1 Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 2000 Anna-Lisa Melldén Margit Wesslegård Kommunstyrelsens kontor, Uppsala 2 Innehåll Inledning ........................................................................................................................................................................................ 3 Kort presentation av Uppsala kommun .......................................................................................................................................... 3 Skolverksamhetens omfattning .................................................................................................................................................. 3 Skolverksamheten i Uppsala kommun – bredd, djup, samarbete och nytänkande .................................................................... 5 Förutsättningar ............................................................................................................................................................................... 7 Politisk och administrativ organisation ...................................................................................................................................... 7 Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse och nämnder ........................................................................................................... 7 En kommun med beställare och utförare ............................................................................................................................... 8 Resurser ................................................................................................................................................................................... 10 Personal och resurser/kostnader ........................................................................................................................................... 10 Lokaler ................................................................................................................................................................................. 11 Mål 1999 ...................................................................................................................................................................................... 12 På central kommunal nivå.................................................................................................................................................... 12 På lokal nivå ........................................................................................................................................................................ 13 Måluppfyllelse 1999 .................................................................................................................................................................... 13 På central kommunal nivå.................................................................................................................................................... 13 På lokal nivå ........................................................................................................................................................................ 15 Mål 2000 ...................................................................................................................................................................................... 17 Skolplanens mål ................................................................................................................................................................... 17 Mål enligt Budget 2000 ....................................................................................................................................................... 18 Åtgärder för att stödja arbetet med målen ............................................................................................................................ 18 Resultat och måluppfyllelse ......................................................................................................................................................... 20 En mål - och resultatstyrd skola ........................................................................................................................................... 20 Arbetssätt och arbetsformer ................................................................................................................................................. 21 Elever i behov av särskilt stöd ............................................................................................................................................. 25 Uppföljning och utvärdering ................................................................................................................................................ 28 Betyg och resultat på nationella prov................................................................................................................................... 29 Övriga mål ........................................................................................................................................................................... 32 Åtgärder för utveckling ................................................................................................................................................................ 33 Referenser .................................................................................................................................................................................... 37 3 Inledning Uppsala kommuns kvalitetsredovisning 1999 – kommunens första – avslutades med ett par reflektioner. Den ena berörde den kommunala kvalitetsredovisningens omfång och mynnade ut i förslaget att redovisningen vart tredje år kunde vara mer heltäckande men däremellan mer begränsad och kanske fokusera på ett fåtal områden. Motiveringen var, att det finns risk för att rapporterna blir ”more of the same”, därför att all utveckling inom utbildningssektorn tar tid. Den andra reflektionen handlade om hur kvalitetsredovisningar – skolors eller kommuners – kan användas. Kvalitetsredovisningar som följs av enbart tystnad blir inga aktiva utveck-lingsinstrument och därför påpekades hur viktigt det är att på olika sätt arbeta på att göra dem till levande dokument. 1 Fokus har därför nu lagts på ett fåtal viktiga frågor inom de i skolplanen och budgetdokumentet för år 2000 prioriterade områdena. De skolansvariga tjänstemännen inom kommunens skolväsende har också under den tid som förflutit fått en återkoppling på den egna kvalitetsredovisningen från dem som svarade för 1999 års kommunrapport. Syftet har varit att öka förståelsen för varför man gör en kvalitetsredovisning och hur den kan användas på den enskilda skolan. Ett antal anställda i ansvarig ställning inom det obligatoriska skolväsendet har vidare erbjudits en kurs i hur man kan arbeta med kvalitetsutveckling och kvalitetsredovisning inom de i skolplanen och budgetdokumentet för år 2000 prioriterade områdena. Sammantaget har detta bidragit till att sambandet mål - utvärdering – kvalitetsredovisning - utveckling blivit tydligare för dem som arbetar inom verksamheterna. I en snar framtid borde därför utvärderingsarbetet och arbetet med kvalitetsrapporterna kunna vara strategiskt viktigt både som grund för utveckling och som kommunalt styrmedel. Denna kvalitetsredovisning har som utgångspunkt Uppsala kommuns skolplan från 1997 Skolan i det mångkulturella samhället2, Budget 20003 samt Uppsala kommuns fastställda riktlinjer för kvalitetsredovisningen och handlingsplan för 2000 års redovisning4. En ny skolplan är under utarbetande och kommer att antas under våren 2001. Den ska gälla från och med läsåret 2001/2002. Kort presentation av Uppsala kommun Skolverksamhetens omfattning Uppsala är till folkmängden Sveriges fjärde största kommun. I december 2000 hade den 189 569 invånare. Från norr till söder är avståndet drygt fem mil och från öster till väster ca åtta mil. Organisatoriskt är kommunen indelad i 14 kommundelar. Kommundelarna har sinsemellan stora olikheter när det gäller kultur, befolkning, ekonomiska förutsättningar etc och kvalitetsredovisningarna ger en intressant överblick även i detta avseende. Till de befolkningsmässigt största hör Eriksberg och Gamla Uppsala med vardera något över 21 000 invånare. Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 1999, s 35 Skolan i den mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun 3 Budget Uppsala kommun 2000 med planeringsramar 2001-2002. Antagen av kommunfullmäktige 29-30 november 1999. I det följande kommer denna handling att kallas enbart Budget 2000 4 Kvalitetsredovisning inom skolväsendet i Uppsala kommun 2000: Riktlinjer och handlingsplan. Diarienr KS-2000-0861, Kommunstyrelsens kontor 1 2 4 De 14 kommundelarna inom Uppsala kommun I kommundelarna finns sammanlagt 74 skolenheter inom den obligatoriska kolverksamheten. Den minsta skolenheten, Alsike skola, har 18 elever och den största, Thunmansskolan i Knivsta har 825 elever. Gamla Uppsala kommundel har flest elever i sina skolor, nämligen 2366, medan det i Rasbo kommundel endast finns 473 elever. I förskoleklass gick 2 221 elever under år 2000 och i grundskolan 20 673 elever (genomsnitt av antal elever i april respektive oktober). Det är en ökning från föregående år med 306 elever. I den obligatoriska särskolan fanns under samma år 377 elever, antingen individintegrerade eller i särskilda grupper. Det är en ökning med 58 elever eller 18 %. Varje kommundel har en förvaltning som leds av en förvaltningschef. Förutom de 14 kommundelsförvaltningarna finns 13 fackförvaltningar. En av dem, skolförvaltningen, arbetar med frågor och verksamheter som rör de frivilliga utbildningarna, till vilka bl a gymnasie-skolorna hör 5. Socialnämndens Resurs- och kunskapscentrum (RoK) har, som en del av sin verksamhet, i uppgift att vara en resurs för skolorna och deras verksamhet. Socialnämnden har ansvar för platsfördelning till skoldaghemmen och utföraransvar för verksamheten. Nämnden har även ansvar för samordning och placering av elever inom den obligatoriska särskolan. Beslut om placering i särskola är delegerat från 5 Se vidare under avsnittet Förutsättningar 5 kommundelsnämnderna till en tjänsteman inom RoK. Inom ROK organiseras också kommunens övergripande stöd inom områdena special-undervisning, dyslexi samt skolhälsovård. RoK har under 1999 varit föremål för utvärderingar som använts i utvecklingen av RoK:s inre verksamhet. Gymnasieskolorna är nio till antalet med gymnasial utbildning som dominerande verksamhet.6 Antalet elever har under 2000 varit 7305 mot 7386 föregående år. En av gymnasieenheterna - Fyrisskolan - har ansvar för gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan har under året haft 106 elever, vilket innebär en liten ökning. Särvux, dvs undervisning för vuxna utvecklingsstörda, har under året haft 88 elever. Tre enheter har vuxenutbildning inklusive svenska för invandrare som sin huvuduppgift. Grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning hade tillsammans 1362 elever, omräknat till heltidsstuderande, en ökning med 112 heltidsstuderande sedan föregående år. Svenska för invandrare har under år 2000 haft 684 aktiva deltagare. Vuxenutbildning anordnas dessutom i mindre omfattning i fem av gymnasieskolorna. I en av gymnasieskolorna – Katedralskolan - anordnas sedan höstterminen 1996 undervisning av elever i grundskolans senare skolår på beställning från Hagunda kommundel. Kommunala språkskolan, som lyder under Nämnden för Frivillig utbildning (NFU), ansvarar för undervisning i och studiehandledning på modersmål i både grundskola och gymnasium. Den har 2640 aktiva deltagare. För den frivilliga musikundervisningen av barn och ungdomar i kommunen svarar Kommunala musikskolan, med 2329 inskrivna. Även den ligger under Nämnden för frivillig utbildning. Den frivilliga utbildningens anknytning till den kommundel i vilken den ligger är enbart geografisk. 6,9 % av eleverna har valt att gå i fristående grundskolor. Motsvarande andel för 1999 var 6,3 %. I de två fristående gymnasieskolorna i Uppsala, Livets Ords Kristna skola och Grafiskt Utbildningscentrums friskola, går i snitt under året 204 elever från Uppsala, vilket är en ökning i förhållande till föregående år. Det ökande antalet friskolor på grundskolenivå samt kommunala grundskolor med olika profiler har medfört att föräldrar i ökad utsträckning utnyttjar möjligheten att välja skola. Skolverksamheten i Uppsala kommun – bredd, djup, samarbete och nytänkande Skolornas kvalitetsredovisningarna för år 2000 är en intressant läsning och vittnar om skolornas stora aktivitet. Variationen mellan skolorna är stor både när det gäller hur de är organiserade och vad de väljer att arbeta med. Här nedan redovisas några observationer under läsningen; den som önskar en mera fullständig bild hänvisas till grundmaterialet.7 Den obligatoriska skolan Redan i fjolårets kvalitetsrapport redovisades skolornas olika profiler. En viss osäkerhet rådde då och råder fortfarande när det gäller vad som ska räknas som profilering. På Uppsala kommuns hemsida redovisas under rubriken Verksamheter skolorna kommundelsvis med vissa basuppgifter. Där har några skolor angett skolans profil.8 25 av grundskolans sammanlagt 74 skolor har angett någon profil. För den Åtta gymnasieskolor ligger inom egenregiverksamheten, en är ett aktiebolag, Grafiskt Utbildningscentrum (GUC), i vilket kommunen äger ca 75% av aktierna. I det följande räknas GUC in i statistiken 7 Kvalitetsredovisning från skolorna 2000. Diarienr KS-2000-0861. Under avdelningen Resultat och måluppfyllelse återkommer vi till betydelsen av de insatser som här redovisas 8 Uppgifterna gäller i några fall år 2000, eftersom de inte uppdaterats när detta skrivs, medan andra är ändrade i början av år 2001, varför uppgifterna inte är helt tillförlitliga för denna rapportering. 6 6 elev/förälder som står inför valet av skola, vore det värdefullt om den nämnda ”skolkatalogen” på nätet kunde redovisa samtliga skolors ”specialiteter”. Att döma av kvalitetsrapporterna har dock fler skolor valt att profilera sig eller ha olika inriktningar eller temaklasser under år 2000 än under föregående år. Många skolor har valt något eller några av inslagen kultur, miljö, natur, litteratur, kommunikation, t ex Natur och kultur (Eriksbergsskolan), Litteratur och kultur (Nåntuna), Kultur och skapande i natur och miljö (Stordammen), Kommunikation (Gottsunda), medan andra inriktat sig på musik (Tunaberg), dans och ishockey (Vaksala), Europaprofil och kulturprofil (Gränby) och Gedigen grund av baskunskaper (Danmark), Skolträdgård och bild (Solskenet). Kvalitetsredovisningarna beskriver även hur skolorna organiserats för att nå målen, t ex i åldersblandade grupper eller tvärgruppsindelning och hur lärare och elever arbetar på nytt sätt och med nya pedagogiska metoder, t ex med portfolio, distansundervisning, mentorer och problembaserat lärande 9. Tre kommundelar (Danmark, Gamla Uppsala, Gottsunda) och fyra skolor (Sävjaskolan i samarbete med övriga skolor inom kommundelen, Heidenstamsskolan samt Gottsunda- och Valsätraskolan) profilerar sig mot naturvetenskap, teknik och matematik. 12 grundskolor (Sävja, Stordammen, Nåntuna, Danmarks, Berga, Katedralskolans grundskola, Långhundra, Segersta, Eriks, Sverker, Tiunda och Stavby skolor) deltar i försöket med slopad timplan. Syftet med försöket är att skolorna ska ges möjlighet att anpassa tidsåtgången till de enskilda elevernas behov. Två av kommunens grundskolor, Gränbyskolan och Tunabergskolan, kommer att ”gå i spetsen genom nya arbetsmetoder där datorer används som pedagogiska hjälpmedel”.10 De är två av fem skolor inom Uppsala län som fått extra resurser för att arbeta med ett projekt, benämnt Millennieskolan, kring modern teknik och framtida arbetsmetoder. Millennieskolan bygger på en undervisningsstrategi som tar hänsyn till att elever har varierade inlärningsstilar. Den präglas både av lärarstyrda undervisningsmetoder och ett mer elevaktivt och undersökande arbetssätt, där lärarrollen har formen av mentorskap. Rasbo kommundel med tre mindre landsbygdsskolor, Gåvsta, Stavby och Tuna skolor, satsar på att bli F – 9 –skolor och därmed behålla sina elever inom kommundelen.11 Stavby skola har redan elever t o m år 8. Inom en annan kommundel, Hagunda, är barnunderlaget vikande, varför Skogstibble skola och förskola befaras bli nedlagd hösten 2001.12 De frivilliga skolformerna UVEN-gymnasiet har under 2000 organiserat de s k fria studiegrupperna, vilket innebär att ingen elev är inskriven i någon annan gymnasieskola, något som tidigare var fallet.13Tidigare hade eleverna möjlighet att välja detta studiealternativ från och med åk 2. Nu kan de söka till alternativet redan från grundskolan och påbörja studierna från och med åk1. Med portfolio menas ett system att samla/spara elevarbeten för att eleven ska se framstegen och/eller för att avnämarna i nästa skolform/arbetsmarknaden ska kunna få en så fullödig bild av eleven som möjligt. Problembaserat lärande alt problembaserad inlärning förkortas ofta PBL alt PBI 10 Den som önskar läsa mera om projektet hänvisas till skriften Millennieskolan. Uppsala 1999. Upplysningar lämnas på tel 018-257467 11 Kvalitetsredovisning för Gåvsta, Stavby, resp Tuna skola, år 2000, s 1, 1, resp (1 onumrerad) 12 Kvalitetsredovisning för Ramsta/Skogstibble skolor 2000, s 5 13 De fria studiegrupperna, SPUNK, i vilken eleverna läser olika program under handledning beskrevs ingående i Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 1999, s 6 9 7 Koncentrationsläsning, dvs att ett begränsat antal kurser läses under en period, praktiseras fortfarande på Fyrisskolan, liksom periodisering och stor valfrihet för den enskilda eleven.14 Distansundervisning organiseras framför allt inom vuxenundervisningen på Bolandsskolan och inom apoteksteknikerutbildningen på Lundellska skolan. Något distansgymnasium finns ännu inte, men enstaka delar i ordinarie undervisning sker på distans15. Parallelläggning av vissa kärnämneskurser förekommer, liksom delningar av grupper t ex i matematik. Om detta också innebär att metoderna ändrats framgår inte av rapporterna. På Uppsala universitets inbjudan har samarbete inletts mellan universiteten, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, skolförvaltningen och företag inom branschen för att inom ramen för ett nytt nätverk – Uppsala Internet Protocol Academy/UIPA - utveckla datautbildningen i regionen och kommunen på olika nivåer och stimulera tillväxten. Samarbetet inom länet (GYSAM) fortsätter och ett samarbetsavtal har utarbetats. Strategiskt samarbete med arbets- och näringsliv samt universiteten har skett genom gruppen Skolans integration i arbetslivet. Fyra olika kvalificerade yrkesutbildningar har genomförts i samverkan mellan skola, arbetsliv och högskola. Utvecklingen av olika former av lärlingsutbildning fortsätter. På grund av efterfrågan på arbetsmarknaden har distansutbildningen av apotekstekniker inom vuxenutbildningens ram ökat kraftigt. En mycket stor andel är sökande från andra kommuner. Inom svenskundervisningen för invandrare (sfi) har med stöd av EU-medel ett flerårigt projekt – Vägval – startat. Det ska stödja deltagare med låg tidigare utbildning och hjälpa dem att få fotfäste på arbetsmarknaden. Förutsättningar Politisk och administrativ organisation Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse och nämnder Kommunfullmäktige (KF) anvisar medel för all obligatorisk och frivillig utbildning inom skolsystemet. Kommunstyrelsen (KS) har vissa samordningsuppgifter när det gäller nämnderna inom utbildningsområdet samt ansvar för övergripande uppföljningar och utvärderingar. Kommunstyrelsen har vidare uppsikt över övriga nämnders verksamhet, när denna inte regleras i lag. KS har inrättat ett Barn och ungdomsutskott för beredning av bl a skolfrågor. Till kommunstyrelsen finns knutet en förvaltning, 14 15 Kvalitetsredovisning för Fyrisskolan år 2000, s 2 Bolandsskolans kvalitetsredovisning, s 9 8 kommunstyrelsens kontor (KSK). De olika enheterna för samhällsplanering, ekonomi – finans och produktion bereder och handlägger centrala frågor inom utbildningsområdet. Kommundelsnämnderna är styrelser för grundskolan och den obligatoriska särskolan. Nämnden för frivillig utbildning ansvarar för den frivilliga utbildningen samt för Kommunala musikskolan och Kommunala språkskolan16 Varje nämnd med pedagogisk verksamhet, dvs kommundelsnämnderna, nämnden för frivillig utbildning och socialnämnden, gör årligen en beställarplan, där nämnden utifrån skolplan och budget anger de mål som ska prioriteras. Utifrån beställarplanen gör enheterna en produk-tionsplan för det kommande budgetåret. I denna redovisar utföraren hur prioriteringar ska göras, hur verksamheten ska organiseras, hur de ekonomiska resurserna ska användas och hur målen ska nås. I produktionsplanen ingår arbetsplanen, som redovisar hur den enskilda skolan ska genomföra de fastställda målen. Denna arbetsplan ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.17 En kommun med beställare och utförare Kommunen arbetar enligt beställar/utförarmodell. De flesta nämnder, och samtliga nämnder som har ansvar för utbildningsverksamheten, är både beställare och utförare. Nämnderna som beställare upprättar avtal med rektor för de enskilda skolorna/barn-och ungdomschef och ansvarar för kompetensutveckling, utvecklingsarbete samt uppföljning och utvärdering enligt kommunfullmäktiges anvisningar och riktlinjer. Avtalen reglerar kvalitet, kvantitet och ersättning, där kvalitet anges i måltermer. Generella kvalitetskrav anges, liksom speciella per skolform. Även här gäller att mål, formulerade på högre nivåer utgör en grund, till vilken tillägg och preciseringar görs av den enskilda nämnden. Eftersom organisationsmodellen i Uppsala, med kommundelsnämnder och beställare och utförare, inte har ansetts tillräckligt konsekvent genomförd och tillämpad, har organisations-utredningar genomförts. Den första gjordes av NFU och syftet var att tydliggöra såväl nämndens som tjänstemännens ledningsoch styrningsuppdrag18. Nämnden har behållit sin dubbla roll som beställarnämnd och utförarnämnd. Den organisation som blev resultatet slutfördes under år 1999. Kommunala språkskolan svarar för modersmålsundervisningen på skolans alla stadier. Grundskoleförordningen 2 kap 23 § och Gymnasieförordningen 1 kap. 12 § 18 Förslag till organisation central förvaltning. Dnr 1999:84 000. Skolförvaltningen i Uppsala 16 17 9 Utskott Kommunfullmäkt ige 81 ledamöter Finans Valberedning Kommunrevision Personal Barn & ungdom Vård & omsorg Valnämnd Kommunstyrelsen 15 ledamöter Arbetsutskott Uppsala stadshus AB Styrelse 18 ledamöter Beredningar Näringsliv Demokrati Sysselsättning 6 kommunalråd 14 kommundelsnämnder 13 facknämnder, bl a NFU och Socialnämnden Delägda bolag och stiftelser T ex Grafiskt Utbildningscenter (GUC) 2 gruppledare Helägda bolag Organisationen 2000 i Uppsala kommun En genomlysning av modellen inom hela kommunen har nu gjorts i syfte att renodla rollerna19. I uppdraget ingick även att ge förslag till förändrad politisk organisation. Förslag till ny nämndorganisation för Uppsala kommun presenterades av tre av fullmäktiges partigrupper - socialdemokraterna, moderaterna och centerpartiet – 2000-12-06 och är, när detta skrivs, ute på remiss.20 19 20 Organisationsutredning Uppsala kommun, dat 2000-01-27 Förslag till ny nämndorganisation för Uppsala kommun. Remiss Diarienr 2001-0051, Kommunstyrelsens kontor 10 Resurser Personal och resurser/kostnader Den obligatoriska skolan För grundskolan finns en resursfördelningsmodell enligt vilken den största delen av medlen fördelas utifrån antalet elever boende inom kommundelen. En del av resursen fördelas dock med hänsyn tagen till kommundelens socio – ekonomiska struktur. De faktorer som därvid tas hänsyn till är invandring, hög omflyttning och moderns utbildningsbakgrund. Budgeten för grundskola och obligatorisk särskola för år 2000 var 1 406 mkr, bokslut 1 463 mkr. Som jämförelse kan nämnas att bokslutet för 1999 var 1 372 mkr21 Grundskolan: Antalet årsarbetare i kommunens egna skolor var totalt 1 964 (1 922)22. Antal lärare per 100 elever var 6,6 (7,0), vilket alltså är en minskning med 0,4. Av kommunens lärare har i genomsnitt i 94 % pedagogisk utbildning. Variationen mellan kommundelsnämnderna är stor, från cirka 77% till 100%. Antalet årsarbetare totalt per 100 elever var 9,5 vilket är samma omfattning som under 1999. Utöver lärare finns det alltså i skolans verksamhet i genomsnitt cirka 3 andra vuxna per 100 elever. Dessa andra vuxna är bl a rektor, administrativ personal, elevvårdspersonal och elevassistenter. Totala kostnaden per elev i kommunens egna skolor var närmare 56 000 kronor vilket innebär en ökning med cirka 2 500 kronor. Den obligatoriska särskolan: I åtta av de 14 kommundelsnämnderna finns elever i grundsärskola och/eller träningsskola. Antalet årsarbetare per 100 elever i grundsärskolan är cirka 45 varav 23 är lärare. Motsvarande siffror för träningsskolan är cirka 59 varav 32 är lärare. Den totala kostnaden för en elev grundsärskolan är cirka 165 000 kronor och i träningsskolan 272 000 kronor. Variationen i kostnad är stor särskilt mellan tränings-skoleeleverna. De frivilliga utbildningarna För de frivilliga utbildningarna saknas resursfördelningsmodell i stil med den som grundskolan har. En av anledningarna är att gymnasieskolorna och övriga skolor inom de frivilliga utbildningarna hämtar sina elever från hela kommunen och även från andra kommuner. NFU:s budget för skolverksamheten 2000, dvs gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunala vuxenutbildningen, särskola för vuxna, svenska för invandrare och uppdragsutbildning låg på 539 mkr, bokslut 551 mkr. Gymnasieskolan: Antalet årsarbetare totalt i gymnasieskolan under 2000 var 759 (686), varav antalet lärare var 484 (465). Antalet lärare per 100 elever var 6,6 (6,3). Motsvarande siffror för större städer är 7,6 per 100 elever, enligt den senast tillgängliga uppgiften.23 Andelen lärare med pedagogisk utbildning inom gymnasieskolan var år 2000 95,7% (98,1%). För såväl budget som bokslut gäller att det är beställarsiffror. Varav 1 362 (1 410) var lärare. Inom parentes visas fjolårets siffror 23 Barnomsorg och skola i siffror 2000:2, Barn, personal, elever och lärare, s 147. Rapport 185, Skolverket. Stockholm 2000 21 22 11 Kostnaden per elev ökade jämfört med 1999 från 60 830 kronor till 64 941kronor, dvs med 6,7%. Motsvarande kostnad per elev för kategorin större städer var, enligt senast tillgängliga statistik, 67 700.24 Personalkostnaderna ökade med 9,3%, varav 3% var löneökningar. Resterande 6% består av volymökningarna p g a avskaffandet av timreduktion, samt en högre andel elever på personaltäta program som Individuella programmet, Byggprogrammet, Fordonsprogrammet och Estetiska programmet. Andelen elever i behov av särskilt stöd ökade med tre procentenheter till 12,5%, något som påverkar personalkostnaderna. Övriga kostnader per elev sjönk. Lärare per 100 elever 6,6 (6,3). Gymnasiesärskolan: Totalt 108 (107) elever gick i gymnasiesärskolan. Även här har kostnaden per elev ökat: från (220 963 kronor) till 230 406 kronor. Det är en ökning med 4,3%, varav undervisningskostnaden per elev 7,6%. Ökningen beror på ett större stödbehov. Lärare per 100 elever 28,3 (30,8). Den grundläggande vuxenutbildningen: Antal årsarbetare totalt 42 (37), antal lärare – alla med pedagogisk utbildning 31 (28). Kostnaden per heltidsstuderande år 2000 var 29,706tkr, en ökning med 0,3% från föregående år. Antal elever omräknat till heltidsstuderande var 657 (587). Lärare per 100 heltidsstuderande 4,7 (4,8). Gymnasial vuxenutbildning: Antal årsarbetare 86 (79), varav lärare 69 (64). Andel lärare med pedagogisk utbildning var 97,1% (98,4%). Kostnaden för undervisning per heltidsstuderande var 23 485 kronor (27 778 kronor). Antal elever omräknat till heltidsstuderande 705 (712). Lärare per 100 heltidsstuderande 9,8 (9,0). Särskola vuxenutbildning: Antal årsarbetare totalt 4 (4), samtliga med pedagogisk utbildning. Totala kostnaden per elev 17 511kronor (17 305 kronor), en ökning på 4,4%, dvs ungefär i nivå med löne- och prisökningar under året. Antal elever totalt 88 (82), varav 40 (30) på grundsärskolenivå, 30 (36) på träningsskolenivå och 18 (16) på gymnasiesärskolenivå. Lärare per 100 elever 4,5 (4,9) Svenska för invandrare: Antal årsarbetare 51 (50), samtliga med pedagogisk utbildning. Totala kostnaden per elev var 35 708tkr (33 956tkr), en ökning på 5,1%. Antal (aktiva) elever 684 (705). Lärare per 100 elever 6,1 (5,5). Frivillig musikutbildning (grund- och gymnasieskola) Antal årsarbetare totalt 55 (55), varav lärare 47 (47). Totala kostnaden per elev 9 596 kronor (9 071 kronor), en ökning på 5,8%. Lärare per 100 elever 2,4 (2,0). Antal elever 2329 (2300), andelen lärare med musik/pedagogisk utbildning 97,9% (95,7%). Modersmål (grund- och gymnasieskola) Antal årsarbetare totalt 27 (27), varav lärare 25 (24). Totala kostnaden per elev 3 617 kronor (4 213 kronor), en minskning på 14,1%. Antal elever 2640 (2131). Ökningen av antalet elever förklarar de sänkta kostnaderna per elev. Lokaler Under år 2000 har en inventering och utvärdering av grundskolans lokaler i Uppsala kommun, en s k lokalrevision, ägt rum. Den har genomförts av en extern konsult med kunskap om lokalutnyttjande och utan koppling till kommunal verksamhet. I revisionen ingår bl a aktuell tillgång på lokaler, tillgång relaterad till befolkningsprognoser, standard och funktion, tillgänglighet, nyttjandegrad och användbara 24 Barnomsorg och skola i siffror 2000:3, Kostnader, s 32. Rapport nr 191, Skolverket. Solna 2000 12 ytor, anpassning till ny pedagogik samt om- och tillbyggnadsbehov. Revisionen är rikligt illustrerad och intressant att läsa inte bara för den som är intresserad av nutid och framtid utan även för den byggnadshistoriskt intresserade. Få saker sprider sådan oro som eventuell nedläggning av arbetsplatser, i detta fall skolor. I kvalitetsrapporterna anas någon gång denna oro. I Skogstibbles rapport står: ”Barnunderlaget är vikande och Hagunda KDN kommer på sitt sammanträde i mars fatta beslut om en eventuell nedläggning av Skogstibble skola och förskola. Denna omständighet präglar naturligtvis i viss mån verksamheten, motivationen att arbeta med långsiktiga processer är naturligtvis begränsad.”25 Revisionen kommer med det glädjande förslaget att ”elevantalet bibehålls. Lokalerna bör kompletteras med ett mindre slöjdrum samt möjlighet till hemkunskapsundervisning.”26 Man kan emellertid även notera motsatsen , dvs att en skola gjort en mera optimistisk bedömning än revisionen. Stavby skola hyser redan elever t o m skolår 827, medan revisionens förslag till framtida nyttjande är lakoniskt: ”Åk F-6. Elevantalet minskas för att kunna åtgärda brister.”28 Hagundaelevernas nyttjande av Katedralskolans lokaler tycks, enligt utredningen, snart vara ett minne blott: ”Elever tas hem från Valsätraskolan och Katedralskolan, alt flyttas till ny skola i Luthagens KD.” 29 Att en lokalrevision nu gjorts är ett utmärkt och nödvändigt initiativ, men om förslagen som ges uppfattas som förslag till beslut uppstår förvirring och den oro många ute på skolorna känner förvärras. För helhetens skull efterlyser läsaren dessutom en inventering och utvärdering på samma grundliga nivå för de frivilliga skolformerna. Den s k elevpuckeln som för grundskolans skolår 7-9 kommer 2004/2005 medför ju att gymnasieskolorna åren därpå fylls till bredden.30 Något slags samordning när det gäller lokalerna vore här av godo. En lokalförsörjningsplan ska under 2001 arbetas fram och antas av kommunstyrelsen. I den ska kriterier för långsiktiga beslut rörande förskole – och skollokalers användningsområden fastställas. Mål 1999 I den förra kvalitetsredovisningen från Uppsala kommun föreslogs, och beslutades även av kommunstyrelsen, att följande åtgärder skulle påbörjas under år 2000: På central kommunal nivå (KS och ansvarig nämnd) den nya förskole- och skolplanen utformas, förankras och implementeras på ett sådant sätt att den har förutsättningar att fungera som Det Viktiga Dokumentet för den pedagogiska verksamheten i Uppsala kommun avtalen mellan beställare och utförare utformas utifrån lokala förutsättningar och behov och med utgångspunkt i de centrala målen för verksamheten samt fastställs före verksamhetsårets start tillförlitliga uppföljningsdata tas fram snabbare än för närvarande och görs tillgängliga Kvalitetsredovisning för Skogstibble skola 2000, s 5 Lokalrevision, Grundskolans lokaler i Uppsala kommun, s 92 27 Kvalitetsredovisning för Stavby skola 2000, s 1 28 Lokalrevision, Grundskolans lokaler i Uppsala kommun, s 106 29 Lokalrevision, Grundskolans lokaler i Uppsala kommun, s 87 30 Lokalrevision, Grundskolans lokaler i Uppsala kommun, Bil 1 25 26 13 innehåll i och utformning av den årliga handlingsplanen för kvalitetsredovisningen läggs fast vid verksamhetsårets början; behov av tydligare styrning övervägs liksom att inkludera förskoleverksamheten återkoppling till skolorna med avseende på de genomförda kvalitetsredovisningarna förstärkning av grundskolerektors ledning av den pedagogiska verksamheten genom bl a förbättrat administrativt stöd ökad tillgång till den särskilda kompetens som specialpedagoger, speciallärare och elevvårdspersonal besitter stödet till skolornas utvecklingsarbete inriktas på att ge ökad kompetens och erfarenhet inom områdena - lokal arbetsplan som ett styrinstrument - uppföljning och utvärdering - dokumentation - elevinflytande och elevansvar i lärandet - arbetssätt och arbetsformer för elever i behov av särskilt stöd; utveckling av speciallärarnas/specialpedagogernas och elevvårdspersonalens arbetssätt i syfte att tillvarataga deras kompetens; utveckling av åtgärdsprogram - samverkan mellan personal bl a i arbetslag - matematik - den psykiska och fysiska arbetsmiljön - På lokal nivå (skolenhet): ytterligare information och diskussion om styrsystemet, bl a relationen mellan skolplan och lokal arbetsplan fortsatt arbete med utveckling av den lokala arbetsplanen inklusive plan för uppföljning och utvärdering diskussion och analys av resultaten på de nationella proven och konsekvenser för arbetssätt och arbetsformer inte minst i matematik kompetensutveckling * med avseende på uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning * för skolledning och lärare i medinflytande och medansvar i verksamheten * för lärare och elever i elevinflytande och elevansvar i lärandet fortsatt utveckling av arbetssätt och arbetsformer, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd, samt utveckling av användningen av åtgärdsprogram psykisk och fysisk arbetsmiljö: utveckling av personalutvecklingssamtal och arbetsmiljöarbete. Måluppfyllelse 1999 På central kommunal nivå När det gäller målet ”återkoppling till skolorna med avseende på de genomförda kvalitetsredovisningarna” har detta åtgärdats genom att samtliga ansvariga för kvalitetsredovisning på nämnd- och skolnivå under hösten 2000 inbjudits till två seminarier. Rektorerna har också uppmanats att uppmuntra lärare eller annan skolpersonal med uppgift att arbeta med uppföljning och utvärdering att delta i seminarierna. Seminarierna har ägt rum i nämndvisa grupper och intresset har varit stort. Det första mötet ägnades åt återkoppling och ömsesidigt erfarenhetsutbyte kring den gjorda kvalitetsredovisningen 14 och det andra åt planering och diskussion inför kvalitetsredovisning 2000. Erfarenheten av seminarierna visar på vikten av återkoppling för att öka förståelsen för hela styrningen av skolan, att uppföljning – utvärdering – kvalitetsredovisning med bedömning av måluppfyllelsen – utveckling hänger ihop och att alla delarna är nödvändiga i arbetet med att öka måluppfyllelsen i skolan. Medvetenheten om detta torde ha ökat liksom förståelsen för varför varje skola ska göra en kvalitetsredovisning och att den är ett redskap för den egna skolans utveckling. Målet ”den nya förskole- och skolplanen utformas, förankras och implementeras på ett sådant sätt att den har förutsättningar att fungera som Det Viktiga Dokumentet för den pedagogiska verksamheten i Uppsala kommun” har åtgärdats så långt det varit möjligt. Olika målgrupper har inbjudits till diskussioner om förslaget till skolplan, förslaget har varit ute på en bred remiss, medborgarna har uppmanats komma med synpunkter både genom annonser i dagspressen och presentation av förslaget på kommunens hemsida. Förslaget har bearbetats utifrån de synpunkter som kommit in och kommer att behandlas av kommunfullmäktige före sommaren 2001. Förberedelser för implementeringen pågår. Förutsättningarna för att skolplanen skall kunna bli Det Viktiga Dokumentet är goda, vilket också styrks av att både skolornas personal och många föräldrar redan talar om den kommande skolplanen. För flera av de i 1999 års kvalitetsredovisning föreslagna åtgärderna har insatser påbörjats och kommer att fortgå under en tid. En uppföljning av dessa bör göras också i 2001 års kvalitetsredovisning. Det gäller målet att ”tillförlitliga uppföljningsdata tas fram snabbare än för närvarande och görs tillgängliga”. Dels deltar kommunen i den av finansdepartementet anordnade försöksverksamheten med Kommundatabas dels pågår arbete internt med att följa upp, utveckla och förenkla insamlingen av nyckeltal, volymer och kostnader för verksamheten. Målet att lägga fast innehåll och utformning av den årliga handlingsplanen för kvalitetsredovisningen vid årets början samt att inkludera förskoleverksamheten är delvis uppnått såtillvida att förskoleverksamheten skall inkluderas i 2001 års kvalitetsredovisning samt att handlingsplanen för 2001 beräknas vara fastlagd före halvårsskiftet och då relateras också till den nya skolplanen. Beträffande avtalen mellan beställare och utförare och att dessa skall utformas utifrån lokala förutsättningar och behov och med utgångspunkt i de centrala målen för verksamheten samt vara fastställda före verksamhetsårets start gäller att utformningen utvecklats i den önskvärda riktningen. Målet att avtalen skulle vara fastställda före årets slut har inte uppnåtts men i 10 kommundelar var det fastställt under första kvartalet, vilket är en förbättring. De uppgifter som rör målet förstärkning av grundskolerektorers ledning av den pedagogiska verksamheten genom bl a förbättrat administrativt stöd visar att antalet rektorer uttryckt i årsarbetare är något lägre (cirka en årsarbetare) år 2000 jämfört med 1999 medan antalet inom arbetsledning i övrigt har ökat med cirka två årsarbetare. När det gäller administration har det skett en minskning med cirka 12 årsarbetare. En omstrukturering av arbetsledningen inom grundskolan pågår. Vissa kommundelar har tillsatt barn- och ungdomschefer eller stöd på kommundelsnivå för arbetet med ekonomifrågor, andra har minskat rektorernas ansvarsområden. Målet är inte uppnått men förändringar i syfte att nå målet pågår i vissa kommundelar. Förverkligandet av detta mål måste följas upp också i kvalitetsredovisningen 2001. Som jämförelse kan nämnas att det inom de frivilliga skolformerna skett en ökning av antalet ledare (rektorer, biträdande rektorer och administrativa chefer) från 51 till 58 årsarbetare från 1999 till 2000. När det gäller ”ökad tillgång till den särskilda kompetens som specialpedagoger, speciallärare och elevvårdspersonal besitter” har kommunen i samarbete med institutionen för lärarutbildning startat 15 utbildningar i specialpedagogik och specialpedagogik med inriktning mot särskolan för att ge möjlighet för fler lärare att få den aktuella kompetensen. Inom de frivilliga skolformerna har det skett en ökning av antalet speciallärare/särskollärare från 55 till 57 uttryckt i årsarbetare. Beträffande elevvårdspersonal inom grundskolan har åtta kommundelar ökat antalet årsarbetare något, en kommundel har samma antal och fem kommundelar har mindre årsarbetstid för elevvårdspersonalen. För de frivilliga skolformerna gäller att antalet årsarbetande elevvårdspersonal ökat från 68 till 78. Definitionen av elevvårdspersonal skiljer sig dock mellan grundskolan och de frivilliga skolformerna vilket gör att direkt jämförelse inte är möjlig. I de frivilliga skolformernas uppgifter ingår elevassistenter, syo och fritidspedagoger/ledare/assistenter vilket inte är fallet beträffande grundskolan. Elevvårdspersonal och annan stödpersonal inom ROK ingår inte i dessa uppgifter. Insatser för att öka tillgången på särskild kompetens har påbörjats. Den fortsatta utvecklingen måste följas upp och bedömningar göras huruvida den särskilda kompetensen används så att den kommer alla elever men särskilt elever i behov av särskilt stöd till del. Stöd till skolornas utvecklingsarbete centralt från kommunen har bland annat getts i form av stimulansbidrag inom skolplanens prioriterade områden arbetssätt och arbetsformer samt elever i behov av särskilt stöd. Samverkan mellan personal bl a i arbetslag har stötts genom stöd till arbetslagens arbete med individuella studiegångar samt utbildning för nya arbetslagsledare. Utbildning inom området uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning har genomförts för lag från ett antal grundskolor. Stimulansbidragen för år 2001 kommer, som en konsekvens av bl a kvalitetsredovisningarna, att tilldelas nämnderna för att användas för att förbättra bristområden som identifierats genom kvalitetsredovisningarna. Även för detta mål har insatser påbörjats men måste fortsätta och resultaten följas upp och utvärderas. På lokal nivå Att visa om, och i så fall hur och med vilket resultat, de enskilda skolenheterna och/eller nämnderna har påbörjat arbetet med de åtgärder som föreslogs i den förra kommunala kvalitetsredovisningen låter sig inte göras så lätt. Det finns flera orsaker till detta. En anledning är att målen nås genom en process och att i vissa fall processen just börjat. Ytterligare ett skäl är att områdena för utveckling under 2000, i och med att skolornas kvalitetsredovisningar kom igång, blev så synliga – med resultat att utvecklingsområdena blev många. I kommunens kvalitetsredovisning sammanställdes de olika bristområdena för att skolorna skulle prioritera några av dessa under det kommande året. Med viss självkritik kan man säga att det var alltför optimistiskt att räkna med att skolorna under den relativt korta tid som stått till förfogande skulle arbeta så systematiskt. De menar att de redan hade ett mycket stort antal mål att ta sikte på31 och att det finns svårigheter att se sambandet mellan målen på de olika nivåerna. En tredje orsak är att det är svårt att jämföra kvalitetsredovisningarna med varandra. Skolorna har en struktur för redovisningen att utgå ifrån men alla har inte följt den. Genomslagskraften för de åtgärder som föreslogs har alltså inte varit stor, om man utgår från skolornas egna rapporter från 2000. Det finns få direkta redovisningar, men man kan ändå se att de arbetat med dessa områden. 31 Se t ex Gränby skolområdes kvalitetsredovisning för 2000, s 5 16 De åtgärder som innebar en fortsättning på ett redan påbörjat arbete syns det spår av i de flesta av kvalitetsredovisningarna. Dit hör det fortsatta arbetet med utveckling av den lokala arbetsplanen inklusive plan för uppföljning och utvärdering. I fjol noterades att några skolor saknade arbetsplan; i år saknar fortfarande ett par skolor en aktuell sådan plan, men skillnaden är att man nu anger anledningen, t ex att det inte funnits någon kontinuitet på rektorstjänsten. Plan för uppföljning och utvärdering saknas ännu på en del skolor; det är svårt att av kvalitets-redovisningarna dra slutsatser om hur många32. När det gäller ”fortsatt utveckling av arbetssätt och arbetsformer, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd samt utveckling av användningen av åtgärdsprogram” gäller, att kvalitetsredovisningarna bekräftar att skolorna mycket aktivt arbetar med nya metoder och med nya organisationsformer bland annat för att nå elever i behov av särskilt stöd men att de också erkänner att de stöter på stora problem. Ett akut problem är att hitta utbildade specialpedagoger. Ett annat är att kunskaperna bland lärarna i allmänhet inte räcker till och att det vore önskvärt med viss kompetensutveckling för samtliga lärare i skolan inom området specialpedagogik. För båda de områden där fjolårets rapport föreslog att skolorna skulle fortsätta sitt arbete, kan man säga att arbetet fortskrider och att medvetenheten är stor. I och med att skolorna fick i uppgift att skriva en kvalitetsredovisning blev bristen på underlag för påståendena i rapporten tydlig. Detta märks i årets rapportomgång, där fler skolor än tidigare hänvisar till gjorda utvärderingar eller uppföljningar. Den kompetensutveckling med avseende på uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning som förelogs som en utvecklingsåtgärd har flera skolors personal ägnat en del av sin tid. Det är svårt att veta i vilken mån resultaten på de nationella proven och konsekvenserna för arbetssätt och arbetsformer inte minst i matematik har diskuterats och analyserats. Genom olika kontakter med både skolor och nämnder har dock framkommit att diskussioner om resultaten, orsaker och vad som kan göras för att förbättra resultaten har förts på flera håll. Ämnesproven i matematik och svenska för skolår 5 visar att något fler elever har nått målen 2000 än 1999. När det gäller motsvarande prov i skolår 9 gäller att en mindre andel elever nått målen 2000 än 1999. Om man går till kommunsnittet för matematik i skolår 9 visar det sig att 14% av eleverna ej nått målen. Skillnaderna mellan skolorna är stora, från 5 % av eleverna som ännu ej nått nålen till 24%. De uppgifter som finns från de skolor som har flest elever som ännu ej nått målen ger inga upplysningar om vilka diskussioner och analyser som detta lett till. 33 Det har tidigare i denna rapport sagts att den fysiska arbetsmiljön inte kommenterats lika ofta och i samma skarpa ton som i fjorårets skolrapporter. En välvillig tolkning är att något av det skolorna begärde redan är åtgärdat. Till den psykiska och fysiska arbetsmiljön kopplades åtgärden att personalutvecklingssamtalen och arbetsmiljöarbetet skulle utvecklas under 2000. Författarna till denna rapport kan se svårigheter när det gäller att hinna med utvecklingssamtalen på vissa skolor med stor personal och ett personalansvar som ligger på enbart rektor. I några fall kan detta problem inte lösas med mindre än att skolan omorganiseras och att ansvar för personal och löner fördelas på flera personer i skolledningen. Förutom att det är svårt att direkt få kunskap om på vilket sätt och med vilket resultat skolorna arbetat med ovanstående målområden, återstår det några områden som skolorna inte berört i sina kvalitetsredovisningar. Ett sådant är diskussionen om styrsystemet, bl a relationen mellan skolplan och arbetsplan, något som ju är viktigt för förståelsen av kvalitetsredovisningens innehåll och dess roll i systemet. Detta område har dock bearbetats vid de tidigare nämnda seminarierna. Ett annat är medinflytandefrågorna, där själva poängen var, att både lärarnas och elevernas medinflytande skulle diskuteras. Det medinflytande som rektor har i förhållande till politiken och lärare i förhållande till 32 33 Se vidare under Resultat och måluppfyllelse, Uppföljning och utvärdering Se vidare under avdelningen Betyg och resultat på nationella prov 17 ledningen påverkar det medflytande eleven har i skolan. Den som själv känner sig ha inflytande kan också dela med sig till andra. Mål 2000 Skolplanens mål De mål och riktlinjer för utbildningen som anges i skollagen, läroplanerna och kursplanerna konkretiseras i den lokala planeringen. Av skolplanen, som antagits av kommunfullmäktige, framgår vad kommunen vill göra och prioritera för att uppnå de riksgiltiga målen för skolan. Kopplingen mellan de nationella målen och de kommunala och de lokala målen är stark. Uppsala kommun prioriterar i sin skolplan följande två målområden: Arbetssätt och arbetsformer samt Elever med behov av särskilt stöd34. Skolplanen föreskriver också att uppföljning och utvärdering ska ske på alla nivåer i verksamheten35. För varje målområde anges även ett antal åtgärder genom vilka målen kan uppnås36. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnderna att i sina planer särskilt beakta: 37 Arbetssätt och arbetsformer Alla elever har möjlighet att aktivt delta i planering och utvärdering av den dagliga skolverksamheten Skolledare, lärare och övrig personal skapar en flexibel arbetsorganisation som främjar elevernas lärande och utveckling Lärare är ledare för elevernas lärande d v s visar på framkomstvägar och ger eleverna handledning och inspiration i deras sökande efter kunskap samt stödjer ett reflekterande förhållningssätt Modern teknik används för att ge eleverna verktyg för en effektivare och mer levande inlärning Varje elev har en handledare och tillhör en grupp Personalgrupper såväl inom en skolform som från olika skolformer samverkar Personalen har god kompetens och beredskap att möta olika kulturers traditioner och värderingssystem Kunskap och attityder om miljö – och hälsofrågor ur både lokalt och globalt perspektiv integreras i undervisningen Elever med behov av särskilt stöd Resursfördelning och resursanvändning säkerställer att elever med behov av särskilt stöd får del av olika personella, pedagogiska, psykologiska och materiella stödinsatser Specialpedagogiskt kunnande utvecklas och stärks under planperioden Särskoleverksamheten ger eleverna ökad social integrering med bibehållen eller förbättrad undervisningskvalitet Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, gällande från och med 1997, s 6. Elever med behov av särskilt stöd benämns fr o m budgetmålen för 1999 Elever i behov av särskilt stöd 35 Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, s 8 36 Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, s 7 resp 8 37 Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, s 7 34 18 Mål enligt Budget 2000 I kommunfullmäktiges budgethandling för 2000 finns, förutom volymer och medel, ett antal inriktningsmål som delvis utgör specificeringar av skolplanens mål och delvis tar upp mål som inte finns i skolplanen. Dessa mål ska följas upp under de två närmaste åren. De finns därför inte med i handlingsplanen för kvalitetsredovisningen 2000 men det står kommundelsnämnderna fritt att särskilt följa upp något/några mål. Budgethandlingen innehåller dessutom mål, uppdelade per skolform: för förskolan, grundskolan och särskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt för uppföljning, utvärdering och tillsyn 38. Inriktning för skolverksamheten 2000-2002 Utvecklingsinsatser, fortbildning och kompetensutveckling som syftar till att höja kvaliteten i skolan ska stimleras och prioriteras. Informationstekniken ger nya förutsättningar för skolans verksamhet. IT-strategin för skolan och projektet pedagogiskt IT-centrum är ett led i att stödja den pedagogiska utvecklingen. Framför allt kan ny teknik främja inlärning hos elever som har svårigheter att ta till sig traditionell undervisning. Skolan ska bidra till att skapa en ekologisk förståelse, som ger eleverna en ansvars – och solidaritetskänsla som skapar en grund till att vår miljö bevaras och förbättras. Genom skolråd och lokala styrelser ska elevers och föräldrars möjlighet till inflytande öka. Skolkonferensens befogenheter bidrar till samtliga elevers möjlighet till delaktighet och inflytande. Vuxenutbildningen ska utvecklas och förnyas i enlighet med riksdagens beslut. Kommunen ska erbjuda vuxenutbildning inklusive uppdragsutbildning utifrån efterfrågan och behov. Antalet olyckstillbud och personskador bland elever och anställda ska minska jämfört med år 1999 Samarbetet mellan skolan och Uppsala naturskola ska utvecklas, där naturskolan är en resurs i den daglig miljöundervisningen i skolan bland annat med uppsökande verksamhet.39 Åtgärder för att stödja arbetet med målen Utöver de insatser som gjorts i skolor och kommundelar har såväl Produktionsenheten vid Kommunstyrelsens kontor, vars ansvarsområde är den obligatoriska skolan, som Skolförvaltningens utförarenhet, med den frivilliga skolverksamheten som ansvarsområde, stöttat skolornas arbete för att nå målen genom insatser av olika slag. Produktionsenhetens arbete under år 2000 Barn och ungdomsutskottet har utifrån skolplanens prioriterade områden fördelat stimulansbidrag för förskola och grundskola. Under året har en utvärdering gjorts av systemet med bidrag. I utvärderingen framhålls att bidragen stimulerar till utveckling och att de har ett bestående inflytande på förskolan/skolan där de används. Bidraget bör dock inlemmas i det ordinarie styrsystemet och inte delas ut av utskottet vid sidan av resursfördelningssystemet. Bidragen för 2001 kommer därför att fördelas till nämnderna efter elevantal för att användas till insatser som syftar till att förbättra bristområden som redovisats i kvalitetsrapporterna. Budget för Uppsala kommun 2000 med planeringsramar 2001-2002, antagen 29-30 nov 1999, s.28 Under rubriken Resultat och måluppfyllelse refereras målen och kommenteras resultaten 39 Uppsala kommun budget 2000 med planeringsramar 2001-2002, s 27 38 19 Under året har drygt 400 lärare ingått i ItiS-projeketet, som syftar till att öka kunskapen om datorn som pedagogiskt hjälpmedel och dessutom stimulera arbetslagsarbete. 2,5 miljoner kronor har fördelats till kommundelsnämnderna för att ge skolor möjlighet att bygga lokala nätverk som är en förutsättning för deltagande i ItiS. Två projekt, som bekostades med centrala medel under tiden 1996-98, syftade till att ge lärare möjlighet att arbeta med utvecklingsprojekt i sin skola, delta i en utvecklingsgrupp och dokumentera sitt arbete. Några av dessa projekt har under hösten 2000 samlats i bokform med titeln Förebilder. Lärare utvecklar skolan i Uppsala40. Boken har fyra delar. I den första beskrivs försök i Uppsala att lära elever läsa och skriva på nya sätt. Den andra delen handlar om matematik. I den tredje behandlas försök att skapa nya och för elever och lärare bättre arbetsorganisation i skolan. I en fjärde analyseras och kommenteras skolutvecklingen i Uppsala och delvis också i nationen i stort. Boken ger en bild av ”vanliga” lärare som brinner för sitt arbete och som just därför vill utveckla metoder och organisationer som stödjer barnen/eleverna. Syftet är att visa några goda exempel och även starta en diskussion om skolans utveckling och förbättring. Uppföljningar och analyser av tidigare projekt, finansierade av stimulansmedel, har genomförts och resulterat i en rapport om Utvecklingsprojekt inom förskola och skola 1996 – 1999. Förutsättningar och möjligheter. Rapporten har diskuterats i olika grupperingar och ska efter diskussionerna kompletteras med förslag till åtgärder. Skolförvaltningens arbete under 2000 Skolförvaltningen har stöttat arbetet med alternativa lärandeformer genom att starta en arbetsgrupp som diskuterar och planerar alternativa lärandeformer (ALF) samt genom starten av ett IKT-projekt för flexibelt lärande och kommunikation. Vidare har 142 lärare deltagit i ItiS-projektet. Ett antal projekt, framförallt inom vuxenutbildningen, har genomförts med stöd av resurser från skolförvaltningen, t ex projektet Lärstilar och projektet Problembaserat Lärande samt med medel från Skolverket eller Utbildningsdepartementet validering inom data- och vårdområdet. En seminarieserie i specialpedagogiskt arbetssätt för lärare har anordnats. Avsikten med denna serie har varit att ge elever ökade möjligheter till lärande efter sina förutsättningar. Totalt ca 100 lärare har deltagit. Även ett antal pedagogiska aftnar, två studiedagar om framtidsfrågor samt en seminarieserie om värdegrundsfrågor har genomförts. Övriga insatser Tonårsmottagningen startade hösten 1999 som ett samarbetsprojekt mellan gymnasieskolorna och Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) i Uppsala. Personalen består av en psykolog på heltid, en psykiater på halvtid och en kurator på 85%. Projektet startade bland annat därför att man på gymnasieskolorna upplevde att fler elever än tidigare hade svåra psykiska problem. En utvärdering visar att verksamheten varit positiv och att en fortsättning och utveckling behövs. 40 Förebilder. Lärare utvecklar skolan i Uppsala. Red, Christer Isaksson, Smedjebacken 2000 20 Ungdomsteamet är en gemensam satsning när det gäller ungdomar med sociala och psykiska problem. I Ungdomsteamet ingår representanter från skolan, Socialförvaltningen och Polisen. Ett projekt för elever i behov av särskilt stöd, det s k Gate Way-projektet, har genomförts på Datortek City. Projektet innebär att elever som behöver mycket stöd får datautbildning under andra arbetsformer än traditionell undervisning. Överlämnandekonferens har, liksom tidigare, genomförts under 2000. Vid denna överlämnandekonferens lämnade grundskolorna uppgifter om elever i behov av särskilt stöd, så att mottagande skola skulle ha beredskap för relevanta insatser. Lärare och elever har vidare under hösten 2000 besökt grundskolor för att informera om gymnasieskolans program. En översyn av speciallärarresurs och antalet speciallärartjänster inom det frivilliga skolväsendet har resulterat i beslut om en ökning med åtta heltidstjänster hösten 2001. Skolkonferenserna vid gymnasieskolorna i Uppsala kommun har utvärderats under år 2000. Utvärderingen visar, att det generellt hålls skolkonferenser för sällan, att det oftast är färre elever än personalrepresentanter, att alla elevgrupper på skolorna inte är representerade samt att protokollen inte förs systematiskt.41Genom utvärderingen har skolorna fått stöd i sitt fortsatta arbete med att utveckla skolkonferensen. Värdegrundsåret. År 2000 har värdegrunden lyfts fram i Uppsala kommun. I flera av kvalitetsredovisningarna framkommer att elever, föräldrar och skolans personal har informerat sig och reflekterat över de värden, som ligger till grund för vår demokrati. Resultat och måluppfyllelse En mål - och resultatstyrd skola I Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 1999 pekade gjorda utvärderingar på att målstyrningen inte slagit igenom fullt ut i Uppsala kommuns grundskolor. Förhållandet inom den frivilliga skolverksamheten torde inte ha sett så annorlunda ut, men där fanns inte något belägg i form av utvärderingar. Som orsaker nämndes de många målnivåerna och de många målen för verksamheten. Antalet centrala mål för år 200042 har minskat vilket är positivt och torde kunna bidra till en bättre fungerande målstyrning. Antalet inriktningsmål för 2000-2002, däremot, är fortfarande stort. Den skillnad som kan urskiljas under 2000 är att det i fler kvalitetsredovisningar än tidigare finns en medvetenhet om att redovisade resultat måste bygga på fakta och att utvärderings-instrumentet är viktigt. Flera skolor, och då framför allt grundskolor, redovisar att de gjort en plan – t ex ett utvärderingshjul eller en kvalitetscirkel – som de ämnar följa kommande år. I nästan samtliga skolors kvalitetsredovisningar för år 2000 saknas resultat av och måluppfyllelse för de åtgärder för utveckling som varje skola föreslog i 1999 års kvalitetsredovisning. Därmed saknas kontinuiteten bakåt. I vilket förhållande årets föreslagna åtgärder för utveckling står till fjolårets framgår följaktligen inte. 43 Utvärdering av skolkonferenserna vid gymnasieskolorna i Uppsala kommun, NFU, Uppsala kommun, s 16 ff Se Budget 2000 med planeringsramar 2001-2002. Uppsala kommun 1999, s 7 - 35 43 Detta har redan behandlats under avdelning Måluppfyllelse 41 42 21 Här nedan redovisas resultat och måluppfyllelse för målen i skolplanen: Arbetssätt och arbetsformer, Elever i behov av särskilt stöd samt Uppföljning och utvärdering. De specifika målen för olika skolformerna förs in sist under varje rubrik. Under egna rubriker redovisas och kommenteras Betyg och resultat på nationella prov samt Övriga mål. Arbetssätt och arbetsformer44 Det är i grundskolornas rapporter som frågan om hur, på vilket sätt man arbetar oftast tas upp, medan gymnasieskolorna mera redovisar vad man väljer att behandla, dvs stoffet eller undervisningens organisation.45 Det kan finnas en historisk förklaring till detta förhållande. I en analys av gymnasieskolans reformering hävdar Skolverket, att arbetet med betygskriterier i samband med gymnasiereformen kom att dominera på många skolor, medan innehåll och arbetsmetoder inte blev diskuterade i någon större utsträckning. ”Man kan säga att lärarna överförde det invanda sättet att tänka om undervisningen till de nya kurserna”.46 Till detta kommer för gymnasieskolans del ytterligare en komplikation. Det blir vid läsningen uppenbart att gymnasieskolan känner sig trängd mellan två skolformer: grundskolan och högskolan. Det är en balansakt som ställer höga krav på gymnasieskolans aktörer. Vid läsningen av kvalitetsredovisningarna från gymnasieskolorna är det påfallande ofta det hävdas att ”eleverna är allt sämre förberedda när de kommer till gymnasieskolan”47. Ett sådant påstående skulle kunna uppfattas som kritik av grundskolans sätt att förbereda de unga för kommande år men bör troligen endast undantagsvis tolkas på det sättet. Samma typ av resonemang förs även i några av den obligatoriska skolans kvalitetsrapporter. Gränbyskolan rapporterar att ”de stora problemen utgörs av den höga andelen elever som ej klarar sin skolgång på ett tillfredsställande sätt”.48 Samma problem uppträder också i högskolan. Det får snarast ses som ett uttryck för en allmän känsla av att de elever som nu går i skolan och de studerande som läser på högskolan har sämre förutsättningar än tidigare elever. Om – som företrädare för skolan hävdar - alltför många elever saknar grundläggande kunskaper i grundskolan och när de kommer till gymnasieskolan, blir tanken på att de efter gymnasieskolan ska vara rustade för högskolan och arbetsmarknaden naturligtvis skrämmande. När gymnasieeleverna sedan inte klarar av sina studier, är det lätt att man i stället för att arbeta med nya metoder skapar nya utbildningar, som skulle vara bättre anpassade till elevernas eller samhällets önskemål. Skolverket slår i sin årsredovisning49 fast att ett av skolans problem är att inte alla elever har tillräckliga baskunskaper. Att Uppsala kommun har prioriterat utveckling av arbetssätt och arbetsformer i sin skolplan syftar ytterst till att ge alla elever goda baskunskaper och förutsättningar att i så stor utsträckning som möjligt nå målen i läro- och kursplaner. (Se även avsnittet Betyg och resultat på nationella prov) Ett annat problem som anas i kvalitetsredovisningarna är revirtänkandet: förskolan, grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen, högskolan – ja, alla känner gränserna för sitt revir och bevakar dem. Att det finns ett dike mellan högskolan, som har en annan huvudman, och gymnasieskolan är kanske mindre Med arbetssätt menas i det följande sättet att arbeta med ett stoff, dvs undervisningen. Med arbetsformer menas organisationen av arbetet: klasser och gruppindelning, schema etc 45 Egen iakttagelse men bekräftad i Kvalitetsredovisning 2000. Skolförvaltningen. Diarienr NFU 2001-0048 05 46 Reformeringen av gymnasieskolan. En sammanfattande analys. Rapport nr 187, Skolverket 2000, s 15 f 47 Kvalitetsredovisning för Celsiusskolan 2000, s 7. Problematiken diskuteras även under avsnittet Resultat och måluppfyllelse 48 Gränby skolområdes kvalitetsredovisning för 2000, s 6 49 Skolverkets årsredovisning 2000. Dnr 00-2001: 468, Skolverket 44 22 märkligt, men när det gäller de kommunala utbildningarna är det inte bara märkligt utan beklagligt. Samtidigt finns i skolplanen under rubriken Arbetssätt och arbetsformer en passus som förpliktigar: ”Personalgrupper såväl inom en skolform som från olika skolformer samverkar.” Arbetet med att överbrygga dessa diken pågår – t ex genom överlämnandekonferenser och besök i varandras skolor – men tycks inte förändra de viktigaste komponenterna, nämligen attityden och viljan att lära av varandra. Den goda idén om hela skolsystemet från förskoleklass (F) till och med gymnasiets sista årskurs (elevernas 12:e år) som en helhet känns förlorad. Man frågar sig: vart tog F – 12-skolan vägen? Som ett tecken på bevakningen av reviret kan man läsa den utvärdering som gjorts av samverkan mellan grundskola och gymnasieskola på Katedralskolan.50 Inställningen från gymnasielärarhåll till att grundskoleelever går i Katedralskolan är inte odelat positiv. Det finns lärare som anser att grundskolan ”tar” resurser från gymnasieskolan, att lokalbristen har förvärrats liksom ordningen på skolan, och att grundskolan inte tillför Katedralskolan något ur pedagogisk synvinkel. Grundskolans lärare är däremot mera positiva till lösningen. Grundskolan I grundskolornas kvalitetsredovisningar finns många beskrivningar av hur man prövar olika arbetssätt och arbetsformer och omformar idéer från pedagogisk litteratur, studiebesök på andra skolor etc till de egna eleverna och den egna verksamheten. Genomgående är det främst genom samarbetet i arbetslagen som utveckling och även uppföljning av arbetssätt sker. Genom att personal med olika kompetens samverkar i arbetslagen integreras också olika ämnen och kunskapsområden i undervisningen. Olika arbetslag på samma skolenhet prövar ofta olika sätt att arbeta. Temainriktat arbetssätt beskrivs i nästan alla redovisningar, där ingår också ofta att använda modern teknik. Itis – satsningen har uppenbarligen fått genomslag i undervisningen. En metod som prövas på ett flertal skolor är portfolio där vissa av elevens arbeten sparas och eleven får reflektera över vad som varit bra och vad som kan utvecklas. Erfarenheten av metoden är att den tränar eleven i att planera, göra, reflektera och utveckla sitt lärande, vilket ligger helt i linje med skolplanens prioriterade mål. Andra exempel på arbetssätt och arbetsformer är medveten användning av dialogen mellan lärare och elev som inlärningsform, användning av skönlitteratur och bibliotek som läromedel, handledning där elevens individuella studieplan diskuteras, åldersblandade grupper med individualiserat arbetssätt. Kvalitetsredovisningarna ger alltså en bild av skolor där det pågår en omfattande utveckling av arbetssätt och arbetsformer i linje med målen i skolplanen. Det framgår också tydligt att arbetet i arbetslagen har varit och är en viktig, kanske till och med nödvändig förutsättning för denna utveckling. Där arbetslagen inte fungerar tillfredsställande är det stöd i detta arbete som föreslås i skolans åtgärdsförslag. En faktor som tas upp som hinder är bristen på tid för pedagogiska samtal. Det som endast i ett fåtal redovisningar framgår är om och hur man följer upp, utvärderar och analyserar vilka konsekvenser de olika metoderna och formerna får för elevens lärande och utveckling. De frivilliga skolformerna Att pedagogiskt nytänkande oftare redovisas i rapporterna från den obligatoriska skolan innebär naturligtvis inte att sådana resonemang saknas i kvalitetsrapporterna från de frivilliga skolformerna. Den helhetssyn som arbetslagen och integrationen mellan kärnämnen och karaktärsämnen skulle medverka till har enligt redovisningarna inte uppnåtts. På vissa program ter det sig mer naturligt än på andra att skapa arbetslag och göra denna integration. Medieprogrammet brukar liksom Barn – och fritidsprogrammet nämnas i det sammanhanget. När GUC, Grafiskt utbildningscentrum, nu successivt tar över kärnämnesundervisningen från Bolandsskolan är ett viktigt skäl att ämnesintegrationen därmed lättare kan 50 Samverkan grundskola och gymnasieskola på Katedralskolan, NFU, Rapport 2001:2, s 15f 23 åstadkommas.51 Sådan ämnesintegrering finns även i några andra av gymnasieskolans program inom Uppsala kommun, även om denna integrering inte går att spåra i kvalitetsredovisningarna för år 2000.52 Ett projekt, ursprungligen härstammande från några elever som ville studera på ett nytt sätt och under friare former än dem gymnasieskolan erbjöd, är nu inne på sitt tredje år. Det går under namnet SPUNK, men heter officiellt De fria studiegrupperna. En utvärdering som genomförts gör gällande att detta inte är en studieform för elever med problem; några elever ur den gruppen misslyckas även i de fria studiegrupperna. En kategori elever som valt denna studieform är de studieintresserade som vill arbeta mer för att studierna ska bli intressantare. De har behov av inflytande över studierna och studiemiljön. Elever inom den här kategorin har valt de fria studieformerna för att få vara med och bestämma över sina studier och för att det är utvecklande att ta ansvar. De vill arbeta i smågrupper för att kunna diskutera mer och för att kunna arbeta elevdemokratiskt. Det eleverna i de fria studiegrupperna missar är det sociala sammanhanget.53 Begränsningar Två ”yttre” ting som styr pedagogiken är tillgången på lokaler och utläggningen av skolskjutsarna. Ett tydligt exempel på det senare är Skyttorps skola i Vattholma kommundel där 70% av eleverna åker skolskjuts varje dag. Skoldagen startar 07.50 men redan 07.30 är de flesta barn på plats. Eftersom skolskjutsarna styr tidsramarna för dagen blir skoldagen mycket komprimerad. Om lärare och elever vill resa till Uppsala i undervisningssyfte, måste resan planeras i god tid för att de ska vara säkra på att få plats på bussen. Ofta hänvisas de till tider efter 09.30, vilket är olyckligt för barnen som börjar kl 07.50 och slutar 12.40.54 I fjolårets kvalitetsredovisningar tog många skolor upp de trånga lokalerna och den dåliga luften i klassrummen. Även i år beskrivs i många kvalitetsredovisningar lokaler som är byggda för en helt annan pedagogik än dagens. Ett exempel är Brantingskolan, som ännu har klassrum med podium, vilket gör det svårt att utnyttja hela klassrumsytan, vid t ex projektarbeten och grupparbeten55. Arbetsmiljön för elever och lärare är ett växande problem, helt säkert inte bara i Uppsala kommun.56 Ibland kan bristen på lokaler leda till samarbetsproblem, något som kan skönjas i ett par av kvalitetsrapporterna, nämligen Kommunala Språkskolans resp Kommunala Musikskolans rapport. Det gemensamma för dem är att en stor del av undervisningen sker i lokaler som inte är skolans egna. Kommunala Språkskolan, har redan tidigare vittnat om att lärarna där känner av dessa samarbetssvårigheter. I skolans kvalitetsredovisning konstateras, att skolans ambitionsmål – att alla elever som önskar undervisning ska få sådan – och kommunens ambitionsnivå i budgetplanen – 315 timmar för elever i grundskolan – inte nås. Enligt skolan är orsakerna till att inte alla får/deltar i undervisning dock inte enbart lokalproblem. Andra negativa faktorer är Att det finns för få elever i språket Svårigheter att få tag i behöriga lärare Stor geografisk spridning Olämpliga schematider och platser för undervisningen (gäller framför allt gymnasieskolan) Sådan infärgning, dvs samverkan mellan karaktärsämnen och kärnämnen är mer framgångsrik på Medieprogrammet och Barn - och fritidsprogrammet än på övriga program. Reformeringen av gymnasieskolan, Rapport 187, s 52, 52 Barn – och fritidsprogrammet på Katedralskolan och Byggprogrammet på Bolandsskolan kan tjäna som exempel 53 Utvärdering av SPUNK – de fria studiegrupperna inom Uvengymnasiet, Rapport 2000:8, s 17 f, NFU, Uppsala kommun 54 Kvalitetsredovisning år 2000 för Skyttorp skola, s 2 55 Kvalitetsredovisning/Verksamhetsberättelse 2000, Branting och Johannesbäckskolan, s 4 56 Se närmare under Resurser, rubriken Lokaler, i denna kvalitetsredovisning 51 24 Mål i Budget Uppsala kommun för gymnasieskolan Samverkan och samarbete mellan gymnasieskolans olika program och inom länet ska utvecklas. Utbytet med det lokala näringslivet och föreningslivet ska intensifieras och utvecklas. Olika former av lärlingsutbildning ska utvecklas för att ge yrkesutbildning som svarar mot elevernas och arbetsmarknadens behov och krav. Det reguljära samarbetet mellan skolan och arbetslivet sker via programråd eller yrkesråd. I Uppsala kommuns gymnasieskolor finns sammanlagt 22 programråd/yrkesråd. Av dem fungerar hälften bra eller tillfredsställande, de övriga sämre eller inte alls. Samverkan med arbetslivet finns även på de skolor som inte har programråd/yrkesråd. Samverkan består då av informella kontakter. Ett av skälen till att råden inte fungerar är att någon riktig dialog mellan skolan och branschorganisationen inte kommit igång. Här behövs alltså ett nytänkande. Skolorna bör också verka för ökad elevmedverkan i programråden/yrkesråden eller i de andra samverkansformer som finns.57 Flera typer av samarbete pågår eller har överenskommits under året. När det gäller samarbete mellan kommunens gymnasieskolor har ett samarbetsavtal tagits fram av GYSAM-gruppen. Avtalet handlar om utbud och förläggning av program, inriktningar, individuella val och valbara kurser. När det gäller udda kurser sker samverkan över hela kommunen. Samverkan mellan skolor och program inom länet utvecklas dels via länets skolchefsgrupp dels via dess kompetensutvecklingsgrupp. Tack vare samverkansavtalet erbjuds uppsalaeleverna 12 inriktningar som inte finns i kommunens skolor. Olika former av lärlingsutbildning har skett inom Elprogrammet och Omvårdnads-programmet, Hantverkslärlingsprogrammet, det individuella programmet och den nya försöksverksamheten, LIA, inom gymnasieskolans yrkesprogram. (LIA = lärande i arbetslivet) Strategiskt samarbete med arbets- och näringsliv samt universiteten har skett genom samverkansgruppen Skolans integration i Arbetslivet.(SiiA). Ett viktigt resultat av denna grupp är Bioteknikgruppen där samverkan mellan gymnasieskolor, universitet och arbets- och näringsliv inom Bioteknikområdet utvecklats. En följd av SiiA-gruppens arbete är att skolförvaltningen tillsammans med Uppsala Kommun samarbetade som arrangörer av SIQ:s Kvalitetsmässa i november 2000. När det gäller målen ovan är måluppfyllelsen god när det gäller samverkan och utbytet med det lokala näringslivet, mindre god när det gäller föreningslivet. Även när det gäller utvecklingen av lärlingsutbildningar är måluppfyllelsen god. När det gäller samverkan mellan gymnasieskolans olika program är måluppfyllelsen inte god. Det finns också mycket att göra för att generellt närma de olika skolformerna till varandra, t ex grundskolans år 9 och gymnasieskolans åk 1. Det visar sig att det inte ens på en skola som hyser båda dessa skolformer finns en naturlig samverkan.58 Utvärdering av programråden/yrkesråden vid de yrkesinriktade gymnasieprogrammen i Uppsala , läsåret 1999/2000. NFU, Uppsala kommun, s 11 f 58 Resonemang kring detta förs under rubriken Arbetssätt och arbetsformer 57 25 Elever i behov av särskilt stöd Skolplanen Den utbredda sociala oron i förskolan och skolan är ett problem i Uppsala liksom på många andra håll. Ett antal elever når inte upp till gränsen för betyget Godkänd, trots skolans insatser. Alla skolenheter inom kommunen redovisar sitt arbete för elever i behov av särskilt stöd. Det torde inte vara någon överdrift att påstå, att de nya arbetssätt och arbetsformer som skolorna tar fram, samtliga syftar till att ge elever med svårigheter av olika slag det stöd och den hjälp de behöver. Samtidigt erkänner många att de inte nått målen, när det gäller dessa elever. I detta sammanhang poängteras elevernas bristande förkunskaper. Elevernas förutsättningar är helt klart mycket varierande. På vilket sätt man arbetar med dessa elever är emellertid lika avgörande. Få allmänlärare har specialpedagogisk kompetens och därför vilar ett stort ansvar på det fåtal utbildade specialpedagoger som finns inom skolan. Några skolor beskriver bristen på utbildade specialpedagoger/speciallärare som akut. Enligt den nya lärarutbildningen ska alla lärare i förskola, skola och vuxenutbildning i framtiden ha grundläggande specialpedagogiska kunskaper, för att kunna identifiera de mest vanligt förekommande problemsituationerna. Vidare bör alla blivande lärare ha kunskap om vad specialpedagogens fördjupade kunskaper kan och ska användas till.59 Det är svårt att av kvalitetsredovisningarna dra några slutsatser om hur speciallärarresursen används och i vilket mån speciallärarnas arbetssätt utvecklats. I några kvalitetsrapporter sägs att det i varje arbetslag finns en speciallärare, men hur ser det ut i de skolor som inte beskriver denna situation? I skolplanen anges att särskoleverksamheten ska ge eleverna ökad social integrering med bibehållen eller förbättrad undervisningskvalitet. Av den utvärderande tillsyn som genomförts av särskolan 60 framgår att samtliga särskoleenheter är lokalmässigt integrerade i grundskolan och att alltså de fysiska förutsättningarna för social integrering mellan eleverna i de båda skolformerna finns. Både elever och personal har möjligheter att träffas och lära känna och öka förståelsen för varandra. Detta sker dock endast i begränsad utsträckning och någon uttalad strategi för samverkan finns endast undantagsvis. Personalen i särskolan framhåller att integrering bör ske i ett elevperspektiv där hänsyn tas till elevernas ålder och förutsättningar. Den samverkan som sker beror på enskilda medarbetares initiativ och förekommer vanligtvis kring skolgemensamma aktiviteter som t ex luciafirande, sångstunder och skolavslutningar. Det finns också exempel på att särskolans elever deltar i grundskolans undervisning och omvänt att grundskoleelever deltar i vissa av särskolans aktiviteter. Trots att direkt samverkan och integrering inte är allmänt förekommande anser både föräldrar och personal relationen mellan grundskolans och särskolans elever under raster, i matsalen etc är goda. Inom särskoleverksamheten pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla och förbättra undervisningen. Språk/kommunikation är det mest dominerande området. I utvecklingssamtalen sker en kontinuerlig uppföljning av elevens utveckling och lärande. En svårighet som personalen upplever är att relatera elevernas kunskapsutveckling till utbildningsmålen. Flera särskoleenheter arbetar med att utveckla dokumentation av elevernas kunskapsutveckling bl a genom videofilmning och digitalkamera. Kanske kan dessa metoder vara en hjälp i bedömningen av måluppfyllelsen. När det gäller undervisningens kvalitet finns en besvikelse hos personalen över det som man uppfattar som kommunens bristande intresse för specialpedagogisk vidareutbildning. 59 60 Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning, Stockholm 2000, s 57 ff Särskolan i Uppsala – sammanfattande rapport, i manus, Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun 26 Inom särskolegrupper och -enheter pågår verksamhet med den målinriktning som anges i skolplanen, men målet är inte uppnått och fortsatta insatser behövs. Mål i Budget 2000 Samtliga skolformer För att uppnå läroplanens mål och öka elevens inflytande ska varje elev ha en individuellt planerad studiegång inför höstterminen år 2000 Förskoleverksamhet – barn 1-5 år Alla barn i behov av särskilt stöd ska få sina behov tillgodosedda Grundskola och särskola Alla elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg ska erbjudas att i samverkan med mottagande gymnasieskola ta fram en individuell plan för hur eleven kan komplettera sina betyg. Skolplanens mål för elever i behov av särskilt stöd kompletteras i Budget 2000 av tre mål. Det nya målet för förskoleverksamheten ger tyngd åt den uppfattning som är vanlig bland såväl pedagoger som politiker, nämligen att det är viktigt att barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas tidigt. De andra två målen visar på en väg att uppnå målen, nämligen genom att en individuell plan upprättas. Syftena med planerna är flera. Ett är att individualiseringen ska bli tydlig och därmed lättare att genomföra, ett annat att eleven själv/föräldrarna kan få inflytande över skolgången, ett tredje att lärarna genom planerna kan följa elevens problem och framsteg, lära känna de insatser som satts in och planera vad som återstår att göra. Särskilt viktiga är de individuella planerna när det gäller elever i grund- och gymnasiesärskola. Den tidigare nämnda tillsynen inom särskolan visar att individuella undervisningsplaner (IUP) upprättas för samtliga elever. Personalen lägger ner ett stort arbete på att upprätta förslag till IUP som sedan diskuteras med föräldrar och elev vid utvecklingssamtal, varefter den fastställs. Planen följs upp och revideras vid nästa utvecklingssamtal. Genom kopplingen mellan utvecklingssamtal och IUP får föräldrar och elever goda möjligheter till både insyn och inflytande. Planerna varierar kraftigt mellan olika enheter både med avseende på omfattning och struktur och det finns ett behov av att hitta en gemensam mall där planens framåtsyftande karaktär med pedagogiska strategier för elevens måluppfyllelse tydliggörs. Två utvärderingar visar, att de individuella utvecklingsplanerna (IUP) ser olika ut även i gymnasiesärskolan och att de därmed ger olika mycket information samt behöver utvecklas.61 Det konstateras vidare att föräldrarna har möjlighet att påverka skolans arbete i ganska liten utsträckning. Att låta föräldrarna vara aktiva när de individuella planerna tas fram eller revideras borde vara ett utmärkt sätt att få föräldrarnas medverkan och att dessutom få mera kunskap om elevens behov. Här ligger samtidigt ett problem: föräldrarna och personalen bedömer ibland elevens behov olika och alla föräldrar tar inte lika aktiv del i arbetet med elevens utvecklingsplan. I den professionella lärarrollen ligger att försöka entusiasmera föräldrar att ta aktiv del i arbetet med utvecklingsplanen och att aldrig ge upp, konstateras det. 62 I grundskolan utformas individuella studiegångar framför allt vid de obligatoriska utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och lärare. Vikten av tydlig struktur för samtalet, elevs och föräldrars delaktighet Gymnasiesärskolan Fyris II och Jälla. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:3. NFU, Uppsala kommun, s 14-15 samt Gymnasiesärskolan Fyris I och Ottelin. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:4. NFU, Uppsala kommun, s 19 62 Gymnasiesärskolan Fyris I och Ottelin. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:4. NFU, Uppsala kommun, s 18 61 27 och dokumentation inklusive gemensamma överenskommelser förs fram av skolorna. Betydelsen av att ha tydliga individuella studieplaner i försöket med slopad timplan betonas. Uppföljning av planerna, vare sig man deltar i försöket med slopad timplan eller ej, är viktig och exempel finns där ansvaret för denna uppföljning ligger på arbetslaget. Några skolor använder den s.k. portfolio-metoden för att dokumentera elevens studiegång. Det finns också skolor som redovisar att man ännu inte har några individuella studieplaner, men att man har tagit fram ett material som skall börja användas vårterminen 2001. I gymnasieskolan existerar individuella studieplaner i ordets rätta bemärkelse endast för de elever som inte följer den normala studiegången för ett program. För övriga elever är studieplanerna desamma som den normala studieuppläggningen för respektive program. Denna plan finns inom det skoladministrativa systemet Extens. Det är knappast tillräckligt att den finns där, om man täcker på hur planen ska användas i utvecklingssamtalen. Känner eleven och elevens målsman till innehållet och kan de påverka det? Mentorskapet på gymnasieskolan infördes ursprungligen som ett led i arbetet med att stödja de svagare elevgrupperna. Mentorn skulle enligt de första intentionerna vara elevens stöd framför allt vid studierna men också om så behövdes i socialisationsprocessen på skolan och i kontakten med hemmet. För att eleven skulle känna fullt förtroende för mentorn skulle denna inte vara elevens lärare och därmed sätta betyg. Eleven skulle också få behålla samma mentor under hela gymnasietiden. En utvärdering av mentorskapet visar emellertid, att mentorns arbetsområde och arbetsuppgifter fortfarande efter ca två år är oklara, varför rapporten bl a föreslår att en funktionsbeskrivning för mentorns uppdrag och arbetsuppgifter utformas63. De elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg ska tillsammans med den gymnasieskola där de ska tas emot erbjudas att få en individuell plan för hur betygen kan kompletteras upp till godkändnivån. Ett fåtal grundskolor har rutiner för samverkan med gymnasieskolan när det gäller att ta fram en sådan plan. Däremot görs stora ansträngningar för att så många elever som möjligt ska få godkända betyg, särskilt i de behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Eleverna erbjuds sommarskola, lördagsskola, extra stödtillfällen utanför schemat och undervisning i liten grupp. Överlämnandekonferensen vid läsårsstarten fyller en viktig funktion för kontakten mellan grundskola och gymnasieskola. Då ges möjlighet att ge och ta emot relevant information om enskilda elever. För de elever som kommer till Uven-gymnasiet gäller, att studievägledarna till en början har det samlade ansvaret för eleverna, bl a genom att tillsammans med vårdnadshavaren upprätta individuella planer. I detta arbete har de återkommande vägledningssamtalen en mycket viktig funktion. Varje elev som kommer till Uven får själv avgöra om han/hon önskar undervisning. Frivilligheten ingår i det motivationsarbete som är en grund i verksamheten. Under de senaste åren har eleverna i allt högre omfattning valt undervisning och det kan med de stora kullarna – hösten 2000 kom 125 elever mot i vanliga fall 75-80 – bli svårt att tillfredsställa alla önskemål. För att underlätta kontakterna mellan Uven och grundskolorna har varje studievägledare ansvar för några skolor var. Skriftlig information om eleverna skulle underlätta det kommande arbetet på Uven. En samordnare, placerad på Uvengymnasiet, har till uppgift att stödja och hjälpa elever med problem när de lämnar grundskolan och går över till något nationellt program. Därefter ska varje enskild gymnasieskola successivt ta ansvaret för dessa elever och ge dem det extra stöd som behövs. Tjänsten som samordnare har nu permanentats från att ha varit ett tvåårsprojekt. Utvärdering av mentorskap för elever i Uppsala kommun gymnasieskolor. NFU. Rapport 2000:1, s 15 ff Denna rapport gäller år 1999, men avrapporterades inte i fjolårets kvalitetsredovisning, eftersom den då ännu inte var klar. 63 28 Många av Kommunala Språkskolans elever skulle behöva den form av särskilt stöd som studiehandledning på det egna språket innebär. Sådan studiehandledning ges på Celsiusskolans IVKK64 och, i den mån den beställs, till elever i förberedelseklasser på kommunens grundskolor. På gymnasiet har vissa elevgrupper fått extra undervisningstid, som då används för studiehandledning.65 Stora insatser tycks enligt gymnasieskolornas kvalitetsredovisningar göras för elever i behov av särskilt stöd. Målet skulle nås i högre grad om förutsättningar i form av lokaler och resurser förbättrades, enligt skolornas rapporter. Den grundläggande frågan kvarstår dock: har eleverna så mycket större problem nu än tidigare? Eller finns andra förklaringar till att både lärare och elever upplever skolsituationen som svårare nu? Det finns ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna om att antalet barn i behov av särskilt stöd har ökat66. Ökningens orsaker och storlek är däremot osäker, eftersom det finns mycket få upprepade nationella undersökningar över tid67. Orsakerna till ökningen måste sannolikt relateras både till skolan, samhället och de krav som ställs på unga människor. Besparingarna spelar säkert en roll liksom det nya betygsystemet, som gör misslyckandet med att nå målen så tydligt. Författarna till Skolverkets temabok Elever i behov av särskilt stöd pekar på att ökningen av elever som är i behov av stöd kan bero på ”en förskjutning av normalitetsbegreppet”. ”Har tröskeln för vad som betecknas som normalt blivit högre?” frågar sig författarna och fortsätter: ”Det finns en tendens till att varje vuxengeneration anser sig stå vid avgrundens rand när de betraktar de yngre i samhället jämfört med förhållandena i sin egen ungdom. Ungdomsforskningen är splittrad när det gäller att bedöma orsakerna till ungdomsproblemen. Medan vissa menar att samhället idag befinner sig i en ny fas och att ungdomens problem är annorlunda och allvarligare än förr, pekar andra på att vuxenvärlden under de senaste 150 åren resonerat på samma sätt.”68 Uppföljning och utvärdering Det har länge och med visst fog sagts att dokumentationen i skolan varit eftersatt. Svar på frågor som när, var, hur och varför något skedde har oftast endast funnits i det s k mannaminnet, som dagligen visar sig vara både kort och opålitligt. Att inför arbetet med en kvalitetsredovisning börja teckna ned sådant som är av betydelse för verksamheten är en god början till ett kollektivt långtidsminne på en arbetsplats. Det ger också förutsättningar för analys och ökad förståelse av skeenden. Det ger dessutom flera positiva sidoeffekter. En sådan är att lärare alltmer utvecklar ett professionellt pedagogiskt språk och en yrkesidentitet, något som är viktigt för att olika lärargrupper ska kunna samarbeta. Dokumentationen hjälper också skolan att utvecklas som lärande organisation: den kan se tillbaka och ur dokumentationen hämta fram sådant som behövs just nu, i denna situation. Allt detta sammantaget stimulerar till det pedagogiska samtalet, något som till sin art är skilt från att prata om sina elever och som förhoppningsvis också understödjer ett gemensamt etiskt förhållningssätt bland lärare. Skolplanen och mål i Budget 2000 IVKK= Individuella programmet, kompletteringskurs, avsedd för elever på gymnasienivå som har annat modersmål än svenska 65 Kommunala språkskolan, kvalitetsredovisning 2000, s 2 66 Se även under rubriken Elever i behov av särskilt stöd, Skolplanen 67 I 1999 års Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor redovisades resultatet av enkätundersökningen Eleven i centrum, som genomförs med viss periodicitet i Uppsalas grund- och gymnasieskolor. 68 Elever i behov av särskilt stöd, Skolverket. Örebro 1998, s 25f 64 29 Uppföljning, utvärdering och tillsyn ska under perioden ske i enlighet med fullmäktiges fastställda skolplan. 69 Samtliga skolor har lämnat in en kvalitetsredovisning för år 2000. Från skolförvaltningen har, liksom från några kommundelsnämnder, också inkommit ett sammandrag av innehållet i skolornas kvalitetsredovisningar.70 De allra flesta kvalitetsredovisningar saknar fortfarande tillräckliga utvärderingsunderlag, men medvetenheten om detta faktum är större nu än för ett år sedan. Kvalitetsredovisningarna följer ännu inte den disposition som finns i riktlinjer och handlingsplan, något som gör jämförelsen mellan redovisningarna svårare än nödvändigt. En stor skillnad detta år är att fler personer på enheterna engagerats i såväl utvärdering som kvalitetsredovisning. Kompetensutveckling i form av kurser och seminarier kring utvärdering och kvalitetsarbete har genomförts på flera enheter/kommundelar.71 Resultatet har blivit att kvalitetsredovisningarna satts in i sitt sammanhang: utvärdering/uppföljning/utveckling, samt att fler därmed förstår vad kvalitetsredovisningarna är till för72. Samtliga enheter inom den frivilliga skolverksamheten har arbetsplaner, enligt uppgift. När det gäller den obligatoriska skolan saknar enstaka enheter aktuell arbetsplan. Vid kvalitetsredovisningen 2001 skall samtliga enheter ha en arbetsplan som grund i första hand för sitt eget arbete men också för arbetet med kvalitetsredovisningen. I enlighet med målen i skolplan och Budget 2000 har arbetet med uppföljning, utvärdering och tillsyn fortsatt inom kommunstyrelsens kontor. Tillsyn har skett av samtliga grupper och enheter inom särskolan. Utöver de rapporter som lämnats till skolor och nämnder kommer resultaten av tillsynen att redovisas i en sammanfattande rapport ”Särskolan i Uppsala kommun – en sammanfattande rapport”. Insamling och analys av elevernas resultat på nationella prov i skolår 5 och 9 har genomförts och redovisats/ska redovisas i rapporter73. Dessutom har, som tidigare nämnts, ett omfattande arbete lagts ner på att återföra erfarenheter från kvalitetsredovisningarna för år 1999 till samtliga skolor. För centralt organiserade uppföljningar och utvärdering inom den frivilliga utbildningen svarar en särskild enhet under Nämnden för frivillig utbildning. Enheten följer ett av Nämnden antaget program för utvärdering och uppföljning. Under året har sammanlagt 11 rapporter publicerats, av vilka de av mera allmänt intresse refereras i denna kvalitetsredovisning. Betyg och resultat på nationella prov Resultaten av nationella ämnesproven i skolår 5 Elevernas genomsnittliga resultat för år 200074 skiljer sig endast i liten utsträckning från resultaten föregående år. Med resultaten på de nationella ämnesproven som mått har drygt två tredjedelar av kommunens elever i skolår 5 uppnått målen i samtliga tre basämnen svenska, engelska och matematik. Störst är andelen elever med tillräckliga kunskaper i engelska(84%) och lägst i matematik(77%), vilket var fallet även 1999. Positivt är att elevernas resultat i matematik och även svenska ändå förbättrats något i majoriteten av kommundelarna och att andelen elever med tillräckliga kunskaper ökat något. 69 Uppsala kommun budget 2000 med planeringsramar 2001-2002, s 28 Kvalitetsredovisning 2000: Skolförvaltningen. Diarienr KS-2000-0861 71 T ex inom Gottsunda kommundel, se 72 Jfr under rubriken Måluppfyllelse 1999, På lokal nivå s. 70 73 74 Resultat från 2000 års Nationella prov i skolår 5, Uppsala kommun, Rapport 2000:4 30 Av olika redovisningar framgår att många skolor arbetat på att förbättra undervisningen och stödet till eleverna i matematik och svenska. De flesta av de elever som inte nått målen i samtliga ämnen har otillräckliga kunskaper i ett eller två av basämnena. Av samtliga elever i skolår 5 är det 7% som har otillräckliga kunskaper i samtliga tre basämnen. Resultaten av nationella ämnesproven i skolår 9 Resultaten av de nationella proven för år 200075 visar som tidigare år att andelen elever som når målen är störst i engelska (98%) och minst i matematik (86%). I svenska är andelen elever som når målen 96%. I jämförelse med ett riksrepresentativt urval elever har eleverna i Uppsala i något högre utsträckning nått målen på proven men skillnaderna är endast 1-2 procentenheter. Variationen i resultat är stor mellan skolorna i kommunen. Hur stor del av dessa skillnader som kan förklaras av skillnader i förutsättningar hos skolor respektive skillnader i undervisningsmetoder, lärartäthet etc är en fråga som ofta diskuteras både lokalt och nationellt. En statistisk analysmodell har tagits fram av Skolverket med vilken man menar att mellan 40 och 50% av skillnaderna i resultat kan förklaras. De bakgrundsfaktorer som visat sig ha betydelse för elevernas resultat76 och som ingår i analysmodellen är föräldrarnas utbildningsbakgrund, andelen nyinvandrade elever och elever med utländsk bakgrund , andelen pojkar på skolan. När provresultaten vid skolorna i Uppsala analyseras med hjälp av den nämnda modellen och det faktiska provresultatet jämförs med det förväntade visar det sig att skolor med stor andel elever som inte når målen ändå har provresultat som ligger över de förväntade. På motsvarande sätt finns det också skolor som har lägre provresultat än de förväntade. Av kommunens 16 skolor med elever i skolår 7-9 är det två skolor som ligger på eller över det förväntade värdet i matematik, i svenska har hälften av skolorna resultat som ligger över det förväntade och i engelska har sex skolor högre resultat än förväntat 77. Avsikten med att presentera en analys av resultaten enligt ovanstående är att det skall leda till diskussion och samtal om förutsättningar för lärande och undervisning ute på skolorna och leda till en utveckling av verksamheten och större möjligheter för eleverna att nå målen. Slutbetyg från grundskolan vt 2000 Uppsala kommun Variabler Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan Totalt Riket Elever med Pojkar Flickor utl. Bakgr. Totalt Pojkar Flickor Elever med utl. Bakgr. 89 87 93 79 89 88 91 79 i ett behörighetsgivande ämne 5 5 3 7 5 5 4 9 i två/tre behörighetsgivande ämnen 4 6 3 10 6 7 4 12 Andel (%) elever som ej uppnått målen Källa: Statistiska centralbyrån Av ovanstående tabell framgå att 89% av eleverna i Uppsala kommuns grundskolor är behöriga att söka ett nationellt program i gymnasieskolan, vilket betyder att de nått målen i ämnena svenska, engelska och matematik. Den andelen skiljer sig inte i någon större utsträckning från det samlade resultatet på de nationella proven. Vid jämförelse mellan provbetygen på de nationella proven och slutbetygen är det viktigt att komma ihåg att proven visserligen skall vara ett stöd för lärarna vid betygssättningen men också att fler faktorer måste vägas in i slutbetyget än som kan mätas genom proven. 2000 års Nationella prov i skolår 9. Resultat och analys. I manus, Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun Skolverkets rapport XXXX 77 2000 års Nationella prov i skolår 9. Resultat och analys. I manus, Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun 75 76 31 Andelen elever i Uppsala som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är lika stor som i riket i övrigt. En jämförelse mellan pojkar och flickor i Uppsala visar att andelen flickor som är behöriga är 6% högre än andelen pojkar, en större skillnad än för riket. Gymnasiets nationella prov i matematik, svenska, engelska Skolverket konstaterar i sin årsredovisning, att användningen av kursproven i gymnasieskolan ökat våren 2000 jämfört med de två föregående åren. Från och med våren 2000 är de nationella proven på gymnasieskolan också obligatoriska. Mer än 90% av gymnasieskolorna använde nationella provet i engelska, medan matematikprovet genomförts i knappt 90% och kursprovet i svenska i drygt 80% av skolorna. 78 Liksom i fjolårets kvalitetsrapport saknas även i år en kommunal sammanställning av provresultaten79. Skälet är fortfarande att inte alla gymnasieskolor valt att genomföra och/eller redovisa provresultatet. Kvalitetsredovisningen för år 2001 bör hur som helst innehålla ett samlat provresultat från kommunens gymnasieskolor, kombinerat med elevernas slutbetyg. Betygen i kärnämnena i gymnasieskolan 1998, 1999 och 2000 En sammanställning av betygen i kärnämnena Svenska A, Engelska A och Matematik A på gymnasiet visar, att andelen elever med lägst betyget Godkänd är i stort sett oförändrad när det gäller NV och SP men har ökat något inom övriga program. Siffrorna i tabellen anger procent. Uppsala SvA NV/SP Övr.program EnA NV/SP 1998 99 98 100 97 100 94 1999 100 96,7 99,5 92,6 99,1 87,8 2000 99,7 98,6 99,4 93,4 98,8 87,6 Övr.program MaA NV/SP Övr.program Tabell X Betygen i kärnämnena SvA, EnA och MaA i gymnasieskolan i Uppsala de senaste tre åren Ser man till betygen totalt för gymnasieskolorna i Uppsala kommun blir andelen elever med lägst betyget Godkänd följande. Siffrorna anger procent. Svenska A Engelska A Matematik A Uppsala kommun 99,1 97,2 94,8 Riket 98,3 95,5 93,3 Tabell X Andelen godkända i kärnämnena på samtliga nationella och specialutformade i Uppsala år 2000 jämfört med andelen i riket i stort Som synes ligger matematiken, precis som i övriga riket, sämst till. I förhållande till riket i stort ligger emellertid Uppsala högre i samtliga prov80. Skolverkets årsredovisning 2000, Dnr 00-2001:468, s 22 Redovisning av provresultatet förekommer i ett fåtal av skolornas kvalitetsredovisningar 80 Det vore mera rättvist att jämföra Uppsala med gruppen ”större städer” , som betygsmässigt oftast ligger över snittet i riket 78 79 32 Vad betyder då de satsningar av olika slag som görs för de elever som har svårt att nå målen? Utvärderingar som gjorts inom IVKK, PRIV och av elever med låga betyg visar, att stöd har inneburit att elever uppnått goda resultat inom IVKK men däremot inte för de övriga två kategorierna. 81 Studerar man antalet avbrott från gymnasieskolan under ett kalenderår – 15/9 1999 till 15/9 2000 - kan man konstatera, att 5,8% av elevgruppen på de nationella och specialutformade programmet avbröt sina studier. Det är ca 1,2 procentenheter mer än tidigare och kan vara ett tecken på att skolplanemålet Elever i behov av särskilt stöd inte uppnåtts.82 Att dessa elever avbrutit sina studier betyder dock inte att de automatiskt lagt studierna åt sidan; det troliga är att de övergått till annat program, t ex det individuella programmet. För att kunna beräkna detta bortfall krävs, att man följer varje elevs förändring av studiegången och sådana uppgifter finns inte tillgängliga. Övriga mål Alla skolor ska ha en av elever, personal och föräldrar känd plan för att förebygga, upptäcka och utreda mobbning, främlingsfientlighet och sexism. Åtgärder ska omgående vidtas vid alla fall av mobbning, rasism eller sexism. Planer för att förebygga och åtgärda mobbning, främlingsfientlighet och sexism finns i kommunens skolor. Åtgärder sätts enligt skolorna in omgående, men vissa svårigheter finns att i tid upptäcka mobbningsfall. Arbete med att förankra innehållet i planerna pågår kontinuerligt hos elever, personal och föräldrar, ofta i samband med utvecklingen av gemensam värdegrund. Exempel finns där skolan tecknar kontrakt med elev och förälder. En bredare bild av elevernas uppfattning av om och i vilken omfattning mobbning, främlingsfientlighet och sexism förekommer kommer att tas fram under 2001 genom en enkätundersökning. Det kommer då att vara möjligt att jämföra resultaten med tidigare undersökning. Under året inleddes implementeringsarbetet av barnkonventionen och det program som fullmäktige antagit för Uppsala kommun. Detta sker i samarbete mellan produktionsenheten, samhällsplaneringsenheten och den lokala barnombudsmannen och innebär bl a utbildning och skapande av nätverk för kontaktpersoner i frågor rörande barnkonventionen. En extern insats har gjorts av Barnombudsmannen (BO) som under året aktivt stöttat arbetet mot mobbning och sexism på ett flertal grundskolor. Arbetet med att göra barnen/eleverna delaktiga i enlighet med handlingsprogrammet för barnkonventionen har varit ett annat område som engagerat barnombudsmannen. Uppföljning av elever med låga intagningspoäng, PRIV-elever, IVKK-elever, elever som fått särskild handledning. Rapport nr 2000:1. Nämnden för frivillig utbildning, Uppsala kommun. Se även Produktionsuppföljning 2000. Skolförvaltningen. Daterad 2001-02-21, s 9 82 Produktionsuppföljning 2000. Skolförvaltningen. Daterad 2001-02-21, s 9 81 33 Åtgärder för utveckling I fjolårets kvalitetsredovisning fördelades ansvaret för att de föreslagna åtgärderna blev vidtagna på central, respektive lokal nivå, beroende på vilken utbildning som avsågs och vilken typ av insats det gällde. De slutsatser som dragits utifrån resultaten inom den obligatoriska och den frivilliga utbildningen under år 2000 gör det inte motiverat att fördela arbetet på detta sätt. Det som här nedan föreslås beträffande åtgärder och åtgärdsområden gäller alltså för alla ansvarsnivåer och utbildningar. Först måste poängteras att många av problemen från i fjol fortfarande kvarstår. Insatser har i en del fall satts in, men någon påtaglig förbättring av resultaten inom vissa områden har inte skett. En av anledningarna är den tidigare anförda, nämligen att utveckling inom skolans område tar tid och att ett år är för kort period både för att genomföra och registrera större förändringar. Det finns också anledning att ställa frågor som: Vet man tillräckligt om varför det goda resultatet uppstår eller uteblir för att kunna beskriva det? Har elevsammansättningen varit annorlunda? Eller metoderna? Eller gruppstorleken? Kort sagt: vad kan finnas som hindrar insatta åtgärder från att ge resultat? I andra fall har åtgärder överhuvudtaget inte satts in och även det resulterar naturligtvis i frågor. Av vilken anledning har detta område förbigåtts? Brist på tid eller pengar? Att fortsätta, alternativt uppta arbetet med de åtgärder som föreslogs i fjolårets kvalitetsredovisning för skolväsendet i Uppsala är viktigt. På central kommunal nivå (KS och ansvarig nämnd) den nya förskole- och skolplanen …. implementeras på ett sådant sätt att den har förutsättningar att fungera som Det Viktiga Dokumentet för den pedagogiska verksamheten i Uppsala kommun avtalen mellan beställare och utförare utformas utifrån lokala förutsättningar och behov och med utgångspunkt i de centrala målen för verksamheten samt fastställs före verksamhetsårets start tillförlitliga uppföljningsdata tas fram snabbare än för närvarande och görs tillgängliga innehåll i och utformning av den årliga handlingsplanen för kvalitetsredovisningen läggs fast vid verksamhetsårets början; behov av tydligare styrning övervägs liksom att inkludera förskoleverksamheten På lokal nivå (skolenhet): ytterligare information och diskussion om styrsystemet, bl a relationen mellan skolplan och lokal arbetsplan fortsatt arbete med utveckling av den lokala arbetsplanen inklusive plan för uppföljning och utvärdering Med stor tillfredsställelse kan konstateras alla skolor lämnat en kvalitetsredovisning, att i jämförelse med 1999 fler personer på de enskilda enheterna varit involverade i arbetet med att ta fram kvalitetsredovisningen, att den givna strukturen följts i högre utsträckning och att skolorna har mer underlag för sina påståenden. Skolorna har därmed kommit ett steg på vägen. Fortfarande saknas emellertid i stor utsträckning föräldra- och elevdeltagandet i processen, något som är viktigt inte minst ur ett delaktighets- och inflytandeperspektiv. Det är också viktigt med tanke på att det slutliga dokumentet, den enskilda skolans kvalitetsredovisning, utöver att vara ett underlag för skolans eget utvecklingsarbete helst ska vara så avnämartillvänd att den också kan ge alla intresserade en objektiv och lättläst bild av 34 skolan och t ex läggas ut på skolans hemsida. En publicering av den enskilda skolans kvalitetsredovisning på skolans hemsida eller på annat sätt är en åtgärd som föreslås. I det följande kommer ytterligare fyra åtgärdsområden att läggas fram. Med skolornas kvalitetsredovisningar som grundmaterial, kan man se att skolorna är aktiva i sitt sökande efter former och metoder för att hjälpa de unga till en positiv kunskapsutveckling. Ändå är arbetsformerna och arbetsmetoderna ett område där arbetet måste gå vidare. Det är tid för fördjupning och utvärdering. Vad vet vi om resultatet för elevernas del, ställt i relation till metoden eller formen? Har kunskaper, inflytande, individualisering, utbildningens helhet etc gynnats genom den arbetsinsats som gjorts? Har skolan blivit en trygg och utvecklande arbetsplats för såväl elever som personal? Har samarbetet mellan elever, mellan elever och personal och mellan personal med olika uppgifter blivit bättre? Har skolans mål kommit närmare genom de olika insatser som genomförts? Metodresonemang, kopplade till elever och förutsättningar, efterlyses, liksom analys av resultat. Det andra åtgärdsområdet rör ledningsfunktionen i skolan. Rektors-/ledningsfunktionen är oerhört central. Rektors roll som pedagogisk ledare och utvecklare av verksamheten kan inte underskattas. Rektors roll, uppgift och ansvar när det gäller det pedagogiska uppdraget är ju mycket tydlig i läroplanerna. Kommunen ger både det pedagogiska uppdraget och arbetsgivaruppdraget till rektor. Det är tydligt, framför allt genom tillsynen, att verksamheten utvecklas på ett positivt sätt där rektor tar del i det dagliga arbetet tillsammans med elever och lärare/personal, där rektor är väl insatt i vad som händer i skolan och tar sitt ansvar för det. Också i andra sammanhang, t ex vid analys av kvalitetsredovisningarna och bearbetning av resultat på nationella prov, märks det om rektor tar ett ansvar för utvecklingen av verksamheten och leder och stödjer det aktivt. Allför många rektorer har inte de praktiska förutsättningarna i tid, i administrativt stöd och/eller en ledningsgrupp/biträdande rektor som komplement till de egna insatserna. Stödet från den egna politiska och administrativa ledningen behöver också utvecklas. Av kvalitetsredovisningarna framgår just, att rektor inte ges tid att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet. Alltför mycket av ledarens tid ägnas åt administrativa uppgifter, som någon annan skulle kunna förbereda och föredra för rektor. Särskilt tydlig blir omöjligheten i ledarskapet, när man studerar de viktiga samtalen - utvecklingssamtalet och lönesamtalet - inom skolan. Ett riktmärke i arbetslivet i övrigt brukar vara, att en chef ska ha samtal med högst 25 personer, därför att han/hon ska ha möjlighet att följa dessa anställda i deras verksamhet. Så är det inte i skolvärlden. Det är hög tid att satsa på de personer som vill bli och är ledare i skolan. Ett område som hör till ledningsfunktionen i skolan och där åtgärder behöver vidtas rör särskoleverksamheten. Av tillsynen har, som påpekats tidigare, framgått att det finns oklarheter rörande organisation, ansvar och ledning hos både rektorer och personal. Ansvars- och ledningsorganisationen måste tydliggöras för alla berörda. Det tredje området rör elever i behov av särskilt stöd och då speciellt specialpedagogikens område. Inom detta området förelogs också 1999 åtgärder där fortsatta insatser behövs. I flera kvalitetsredovisningar liksom vid tillsynen av särskolan noteras att tillgången till personal med särskild kompetens för insatser för elever i behov av särskilt stöd saknas. Bristen börjar bli akut. Samtidigt upplever många ”vanliga” lärare att de har för lite egen kunskap om olika svårigheter. De vet inte heller hur de ska kunna arbeta med dessa elever i den vanliga undervisningen. Behov av handledning finns också här. 35 I den nya lärarutbildningen föreslås att samtliga lärare ska få viss grundkompetens när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Den kompetensen borde komma alla nu verksamma lärare till del genom kurser som ges inom kommunen. För att lösa den akuta bristen på specialpedagoger borde emellertid några särskilt intresserade och för uppgiften särskilt lämpade lärare få tid och ekonomiska möjligheter att skaffa sig denna kompetens för fortsatt arbete inom Uppsala kommuns skolor. Det fjärde området knyter an till Uppsala kommuns skolplan under rubriken Arbetssätt och arbetsformer: ”Personalgrupper såväl inom en skolform som från olika skolformer samverkar.” Det finns onödiga ”diken” mellan olika skolformer och mellan olika personalgrupper. Skolans huvudpersoner, eleverna, är dock desamma, låt vara yngre i några skolformer, äldre i andra. Progressionen, dvs hur eleverna utvecklas till goda medborgare med förutsättningar att förstå och kritiskt granska samhällets alla yttringar, är en uppgift för alla skolformer och där spelar all personal en viktig roll. Att bevaka hur övergångarna mellan stadierna hanteras, ankommer också på all personal inom skolan. Synen på skolan som en heldragen linje från förskolan till och med gymnasiets sista årskurs och – för dem som ansluter sig i vuxen ålder – till och med vuxenutbildningens sista kurs måste aktualiseras. För att detta ska bli verklighet måste det i grunden gemensamma uppdraget lyftas fram, i stället för olikheterna i ålder och beteende. Till samarbetet mellan personalgrupper inom skolan och mellan skolformerna hör också att kunna dela på de utrymmen som finns tillgängliga. Det är bra att en vi-känsla uppstår på en arbetsplats, men denna känsla av samhörighet får inte hindra t ex personal från Kommunala Språkskolan eller Kommunala musikskolan att utöva deras viktiga verksamhet, därför att de har svårt att få ändamålsenliga lokaler i ”andras” skolor. 36 * Med hänvisning till innehållet i avsnittet Resultat och måluppfyllelse och utifrån iakttagelser i skolornas kvalitetsredovisningar föreslås sammanfattningsvis att följande åtgärder påbörjas och/eller fortsätter under år 2001: 1. ARBETSSÄTT OCH ARBETSFORMER *Fördjupat och målinriktat arbete med nya arbetsmetoder och arbetsformer, inklusive analys och utvärdering av resultat 2. SKOLANS LEDNINGSFUNKTION *Tydlighet beträffande ledningsfunktionens innehåll *En satsning på rektorsfunktionen och ev bitr rektorer *Administrativt stöd till de rektorer som ännu inte har det *Noggrann rekrytering och rekryteringsutbildning för pedagoger som vill få en bild av vad skolledarskapet innebär *Handledning för rektorer, i synnerhet för nyanställda 3. INSATSER FÖR ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD *Viss kompetensutbildning i specialpedagogik för alla lärare *Handledning för lärare *Möjlighet till utbildning till specialpedagog för ett antal intresserade och särskilt lämpade 4. SAMARBETE *Ökat samarbete mellan personalgrupper inom skolan och mellan skolformerna 37 Referenser B Barnomsorg och skola i siffror 2000:2, Barn, personal, elever och lärare. Rapport 185, Skolverket. Stockholm 2000 Barnomsorg och skola i siffror 2000:3, Kostnader. Rapport nr 191, Skolverket. Solna 2000 Barnomsorg och skola 2001:1, Betyg och utbildningsresultat 99/00, Skolverket Budget Uppsala kommun 2000 med planeringsramar 2001-2002. Antagen av kommunfullmäktige 2930 november 1999 Barnomsorg och skola 2000. Skolverkets lägesbedömning. Rapport nr 193, Örebro 2000 E Elever i behov av särskilt stöd. Skolverket. Örebro 1998 En förnyad lärarutbildning. Regeringens proposition 1999/2000:135. Stockholm 2000 F Förebilder. Lärare utvecklar skolan i Uppsala. Red Christer Isaksson. Smedjebacken 2000 Förslag till ny nämndorganisation för Uppsala kommun. Remiss Dnr 2001-0051, Kommunstyrelsens kontor Förslag till organisation central förvaltning. Dnr 1999:84 000. Skolförvaltningen i Uppsala G Grundskoleförordningen. I: Skollagen och skolförordningen. Utbildningens författningsböcker Gymnasieförordningen. I: Skollagen och skolförordningen. Utbildningens författningsböcker Gymnasieskolan Fyris II och Jälla. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:3. NFU, Uppsala kommun Gymnasiesärskolan Fyris I och Ottelin. En lägesbeskrivning. Rapport 2000:4. NFU. Uppsala kommun H Handlingsplan för kvalitetsredovisningen inom skolväsendet i Uppsala kommun 2000. Dnr KS 2000-0861, Kommunstyrelsens kontor K Kvalitetsredovisningar från skolorna 2000. Diarienr KS-2000-0861. Kommunstyrelsens kontor Kvalitetsredovisning för Uppsala kommuns skolor 1999, Rapport 2000:2. Kommunstyrelsens kontor, Uppsala, Kvalitetsredovisning inom skolväsendet i Uppsala kommun 2000: Riktlinjer och handlingsplan, Diarienr KS-2000-0861, Kommunstyrelsens kontor L Lokalrevision. Grundskolans lokaler i Uppsala kommun. Inventering och utvärdering. Dat 2001-03-01 M Millennieskolan. Uppsala 1999. Information tel 018-25 74 67 N 2000 års Nationella prov i skolår 9. Resultat och analys. I manus, Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun O Organisationsutredning Uppsala kommun, dat 2000-0127 P Produktionsuppföljning 2000. Skolförvaltningen. Daterad 2001-02-21 38 R Reformeringen av gymnasieskolan. En sammanfattande analys. Rapport nr 187, Skolverket 2000 Resultat från 2000 års Nationella prov i skolår 5, Uppsala kommun, Rapport 2000:4 Kommunstyrelsens kontor Resultat från nationella prov i skolår 5, Uppsala kommun. Rapport nr Riktlinjer för kvalitetsredovisning inom skolväsendet i Uppsala kommun 2000. Dnr KS 2000-0861. Kommunstyrelsens kontor S Samverkan grundskola och gymnasieskola på Katedralskolan. Utvärdering av integreringen av Hagunda kommundels högstadieelever inom ramen för Katedralskolans gymnasieskola samt utredning om möjligheten att utveckla samverkan och integrering mellan de båda skolformerna. Rapport 2001:2. NFU, Uppsala kommun Skolan i det mångkulturella samhället. Skolplan för Uppsala kommun, gällande från och med 1997 Skolbesök på Lundellska skolan. Omvårdnadsutbildning. Gymnasieskolan/Komvux. Apotekstekniker-utbildning. Gymnasieskolan. Rapport 2000:6. NFU, Uppsala kommun Skolverkets årsredovisning 2000. Dnr 00-2001: 468, Skolverket Särskolan i Uppsala kommun – en sammanfattande rapport, i manus. Kommunstyrelsens kontor, Uppsala kommun U Uppföljning av elever med låga intagningspoång, PRIV-elever, IVKK-elever, elever som fått särskild handledning. Rapport nr 2001:1. Nämnden för frivillig utbildning. NFU Utvärdering av mentorskap för elever i Uppsala kommuns gymnasieskolor 1999. NFU, Uppsala kommun Utvärdering av programråden/yrkesråden vid de yrkesinriktade gymnasieprogrammen i Uppsala läsåret 1999/2000. Rapport 2000:7. NFU, Uppsala kommun Utvärdering av skolkonferenserna vid gymnasieskolorna i Uppsala kommun. Rapport 2000:10. NFU, Uppsala kommun Utvärdering av SPUNK – de fria studiegrupperna inom Uvengymnasiet. Rapport 2000:8. NFU, Uppsala kommun