går på remiss till
remissinstanser för synpunkter
5)
Regeringen utarbetar och
lämnar förslag på åtgärder och
beslut till riksdagen i form av
en proposition
6)
Riksdagen bereder
propositionen i utskott, som
lämnar ett utskottsförslag
(majoritetsbetänkande) för
beslut i riksdagen. Alternativa
förslag lämnas in av ledamöter.
7)
Riksdagen voterar och beslutar
om förslagen och uppdrag till
regeringen.
8)
Regeringen genomför
uppdragen, inkl. utfärdande av
lagar.
9)
Ev. lagar och andra åtgärder
kungörs och publiceras.
Regional och lokal nivå Sverige
Regeringsformen, Kommunallagen, Speciallagar
Fullmäktige
Styrelse
Sakpolitiska nämnder och styrelser
Kommunal förvaltning och
verksamhet
Landsting/regioner
Landstingens obligatoriska åtaganden
(regleras i speciallagar)
››Hälso- och sjukvård (HSL)
››Tandvård upp till 20 år (TvL)
››Kollektivtrafik (tillsammans med kommunerna)
Exempel på frivilliga åtaganden (regleras i
kommnallagen)
››Kultur
››Utbildning
››Turism
››Regional utveckling
Kommunernas obligatoriska åtaganden
››Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg
››Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola
››Kommunal vuxenutbildning
››Svenska för invandrare
››Socialtjänst, inklusive individ- och familjeomsorg
››Omsorg om äldre och funktionshindrade
››Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende
››Stadsplanering och byggfrågor
››Hälso- och miljöskydd
››Renhållning och avfallshantering
››Räddningstjänst
››Vatten och avlopp
››Bibliotek
››Krisberedskap
››Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen)
››Bostadsförsörjning
Exempel på frivilliga åtaganden
››Öppen förskola
››Fritidsverksamhet
››Byggande av bostäder
››Energi
››Hälso- och viss sjukvård i hemmet
››Sysselsättning
››Näringslivsutveckling
››Kultur
Förvaltningsorganisation landstinget Västmanland
Kompetens
centrum
för hälsa
Nacka kommun
Hälso- och sjukvårdssystemet i
Sverige
Statlig styrning av hälso- och
sjukvården
-Lagar
(HoS, PfL, LPT, YL, SsL mm)
-Föreskrifter, förordningar, anvisningar
-Statsbudget, statsbidrag
-Tillsyn
-Information, kunskap
Statliga myndigheter inom hälso- och
sjukvårdsområdet
-
Socialstyrelsen
Folkhälsoinstitutet
Läkemedelsverket
HSAN
Smittskyddsinstitutet
mm
Landstingets verksamhetsstyrning,
genom
-
Budget
Verksamhetsplaner, handlingsplaner
Regler, reglementen
Särskilda beslut, uppdrag
Förhandlingar, Avtal
Uppföljning
HSN SLL
Vårdgrenar och vårdformer
Primärvård definieras som hälso- och
sjukvårdsverksamhet som svarar för befolkningens behov av
grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad,
förebyggande arbete och rehabilitering och som inte
kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser.
Ex.vis husläkare, distriktssköterskor, sjukgymnaster,
dietister, psykologer, kuratorer.
Utgör bl.a. första linjens sjukvård ,för ej livshotande
tillstånd.
Specialister: Allmänmedicin
Psykiatri omfattar allmän
psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt rätts psykiatri och även beroendevård det vill säga vård
av personer med missbruk av alkohol eller andra
droger, matmissbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk.
Området omfattar även behandlingshem inom
den psykiatriska barn- och ungdomsvården
Specialiserad somatisk vård omfattar all
somatisk vård, alltifrån den som ges vid mottagningar
hos organspecialister på eller utanför sjukhus
till den mest högspecialiserade regionsjukvården.
Området omfattar medicinsk och kirurgisk korttidsvård,
rehabilitering, geriatrisk vård med mera.
Hemsjukvård
Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patients
bostad eller motsvarande och där ansvaret
för de medicinska åtgärderna är sammanhängande
över tiden.
Databaser om hälsa och sjukvård
Databaser SKL (Kommun och Landstingsdatabasen Kolada,
Vårdbarometern mm)
http://www.skl.se/vi_arbetar_med/statistik/databaser
Statistikdatabaser Socialstyrelsen (Hur mår Sverige?,
Dödsorsaksregister mm)
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas
Statistikdatabasen SCB
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp
WHO:s europeiska hälsodatabas http://data.euro.who.int/hfadb/
WHO Global Health Observatory http://apps.who.int/ghodata/
UNDP International Human Development Indicators
http://hdr.undp.org/en/statistics/
Extrabilder
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSRAPPORT 2009
