Religioner och andra livsåskådningar

Religion
Namn:
Klass:
Innehållsförteckning
Vad är religion?
Indoeuropeiska religioner
Etik 1
Arbetspass
Formativt prov 1
Eget arbete
Muntligt prov 1
Jullov
Afrosemitiska religioner
Etik 2
Arbetspass
Formativt prov 2
Eget arbete
Muntligt prov 2
Slutprov
Kursens upplägg
2014-07-01
Religion är en 60 timmars introduktionskurs i religion, livsåskådning och etik för Introduktionsprogrammet. Religions- och livsåskådningsdelen handlar om bakgrunden till världsreligionerna och vilka
tankar i dem som gör att de är viktiga för över 5 000 000 000 människor. Etikdelen handlar om
olika sätt att se på vad som är rätt och fel och varför vi tycker saker är rätt eller fel. Vi kommer också
att studera frågor som berör livet och döden. Jag kommer att gå igenom det viktigaste i varje religion
och du kommer få möjligheten att anteckna. Om du tycker att det är svårt att anteckna och lyssna
samtidigt kan du anteckna hemma med hjälp av Presentationerna som finns på
religionisrelation.wordpress.com. Vid varje religion kommer vi att fördjupa oss i en fråga som människor
har brottats med i tusentals år. Efter mina genomgångar kommer du få arbeta själv med hjälp av boken
“Religion Maxi” . Efter ditt arbete kommer vi ha ett litet prov där du kan se hur mycket du lärt dig om
det område du studerar. När du klarat provet får du möjligheten att göra ett eget arbete där du kan
fördjupa dig i det som intresserar dig inom det område som du studerar. Efter det har jag ett muntligt
prov med dig. Det har jag för att jag ska kunna veta vilket betyg jag ska sätta i slutet av kursen.
Du väljer själv på vilken nivå som du vill kämpa för att uppnå. Det hänger på dig
hur mycket arbete du vill göra.
Viktigt!
För att undervisningen ska fungera på ett effektivt sätt är några saker mycket viktiga. För det första
behöver du alltid ha med dig penna och det häfte som jag ger dig, det du håller i nu. Utan anteckningar
är risken stor att du inte klarar provet. Det är egentligen inte märkvärdigare än att man tar med sig
skyddskläder till en verkstad eller passet till flygplatsen. Inga undantag görs. Proven är obligatoriska. Om
du känner att du har svårt för skriftliga prov finns det möjlighet att gör proven muntligt. Det är du som
ansvarar för att boka in tid för muntligt prov med läraren. Om du inte kommer på provet är det din
uppgift att boka in en ny tid för prov hos mig. Det här är alltså dagar där det är värt att komma till
skolan även om man är lite småsjuk. Skulle du vara sjuk finns det instuderingsuppgifter till varje
moment i häftet och på bloggen. Presentationerna ligger på: religionisrelation.wordpress.com
Lycka till!!
Åtaganden
Mina åtaganden







Att behandla alla elever på ett korrekt sätt
Att göra så gott jag kan
Att undervisa så tydligt som jag kan
Att meddela datum för provet minst två veckor innan provtillfället
Att meddela förändringar i kursen på hemsidan
Att lägga upp allt material som vi använt på lektionerna på hemsidan.
Att i senast i mitten av kursen meddela hur det går för dig inför utvecklingssamtalen
Dina åtaganden






Att behandla läraren och dina medarbetare på ett korrekt sätt
Att komma i tid
Att göra så gott du kan
Att komma väl förberedd med rätt material till lektionerna
Att meddela läraren om förändringar i livet som går ut över kursen
Om du vill ha betyget godkänd behöver du kunna svara på frågorna på sidan
Jag har läst igenom lärarens och mina åtaganden och förstår vad som förväntas av mig och läraren
______________________________
Underskrift
_______________________
Per Esping, Lärare i Historia och Religion
Kursplan - Religionskunskap
Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de
sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den
mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och
andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner
och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska
eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker,
sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i
samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till
segregation.
Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det
svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med
anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man
kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.
Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska
förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en
personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och
livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges
förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska
även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med
religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla
ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.
Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och
modeller, och
söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och
trovärdighet.
Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre
stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
Huvuddragen i världsreligionernas historia.
Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.
Religion och samhälle
Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.
Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet,
sexualitet och synen på jämställdhet.
Identitet och livsfrågor
Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i
populärkulturen.
Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och
gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.
Etik
Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel
konsekvens- och pliktetik.
Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till
exempel dygdetik.
Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och
demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.Betygskriterier
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det
genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom
religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några
religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas
av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss
del underbyggda resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika
sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till
viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra
enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i
huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och
använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att
förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och
handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader
inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur
religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis
komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra
utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av
religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra
utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett
relativt väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och
använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det
genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder
och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och
nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra
livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka
samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl
underbyggda resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur
livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra
välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl
fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då
olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang
om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Religion Introduktion
Hej och välkommen. Du har precis börjat läsa kursen i Religion för högstadiet. För att hjälpa dig att förstå kursen
har jag skapat en serie av presentationer.
Religion på grundskolan – vad är det?
Världsreligionerna
Etik och moral
Betyg
Världsreligionerna
Innan du börjar med den här kursen behöver du vissa grundläggande kunskaper om världsreligionerna. Om du har
glömt eller missat de här kunskaperna så kommer här en kort repetition om världsreligionerna.
Hinduismen
Den i särklass äldsta av de religioner vi läser om är Hinduismen. Hinduismen är inte en religion utan många olika
religioner som religionshistoriker valt att kalla Hinduism. Vissa hinduer tror på en gud medan andra tror på flera.
Själva kallar hinduerna sin religion för Sanatana dharma som man ungefär kan översätta med ”den eviga
sanningen”. Det finns ungefär en miljard hinduer och de flesta bor i Indien. Hinduismen har ingen grundare utan
är istället ett resultat av en blandning mellan olika folkgrupper.
För 4000 år sedan vandrade arierna långsamt in i Indien. Det bodde redan ett folk i Indien som vi idag kallar för
dravider. Arierna tog med sig fem viktiga traditioner till Indien. 1. Ariern levde i ett kastsystem, vilket betydde att
alla föddes in i en samhällsgrupp. Om en arisk pojke föddes in i krigarkasten så var det hans öde att leva i den
samhällsgruppen resten av sitt liv. Om han fötts in i prästkasten skulle han leva sitt liv där. Det var inte tillåtet att
gift sig med någon annan från en annan kast. Samhället var uppdela. 2. Arierna med sig sin tro på många gudar.
Gudarnas ledare hette Indra och han skyddade människor från monster. Hans bror hette Agni och var elden. Han
hjälpte människornas böner att komma upp till himlen, där gudarna bodde. Kärleksgudinnan hette Ushas och hon
såg till att det blev barn i familjerna. 3. Arierna tog med sig sitt språk som heter sanskrit. Sanskrit är ett
indoeuropeiskt skriftspråk som skrivs från vänster till höger, precis som svenskan. Genom sitt språk kunde arierna
skriva ned heliga texter. 4 Arierna tog med sig sina heliga texter, de första vedakrifterna. 5. Arierna levde i ett
pariarkat. Ett patriarkat är när männen bestämmer. Det folket som bodde i Indien, draviderna hade också
spännande traditioner. Två intressanta saker med draviderna var att de dyrkade kon som ett heligt djur, trodde på
demoner och renade sig med vatten innan man bad. Dessa två folk krockade i Indien för 4000 år sedan och
skapade tillsammans det vi kallar för Hinduism. Den tidiga Hinduismen skapades med andra ord av en kulturkrock
mellan arierna och draviderna.
500 fvt, dvs för 2500 år sedan inleddes en reformation inom Hinduismen. En reformation betyder att religionen
omformas och att man delvis börjar tro på nya saker. En ny Tre gudar blir nu extra viktiga. Det är Brahma som
skapar allt och som sedan drar sig tillbaka. Det är Vishnu som er allt skapat liv och det är Shiva som tar bort allt
skadat och sjukt. Idag tror ånga hinduer att alla gudar igentligen är en del av den store skaparguden Brahma.
Under reformationen utvecklas en textsamling med heliga böcker. De kallas för Upanishaderna. I texterna berättas
iden om karma och samsara. Karma betyder gäning eller resultatet av en gärning. Hinduerna började tro att om de
gjorde bra saker så skulle de återfödas till ett bättre liv när de dog. På samma sätt började man to att om man
gjorde dåliga saker så återföddes man till något såligt. Det här kallar hinduerna för karma. Hinduer tror oftast att
de lever i ett kretslopp eller en cirkel, där man föds, lever, dör och föds igen. Detta kallas för samsara. Lägger vi
samman den gamla hinuismen 4000 fvt – 500 fvt med den nya 500 fvt – idag så får vi de traditioner som vi
idag kallar Hinduism. Om du åker till Indien så kan du se att människor badar i Ganges, vilket är ett arv från
draviderna. Du kan se att barn kremerar, bränner sina föräldrar när de har dött, vilket är ett arv från arierna.
Pratar du med hinduer kommer de nämna begreppet karma som är ett arv av reformationen Överallt kommer du
att upptäcka olika hinduiska traditioner som skapats av arier, dravider och av olika reformationer. Det är viktigt att
komma ihåg att Hinduismen ine är en religion utan många med samma ursprung. Många hinduer försöker nå
Moksha, den totala friheten, men för att nå dit krävs det oftast många liv i samsara först.
Buddhismen
Vår näst äldsta religion kommer också från Indien. Till skillnad från Hinduismen som inte har någon grundare utan
är ett resultat av kulturkrock så finns det inom Buddhismen en grundare. Enligt den buddhistska traditionen föddes
en prins som hette Siddharta Gautama ca 600 fvt. När han föddes fanns det ett par siare, personer som kunde se
in i framtiden. Siarna berättade för Siddhartas pappa, kungen, att sonen inte skull bli lycklig förrän han träfffat en
gammal, en sjuk, en död och en munk. Då skulle han själv bli munk. Pappan ville frståss inte att sonen skulle bli
olycklig och han ville absolut inte att hans son skulle bli munk eftersom han då inte kunde bli kung. För at hindra
sonen att träffa en gammal, sjuk och en munk så byggde pappan tre palats som han fyllde med allt som en ung
man ville ha, kvinnor, mat, underhållnign och vänner. När människorna i palatsen blev äldre, sjuka eller dog
smugglade pappan ut dem så att sonen inte skulle få se vad livet ledde till. Pappans plan fungerade inte och när
Siddharta blev vuxen rymde han ut från palatsen. Snart träffade siddharta en gammal, en sjuk och en död person.
Det är inte svårt att förstå att detta måste kommit som en stor chock för Sidharta. Till slut träffade han en munk.
Munken såg glad och nöjd ut. Siddharta beslöt att bli munk. Siddharta gav sig ut på vandring för att finna
sanningen. Tillslut fann han sanningen, Darma, när han satt och mediterade under ett träd. Siddharta blev Buddha,
den upplyste. Det Buddha hade kommit fram till var: 1. Allt är lidande (otillfredställand). Detta kallas för Dukka på
buddhisternas språk, Pali. 2. Allt är olycka eftersom vi vill ha saker. Vi har ett habegär. 3. Vi kan alla bli lyckliga
om vi slutar vilja ha saker. 4. Vägen till lycka är den buddisktiska religionen. Buddhismen är mycket lik
Hinduismen. Buddhiserna tror också på karma och samsara men för budhisterna fungerar de lite olika. Hinduerna
tror, lite förenklat att det finns bra och dålig karma. Gör de något bra så belönas detta. Buddhisterna tror att alt
habegär leder till karma vilket gör att de återföds om och om igen, något som de inte vill. Istället ska buddhisterna
stuta at vilja ha saker. De skapar de inte längre karma och blir fria. Detta kallar buddhisterna för nirvarna som
betyder utslocknat. För buddhisterna blir gudar inte viktiga eftersom gudarna inte kan hjälpa människan att inte
vilja ha saker. Därför tror de flesta buddister inte på några gudar.
Judendomen
Judendomen är den äldsta av de stora moneteistiska religionerna. Moneteism innebär att man bara tror på en
Gud. Enligt myten kom Gud till en irakisk man som hette Abraham. Gud sa till Abraham att han skulle bli pappa
till ett stort folk om han bara följde Guds regler. Abraham skulle få bli pappa till ett stort folk om han flytade till
Kanaans land, Israel, och lovade att han skulle oskära alla söner på den åttonde dagen efter deras födsel. Abraham
flyttade till Kanaans land och blev pappa till ett stort folk. Den här händelsen kallar judarna för det första förbundet
eftersom det är den första överenskommelsen som Gud gör med sitt folk.
Judarna ser Gud som sin Gud. Det judiska folket är ett utvalt folk, ett speciellt folk.
Lite senare bryter folket mot guds förbund och judarna är fångna i Egypten. Farao tycker att judarna har blivit för
många och vill döda alla judiska bebisar. En mamma räddar sin son genom att sätta ut honom i en korg i vattnet.
Korgen flyter iväg till Faraos hamn där bebisen blir adopterad och kallas Mose. När Mose är äldre kommer Gud till
honom och erbjuder honom att bli frihetsledare och att föra sitt folk hem till Kanaan igen. I gengäld måste Mose
lova att följa lagen, Torah, som han kommer att få på berget Sinai. Mose tar med sitt folk hem och får lagen på
berget Sinai. Detta kallar judarna för det andra förbundet.
När judarna kommer hem bor det redan ett folk där, Filliserna. Krig utbryter. Gud talar med David och lovar
honom att judarna ska få ett nytt land, Israel, om David går med på att följa guds lag. David går med på förbundet
och blir kung i Israel. Detta kallas för det tredje förbundet. David bryter förbundet med Gud genom att anstifta
mord och räkna sitt folk. Båda är förbjudna enligt judarnas heliga bok som heter Torah.
Gud kommer till Davids son Salomo och lovar Salomo att han ska få bygga templet om han följer Torah. Salomo
följer lagen och får bygga templet. Detta kallar judarna för det fjärde förbundet.
Några hundra år senare förstör grekerna templet. Juda Maccabeus utses till frihetsledare och tar tillbaka templet
från grekerna.
Slutligen förstör Romarna templet år 70 evt. Hela staden Jerusalem där templet stod hamna i krigstillstånd. Nu
sker stora förändringar i den judiska religionen. De gamla prästerna ersätts av nya utbildade präster som kallas
Rabbiner. Istället för templet som är förstört så bygger man minitempel som kallas för synagogor. Av säkerhetsskäl
väljer man att gå till synagogan tillsammans en dag i veckan, lördag. Fredag kväll till lördag kväll kallas Sabbat.
Man ber tillsammans i synagogan och inte var för sig som i det gamla templet. Judarna avskaffar djuroffer. Djuren
behövdes till mat under krisen i staden.
För att minnas de fyra förbunden och sin historia så har judarna skapat högtider. Under Rosh Hashana firar
judarna nyår och det första förbundet. Detta gör de genom att fasta i tio dagar som sedan avslutas med en fest.
Den elfte dagen kallas yom Kippur, förlåtelsedagen och då förlåter Gud och människorna varandra om man är
uppriktigt ledsen för vad man gjort.
En annan högtid är Pesach, påsken där man firar att man blev fria från fångenskapen i Egypten. Det fiar man
bland annat genom att äta sandfärgad mat och äta salta ägg.
Högtiden Shavout firar man för att komma ihåg att man fick lagen på berget Sinai.
Under högtiden Hanukka firar man att Templet blev återinvigt efter att grekerna hade förstört det.
Den judiska religionen handlar om den judiska historien, de judiska högtiderna och relationen med judarnas Gud.
Det är svårt att överskatta judendomens roll bland de andra religonerna som tror på en Gud.
Både Kristendomen och Islam har samma berättelser som Judendomen, samma profeter och samma heliga texter.
Många av högtiderna är de samma. T ex så fastar muslimer under ramadan och avslutar fastan med en fest, Eid.
Ramadan är mycket lik den judiska högtiden Rosh Hashana. Både Kristna och muslimer har präster, heliga dagen,
kyrkobyygnader. På många sätt kan man säga att Kristendomen och Islam bara är inriktningar av Judendomen.
Kristendomen
Den kanske svåraste religionen att förklara är Kristendomen eftersom den har sitt ursprung i Judendomen men
också en mängd andra religioner. Bakgrunden till Kristendomen är att det föddes en man ca 4 fvt som kallades
Jesus från Nasaret. När Jesus blev äldre blav han profet och predikade dopet att Guds rike skulle komma snart. År
30 evt får romarna tag på Jesus och korsfäster honom. Jesus föddes som jude, levde som jude och dog som jude.
Efter Jesus död händer något märkligt. De som hade följt Jesus hävdade att han inte alls var död utan hade
uppstått till Guds rike. Från början var den här jusus rörelsen liten men så kom en person som hette Paulus och
förändrade tron. Paulus var en före detta farisée som hade som uppgift att förfölja dem som inte var judar. Han
hade blivit kristen på vägen till Damaskus.
Paulus menade att Gud hade skickat Jesus till Jorden för att förlåta allt dåligt vi gjort. Paulus menade att Gud ville
förlåta människan men att djävulen det onda hindrade människan att nå Gud. Det onda var starkare än människan
och människan var förlorad. Paulus menade att Gud skickade Jesus så att vi genom att tro på honom skulle bli
räddade undan det onda och få ett evigt liv.
Den nya religionen spred sig framförallt i städerna och under 300-talet ett så blev kristendomen statsreligion i
Romarriket. 325 hade man ett stort möte i Niccea där man bestämde att Jesus och Gud var samma person.
Här nedan återges texten till trosbekännelsen i den svenska översättning som finns i Den svenska psalmboken
2003.
Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;
och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, (Gud av Gud,) ljus av ljus,
sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen (grek. ὁμοούσιος) som Fadern, på honom
genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och
tagit mandom genom den Helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa; som ock har blivit för oss korsfäst
under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till
himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på
vilkens rike icke skall varda någon ände;
och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern (och Sonen), på honom som tillika med
Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna; och på en enda, helig,
allmännelig/katolsk och apostolisk kyrka. Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de
dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv. Amen.
Det var detta som de kristna biskoparna ville att människor skulle tro på om de kallade sig kristna.
Idag är den kristna kyrkan uppdelad i flera olika grenar. Den största grenen är den romerskkatolska kyrkan. Den
katolska kyrkan har sju sakrament.I Romersk-katolska kyrkan är sakramenten till antalet sju: dopet,
konfirmationen, boten (eller bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse (även kallad sista smörjelsen), prästvigningen
samt eukaristin (= nattvarden) (intimt förbunden med mässan). Sakramenten är heliga handlingar som katoliker
uppmuntras att följa.
Den ortodoxa kyrkan has samma sju sakrament men tror inte att Jesus är Gud utan snarare att han kommer från
Gud. Den protestantiska kyrkan tror egentligen bara på tre sakrament. Dopet, nattvarden och boten.
Utöver detta ska alla kristna be, utöva diakoni (hjälpa andra), bedriva mission (sprida sin tro) och fira gudstjänst
även om alla kristna själva tolkar vad det betyder.
Islam
Den religion som ligger närmast Judendomen är Islam. Enligt muslimsk tradition så fick en man som hette
Muhammed en uppenbarelse på berget Hira. Muhammed bodde i Saudiarabien i en stad som hette Mecka. När
han blev vuxen genomförde han fastor uppe på berget och under en av dessa fastor kom ängeln Gabriel till
honom och började berätta vad Gud ville att människan skulle göra. Muhammed gickned för berget och berättade
vad Gabriel hade berättat för honom. Det återberättade, "karaa" på arabiska samlades effter muhammeds död
samman och kallas för Koran. I början var det inte många som trodde på Muhammed och han fick fly till Medina.
I Medina gick det bättre och han skapade en församling. Under sitt liv utvidgar Muhammed sitt inflytande militärt
och religiöst. När Muhammed dör samlas hans profetior till Koranen. Efter Muhammeds död blir det en maktkamp
mellan muhammeds vän Abu-Bakr och Muhammeds svärson och kusin. De som stödde Abu-Bakr menade att han
levde i Muhammeds sunna, dvs levde lika bra som Muhammed. De som ville ha Ali som ledare menade att
Muhammed innan han dog givit Ali uppdraget att leda Islam. De flesta, 90 procent av alla muslimer, tyckta att
Abu-Bakr skulle leda Islam. Dessa kallas sunnimuslimer eftersom de ansåg att Abu-Bakr levde i Muhammeds
sunna. De som däremot ville att Ali skulle leda Islam kallade sig Shia efter det politiska parti som Ali tillhörde,
Shiat. Krig utbröt mellan de två olika typerna av Islam, ett krig som fortfarande pågår i Syrien och Irak. De
personer som hade som uppgift att minnas det som Muhammed sa kallades qurror. I kriget mellan Shia och Sunni
dog många qurror. Därför beslöt man att skriva ned Koranen. Från början hade Koranen inga vokaltecken och
kunde tolkas på många olika sätt men under 700-talet evt sattes vokaler ut så att tolkningarna skulle bli mer lika.
Inbördeskriget mellan muslimerna fortsatte och avbröts bara av korstågen 1096-1200 då man enades mot de
kristna krigarna. Vad är då Islam? Ett sätt att förstå Islam är att tänka sig att en man är i öknen och att han är
törstig. Plötsligt ser mannen ett vattenhål men det står redan en person vid vattenhålet. Mannen ropar “Salam”
som betyder “fred” på arabiska men som också betyder hej. Mannen vid vattenhålet svarar “Salam” och den förste
mannen förstår att han är välkommen att dricka. Inom Islam säger man ibland att Gud är som vattenhålet.
Människor behöver vatten och på samma sätt behöver människan Gud. För att alla ska kunna leva tillsammans vid
vattenhålet behöver man underkasta, lyda, vissa regler. Det arbiska ordet “Islam” betyder “underkastelse”. För att
människor ska veta vilka regler som gäller så skickad Gud ängeln Gabriel till Muhammed för att Muhammed skulle
bli en profet och berätta för alla andra människor vilka regler som gäller. I Koranen finns det nästan 400 regler
som människan ska följa för sitt eget bästa.
Formativa kunskapsmål
Moment 1
Det är bra om du kan...
hitta tre centrala tankegångar i tre heliga skrifter och beskriva dem utifrån texten.
(http://religionisrelation.wordpress.com)
ge exempel på minst två Indoeuropeiska religioner (Religion Maxi s292-297)
ge minst tre exempel vad som kännetecknar IE religioner. (http://religionisrelation.wordpress.com)
ge två exempel på att IE myter och riter liknar varandra i två
länder.(http://religionisrelation.wordpress.com)
berätta om och förklara begreppen karma, kast, samsara, moksha, Brahma, Vishnu, Shiva och Atman.
(Religion Maxi s301-311)
berätta övergripande berätta hur Buddha föddes, hur han levde och dog(Religion Maxi s324-330)
kan berätta om och förklara begreppen karma, samsara, nirvana och dukkha. (Religion Maxi s334340)
Moment 2
berätta varför AS-religioner kallas Afrosemitiska (http://religionisrelation.wordpress.com)
ge två exempel på två AS-religioner. (http://religionisrelation.wordpress.com)
berätta om tre viktiga akadiska myter (Religion Maxi s145, s134-140,
(http://religionisrelation.wordpress.com)
berätta om de fem stora förändringar som drabbade Judendomen år 70 evt.
(http://religionisrelation.wordpress.com)
beskriva och förklara fyra judiska högtider. (Religion Maxi s160-164)
berätta om hur högtiderna hänger samman med judendomens historia. (Religion Maxi s160-164)
berätta historien om Jesus från Nasaret från hans födelse till hans död. (Religion Maxi s170-178)
visa var i Bibeln du hittar berättelser om Jesus födelse, liv och död. (Religion Maxi s182-186)
berätta om varför kyrkan splittrades i en ortodox del och en katolsk del. (Religion Maxi s188-205)
förklara grunddragen i 1500-talets reformation. (Religion Maxi s206-2)08
berätta om uppkomsten av Islam. (http://religionisrelation.wordpress.com)
förklara den historiska bakgrunden till Shia- och Sunniislam. (s252-257)
beskriva och förklara två muslimska högtider. (Religion Maxi s259-261)
berätta om hur högtiderna hänger samman med den muslimska historien. (Religion Maxi s259-261)
beskriva den historiska bakgrunden till användande av slöja inom
Islam.(http://religionisrelation.wordpress.com), religiösa symboler)
beskriva tre nya religiösa rörelser(Religion Maxi s384-413)
Förklara vad ordet humanism betyder. (Religion Maxi s385-389)
Förklara grundtanken med humanismen. (Religion Maxi s386-388)
Moment 3
Det är bra om du kan...
förklara med tre exempel hur den svenska kyrkan såg ut före 1571 och ge tre exempel på hur kyrkan
förändrades genom reformationen. (Religion Maxi s210-213)
Ge tre exempel på frikyrkor och berätta vad de har för kännetecknande drag. (Religion Maxi s214221)
Förklara varför judendomen förändrades drastisk år 70 evt genom fem exempel och förklara varför
förändringarna genomfördes. (http://religionisrelation.wordpress.com)
berätta om hur Saladin enade muslimerna mot de kristna under medeltiden.
(http://religionisrelation.wordpress.com)
berätta om alawiternas tidiga historia. (http://religionisrelation.wordpress.com)
berätta om Storbritanniens krig i Syrien mot Ottomanska riket.
(http://religionisrelation.wordpress.com)
berätta om på viket sätt Ryssland, USA, Iran och Saudiarabien är inblandade i konflikten.
(http://religionisrelation.wordpress.com)
förklara vad hög maktasymmetri betyder och ge tre exempel på hur asymmetri skapar konflikter i
samhället. (http://religionisrelation.wordpress.com)
Moment 4
Det är bra om du kan…
välja en sång eller en film och beskriva hur filmen beskriver meningen med livet, relationer, kärlek och
sexualitet.
förklara hur två olika personers religion påverkar deras sätt att tänka och leva.
Beskriva en tre riter från Judendomen och förklara varför riten finns, vad den har för syfte. (Religion
Maxi s160-164)
Beskriva katolska kyrkans sju sakrament och förklara varför riten finns, vad den har för syfte. (Religion
Maxi s200-203)
Beskriva två riter från Islam och förklara varför riten finns, vad den har för syfte. (Religion Maxi s246249)
Beskriva två riter från Hinduismen och förklara varför riten finns, vad den har för syfte. (Religion Maxi
s314-316)
Beskriva två riter från Buddhismen och förklara varför riten finns, vad den har för syfte. (Religion Maxi
s348-352)
Moment 5
Det är bra om du kan…
ge två exempel på pliktetik. (http://religionisrelation.wordpress.com)
ge två exempel på konsekvensetik. (http://religionisrelation.wordpress.com)
ge två exempel på sinnelagsetik. (http://religionisrelation.wordpress.com)
ge två exempel på situationsanpassad etik. (http://religionisrelation.wordpress.com)
argumentera med hjälp av de fyra etikerna om vad du tycker är rätt och fel i två olika frågor.
(http://religionisrelation.wordpress.com)
beskriva vad du anser är en god människa och förklara varför du tycker detta.
(http://religionisrelation.wordpress.com)
beskriva människosyner inom Hinduismen, Buddhismen, Judendomen, Kristendomen och Islam. (Maxi
Religion)
förklara hur religiösa tolkningar ibland inte fungerar tillsammans med mänskliga rättigheter.
(http://religionisrelation.wordpress.com)
FRÅGOR
Moment 1
1. Vilken är den viktigaste idén inom Judendomen?
2. Vilken är den viktigaste iden inom Kristendomen?
3. Vilken är den viktigaste iden inom Islam?
4. Vilka religioner tycker du liknar varandra mest?
5. Varför tror du de liknar varandra?
6. Ge exempel på minst två Indoeuropeiska religioner.
7. Varför är de religionerna indoeuropeiska?
8. Vilka tre saker kännetecknar indoeuropeiska religioner? Ge
9. Förklara begreppet: karma
10. Förklara begreppet: kast
11. Förklara begreppet: samsara
12. Förklara begreppet: atman
13. Förklara begreppet: Moksha
14. Beskriv guden: Brahman
15. Beskriv guden: Vishnu
16. Beskriv guden: Shiva
17. Vad heter den iransk/kurdiska motsvarigheten till Valborg?
18. Vilka fyra likheter finns det mellan Tor och Indra?
19. Berätta hur Siddharta Gautama levde före han blev Buddha
20. Berätta hur Siddharta Gautama blev Buddha.
21. Förklara de fyra ädla sanningarna.
22. Förklara begreppet: Dukkha
23. Förklara begreppet: Nirvana
exempel.
Moment 2
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Varför kallas Afrosemitiska religioner för just Afrosemitiska, förklara.
Ge två exempel på två AS-religioner.
Vad är en klan?
Vad är ett patriarkat?
Vad är handlingen i berättelsen om Sargon?
Vad är handlingen i berättelsen om kung Gudea?
Vad är handlingen i berättelsen om Atrahasi?
Varför är berättelsen om Sargon viktig för Judendomen, Kristendomen och Islam?
Varför är berättelsen om Gudea viktig för Judendomen, Kristendomen och Islam?
10. Varför är berättelsen om Atrahasi viktig för Judendomen, Kristendomen och Islam?
11. Är berättelserna äldre än religionerna eller tvärt om?
12. Berätta om de fem stora förändringar som drabbade Judendomen år 70 evt.
13. Varför slutade judarna med djuroffer år 70 evt?
14. Varför började judarna bygga synagogor år 70 evt?
15. Varför valde judarna att ha en gemensam dag för gudstjänst efter år 70 evt?
16. Varför började judarna att utbilda rabbiner efter år 70 evt?
17. Varför skrev man ned den muntliga delen av lagen (Mishna) efter år 70 evt?
18. Varför är de förändringar som drabbade Judendomen år 70 evt viktiga även för kristna och
muslimer?
19. Varför firar judarna Shavout?
20. Hur firar judarna Shavout?
21. Varför är Shavout även viktig för kristna?
22. Varför firar judarna Pesach?
23. Hur firar judarna Pesach?
24. Varför är Pesach även viktig för kristna?
25. Varför firar judarna Rosh Hashana?
26. Hur firar judarna Rosh Hashana?
27. Varför är Shavout även viktig för kristna och muslimer?
28. Varför firar judarna Hanukka?
29. Hur firar judarna Hanukka?
30. Varför är Hanukka även viktig för kristna?
Moment 3
1. Var föddes Jesus enligt Bibeln?
2. Vad sa ängeln Gabriel till Maria enligt Bibeln?
3. Var flydde Josef, Maria och Jesus, enligt Bibeln?
4. Vad hade Jesus för relation med Johannes döparen, enligt Bibeln?
5. Vilken ny tanke hade Jesus om hämnd, enligt Bibeln?
6. Vad talade Jesus egentligen om i sina liknelser?
7. Vad tror du Jesus menade med liknelsen om senapskornet?
8. Var i Bibeln hittar du berättelser om Jesus födelse?
9. Var i Bibeln hittar du berättelser om Jesus död?
10. Vad beslutades i Niccea 325 evt?
11. Varför splittrades kyrkan i tre dela (katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan och Östkyrkan) under
1000-talet?*
12. Kyrkan splittrades igen under 1500-talet. Förklara varför kyrkan splittrades.
13. Hur tror muslimer att Islam skapades?
14. Hur tror en del religionsvetare att islam uppkom?
15. Varför är vissa muslimer shiamuslimer medan andra är sunnimuslimer?
16. Varför firar muslimer Eid al-fitr?
17. Varför firar muslimer Laylat al-Qadr?
18. Hur hänger Eid al-fitr och Laylat al-Qadr samman med den muslimska historien?
19. Hur argumenterar muslimer som tycker att det är viktigt för kvinnor att bära slöja?
20. Hur argumenterar muslimer som inte tycker att det är viktigt för kvinnor att bära slöja?
21. Vad är New Age-rörelsen?
22. Beskriv tre saker som en person kan tro på om han tror på New Age.
23. Förklara vad ordet humanism betyder.
24. Förklara grundtanken med humanismen.
Moment 4
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Hur många sakrament hade den katolska kyrkan innan reformationen?
Vilka sju sakrament har katolska kyrkan, förklara?
Vilka sakrament hade svenska kyrkan kvar efter reformationen?
Vad tycker pingstkyrkan är extra viktigt i den kristna tron?
Vad tycker pingstkyrkan är extra viktigt i den kristna tron?
Vad tycker Baptistkyrkan är extra viktigt i den kristna tron?
Vad tycker Missionskyrkan är extra viktigt i den kristna tron?
Varför var de förändringar som drabbade Judendomen år 70evt viktiga för kristna och
muslimer idag?
9. Berätta om hur Saladin enade muslimerna mot de kristna under medeltiden.
10. Varför har folkgruppen alawiterna länge bott i bergen i Turkiet, Libanon och Syrien?
11. Vissa historiker menar att dagens konflikt i Syrien går tillbaka till Första världskriget och vad
som hände vid freden, förklara.
12. På vilket sätt är konflikten i Syrien en konflikt mellan olika religiösa grupper?
13. På vilket sätt är konflikten i Syrien en konflikt mellan olika länder?
Moment 5
Läs texten:
Tell me on a Sunday Lyrics
Don't write a letter when you want to leave
Don't call me at 3 a.m. from a friend's apartment
I'd like to choose how I hear the news
Take me to a park that's covered with trees
Tell me on a Sunday please
Let me down easy
No big song and dance
No long faces, no long looks
No deep conversation
I know the way we should spend that day
Take me to a zoo that's got chimpanzees
Tell me on a Sunday please
Don't want to know who's to blame
It won't help knowing
Don't want to fight day and night
Bad enough you're going
Don't leave in silence with no word at all
Don't get drunk and slam the door
That's no way to end this
I know how I want you to say goodbye
Find a circus ring with a flying trapeze
Tell me on a Sunday please
Don't want to know who's to blame
It won't help knowing
I don't want to fight day and night
Bad enough you're going
Don't leave in silence with no word at all
Don't get drunk and slam the door
That's no way to end this
I know how I want you to say goodbye
Don't run off in the pouring rain
Don't call me as they call your plane
Take the hurt out of all the pain
Take me to a park that's covered with trees
Tell me on a Sunday please
1.
2.
3.
4.
Förklara hur personen i texten känner sig.
Varför tror du att hon vill bli lämnad på en söndag?
Läs två texter om personer med olika tro. Hur tror du att deras tro påverkar deras sätt att leva?
Beskriv tre riter från Judendomen och förklara varför riten finns, vad den har för syfte.
(Religion Maxi s160-164)
5. Beskriv katolska kyrkans sju sakrament och förklara varför riten finns, vad den har för syfte.
(Religion Maxi s200-203)
6. Beskriv två riter från Islam och förklara varför riten finns, vad den har för syfte. (Religion Maxi
s246-249)
7. Beskriv två riter från Hinduismen och förklara varför riten finns, vad den har för syfte. (Religion
Maxi s314-316)
8. Beskriv två riter från Buddhismen och förklara varför riten finns, vad den har för syfte.
(Religion Maxi s348-352)
9. Hur kan en person som tycker pliktetik är viktigt argumentera om otrohet?
10. Hur kan en person som tycker konsekvensetik är viktigt argumentera om otrohet?
11. Hur kan en person som tycker sinnelagsetik är viktigt argumentera om otrohet?
12. Hur kan en person som tycker situationsanpassad etik är viktigt argumentera om otrohet?
13. Tycker du rätten till fri abort är rätt eller fel. Argumentera för din ståndpunkt.
14. Vilken typ av etik använder du dig mest av?
15. Varför tror du att det är så?
16. Vad tror du kan skilja människosynen mellan till exempel en kristen och en hindu? Förklara.
17. Varför ror du att mänskliga rättigheter och religiösa lagar inte alltid fungerar tillsammans?
Texter
Viktigaste tanken inom Islam
Den viktigaste iden i Koranen är strikt monoteism, vilket betyder att man bara får tro på en gud (Allah).
Polyteismen betyder att man får tro på flera gudar. Polyteismen angrips häftigt i Koranen och inte
heller den kristna treenighetsläran (kristna ser Gud som tredelad i Fadern, sonen och den helige ande)
eller katolikers och ortodoxas dyrkan av Maria, Jesu moder, godkänns som monoteistisk. Gud i Koranen
kallas Allah, vilket ofta räknas som en översättning av det i västerländska språk allmängiltiga ordet
"Gud", såsom namnet på en enda gud. Allah är allhärskande, allvetande, men han är också barmhärtig,
förbarmande och förlåtande. Allah har skapat världen, vilket bör leda människan till förundran och
tacksamhet. Vid domens dag som ska föregås av naturkatastrofer, ska alla döda uppstå och dömas av
Gud. De goda får komma till paradiset och de onda till helvetets eld.
Liksom för judarna är förbudet mot andra gudar det viktigaste i Koranen.
"Sannerligen förlåter inte Allah att man sätter medgudar vid Hans sida, men han förlåter allt förutom
det till den Han vill" (4:48) (Sura 4 vers 48)
"Och dyrka Allah och sätt ingenting vid hans sida" (4:36)
De som har satt upp andra vid hans sida och således förnekat Koranens budskap eller Allah, kommer
att befinna sig i helvetet för alltid, medan de syndfulla muslimerna endast kommer att vistas där i en
begränsad tid.
Även livets, jordens och universums skapelse och utveckling skildras i Koranen:
"Han är också den, som har skapat natten och dagen, solen och månen, så att båda vandra sin egen
bana" (kretslopp) (21:33)
"Vi har byggt världsalltet och det en fast struktur, och förvisso är det vi som utvidga den" (51:47)
"Inse de inte, de som vilja förneka sanningen, att himlarna och jorden (en gång) utgjorde en enda
sammanhållen massa och att vi skilde dem åt? Och de veta inte att vi låtit allt liv uppstå av vatten? Har
de då ingen tro?" (21:30)
"Och Gud har skapat alla levande varelser av vatten, bland dem finnas de som krälar på buk, de som gå
på två ben och de som gå på fyra. Gud skapar vad han vill - Gud har allt i sin makt" (24:45)
Huvudbudskapet till människorna är att de ska ge sig hän i total underkastelse, islam (att lyda), åt Gud.
Tron är viktig och innebär bland annat att man håller Koranen för sann. De moraliska kraven uttrycks
ofta i allmänna ordalag om att göra gott och vara en bra människa. I Koranen finner man förutom de
regler som ska gälla för islam som religion även hur man ska leva som muslim. Här finns konkreta krav
som att tala sanning, vara försonlig, förlåta och ge gåvor till de som behöver. Andra krav är till exempel
förbud mot att man dricker alkoholhaltiga drycker, äter fläsk- och griskött samt spelar olika spel. I
Koranen finns dessutom regler beträffande juridiska och ekonomiska frågor som till exempel förbud mot
lån mot ränta.
Koranen är grunden för sharia, den religiösa lagen inom Islam, som beskriver hur muslimska samhällen
bör formas i enlighet med Islams principer. Koranen är även en bok som man läser, reciterar och
begrundar för andaktens och den personliga upplevelsens skull. Vördnaden för Koranen är stor hos
muslimerna, även för det enskilda bokexemplaret som inte får behandlas respektlöst.
Torah
Judarnas heligaste text heter Torah. Judarna tror att deras profet Mose fick Torah på berget Sinai.
Därför firar judarna varje år en högtid som heter Shavout. I Torah kan man läsa om judarnas äldsta
historia. I Torah finns det också över 600 regler som judar ska följa. Dessa regler kallas Halacha eller
det som ska göras. De viktigaste reglerna sammanfattas i tio bud eller regler:
1. Tro på Gud
2. Förbud mot att be till någon annan än Gud
3. Förbud mot att ingå eder
4. Att högtidlighålla helgdagar
5. Respekt för föräldrar och lärare
6. Förbud mot mord
7. Förbud mot äktenskapsbrott
8. Förbud mot stöld
9. Förbud mot falskt vittnesbörd
10. Förbud mot girighet
Överst står det att judarna ska tro på sin Gud. I Torah finns det en text som säger: "Hör, o Israel,
Herren är er Gud, Herren är en" (hebreiska: ‫אחד יהוה אלהינו יהוה ישראל שמע‬, Shema Yisrael
Adonai Eloheinu Adonai Echad). Den viktigaste tankegången inom judendomen är att Gud är en och
att han är judarnas Gud.
Bibeln
Bibeln är en samling av ca 60 böcker. Kristendomen har tagit över Torah och skrivit in den i Bibeln
men även lagt till böcker om Jesus. Judarna tror att en religiös ledare ska skapa en ny tid med fred på
Jorden. De kristna tror att den tiden började med Jesus från Nasaret. Kristna tror att Gud föddes om
människan Jesus som genom att han korsfästes räddade alla människor från ondskan. Man kan säga att
kristna har samma tro som judarna men att de också tror på Jesus. Den apostoliska trosbekännelsen:
DEN APOSTOLISKA TROSBEKÄNNELSEN
Vi tror på Gud Fader allsmäktig (har alla makt),
himmelens och jordens skapare.
Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad (skapad) av den Helige Ande,
född av jungfrun (oskulden) Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande (ska komma tillbaka) till att döma
levande och döda.
Vi tror ock på den helige Ande,
en helig, allmännelig (katolsk) kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.
Amen.
Som du ser är den kristna tron uppdelad i tre delar. Tro på Gud, tro på Jesus och tron på anden.
Dessutom ska man tro på kyrkan och dopet.
Tre saker som kännetecknar indoeuropeiska religioner
Vi är inte helt säkra på var indoeuropéerna kom ifrån. Kanske bodde man i ett område mellan dagens
Ukraina och Litauen. För 6000 år sedan började man röra på sig. Varför vet man inte riktigt, kanske
räckte inte åkermarken (maten) till, kanske berodde det på interna konflikter (krig). IE
(indoeuropéerna) rörde sig upp mot Europa och ned mot Indien. Folken tog med sig sin kultur, språk
och religion till de nya områdena. Gemensamt för IE språk är att man skriver från vänster till höger.
Sverige är ursprungligen ett IE land och vi skriver därför från vänster till höger. Ett undantag är Iran.
Iranier är IE men skriver från höger till vänster. Detta beror på att man bytte riktning pga. av införandet
av Islam. Iran och Sverige har saker gemensamt. Ett annat tydligt kännetecken på indoeuropeisk kultur
är polyteism. Polyteism betyder att man tror på flera gudar. För tusen år sedan var svenskarna
indoeuropéer och trodde på många gudar, t ex Oden, Tor och Frej. Ett tredje kännetecken är att
indoeuropéer tror att skapelsen är cirkulär, ungefär som årstiderna. Hinduer (indoeuropéer) tror att
människans själ föds om i en annan människa när man dör. När sedan den nya människan dör så föds
själen om i ytterligare en ny kropp.
ge två exempel på att IE myter och riter liknar varandra i två länder.
Iran och Sverige har saker gemensamt. Vid den iranska nyårsfesten Nowruz tänder man en stor eld. Vid
den Svenska valborgshelgen tänder man också en stor eld. Dörr heter ”Derr” på Farsi. Om vi jämför IE
stormgudar kan vi också se stora likheter. Den nordiske guden Tor är stormgud, slåss mot jättarna,
skyddar människorna, har en stridshammare som heter Mjölner, har varit gift flera gånger, åker i en
vagn dragen av två getter. Den indiske guden Indra är stormgud, slåss mot monster, skyddar
människorna, har en stridsklubba (en vajra), har varit gift flera gånger, åker i en vagn dragen av tusen
hästar. Stora likheter trots att det är långt mellan Indien och Sverige.
Berätta varför AS-religioner kallas Afrosemitiska
Som man kan höra på namnet kommer Afro semiterna från östra Afrika där de hade levt under
tusentals år. Afro semiter var nomader, kringvandrande folk, och vandrade vidare när djuren betat rent
på en plats. Folket levde i klaner (storfamiljer) med en patriarkal struktur (Det var männen som
bestämde över kvinnorna). Kvinnorna var mer som ägodelar som man kunde bestämma över. AS
(Afrosemiterna) utvecklade ett konsonantspråk som skrevs från höger till vänster. Konsonanterna k-t-b
har därför med böcker och läsa att göra. Konsonantroten s-l-m har med fred att göra. T ex betyder
jeruSaLeM – fredens klippa. En hypotes (gissning) är att semiterna använde ordet salam som en
hälsningsfras för att veta vilka som var vänner eller inte vänner. Man skrek frågan till någon vid ett
vattenhål och väntade på ett svar. Ordet iSLaM betyder underkastelse. Det går att se människan som en
vandrare som behöver vatten. Gud står vid vattenhålet och erbjuder vatten men för att få dricka behöver
muslimen underkasta sig guds vilja (regler) och guds kärlek. Den judiske kungen SaLoMon (arabiska
SuLeiMan) gjorde fred med Gud och fick bygga templet.
Tre viktiga akadiska myter
Fyra viktiga berättelser från den här tiden är berättelsen om Sargon, berättelsen om Enheduanna,
berättelsen om Gudea och berättelsen om Atrahasi. Sargons mamma var prästinna och fick inte ha sex
med någon. Hon blir gravid och måste fly från sin stad. Den blivande mamman flyr norr ut i längs
floden Eufrat (Irak). När hon fött sitt barn kan hon inte behålla honom utan lägger honom i en korg i
floden. Korgen flyter nedför floden och tillbaka till staden som mamman kom ifrån. Korgen flyter in i
stadens största hamn. Där hittas den av Aqqi vattenbäraren. Aqqi uppfostrade Sargon som sitt eget
barn. Även Kungen tycker om Sargon. Tills slut tar Sargon makten och blir själv kung. Den judiska
varianten av berättelsen byter Sargon till Mose. Berättelsen utspelar sig i Egypten. Farao har beslutat sig
för att döda alla judiska bebisar eftersom de blivit för många. Moses mamma placerade Mose i en korg.
Korgen flöt in i hamnen och adopteras av kungen. Mose blir prins och frihetsledare. Berättelsen om
Enheduanna är berättelsen om Sargons dotter som vill skapa en stor fest till sin pappas ära. Under
fastan ska man minnas den fantastiska historien om kung Sargon. För Enheduanna var det viktigt att
högtiden inföll på samma datum varje år vilket gjorde att hon behövde konstruera en kalender. Hon
valde en kalender som följde månens faser, en månkalender med 12 månader. Denna kalender
använder vi än idag även om namnen på månaderna har förändrats. Gudea var kung i en stad som
hette Lagash (dagen Irak). Kung Gudea ville bygga ett tempel som var så högt så han kunde prata med
sin favoritgud Ningirsu. Ett sådant stort bygga krävde naturligtvis att kungen anställde alla
byggnadsarbetare i Mellanöstern. Bygget misslyckades kapitalt eftersom byggarna inte kunde förstå
varandra. I den judiska varianten av historien försöker människorna i Babylon att bygga ett torn upp till
Gud. Gud vill inte att människan ska komma upp till hans nivå och skapar olika språk och stor
förvirring. Den här historien finns även inom islam men i Koranen finns tornet i Egypten och kallas
faraos torn. Den sista av de stora berättelserna hittar vi i Gilgamesheposet. I boken finns en berättelse
där gudarna blir arga på människan. Orsaken till gudarnas ilska är att människorna för oväsen så att
gudarna inte kan sova. Gudarna beslutar att dränka alla människor i en stor syndaflod men så upptäcker
de att det faktiskt finns en person som de gillar, Atrahasi. De säger åt Atrahasi att han ska bygga en
stor båt (ark) som är stor nog att rymma Atrahasi, hans familj och två av varje djur. Kort därpå börjar
det regna i sju dagar och sju nätter. Alla drunknar utom Atrahasi och besättningen på båten. När
judarna tar över berättelsen byter de namn på Atrahasi till Noa. I den judiska varianten regnar det i
fyrtio dagar. När vattnet drar sig tillbaka släpper Noa ut en duva som kommer tillbaka med en olivkvist i
munnen (fredssymbolen).
Islams uppkomst
Vi vet inte hur Islam uppkom. Ett sätt att se på Islam är att religionen har sitt ursprung i Afrika hos
folket afrosemiterna men vi vet inte mycket om hur de utövade Islam. Vi vet att Jerusalem intogs 638
evt av ett folk som hade en religion som liknade Judendomen eller Islam. Problemet är att namnet
Muhammed inte dyker upp förrän 70 år senare. Då finns hans namn med på ett mynt. Koranen
berättar väldigt lite om var och när Islam uppkommer. I Koranen nämns namnet Bakka. Muslimer idag
vill gärna tro att Bakka är samma som den heliga staden Mecka men vi har inga bevis för att det är så.
Kanske är det bäst att se Islam som en afrosemitisk tradition. Den afrosemitiska konsonantroten s-l-m
har med fred att göra. T ex betyder jeruSaLeM – fredens klippa. En hypotes (gissning) är att semiterna
använde ordet salam som en hälsningsfras för att veta vilka som var vänner eller inte vänner. Man skrek
frågan till någon vid ett vattenhål och väntade på ett svar. Ordet iSLaM betyder underkastelse. Det går
att se människan som en vandrare som behöver vatten. Gud står vid vattenhålet och erbjuder vatten
men för att få dricka behöver muslimen underkasta sig guds vilja (regler) och guds kärlek.
Slöja inom Islam
Det står inget i Koranen om att kvinnor ska bära slöja. Ordet "Hijab" finns 7 gånger i Koranen. Fem av
dem som "Hijab" och två av dem som "Hijaban. "Dessa är 7:46, 33:53, 38:32, 41:5, 42:51,
17:45 & 19:17. Ingen av dessa "Hijab" används i Koranen med referens till vad traditionella
Muslimer idag kallar Hijab. När det gäller kvinnors kläder finns det tre verser som beskriver detta:
“O Adams barn, vi har försett er med saker att täcka era kroppar med, liksom för lyx. Men den bästa
klädseln är rättfärdighetens klädsel. Dessa är några av Guds tecken, så att de ska kunna ta sig i akt”
Sura 7:26
“Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte
visa mera av sina behag än vad som är naturligt; låt dem därför fästa sin khimar så att den täcker deras
ghayb …” Sura 24:31
“O profet, säg till dina fruar, dina döttrar, och fruarna till de troende, att de ska förlänga sin klädsel. På
så sätt kommer de att betraktas och undvika förolämpningar. GUD är Förlåtare, Barmhärtigast.” Sura
33:59
Det man kan läsa i koranen är att gud vill att vi ska ha kläder och täcka oss med dem men det
viktigaste är att vara en bra människa (rättfärdig). I koranen står det att kvinnor ska sänka sin blick och
inte visa för mycket av sina behag (sexualitet). Vad naturligt behag var på den här tiden vet vi inte. Vi
vet inte heller vad en ”khimar” var? Den arabiska ordroten K-H-R betyder ”täcka”. Khimar ska enligt
Koranen täcka brösten (ghayb)
Judendomen efter år 70 evt
Efter år 70 inträffade stora förändringar inom Judendomen. Romarna hade slagit ned ett uppror i Israel
och anfallit staden Jerusalem. Under anfallet brinner templet ned och efter striden tar romarna många
slavar.
Det första som hände var att många judar spreds över världen. Detta kallas för Diaspora
(förskingringen). För det andra började man utbilda nya rabbiner för att ersätta de gamla prästerna
(många var döda i kriget). För det tredje började man bygga nya mindre kyrkobyggnader, synagogor,
för att ersätta det nedbrunna templet. Synagogorna byggde man i riktning mot Jerusalem. För det fjärde
börjar man skriva ned Mishna (den muntliga delen av lagen). Detta gjorde judarna för att de var rädda
att lagen skulle gå förlorad om den var muntlig. För det femte avskaffade man djuroffer och ersatte dem
med böner. För det sjätte gick man tillsammans till synagogorna under lördagarna. Dessa förändringar
spred sig till nyare religioner som Kristendom och Islam. Kristendomen och Islam har utbildade präster
(präster och imamer). Kristendomen och Islam har både små tempel (kyrkor och moskéer).
Kristendomen och Islam har båda nedskrivna lagar (Bibeln och Koranen). Kristna och muslimer har en
helig dag för gudstjänst (söndag och fredag). Kyrkor och moskéer är vridna mot öster och mot Mecka.
Saladin
Saladin (kurdiska: ‫ئهیوبی سهالحهدین‬, Selah'edînê Eyubî, arabiska: ‫أیوب بن یوسف الدین صالح‬
Salahuddin), född 1138 i Tikrīt (Tikrit), död 1193 i Dimashq (Damaskus), var av kurdiskt ursprung.
Han var muslimernas högste ledare före och undertredje korståget. Salah ad-Din betyder "Trons
rättskaffenhet".
Saladin kom från en kurdisk familj och grundade ayyubid-dynastin som efter hans död fortsatte att
härska från Eufrat till Nordafrika. När farbrodern avled fick Saladin positionen som storvesir i
Fatimitekalifatet i Egypten och hade en stor makt som emir. Detta oroade de kristna syrierna och
egyptierna som anföll honom. Dock utan framgång, vilket ledde till att Saladin kunde tåga in i Palestina.
Nur ed-Din började bli avundsjuk över Saladins växande makt vilket ledde till en svår balansgång för
Saladin som inte ville göra sultanen arg. Nur ed-Din avled 1174 och Saladin ställdes så småningom
mot hans efterträdare vilken han besegrade och blev sultan över Syrien och Egypten.
De följande tio åren tillbringade Saladin mestadels i mindre krig med kristna samtidigt som han befäste
sina territorier (landområden). Han byggde ett citadell i Al Qāhirah (Kairo) och stod för en stor del av
infrastrukturen i området. Han enade också de olika stridande fraktionerna (grupperna) i området mot
de kristna, något som inte hade gjorts tidigare. De kristna korstågen hade pågått en längre tid innan
Saladin kom till makten. Många kristna befästningar hade byggts och med dem en infrastruktur både för
pilgrimer som var på väg till Jerusalem men också för handel. Ett fredsavtal slöts mellan muslimerna
och de kristna och Saladin som var känd att stå för sitt ord höll också sin del av avtalet fram tills de
kristna bröt fredsöverenskommelsen med att plundra en karavan på väg till Mecka. Krig förklarades och
de kristna besegrades vid slaget i Hattin, nära Tiberias, 1187. Reynald av Châtillon, född cirka 1125,
död 4 juli 1187, var greve i kungariket Jerusalem på 1180-talet. Han var den som anföll den
muslimska karavanen under rådande vapenvila som ledde till krig och att Saladin svor att personligen
döda honom. Sedan den kristna hären hade besegrats i slaget vid Hattin hamnade Reynald i fångenskap
hos Saladin som sedan själv halshögg honom.
I kriget stormades kungariket Jerusalem och dess kristna kung, Guy av Lusignan, samt hans två
stormästare och en rad andra personer av hög rang togs till fånga. Nu fanns knappt några kristna
befästningar kvar i området och Jerusalem var under islamiskt styre.
När dessa nyheter nådde Europa beslutades det efter folkligt tryck att ett tredje korståg skulle initieras
för att återigen vinna tillbaka Jerusalem. Korståget leddes av Frankrikes kung Filip II August, Fredrik I
Barbarossa, kejsare av Tysk-romerska riket (som dock avled på vägen till krigsskådeplatsen) och
Englands kung Rikard I Lejonhjärta. 1191 intogs Acre. Rickard Lejonhjärta vann två gånger över
Saladin och intog Caesarea och Jaffa. Ett avtal skrevs sedan dem emellan och 1192 överlämnades
hela området från Jaffa till Sūr (Tyros) på kusten till de kristna. Rickard kunde dock aldrig marschera
in i Jerusalem då det ansågs som för farligt. Hans arméer hade redan försvagats väsentligt och ett intåg
i Jerusalem skulle kunna riskera en total kollaps. De två kungarna lämnade mellanöstern för Europa och
ett halvår senare, år 1193, avled Saladin.
Alawiterna
En grupp som inte längtar tillbaka till sunnitiden är Alawiterna som tidvis blev förföljda. Alawiterna
flydde upp i bergen i västra Syrien, Libanon och Turkiet. Alawi betyder “Den som följer Ali”. Många
sunnimuslimer anser inte att alawiter är sanna muslimer eftersom alawiternas lära kom senare, under
800-talet. I en sunnimuslimsk test sägs det att “alawiterna är mer otrogna än judarna och de kristna…”
Syrien under WWI
Mellan oktober 1914 till oktober 1918 utkämpades ett krig i mellanöstern mellan ottomaner (turkar)
och engelsmän. Kriget var en del av vad vi idag kallar Första Världskriget (WWI). Kriget var inte ett
religiöst krig utan handlade mest om vem som skulle få bestämma över Mellanösterns olika delar.
Engelsmännen samarbetade med de syriska araberna och lovade att Syrien skulle tillhöra de
sunnimuslimska araberna om de vann kriget. Vad de inte berättat för sunnimuslimerna var att de även
lovat Syrien till fransmännen. Efter kriget gav britterna (engelsmännen) Syrien till Frankrike.
Sunnimuslimerna kände sig lurade och tvingades dessutom att betala höga skatter för att bygga upp det
franska samhället efter kriget. Efter några år blev det uppror. För att kunna slå ned upproret vände sig
fransmännen till alawiterna. Tillsammans kunde de besegra sunnimuslimerna.
Ryssland, USA, Saudiarabien och Iran
Konflikten i Syrien är komplicerad. Det finns mycket hat mellan sunnimuslimer och alawiter (shiiter).
Alawiterna har blivit förföljda i över 1000 år av sunnimuslimer. Fransmännen samarbetade med
alawiterna och gav dem makt, pengar och utbildning. 1970 tar Hafes al-Assad makten i en
statskupp. Efter 1970 blev sunnimuslimerna förföljda och trakasserade av alawiterna men
sunnimuslimerna är många och alawiterna behöver stöd. Alawiterna är shiamuslimer. Irans statsreligion
är också shiaislam. Det var därför naturligt för Hafes al-Assad att samarbeta med Iran. Vapen fick man
framförallt från Sovjetunionen (Ryssland) som i gengäld fick placera en örlogsbas vid medelhavet. Läget
för Syrien kompliceras ytterligare av att Iran och Saudiarabien har en pågående konflikt om det lilla
landet (emirat) Bahrain. Majoriteten av befolkningen i Bahrain är shiamuslimer men kungen är
sunnimuslim. Detta tycker Saudiarabien är bra eftersom saudierna själva är sunnimuslimer. Iran tycker
att detta är dåligt och tycker att emiren (kungen) förtrycker sitt folk. USA är helt beroende av den
saudiarabiska oljan och exporterar gärna vapen till Saudiarabien för att tjäna pengar och för att hjälpa
saudierna att försvara oljan.
Pliktetik
Pliktetik innebär att en person tycker att vissa handlingar (t ex lögn, dödande, tortyr) är ALLTID
förbjudet. Det spelar ingen roll om det inte var men mening eller om konsekvensen blir värre av att
man inte ljuger än att man ljuger, det är alltid fel ändå. Pliktetiker menar att lagen och normen avgör
vilken handling som är det rätta. Varför tänker de så? Följare av pliktetiken tänker att för att samhället
ska kunna fungera så ska varenda handling vi gör kunna bli en lag som gäller för alla. Ett exempel är att
man inte får ljuga. För om alla skulle ljuga hela tiden då skulle inte samhället funka, därför får ingen
ljuga. Samma sak gäller mord, tortyr, prata bakom ryggen på någon, stöld etc.
Exempel: Om en person är så pass sjuk att den har oerhörda smärtor och har förlorat allt som gör det
värt att leva och vill ta sitt liv så skulle det enligt pliktetiken vara ett felaktigt beslut. Detta är på grund av
att döda någon är ALLTID är fel, det spelar ingen roll hur deprimerad man är, hur ont man har,
dödshjälp är att döda någon som lever. Undantag kan inte ges i specifika fall för då skulle det enligt
pliktetiken vara ok för alla att ta självmord och det är inte bra för samhället.
Konsekvensetik
Man ska välja de handlingar som ger största möjliga lycka åt största möjliga antal människor. Inför ett
val måste man därför tänka på konsekvensen av sitt handlande. Konsekvensetikern menar att den
handling är rätt är den som får de bästa konsekvenserna. Varför tänker de så? Följare av
konsekvensetiken tänker att för att veta om handling är rätt så måste du kalkylera ut vad du ska göra
får att flest människor ska bli lyckliga. Enligt det tänkandet är det alltså att en person har det har det
mindre bra om det innebär att 5 personer har det jättebra. Fem är fler än en och alla kan inte ha det
bra jämt. Problemet med det här tänkandet att man inte alltid vet vilken konsekvens ens handling
kommer ha.
Exempel: Om en person är så pass deprimerad att den inte längre ser någon mening med att leva och
vill ta sitt liv så skulle det enligt konsekvensetiken BÅDE kunna vara ett riktigt och ett felaktigt beslut
beroende på situationen och hur man ser på det. Om personen har många vänner och familj så skulle
de bli jätteledsna om personen begick självmord och därför blir flest lyckligaste om personen håller sig
vid liv. Om personen däremot är en massmördare och inte hade någon som brydde om den så skulle
antagligen flest personer bli ”lyckligast” av att han begick självmord eftersom flest människor skulle
gynnas av det.
Sinnelagsetik
Det är inte en regel eller konsekvensen av en handling som avgör om den är rätt eller fel utan motivet
(tanken) bakom. Om du har rätt inställning men handlar fel så är det rätt ändå. Sinnelagsetikerna
menar att det som avgör om en handling är rätt eller fel är avsikten bakom handlingen.
Varför tänker de så? Sinneslagsetiken har sina rötter i Nya testamentet och i Jesus sätt att handla. Allt
som gör i kärlek är alltså enligt sinneslagsetiken rätt. (”Kärleken är lagens uppfyllelse” Rom 13:10).
Problemet med detta tänkande är att man inte alltid vet vad en persons verkliga avsikter är med sina
handlingar. Är det ok att göra vad som helst bara man har rätt motiv?
Exempel: Om en person är så pass deprimerad att den inte längre ser någon mening med att leva och
vill ta sitt liv så skulle det enligt sinneslagsetiken bero på personens motiv. Antagligen skulle en person
som följer sinneslagsetiken säga att det i de flesta fall skulle vara felaktigt eftersom de motiv personen
har (den är deprimerad, tycker synd om sig själv, tycker att livet är jobbigt) inte är tillräckliga för att
handlingen ska anses som rätt. Men om en person har bra motiv så anses självmord rätt (t ex att den
vill underlätta för sin omgivning eftersom den gjorde så många dumma saker etc.)
Situationsanpassad etik
Ibland går det inte att säga att pliktetik, konsekvensetik eller sinnelagsetik är den rätta etiken. Istället vill
situationsetikerna titta på varje situation för sig som en egen situation och bestämma vilka normer
(regler) som ska gälla. Varför tänker de så? Situationsetikerna har upptäckt att det är svårt att bara
hålla sig till en enda etik utan har insett att vi behöver flera olika etiker. Problemet med
situationsanpassad etik kan vara att reglerna kan bli flummiga och olika för alla. Detta kan upplevas
som orättvist.
Exempel: Det har inträffat en stor olycka på E4 och många skadade kommer in till sjukhuset. En av de
skadade är en 45 år gammal storrökare. En annan är den sexårig flicka. Det är så mycket att göra så
att sjukvårdspersonalen måste välja vem de ska rädda. Vem ska man välja? Flickan som har hela livet
framför sig eller mannen? Tänk om mannen är berömd hjärnkirurg och räddar livet på 30 personer
varje år? Blir beslutet annorlunda? Inom vården väljer man därför oftast (i en liknande situation) att
hjälpa den som först kommer in till sjukhuset. Det finns ingen tid att avgöra vem som “förtjänar” vård
mest. Det är situationen som avgör etiken.
Vad är en god människa?
Detta är en svår fråga som är svårt att svara enkelt på. Först behöver man definiera vad som är gott.
Ett tankeexperiment är att du tänker dig att du ska födas men du vet inte i vilken familj du kommer
födas. Du kan födas in i rik familj eller in i en fattig familj, du vet inte var du hamnar. I vilket samhälle
skulle du vilja vara barn? Hur skulle du vilja att dina föräldrar och människor runt omkring dig skulle
bete sig? De människorna skulle vi kunna kalla goda. Samtidigt kan man inte vara god utan att vara
mänsklig och människor gör många omoraliska saker. En god människa kan inte vara perfekt eftersom
det då skulle vara svårt att förstå människor som inte är perfekta.
Religiösa- och mänskliga rättigheter
För några år sedan skulle en kvinna som jobbade i en kommun i Mellansverige anställa en person. Hon
hittade en man som hade rätt kvalifikationer (egenskaper) för jobbet. När mannen kom till
arbetsintervjun räckte kvinnan fram handen men mannen tog den inte. Han bad om ursäkt och sa att
han var muslim och att hans tro förbjöd honom att röra vid en kvinna. Den kvinnliga chefen blev
mycket irriterad och menade att mannen diskriminerade henne genom att inte behandla henne på
samma sätt som en man. Kvinnan anställde inte mannen trots hans kvalifikationer eftersom hon ansåg
att mannen bröt mot Jämställdhetslagen. Mannen stämde då kommunen eftersom han ansåg att han
var i sin fulla rätt att inte ta personer i handen. I domstolen vann mannen eftersom lagen om
religionsfrihet står över lagen om jämställdhet. Detta är ett exempel på när religiösa och mänskliga
rättigheter kolliderar.
Avslutning lektion 1
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 2
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 3
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 4
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 5
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 6
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 7
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 8
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 9
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Avslutning lektion 10
Övning
Skriv ned ett par meningar som sammanfattar vad du har lärt dig under lektionen. Vänd dig till någon
som sitter nära dig, läs upp din mening och berätta under 45 sekunder vad du lärt dig under
lektionstillfället. Sedan gör den andre samma sak med dig. Återberätta vad den andra säger med egna
ord och fråga om du förstått rätt, byt. Skriv ned både vad du lärt dig och vad den andre lärt sig.
Ditt huvudbudskap
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
__________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Din kamrats tankar
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________________________
Repetitionsfrågor inför slutprovet
Uppgift 1
1.
Vad är religion?
2.
Vad är en tolkning?
3.
Vad är en myt?
4.
Vad är en rit?
5.
Vad är en symbol?
6.
Varför är människor religiösa, ge några förklaringar?
7.
Förklara myten om Ikaros
8.
Vad är din tolkning av Ikarosmyten? Vad försöker myten att lära oss?
9.
Ge exempel på en modern myt
10.
Går det att förklara en fotbollsmatch ur ett religiöst perspektiv?
11.
Vad handlar skolmyten om?
12.
*Vad finns det för likheter och skillnader mellan myter (riter) förr i tiden och de vi tror på
idag?
13.
Var tror historikerna att indoeuropéerna ursprungligen kom ifrån?
14.
Hur levde indoeuropéerna (IE)?
15.
Vad heter den indoeuropeiska sol- och stormguden?
16.
Vad heter den indoeuropeiska kärleksgudinnan?
17.
Vilken av gudarna var enligt IE planeten Venus?
18.
Vad heter den indoeuropeiska välståndsguden?
19.
Vad heter den indoeuropeiska Flodgudinnan?
20.
Vad hette de första människorna på Jorden enligt indoeuropéerna?
21.
*Det går att känna igen indoeuropeisk kultur på språket, förklara
22.
Ge tre exempel på indoeuropeiska folkgrupper
23.
Iranier är en IE folkgrupp men det är lätt att tro att de inte är det, varför?
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
Uppgift2
Vad kallas ett system av riter, myter och tro?
Vissa tror på en gud och är muslimer, andra är judar. De gör olika tolkningar, förklara?
Är berättelsen om Jesus uppståndelse en myt eller en rit?
Vad kallas en viktig berättelse i religionssammanhang?
Vad kallas en viktig religiös handling med ett annat namn?
Vad är symbolen för Buddhismen?
En del religionspsykologer menar att det är människans rädsla för det okänd som skapar
religioner, förklara
Vem var Ikaros?
Vilket religiöst syfte har domaren i en fotbollsmatch?
Vad kallar vi dem som inte accepterar skolmyten?
34.
35.
36.
37.
38.
39.
40.
41.
42.
43.
44.
45.
46.
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
Vilken religion tror religionsvetarna uppstod kring området vid svarta havet?
Vem var Dyeus?
Varför var himlens och stormens Gud den högsta hos IE?
Vem var H eus?
Hur skulle din välståndsgud (Welnos) se ut?
Vem var Dehnu?
Vem var Manu?
Vem var Yemo?
Vad finns det för likheter i IE språk?
Är indier en IE folkgrupp?
När kom indoeuropéerna till Grekland?
De grekiska gudarna var antropomorfa, förklara
Den grekiska religionen är icke-dogmatik, förklara
Vad hette grekernas stormgud?
Vad hette den grekiska kärleksgudinnan?
Vad heter den grekiska krigsgudinnan?
Varför var gudinnan Hera viktig för både män och kvinnor?
Apollo och Dionysos är på många sätt varandras motsatser, förklara
Varför var templet i Delfi viktigt för grekerna?
Vad gör grekerna speciellt intressanta för oss Sverige?
54.
55.
56.
57.
58.
59.
60.
61.
62.
63.
64.
65.
66.
67.
68.
69.
70.
71.
72.
Uppgift 3
Är den muslimska bönen en rit eller en myt?
Vad är symbolen för Judendomen?
Vad använde Ikaros och hans pappa för att tillverka vingarna?
Vilken är den mest uppskattade riten i en fotbollsmatch?
Hur belönar vi de som spelar med i skolmyten?
Varför var regn och sol viktigt för Indoeuropéerna?
Varför var H eus en mycket viktig gudinna?
Vad innebar välstånd för IE?
Hur kan du se Dehnus arv på en karta över östra Europa?
Är svenskar en IE folkgrupp?
Vad betyder antropomorf?
Vad innebär det att vara dogmatisk?
Vem var Zeus?
Vem var Afrodite?
Vem var Athena?
Hera var bröstmjölkens gudinna. Varför tyckte grekerna detta var viktigt?
Vem var Dionysos?
*Det finns likheter mellan Dionysos och Kristus, förklara
Vad finns det för, för- och nackdelar med icke-dogmatiska religioner?
73.
74.
75.
76.
77.
78.
79.
80.
81.
82.
83.
84.
85.
86.
87.
88.
89.
90.
91.
92.
93.
94.
95.
96.
97.
98.
99.
100.
101.
102.
103.
104.
105.
106.
107.
108.
109.
Vad betyder ”as” på gammalnordiska?
Har de asatroende en helig bok?
Vad är troll?
Vad är vättar?
Varför var vikingarna försiktiga med att hälla ut hett vatten
Vad var en bergtagen?
Vad heter den nordiska stormguden?
Vad heter den nordiska kärleksgudinnan?
Vad heter den nordiska krigsguden?
Vad höll Odin i handen när han slogs?
Vem var Sleipner?
Vilka var Hugin och Munin?
Var hamnade de modiga vikingarna när de dog
Vikingarna hade tre viktiga riter, vilka?
Uppgift 4
Vad kallas en religiös bild eller figur med ett annat namn?
Vad hade kärleksgudinnan gemensamt med himlen?
Vad heter ”människoliknande” på gammalgrekiska?
Hur kan man se på Zeus namn att han är en IE gud?
Vilken huvudstad har fått sitt namn från den grekiska kärleksgudinnan?
Vem var Apollon?
Vilka två gudar har enligt traditionen samma födelsedag?
Vad heter Gud på gammalnordiska?
Vad kallades de varelser som levde i skogen och som kunde lägga besvärjelser på
människor?
Vad kallades de varelser som levde under träd och hus och som kunde lägga besvärjelser
på människor?
Vad kallade vikingarna de individer som var lite annorlunda från de andra?
Vem var Thor?
Vem var Freja?
Vad hette Odens häst?
Hur många ben hade Odens häst?
Vad var Valhall?
Vad är Blot?
Vad är Sejd?
Vad är Gald?
Sumererna anses ha uppfunnit historien i snäv mening, varför?
Sumeriska anses vara ett språkligt isolat. Vad betyder det?
Sumererna hade två intressanta sätt att skriva plural, förklara och ge tre exempel
Vem var Enheduanna?
110.
111.
112.
113.
114.
Hur skapas himlens och stormens gud Enlil enligt sumererna
Har vi i Sverige någon tradition där Jorden och himlen har sex?
Vad berättar Gudeatexterna?
Vad får Atrahasis för uppdrag av gudarna?
Berättelsen om Atrahasi och Gudea är känslig för många troende judar, kristna och
muslimer, varför?
115.
116.
117.
118.
119.
120.
121.
122.
123.
124.
125.
126.
127.
128.
129.
130.
131.
132.
133.
134.
135.
136.
Uppgift 5
Vad höll Thor i handen när han slogs?
Vad heter Odens korpar?
Vad var Gungner?
Vad hette Odens spjut?
Vilka var de första i historien som började skriva?
Vad betyder Shu-Shu på sumeriska?
Vad betyder namnet Enheduanna?
Vilka var An och Ki?
Vem var Gudea?
Vad hette mannen som fick i uppdrag av gudarna att bygga en ark?
Ge tre exempel på afrosemitiska folkgrupper
Hur kan man se på språket om en folkgrupp är AS?
Var kommer afrosemiterna ifrån?
Beskriv Hemopolis skapelseberättelse
Varför är vattnet centralt i berättelsen?
Vad betyder suffixet – t på gammalegyptiska?
Vilka förändringar i religionen gjorde Akhnaten?
Vad betyder ordet ”Farao” på gammalegyptiska?
På vilket sätt hänger Farao samman med Horus och Osiris?
Varför tror du att myten om Osiris död var populär hos Egypterna?
Hur förklarade egypterna att månen och solen såg olika ut?
Har vi i Sverige någon fruktbarhetstradition?
137.
138.
139.
140.
141.
142.
143.
144.
145.
Uppgift 6
Vad kallas det när ett språk inte är släkt med något annat?
Vad betyder a-gal-gal på sumeriska?
Varför är Enheduanna viktig för när man firar påsk?
Ge en hypotes (förklaring) till Midsommarstången?
Vad ville Gudea bygga?
Vad skulle Atrahasi fylla arken med?
Är syrianer en afrosemitisk folkgrupp?
Varför tror religionshistorikerna att afrosemiterna kom från ett område i östra Afrika?
Beskriv Heliopolis skapelseberättelse
146.
147.
148.
149.
150.
151.
152.
153.
154.
Vad kliver Atum upp på?
Hur kan du se att Bastet är en gudinna?
Akhnaten kanoniserade den egyptiska tron, förklara
Vad heter ”stort hus” på gammalegyptiska?
Vad upptäckte den belgiske historikern Buval när han studerade pyramiderna i Giza?
Vem var Osiris?
Seth rev ut Horus öga. Hur kan man se det på himlen
*Vad har pyramiderna i Giza gemensamt med Osiris och Isis?
Hur känner man igen afrosemitiska kulturer på språket, förklara
175.
176.
Uppgift 7
Vad gör Gudarna för att Gudea ska misslyckas?
Är araber och judar en AS folkgrupp?
Vad tyckte det egyptiska folket om Akhnatens kanonisering?
Vem var Isis?
Vem var Seth?
Redan i början av Torah finns det tecken på att hebréerna trodde på flera gudar, förklara
Vad innebar det första förbundet?
Vad innebar det andra förbundet?
Vad innebar det tredje förbundet?
Vem grundade (enligt traditionen) det judiska folket, den judiska religion, det judiska landet
och det första templet?
Den judiska guden älskar och straffar sitt folk, förklara
Judarna väntar på Messias som hänger samman med den judiska fångenskapen och
Kristendomen, förklara
å 70-talet evt förändras Judendomen i grunden, förklara
Vad är det för skillnad mellan Torah, Mishna och Talmud?
Beskriv kortfattat hur det judiska folket förtryckts genom historien
Hur firar judarna Sabbat och hur har traditionen påverkat Kristendomen?
Hur firar judarna Pesach och hur har traditionen påverkat Kristendomen?
Hur firar judarna Shavout och hur har traditionen påverkat Islam?
Hur firar judarna Rosh Hashana och hur har traditionen påverkat Kristendomen och
Islam?
Judendomen är delvis en legalistisk religion. Vissa saker får man göra andra inte. Hur har
den legalistiska traditionen påverkat Kristendomen och Islam?
Vad innebär kanonisering?
När kanoniserades Judendomen?
177.
178.
Uppgift 8
I vilket förbund lovar Gud Abrham att han ska bli förfader till ett stort folk?
I vilket förbund lovar Gud Mose att hans folk ska bli befriat?
155.
156.
157.
158.
159.
160.
161.
162.
163.
164.
165.
166.
167.
168.
169.
170.
171.
172.
173.
174.
179.
180.
181.
182.
183.
184.
185.
186.
187.
188.
189.
190.
191.
192.
193.
I vilket förbund lovar Gud David att judarna ska få ett land om de lyder Gud?
Vem var Abrham?
Vem var Mose?
Vem var David?
Det går att tolka den judiska guden som en sträng pappa, förklara?
Vem är den judiske Messias?
Vad hände i Jerusalem år 70 evt?
Vad är skillnaden mellan skriftliga och muntliga Torah?
Vad hände med judarna när de kristna tog makten i Mellanöstern?
Under vilken högtid firar judarna att Gud vilade efter det han skapat världen?
Under vilken högtid firar judarna att de blev fria från förtrycket i Egypten
Under vilken högtid firar judarna att de fått Torah från Gud?
Under vilken högtid firar judarna att Gud skapat världen och prövar folket för att det ska
bli bättre?
Hur kanoniserades Kristendomen?
Förklara kortfattat hur Islam kanoniserades
194.
195.
196.
197.
198.
199.
200.
201.
202.
203.
204.
205.
206.
207.
208.
209.
210.
211.
212.
Uppgift 9
Vad är Mishna?
Vad är Talmud?
Vad hände med judarna under Korstågen?
Vad hände med judarna efter Napoleonkrigen?
På vilken dag firas sabbaten?
Vilken är den äldsta koranavskriften i världen?
När föddes den historiske Jesus?
När föddes trons Jesus?
Vilken religion hade den historiske Jesus?
Vad hette den historiske Jesus pappa?
Vem var trons Jesus pappa?
Vilket yrke hade Jesus?
Hade Jesus en bror?
Vad var den historiske Jesus viktigaste budskap?
Hur förändrade Paulus Kristendomen?
Vad är bön?
Vad är mission?
Vad är diakoni?
Vad är gudstjänst?
213.
214.
Uppgift 10
Hur firar judarna sabbat och hur har traditionen påverkat Kristendomen?
Hur firar judarna Pesach och hur har traditionen påverkat Kristendomen?
215.
216.
231.
232.
233.
234.
Hur firar judarna Shavout och hur har traditionen påverkat Islam?
Hur firar judarna Rosh Hashana och hur har traditionen påverkat Kristendomen och
Islam?
Vilken känd person föddes någon gång mellan år 7 fvt-4 fvt?
Vem föddes enligt traditionen år 0?
Vad var en tekton?
Vad hette Jesus bror?
Vad menade Paulus med att vi människor behövde Jesus?
Vad kallas det när kristna försöker sprida sin tro?
Vad kallas det när de kristna hjälper de som har det svårt?
Vad kallas det när de kristna talar till Gud?
Vad kallas det när de kristna möts i kyrkan tillsammans?
Vilka gamla sumeriska historier har återanvänts inom Judendomen och Kristendomen?
Vad heter den judiska Sargon?
Vad heter den judiska Gudea?
Vad heter den judiska Atrahasi?
Berättelsen om Atrahasi och Gudea är känslig för många troende judar, kristna och
muslimer, varför?
Vad heter den största kyrkan i världen?
Vad heter den näst största kyrkan i världen?
Vad heter den tredje största kyrkan i världen?
Vad hände i Niccea 325 evt?
235.
236.
237.
238.
239.
240.
241.
242.
243.
244.
245.
246.
247.
248.
249.
250.
251.
Uppgift 11
Vad heter byggarlärling på gammalgrekiska?
Vem var Jacob i nya testamentet?
Vad menade Paulus med att vi människor var svaga men att det fanns en räddning?
Vad innebär mission?
Vad innebär diakoni?
Vad beslutade kyrkan i Niccea 325?
Vad heter den sumeriske Mose
Vad heter den sumeriske Noa
Vad heter den största kyrkan i världen?
Vad heter den näst största kyrkan i världen?
Vad heter den tredje största kyrkan i världen?
Vad heter den sumeriske kung som byggde ett högt tempel?
Vad är den ytliga betydelsen av afrosemitiska ordet S-L-M?
Vad är den djupare betydelsen av S-L-M?
Vad är motsatsen till Islam?
Vad skickar Gud för att hjälpa människan nå Islam?
Berätta kortfattat om profeten Muhammeds liv?
217.
218.
219.
220.
221.
222.
223.
224.
225.
226.
227.
228.
229.
230.
252.
253.
254.
255.
256.
257.
258.
259.
260.
261.
262.
263.
264.
265.
266.
267.
268.
269.
270.
271.
272.
273.
274.
275.
276.
277.
278.
279.
280.
281.
282.
283.
284.
285.
286.
287.
288.
Vilka två ord ligger till grund för det arabiska ordet “Koran”?
Den första koranen var vokaliserad, vad betyder det?
Vad hette kalifen som kanoniserade Koranen?
Vem var Zaid ibn Thabit?
När Muhammed dör drabbas Islam av ett inbördeskrig, förklara.
Vad betyder ”saaf” och ”suf” på arabiska?
Hur vill Salafi (Salafim) leva?
Vad är skillnaden mellan Koranen, Haditherna och Sunna?
Vad är en Mujtahid?
Uppgift 12
Vilken känd person föddes någon gång mellan år 7 fvt-4 fvt?
Vem föddes enligt traditionen år 0?
Vad var en tekton?
Vad hette Jesus bror?
Vad menade Paulus med att vi människor behövde Jesus?
Vad kallas det när kristna försöker sprida sin tro?
Vad kallas det när de kristna hjälper de som har det svårt?
Vad kallas det när de kristna talar till Gud?
Vad kallas det när de kristna möts i kyrkan tillsammans?
Hur kan du se att namnet på staden Jerusalem har något med fred att göra?
Vad heter Suleiman på hebreiska?
Finns begreppet S-L-M även inom Judendomen och Kristendomen?
Vad betyder Shalom på gatan i Jerusalem?
Vad betyder Jahiliyyah?
Vad är en profet?
Finns det profeter som Judendomen, Kristendomen och Islam delar med varandra?
Vilken är den viktigaste profeten enligt Islam?
Vem vara Khadija?
Vad hade Muhammed för jobb?
Vad betyder det syriskt arameiska ”qeryānā”?
Vad kallas en koran som inte har vokaler?
Vad gör kalifen Uthman viktig inom islam?
Vad gjorde Zaid ibn Thabit med koranen?
Vad är bakgrunden till orden ”Shia” och ”Sunna”?
Förklara symboliken i en dervischdans?
Vissa salafimuslimer ser ned på andra muslimer och det västerländska samhället, varför?
Vissa Mujtahid menar att Niqab är ‫ شرك‬shirk medan andra menar att Niqab är påbjudet.
Förklara
Varför är det muslimska begreppet ‫” شریعة‬sharia” mycket komplicerat?
289.
290.
291.
292.
293.
294.
295.
296.
297.
298.
299.
300.
301.
302.
303.
304.
305.
306.
307.
308.
309.
310.
311.
312.
313.
314.
315.
316.
317.
318.
319.
320.
321.
322.
323.
324.
325.
326.
327.
Uppgift 13
Vad betyder Jahiliyyah?
Vem vara Khadija?
Vad betyder det syriskt arameiska ”qeryānā”?
Vad är bakgrunden till orden ”Shia” och ”Sunna”?
Vad gjorde Zaid ibn Thabit med koranen?
Vad är moksha?
Vad är Maya?
Vad är Samsara?
Vad är Karma?
Vad kallas det på filosofispråk när man talar om det odelbara?
Vad kallas det på filosofispråk när man talar om en värld med olika objekt?
Beskriv kortfattat Siddharta Gautamas liv?
Hur skiljer sig buddhisternas syn på karma från den som hinduerna har?
Vad betyder Dukka?
Vad betyder Nirvana
Vad betyder Anatta?
Varför tror buddhister att konsumtionssamhället är en dålig idé?
Uppgift 14
Hur kan du se att namnet på staden Jerusalem har något med fred att göra?
Vad heter Suleiman på hebreiska?
Finns det profeter som Judendomen, Kristendomen och Islam delar med varandra?
Vilken är den viktigaste profeten enligt Islam?
Förklara symboliken i en dervischdans?
Vad är bakgrunden till orden ”Shia” och ”Sunna”?
Vad kallas den hinduiska befrielsen?
Vad kallas den hinduiska illusionen som vi människor lever i?
Vad kallas det när man föds, lever, dör, föds, lever, dör... med ett sanskritord?
Vad kallas resultatet av en handling med ett sanskritord?
Vad är den nominella världen?
Vad är fenomenvärlden?
Vad är den gyllene regeln?
Vad innebär den gyllene regeln?
Vad är Kants kategoriska imperativ?
Vad innebär pliktetik?
Vad innebär konsekvensetik?
Vad innebär sinnelagsetik?
Vad innebär situationsanpassad etik?
Ge ett exempel på en pliktkonflikt?
Ge ett exempel på när det är en bra idé att använda sig av pliktetik
328.
329.
330.
331.
Ge ett exempel på när det är en bra idé att använda sig av konsekvensetik
Ge ett exempel på när det är en bra idé att använda sig av sinnelagsetik
Ge ett exempel på när det kan vara svårt att se konsekvenserna av ett beslut?
Ge ett exempel på när det är en dålig idé att använda sig av sinnelagsetik?