gränssnittet - Textalk Weblisher

GRÄNSSNITTET
Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C
TELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se
Redaktion
Ansvarig utgivare och redaktör Lena Nordin, [email protected]
layout Natasja Kamenjasevic tryck Edita Bobergs
Adress
Lantmäteriet, 801 82 Gävle, Lantmäterigatan 2 C
TELEFON 0771-63 63 63 E-post [email protected] www.lantmäteriet.se
Adressändringar, Prenumeration [email protected]
DETTA ÄR SISTA NUMRET AV VÅR TIDNING!
Håll utkik på vår hemsida, där kommer efterhand att publiceras fler reportage om hur
Lantmäteriets verksamhet gör nytta i samhället. Tack kära läsare för den här tiden!
lantmäteriets
tidning
mars 2017
#1
Vi förbereder för
höghastighetståg
sveriges glaciärer
krymper
var bor mormor?
Minecraft har svaret
Gaia kartlägger
VINTERGATAN
2 Innehåll
Omslagsbild Westy foto/Torbjörn Axelsson
19
3Ledare Bengt Kjellson
4NOTISER
6 Geodatastandarder blir avgiftsfria
6 Fler bostäder under 2016. Det visar Lantmäteriets statistik.
7 Sveriges glaciärer krymper
8 Flygfoto. Minimalism från ovan.
10 Vi förbereder för hastighetståg
13 Gör din egen kartbok med Lantmäteriets E-tjänst
14
16
19
Var bor mormor? Minecraft har svaret.
Öppna data gjorde orienteringskarta över
hela Finland möjligt.
Jordens förändringar bevakas från
rymden
22 Gaia kartlägger vintergatan
26 Notiser
28 Kartskatt i världsklass visar spåren av
medeltidens pesthärjningar
30 Unik källa till kunskap
32 En karta på väggen - trendig inredningsdetalj
35 Stephen tecknar med sin cykel
38 Tävling
39 Ortnamn
Gränssnittet nr 1/2017
16
14
32
14
LEDAREN
Hej kära läsare!
Det är med lite blandade känslor jag skriver den här ledartexten till Gränssnittet eftersom detta nummer är det sista som vi ger ut. Kundtidningen har varit
en viktig kommunikationskanal för oss sedan slutet av 1990-talet, med inriktningen att i reportageform visa hur våra tjänster och produkter används i samhället.
Vi har genom åren fått positiv respons från många läsare, så det är därför inget
lättvindigt beslut att vi nu väljer att lägga ner Gränssnittet.
Men det är dags att ta ett nytt steg. Som en modern myndighet ska vi i alla
avseenden möta medborgarna digitalt, det gäller även vår kommunikation. Fördelarna är bland annat möjligheten till direkt dialog med kunder och läsare och att
snabbt kunna nå ut med aktuell information.
Med viss regelbundenhet kommer vi att fortsätta publicera artiklar i Gränssnittets
anda, på vår hemsida. Kommunikationsenheten funderar på formerna för detta.
I detta nummer hittar du som vanligt lite gott och blandat.
Regeringen vill satsa på höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och
Malmö och det pågår planering för detta. Lantmäteriet är engagerat i förberedelsearbetet i detta stora infrastrukturprojekt. Det handlar om ett delprojekt på
sträckan Göteborg-Borås. Vi har utrett förutsättningarna för kommande förrättningar – vilka fastigheter som berörs av järnvägsbygget, om det är några oklara
markägarförhållanden med mera. En viktig grund för det fortsatta arbetet.
Klimat- och miljöförändringar är angelägna frågor som engagerar oss, i Sverige
såväl som i det globala perspektivet. Vår verksamhet kan bidra med information.
Just nu kartlägger vi Sveriges glaciärer med hjälp av laserskanning och kan konstatera att glaciärerna i fjällområdet har minskat stadigt i storlek de senaste åren.
En har försvunnit helt.
Vi deltar i det europeiska jordobservationsprogrammet Copernicus tillsammans
med flera andra svenska myndigheter. En uppgift inom programmet är att kartlägga konsekvenser av ett förändrat klimat. Lantmäteriet bidrar med referensdata.
Ett roligt exempel på vad som kan åstadkommas med öppna geodata hittar vi i
Finland. På sidan 16 kan du läsa om en trio orienteringsentusiaster som med hjälp
av dessa fria data har skapat en sömlös orienteringskarta som täcker hela Finland.
Och apropå kartor, nu kan du skriva ut din egen ”kartbok” i en ny tjänst på vår
webb. Du kan välja vilket område som helst i Sverige i skala 1:50 000, spara ner
kartan som pdf-fil och skriva ut direkt. Ett exempel på hur en digital tjänst kan
tillfredsställa ett behov mycket snabbt.
Trevlig läsning!
Vi möts på webben!
Bengt Kjellson
3
4
Notiser
1
1
Digitala detaljplaner viktig del i
snabbare byggprocess
Regeringen vill snabba på digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen för att göra det enklare
och billigare att planera för nya bostäder.
Lantmäteriet har tidigare fått uppdraget att
vara utvecklingsmyndighet för den digitala samhällsbyggnadsprocessen, inom ramen för regeringens program Digitalt först. Nu har myndigheten fått tilläggsuppdraget att utreda behovet av
att reglera vilken standard som ska gälla för informationen i en grundkarta till detaljplan, för att
det ska bli enklare att utbyta information digitalt
när nya bostäder ska planeras och byggas.
Lantmäteriet ska lämna förslag på hur en författningsreglering av sådana krav kan utformas.
Boverket har fått i uppdrag att skapa enhetligt
arbetssätt kring digitala detaljplaner så att de kan
göras tillgängliga för olika aktörer.
Boverket och Lantmäteriet ska genomföra uppdragen i nära samarbete.
2
Handläggningstider ses
över
Regeringen har beslutat om två uppdrag där Lantmäteriets
handläggningstider inom fastighetsbildning ska kartläggas.
Myndighetens handläggningstider uppfattas av många som särskilt långa. En viktig anledning till att ärendena tar lång tid är
bristen på lantmätare. Lantmäteriet har fått i uppdrag att titta
på hur handläggningstiderna kan minskas, trots den kompetensbrist som råder.
Statskontoret har samtidigt fått i uppdrag att utvärdera vad
Lantmäteriet hittills har gjort för att minska handläggningstiderna och hur effektiva de åtgärderna har varit.
Statskontoret ska också granska lantmäteriverksamhetens
uppdelning i flera myndigheter – en nationell och flera kommunala myndigheter. Är det ändamålsenligt med denna uppdelning
ur ett kompetensförsörjningsperspektiv?
Lantmäteriets uppdrag ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 maj 2017 och Statskontorets uppdrag senast den 31
oktober 2017.
3
Lantmäteriet ska
tillhandahålla
tyngdkraftsdata
Regeringen beslutade den 1 december 2016 om ändringar
i förordningen om geografisk miljöinformation. I och med
detta har Lantmäteriet fått ett justerat informationsansvar, som bland annat innebär att från och med den 1 februari 2017 ska Lantmäteriet även tillhandahålla tyngdkraftsdata.
–Det medför att vi behöver ta fram metadata för den aktuella informationen senast till den 1 juni och tjänster senast till den 1 oktober i år, säger Naima Almström, jurist på
Lantmäteriet.
I och med justeringen är Lantmäteriet informationsansvarig myndighet inom 12 av Inspires 34 teman. EU-direktivet Inspire innehåller bestämmelser för skapandet av en
europeisk infrastruktur för geografisk information (SDI).
Syftet är att underlätta tillgång till offentlig geografisk information för tillämpningar inom miljöområdet.
Tyngdkraftsdata används inom Lantmäteriets verksamhet bland annat för att fastställa geoiden - ett begrepp för
att definiera vad som menas med ”jordens form”.
Tyngdkraftsdata används även i prospektering. Större
tyngdkraftsvärden kan tyda på malmförekomster och
lägre värden på gas- eller oljeförekomster.
4
4
Höjdmodellen kan ge
tidsvinst i förrättningsarbetet
Lantmäteriets ”Höjdmodell visning” är en tjänst som visar terrängskuggning och terränglutning. Tjänsten, som är tillgänglig
bland annat i handläggningssystemet Geosecma, har visat sig
vara till nytta i lantmäteriförrättningar. Den sparar nämligen tid
i samband med fältarbete; mätuppdrag blir lättare att förbereda
eftersom man genom höjdmodellen får en uppfattning om hur
terrängen faktiskt ser ut och var på marken gränser och gränsmärken befinner sig. Därigenom förenklas planering och tidsuppskattning av arbetet.
5
6
|
Geodatastandarder blir avgiftsfria
TEXT
Per-Erik Olsson
mensamma underlag och utbyte av harmoniserade data inom
exempelvis samhällsbyggnad och utveckling av e-förvaltning
är standardisering avgörande, säger Agneta Engberg, chef för
Standarder och specifikationer på Lantmäteriets Geodatadivision.
Det handlar om ett femtiotal standarder.
Till de svenska geodataaktörerna räknas alla kommuner, ett
flertal statliga myndigheter och en rad privata företag. Ofta
Lantmäteriet och SIS, Swedish Standards Institute, har slutit ett
nytt avtal som innebär att alla svenska geodatastandarder och
-handböcker samt de mest efterfrågade ISO-standarderna inom
geodataområdet kan laddas ner utan kostnad av företag, myndigheter och organisationer som är verksamma inom Sverige.
De blir tillgängliga stegvis med start i februari 2017.
– För att alla aktörer ska kunna arbeta effektivt och med ge-
producerar de egna geodata och de använder också andras data
i stor utsträckning. Användningen av standarder släpar dock
efter på geodataområdet och det leder till att geodata från olika
aktörer kan vara svåra att kombinera. Lantmäteriet har därför
inlett samarbetet med SIS.
– Vi är mycket glada för detta nya samarbete eftersom vi har
som mål att fler verksamheter i Sverige ska använda standarder, säger Christer Jangel, SIS.●
Fler bostäder under 2016
Det visar Lantmäteriets
statistik
TEXT
Daniel Vallin
FOTO
Katinka Igelberg
En ny rapport från Lantmäteriet visar att 18 procent fler nya bostäder tillkommit i Sverige under 2016 jämfört med 2015. Av Sveriges 21 län har 15 haft en tydlig ökning av
antal nya bostäder jämfört med 2015. I övriga sex län har antalet registreringar av nya
bostäder minskat jämfört med föregående år.
I Lantmäteriets register, som täcker in alla typer av bostäder, tillkom 61 331 nya bo-
städer under 2016. Antalet nya bostäder har ökat allra mest i Stockholms län, som står
för drygt en tredjedel av det totala antalet nytillkomna bostäder. Men den procentu-
ella ökningen har varit störst i Gotlands län där antalet registreringar av nya bostäder
mer än fördubblats jämfört med 2015 (141 procent).
– Sett till landet som helhet är det en stadig ökning av nya bostäder i vårt regis-
ter sedan 2015, vilket ger en tydlig indikation på byggnadstakten i Sverige.
Den kraftiga prisutvecklingen för småhus och bostadsrätter tillsammans med stor bostadsbrist har varit bidragande faktorer till att
många aktörer vågat bygga nytt. Vi ser också att lägenheter i
flerbostadshus ökat mer än småhus, säger Henrik Roos,
fastighetsanalytiker på Lantmäteriet och fortsätter:
– Ökningen av nya bostäder har främst skett i stor-
stadslänen med störst befolkning och högsta efterfrågan. Men den procentuella ökningen
har varit stor i flera av de län som tidigare
haft en låg nyproduktion, säger Henrik Roos. ●
Gränssnittet nr 1/2017
|
7
Glaciären Sálajiegna
2008 (övre bilden)
och 2015 (nedre
bilden).
Glaciärerna i den svenska fjällvärlden blir allt mindre. Det syns tydligt i
Lantmäteriets nya laserdata över fjällen.
- Från den laserskanning vi gjort hittills kan vi se att många glaciärer minskat betydligt i storlek sedan 2008. Till exempel har Rágujiekna helt försvunnit från Sverige, säger Björn Olander, kartingenjör på Lantmäteriet.
TEXT
Daniel Vallin
FOTO
Lantmäteriet
Sveriges glaciärer krymper
På Lantmäteriet pågår ett projekt för att kartlägga Sveriges gla-
Han tillägger att tidigare revideringar av glaciärernas utbred-
till de högalpina områdena i Norrbottensfjällen. Kartläggning-
läggningen gör fjällkartan ännu mer tillförlitlig och är bra un-
ciärer - från Helags i Härjedalen och Sylarna i södra Jämtland
en görs med hjälp av bilder från laserskanning med flygplan.
I Kebnekaise-massivet har Rabots glaciär dragit sig tillbaka
ungefär 80 meter och Siehtagasglaciären omkring 60 meter sedan 2008. Rágujiekna som tidigare bredde ut sig över gränsen
mellan Norge och Sverige finns nu bara på den norska sidan,
säger Björn Olander.
Terrängen kan förändras drastiskt när en glaciär krymper.
Vi har till exempel sett att sjön vid Sveriges största glaciär,
Sálajiegna, som tidigare dämdes upp av glaciärisen nu har fått
nya utlopp. Vattenståndet i sjön har sjunkit med mer än sju
meter och vattnet har tagit nya vägar, berättar Björn Olander.
ning har gjorts med hjälp av vanliga flygfoton. Den nya kartderlag för exempelvis miljöforskare.
–Det är bland annat lättare att skilja snö från is och därmed se
vad som verkligen är en glaciär, säger Björn Olander.
Aktuella fjällkartor finns på nätet
Resultatet av den nya kartläggningen från laserbilder kommer
att synas i Lantmäteriets fjällkarta. Den digitala fjällkartan
uppdateras med aktuell information allteftersom den samlas in
och på Lantmäteriets webbplats finns en tjänst där man kan
skriva ut sin egen karta. ●
Gränssnittet nr 1/2017
8
MINIMALISM
från ovan
För Lantmäteriet är drönare inget alternativ. Våra flygbilder kan ändå
visa detaljer som bilar på vägen eller folk i rörelse.
Eller hylla enkelheten av Sveriges landskap som på den här bilden som
skulle platsa fint som utskrift på väggen hos en minimalist.
Här tog vi utsnitt från ett område norr om Uppsala tagen från 2 000
meters höjd.
Vi flygfotograferar regelbundet hela landet och har ett brett utbud av flygbilder med hög kvalitet.
Vi har flygbilder ända från 1930-talet i våra arkiv. Många av de äldre bilderna
har vi dessutom skannat in och sparat digitalt. Du har förmodligen sett våra
flygbilder i någon av de söktjänster som finns på Internet. Kanske har du en
vacker flygbild över huset på vardagsrumsväggen?
Våra flygbilder kommer till användning i många sammanhang. Vi använder
dem för att göra kartor, skogsägare planerar avverkningen med hjälp av aktuella flygbilder och andra myndigheter använder dem i sina verksamheter.
Bara för att nämna några exempel.
Gränssnittet nr 1/2017
9
Gränssnittet nr 1/2017
10
vinjet
Vi förbereder för
höghastighetståg
Gränssnittet nr 1/2017
11
Trafikverkets prognos för hela projektet
Göteborg-Borås ligger på 33 miljarder
kronor. Byggstart för Mölnlycke-Bollebygd planeras till 2020 och beräknas ta
5-6 års tid.
Den nya järnvägen skapar möjlighet
för snabbare resor mellan Göteborg och
Stockholm och förbättrar kommunikationerna till Landvetter flygplats.
– Trafiken på nuvarande stambanor
Planeringen pågår för
fullt för Sveriges första
höghastighetsjärnväg.
Lantmäteriet är just nu
involverat i förberedelsearbetet i ett av tre
delprojekt på sträckan
Göteborg – Borås. Arbetet har börjat med
mittsträckan Mölnlycke - Bollebygd som
är på 2,5 mil. Totalt ska
Trafikverket bygga 6
mil dubbelspårig järnväg för höghastighetståg och snabba regionaltåg i det här
området.
TEXT Britt
Louise Malm
är överbelastad och tanken är att styra
över en del av persontrafiken till Götalandsbanan som den nya järnvägen för
höghastighetståg benämns, säger Mikael Wollbrant på Trafikverket.
Sträckan Göteborg-Borås är ett av de
största pendlingsstråken i Sverige och
nuvarande trafiklösning räcker inte
riktigt till. Målet på sikt, när hela höghastighetsjärnvägen är utbyggd, är att
en resa mellan Göteborg och Stockholm ska kunna ske på två timmar och
mellan Malmö och Stockholm på två
och en halv timme.
Götalandsbanan för höghastighets-
trafik byggs främst för persontåg med
höga hastigheter upp till 320 km/h och
snabba regionaltåg. Det är ännu inte
klart exakt var alla delsträckor ska växa
fram.
– Regeringens ambition är att satsa
på höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö och det är
vad vi planerar för. Fram till sommaren ska Trafikverket ta fram ett förslag
till nationell plan för infrastrukturen
2018-2029. Vilka etapper som kommer
att prioriteras i den kommande nationella planen vet vi först när den fast-
ställts av regering och riksdag, vilket
beräknas ske under våren 2018.
Viktigt förberedelsearbete
Lantmäteriet har under januari utfört
FOT
O
utredningsarbete inför kommande för-
Gör
an F
ält
rättningar. Lantmäteriets handläggare
har bland annat tittat på vilka fastig-
heter som kommer att omfattas av det
planerade bygget och om det finns någ-
ra oklara markägarförhållanden, samt
▻ ▻ ▻
Gränssnittet nr 1/2017
12
Westy foto/Torbjörn Axelsson
Sweposnätet förtätas
Trafikverket har beställt en projektanpassad
Nätverks-RTK-tjänst av Lantmäteriet i området där den planerade delsträckan av höghastighetsjärnvägen Mölnlycke-Bollebygd anläggs. Det kommer att etableras sju nya
Swepos-referensstationer. Fem på byggnader och två stationer på berghällar där fackverksmaster och teknikbod sätts upp. Tre av
dessa referensstationer är redan igång och
resterande beräknas bli klara till sommaren.
Förtätningen av Sweposnätet i området
innebär att man kan genomföra projektet
med samma höga noggrannhet i alla faser:
projektering, byggande samt i samband med
kontroll vid projektavslut.
Daniel Jornéus, mätingenjör på Lantmäteriet.
▻
vilka samfälligheter, gemensamhets-
verkligheten var gränsen egentligen
området. Efter utfört uppdrag ligger
tidsödande arbete, men kostnaden för
de förrättningsarbeten.
samband med förrättningsarbetet som
sträckan har Lantmäteriet kontrollerat
Thomas Åberg, Lantmäteriet
betet sker som ett test och innebär en
längs delsträckan Mölnlycke-Bollebygd.
tighetsjärnvägen.
gränsredovisning. Trafikverket kom-
proprieras marken där järnvägen ska gå
gick vi igenom de uppgifter som fram-
ning ska ske även på andra sträckor. I
fastställa vilka som äger marken i det
kan gränspunkter skadas eller försvin-
och besluta om var ersättningsvägar
förrättningsarbetet
nå sina fastigheter även efter att järn-
anläggningar och servitut som finns i
går. Att mäta in gränspunkter är ett
informationen till grund för komman-
att göra det här får beställaren igen i
Längs en del av den 25 km långa
då går snabbare och smidigare, säger
och mätt in gränspunkter. Det här arkvalitetsförbättring av registerkartans
– I samband med järnvägsbyggen ex-
fram och då behövs en utredning för att
samband med att ny järnväg anläggs
berörda området. Vi måste även utreda
na vilket innebär extra arbete när väl
ska dras fram för att markägarna ska
Om gränsmarkeringarna kontrolleras
vägen har byggts, säger Thomas Åberg
bättre arealuppgifter vilket i sin tur
Gränspunkter återskapas
ersättning till ägarna av den mark som
mäteriets kontor i Lidköping är en av
igång.
och mäts in i förväg får Lantmäteriet
innebär en mer exakt beräkning av rätt
Mätingenjör Daniel Jorméus vid Lant-
tas i anspråk.
dem som har arbetat med att kontrol-
– I dagsläget kan det i vissa fall skilja
upp emot 30 meter mellan kartan och
Gränssnittet nr 1/2017
Totalt berörs cirka 150 fastigheter
mer senare att ta ställning till om mät-
kommer
Mikael Wollbrant,
Trafikverket
lera och mäta in gränspunkterna längs
en delsträcka av den planerade höghas-
– Innan vi åkte ut i fält för att mäta
kommit när våra kollegor genomförde
utredningen av de fastigheter som be-
rörs av järnvägsbygget. När de gör arkivsökningar kan de få gå tillbaka till
gamla kartor från 1700- och 1800-talen
och dessa stämmer kanske inte riktigt
med verkligheten idag. Alla gamla
gränspunkter går inte heller att hitta,
men vi kan ändå få vägledning till var
vi ska börja leta. Även om vi hittar ex-
empelvis bara tre av tio gränspunkter
går det ändå att återskapa gränserna
genom transformering och georeferering, säger Daniel Jorméus. ●
13
Gör din egen
kartbok med
Lantmäteriets
e-tjänst
Tjänsten Kartsök och ortnamn på
lantmateriet.se innebär åtkomst till
ortnamn, kartor och flygbilder för användare. Vi årsskiftet skedde smygpremiären för en ny tjänst; möjligheten
att skriva ut sin helt egna ”kartbok” –
en tolvsidig pdf-fil i skala 1:50 000.
TEXT Martin
Hofvenstam
– Vi ville göra något nytt och höja vår servicegrad. Historiskt
FOTO Maria
Brander
har vi haft en analog indelning anpassad för tryckta kartor. Vi
tror att det här är ett bra sätt att motsvara de krav som digital
användning innebär, säger Thomas Gabrielsson, produktchef
på Lantmäteriet.
Det har alltid varit möjligt att skriva ut bilder från Kartsök och
ortnamn. Men användarna har fått nöja sig med en webbkarta
föreställande det som syns på skärmen.
– Nu blir det möjligt att få en blädderbar karta i handen. Ut-
skriften är finare och framförallt är den betydligt mer anpassad
I enlighet med Lantmäteriets framtidssatsningar
Lantmäteriets ledning har uttryckt att servicegraden till medborgarna ska utökas.
– Det finns andra myndigheter som ligger längre fram när det
till skala än tidigare, säger Thomas Gabrielsson.
gäller den här typen av tjänster, men nu tar vi ett steg framåt.
Modern service
har varit ett mål. Det ska inte gå att göra fel, säger Thomas Gab-
Den här utskriftsfunktionen är enkel i sin utformning, vilket
Efterfrågan på tryckta kartor har sjunkit dramatiskt och en för-
rielsson och fortsätter:
tryckas upp i stora upplagor.
att tjänsten ska leda till stor spridning av Lantmäteriets infor-
hoppning är att de kartor som inte efterfrågas inte ska behöva
– Samtidigt ser jag gärna att butiker och bibliotek ställer upp
skrivare där den som vill kan köpa en utskrift på högkvalitativt
papper. Folk ska känna att Lantmäteriet kan leverera en modern karta på ett modernt sätt.
– Vi har redan haft ett par tusen besök och vi hoppas självklart
mation.
Enligt Thomas Gabrielsson kan det absolut bli aktuellt med
andra skalområden och format, men det är inget som är planerat i dagsläget. ●
Gränssnittet nr 1/2017
14
Var bor mormor?
Minecraft har
svaret
TEXT Martin
Hur gör man ungdomar mer intresserade av sin historia och sin närmiljö?
Ett sätt är att dra nytta av modern spelteknik, till exempel Lantmäteriets högupplösta Minecraft-data. Så resonerade
man på Riksantikvarieämbetet på Gotland och startade ett projekt som fallit
väl ut.
– Kulturarvet är en viktig del av människors identitet på Gotland och mycket
finns i elevernas närområde. Här ligger
skolan till exempel ofta nära den medeltida kyrkan eller andra kulturmiljöer.
Med hjälp av Minecraft är det lätt att
”bygga upp” den typen av historiska
miljöer och lära sig mer om dem. Det
säger Pär Jonsson, chef för enheten Informationssystem på Riksantikvarieämbetet.
Gränssnittet nr 1/2017
Hofvenstam
– Vi började titta på spelifiering för att hitta nya vägar att ge-
stalta och nå ut med vår information. Vi testade ett antal idéer,
bland annat att bygga egna spel men fastnade för Minecraft.
Genom den Sverigemodell i Minecraft som Lantmäteriet tagit
fram hade vi plötsligt en utmärkt plattform att nyttja.
– Problemet då var den låga upplösningen, säger Pär Jonsson.
Men efter det positiva beskedet från Lantmäteriet att man be-
slutat släppa högupplösta data över några utvalda områden,
bland annat Gotland, var det bara att köra.
I augusti förra året drog projektet i gång. Målet var att skapa
intresse för det regionala kulturarvet hos barn och ungdomar
på Gotland, och samtidigt ge Riksantikvarieämbetet tillfälle att
lära sig hur mekanismerna kring spelifiering kan utveckla
myndighetens verksamhet. För att nå målgruppen barn och
ungdomar så tog man kontakt med Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen på Region Gotland.
– Vi fick direkt bra kontakt med deras IKT-pedagoger¹, säger
Pär Jonsson.
Var bor mormor?
– Vi genomförde därefter workshops med intresserade lärare för
att visa hur en Minecraft-värld över Gotland kan användas i undervisningen i ämnen som geografi, historia och samhällskunskap. Faktiskt även i matematik.
Som pedagogiskt verktyg har Minecraft därefter haft en bred
förankring i läroplanerna. Från skolornas håll menar man att
spelet stimulerar kreativitet och är ett sätt att utforska sin när-
tet beslutat fortsätta utforska spelområdet. Just nu arbetar man
tyg för integration av nyanlända.
gital kulturarvsförmedling.
bar med sin närmiljö. ”Här bor mormor, här bor jag, och här
3D-miljö är det lättare ett förstå ett historiskt sammanhang,
miljö. Men det har även fungerat som språköverbyggande verk– På lågstadiet är Minecraft-världen perfekt när eleverna job-
ligger skolan”. För den typen av uppgifter är Minecraft perfekt,
säger Pär Jonsson.
Idag finns omkring tio Minecraft-servrar som används av sko-
lorna runtom på Gotland. Det finns fog att tala om en succé för
– Genom att nyttja spelmiljön som är en lättnavigerad virtuell
säger Pär Jonsson.
– Vi vill se om det går att använda bland annat fotogrammetri
och 360-gradersfotografering för att dokumentera föremål, in-
teriörer och externa miljöer samt VR-teknik, ”Virtual reality”,
för att sedan gestalta dessa.
Gotlandskartan i Minecraft finns hos skolorna på ön och spelet
tual reality.
geografiskt i förhållande till varandra.
inte befinner dig på plats. Det ska bli spännande att se hur detta
Restaurera fornminnen
hangen, säger Pär Jonsson.
gör att eleverna per automatik lär sig hur orter och platser ligger
Till Gotlandskartan har landskap och byggnader skapats automatiskt av spelmotorn och många av dem är långt ifrån verklig-
På sikt tror myndigheten att hela museer kan sättas upp i Vir– Du ska kunna få en riktigt häftig upplevelse, även om du
utvecklas. Virtual reality är ju nästa stora grej i de här sammanUnder våren genomför myndigheten en workshop för att testa
VR/360-tekniken tillsammans med Riksutställningar, säger
hetstrogna. Därför har Riksantikvarieämbetet markerat ut
han.
tens hjälp.
Går projektet på Gotland att återskapa på andra håll i Sverige?
att ”restaurera” byggnader, ruiner, och faktiskt även ringmu-
fria öppnar sig dock en helt annan potential. Då kan alla skolor
hundratals byggnader som behöver hyfsas till, med allmänhe– Vi har bland annat kört tävlingen Gutablock som går ut på
ren. Här gäller det för oss att hitta bra morötter för att engagera, säger Pär Jonsson.
Minecraft-projektet har resulterat i att Riksantikvarieämbe-
15
med att titta på hur spel och spelteknik kan användas inom di-
Minecraftsatsningen på Gotland.
– Vi har nått målet och har bidragit till skolans digitalisering.
– Inte överallt, idag. Men om Lantmäteriet släpper sina data
i Sverige få samma möjlighet. ●
¹ Information, kommunikation, teknik
Gränssnittet nr 1/2017
16
Öppna data gjorde
orienteringskarta
över hela Finland
möjlig
Det som startade som en galen idé har blivit en detaljerad och
sömlös orienteringskarta som täcker hela Finland.
Landets öppna data har gjort det möjligt. När får vi se motsvarande orienteringskarta över hela Sverige?
–Det är den vanligaste frågan vi får. När geodata släpps fria,
säger Mats Troeng, en av upphovsmännen.
TEXT Maria
Kartutsnittet från
MapAnt
visar en
typisk finsk
skog i södra
delen av
landet med
detaljerade
höjder och
sjöar.
Gränssnittet nr 1/2017
Brander
FOTO Privat
Ett område
längst upp i nordost som
upphovsmännen
till MapAnt tror
är fantastisk
terräng för
orientering och
som troligtvis
aldrig kommer
att få en
handritad
orienteringskarta.
17
Mats Troeng
Gränssnittet nr 1/2017
18 Joakim Svensk
Det är han som tillsammans med Joakim Svensk och Jarkko
utanför orienteringsvärlden har jag en känsla av.
december i fjol.
tävlingsorienteringen är det fortfarande papperskartor fram-
Ryyppö ligger bakom karttjänsten MapAnt som lanserades den 1
Mats Troeng och Joakim Svensk är välkända namn inom orien-
teringsvärlden där de båda har meriter på elitnivå. Lägg därtill
ett intresse för IT och programmering så finns förklaringen till
den karttjänst som de nu har skapat.
–Faktum är att vi började prata om det här när vi var iväg på
träningsläger med landslaget. Jag som ledare och Joakim som
aktiv, berättar Mats Troeng.
–Vi kom in på ämnet och tänkte att det skulle vara riktigt mäk-
tigt att göra en sådan här stor karta. Sedan blev det som det blev.
Det unika med karttjänsten MapAnt är att det är en detaljerad
och sömlös orienteringskarta som täcker hela Finland. Den är
gjord utifrån laserdata och topografiska kartdata från finska
Vilka användningsområden ser de för karttjänsten? Ja, inom
ställda av människor som används. Där krävs det att någon har
varit ute i skogen och kollat i princip varje kvadratmeter för att
man ska få med alla detaljerna som behövs för att det ska vara
roligt att orientera. Däremot ser de hur karttjänsten kan använ-
das som ett grundmaterial – och som en inspiration för att hitta
ny spännande orienteringsterräng. Både Joakim Svensk och
Mats Troeng har använt laserkartor över mindre områden i sin
träning och är bekanta med hur de fungerar.
–Man kan generellt säga att de stämmer förvånansvärt väl för
att vara gjorda från flygplan, säger Joakim Svensk som också ser
att användarna är fler än ”bara” orienterare.
–Eftersom den är den mest detaljerade och heltäckande kar-
lantmäterimyndigheten.
tan så är den intressant för många. Friluftsfolk, jägare, även
Snabbt gjort med autogenerering
vändning av kartor utanför tätorter.
Det speciella med kartan är också att den har autogenererats
med hjälp av omkring 100 datorer som har arbetat tillsammans
näringar som skogsbruk kan ha nytta av den – alla som har anI avlägsna områden skulle det aldrig vara ekonomiskt försvar-
bart att framställa orienteringskartor gjorda av människor. Nu
för att skapa något större än de skulle ha klarat av på egen hand.
finns de att se i MapAnt.
datorerna av på tre veckor. För en människa skulle samma jobb
de ännu inte är laserskannade.
hovsmännens beräkningar.
Svensk karta möjlig – om geodata blir fria
stora kartor över områden på 3 gånger 3 kilometer. För den finska
kan komma att få samma karttjänst över Sverige. Knäckfrågan
Det som skulle tagit åtta år att göra för en dator, klarade de 100
– att göra kartmaterialet för hand – ha tagit 3 500 år, enligt upp-
Programvaran har med laserskanningsdata tagit fram kvadrat-
kartan har det handlat om i storleksordningen 35 000 rutor som
sedan passats ihop.
–För att få det sömlöst och snyggt, utan skarvar mellan rutor-
na, så behöver vi lite överlapp. Det gör att det blir lite knepigare
att göra den här körningen för allt måste komma i en sekvens. Så
det är lite pill, berättar Mats Troeng.
Det tog tre, fyra veckor att göra körningen och den 1 december
lanserades karttjänsten för allmänheten. För att inte få en för
stor belastning på servern valde upphovsmännen att gå ut i min-
dre skala och marknadsförde tjänsten på sociala medier. Nyheten plockades snart upp av både orienteringsintresserade och av
medier. Bland annat så har finska motsvarigheten till Veckans
Affärer berättat om MapAnt.
Inspirerande grundmaterial
–Det här är ju något som har lite wow-faktor. För oss som är
kartnördar är det fantastiskt men det har också spridit sig långt
Gränssnittet nr 1/2017
De enstaka områden som karttjänsten inte täcker beror på att
Den givna frågan blir förstås när Troeng och Svensk tror att vi
är när nödvändiga svenska geodata släpps fria.
–Det är det som det hänger på. Annars finns det ingen direkt
skillnad, det är absolut möjligt att få till hela Sverige och släppa
på samma sätt, säger Joakim Svensk.
–Hela Finland tog ju inte mer än två månader från att vi bör-
jade titta på det och mycket kan återanvändas. Det är licensgrejen som är det stora.
Eftersom insamlingen och tillhandahållandet av data är skat-
tefinansierade i Finland har de aldrig haft en tanke på att ta
betalt för tjänsten.
Det började som sagt som en galen idé – omöjlig att motstå för
de tre orienteringsintresserade innovatörerna. ●
Är du intresserad av
utforska MapAnt? Karttjänsten hittar du på
http://www.mapant.fi/.
19
Jordens
förändringar
bevakas från
rymden
Copernicus är världens största enskilda jordobservationsprogram, en gemensam satsning
från EU, European Space Agency (ESA) och deras
respektive medlemsländer. Programmet koordineras och förvaltas av Europeiska kommissionen. I Sverige samverkar Lantmäteriet och
sexton andra myndigheter med Rymdstyrelsen, som är huvudansvarig, för att möjliggöra
programmet.
TEXT Martin
Hofvenstam
Photo: ESA
Sentinel-2 registrerar förändringar i vegetationen och
markanvändningen för Copernicus räkning. Informationen kan också användas för att ge information om
föroreningar i sjöar och kustområden. Bilder på
översvämningar, vulkanutbrott och jordskred är till
hjälp när naturkatastrofer ska hanteras.
▻ ▻ ▻
Gränssnittet nr 1/2017
20
Satellitbilden Sverige i färg: Satellitbilden visar Siljansringen I Dalarna, den krater som bildades då en meteorit
slog ned och träffade jordens yta. Bilden har satts samman av data som samlats in från Sentinel -1A vi tre olika
tillfällen under 2015. Dessa representeras av olika färger:
rött 7 februari, grönt 15 mars och blått 27 mars.
Photo: ESA
▻
– Det är en satsning där Lantmäteriet har en viktig roll att spela.
Inte minst för att vi bidrar med referensdata, en grundförut-
sättning för att programmet ska resultera i användbara produkter och tjänster, säger Eva Uggla som tillsammans med Thomas
Karlsen representerar Lantmäteriet i samverkansgruppen.
ESA ansvarar för utveckling och förvaltning av infrastrukturen
för jordobservation. Ett antal olika organisationer ansvarar i
Redan använt i skarpt läge
Exempel på globala miljöhot Copernicus som följer är ökenutbredning, iskartering för isbrytartjänster, luft- och vattenföro-
reningar vid utsläpp och förändringar av vegetation. Data är
öppna och kostnadsfria för alla, likaså de tjänster man erbjuder.
Och Copernicus har redan varit till nytta, berättar Thomas
sin tur för att ta fram programmets olika tematiska tjänster
Karlsen.
satellitdata och mätningar samt modeller baserade på denna
beredskap katastrofhanteringstjänsten i samband med över-
Den användaranpassade informationen i tjänsterna bygger på
information.
Ett utpekat område är att kartlägga konsekvenserna av ett för-
ändrat klimat. Copernicus ska också användas i säkerhetsarbete vid exempelvis naturkatastrofer. I första hand ska det mate-
rial som genereras användas för att förutse risker, minska
skadeverkningarna och underlätta planering av humanitära
åtgärder. Detta kan vid behov ske med millimeterprecision i
form av en tjänst som visar jordytans rörelser
– Även om man med tillämpningar av olika tjänster kan mäta
jordrörelserna med hög precision gäller det dock inte alla data.
Den rumsliga upplösningen satelliten i sig ger är i regel betydligt grövre. Det kan variera beroende på vilken satellit eller
tjänst som används, säger Eva Uggla och tillägger:
– De data som Copernicus tillhandahåller ska gå att kombine-
ra med mängder av data som redan finns tillgängliga, bland annat här på Lantmäteriet.
Gränssnittet nr 1/2017
– Bland annat utnyttjade Myndigheten för samhällsskydd och
svämningar i Småland år 2012. Vid skogsbranden i Västman-
land 2014 kunde Copernicus även leverera referens- och konturkartor för att understödja släckningsarbetet, säger han.
Ett annat exempel på global användning är när en av pro-
grammets satelliter under fjolåret lokaliserade en oljefläck i
östra Medelhavet i samband med sökandet efter ett försvunnet
Egyptair-plan.
En egen satellitfamilj
Programmet har en egen grupp av satelliter kallade Sentinels,
för att möta de operativa behoven. De flesta av dem går på låg
höjd, runt 1 000 kilometer från markytan. Ett varv runt jorden
tar drygt en och en halv timme, och för varje varv flyttar sig
banan ett stycke åt väster tills satelliten efter två dygn åter flyger över utgångsläget.
– Copernicus använder sig av befintliga satelliter, men fram-
21
Satellitbild över Stavanger I Norge
Photo: ESA
förallt av dessa Sentinelsatelliter som specialanpassats för de
olika uppdragen och skickas upp i ”familjer”. I Sverige bevakar
Rymdstyrelsen de Sentinelsatelliter som är mest relevanta för
oss. Det handlar i huvudsak om förändringar vad gäller vegetation, vatten och atmosfär, säger Thomas Karlsen.
Inget slutdatum
Copernicus har inget slutdatum, och de satelliter som används
idag kommer att kompletteras och vid behov bytas ut.
– Det är ett mycket ambitiöst program och eftersom nya behov
uppstår kontinuerligt och teknikutvecklingen går framåt finns
heller inget datum Copernicus går i mål och är ”slutfört”, konstaterar Eva Uggla. ●
Stockholm: Stockholm syns som ett kluster av
gula radarreflexer i den nedre delen av bilden,
som tagits från Sentinel-1A.
Gränssnittet nr 1/2017
22
Gaia kartlägger
Vinterg
Gränssnittet nr 1/2017
23
I tre år har satelliten Gaia tagit
fotografier av rymden. Dessa
används nu för att skapa en 3Dkarta över Vintergatan. Astronomen Lennart Lindegren har
en nyckelroll i karteringen.
TEXT OCH FOTO
Jonatan Jacobson
gatan
Lennart Lindegren betraktar en
gammal karta över Vintergatan.
▻ ▻ ▻
Gränssnittet nr 1/2017
24
▻
Satellitprojektet Gaia initierades 1993
center utanför Madrid där en kraftfull
der stjärnor med fullständig informa-
nen, ESA, med målet att ta flera miljar-
nen. Tillsammans med kollegorna Da-
mentation
Astronomer använder bilderna för att
tutionen för astronomi och teoretisk
galax. Den 19 december 2013 sköts Gaia
elroll i framtagandet av den nya kartan
omkring 60 miljarder observationer.
tar med att skapa enorma ekvationssys-
nomi vid Lunds universitet och har ar-
flera miljarder observationer och skapa
– Innan dess jobbade jag med Gaias
stjärnor. Med Gaia kan forskarna mäta
lig känsla nu när vi kan skörda frukter-
na där varje vinkel blir till en ekvation i
jektet, säger Lennart Lindegren.
mellan stjärnorna görs ett triangule-
för all astronomisk forskning. Satelli-
kilometer från jorden på motsatt sida
stjärnor som referenspunkter. De ma-
sentals nya planetsystem. Vi hoppas
två teleskop som är riktade åt olika
ESA:s datorcenter utanför Madrid.
himlen roterar den långsamt runt sin
geodeter har gjort på jorden i hundra-
skopen är anslutna till den största ka-
praktiken blir det besvärligt eftersom
rymden. Kamerans bildsensor är en
nart Lindegren.
lösning på nästan en miljard pixlar.
Karta med en miljard stjärnor
formation om stjärnornas position och
första versionen av rymdkartan som to-
av den Europeiska rymdorganisatio-
datoranläggning processar informatio-
der högupplösta bilder av Vintergatan.
vid Hobbs och Paul McMillan vid insti-
göra en tredimensionell karta över vår
fysik spelar Lennart Lindegren en nyck-
upp och sedan dess har satelliten gjort
över Vintergatan. Lundagruppen arbe-
Lennart Lindegren är professor i astro-
tem, som krävs för att länka samman
betat med projektet sedan starten.
koordinatsystem
föregångare Hipparcos. Det är en trev-
ett stort antal vinklar mellan stjärnor-
na efter att ha arbetat så länge med pro-
systemet. För att bestämma avståndet
Gaia är placerad ungefär 1,5 miljoner
ringsarbete med ungefär tio miljoner
från solen. Satelliten är utrustad med
tematiska beräkningarna genomförs i
håll. För att kunna läsa av hela stjärn-
– Det påminner om det arbete som
Vintergatans
egen axel, ett varv tar sex timmar. Tele-
tals år. Det är i princip enkelt men i
meran som någonsin har använts i
det är så stora datamängder, säger Len-
halv kvadratmeter stor och ger en uppHuvudsyftet med projektet är att få in-
I september 2016 offentliggjordes den
avstånd till varandra samt hur de rör på
talt innehåller en miljard stjärnor. För
sig. Eftersom observationer från tele-
skop på jorden störs av atmosfären används en satellit som möjliggör mer
noggranna forskningsresultat.
– Problemet för oss astronomer är att vi
i regel har saknat stjärnhimlens djupdimension. Det är också svårt att mäta
stjärnornas rörelse från jorden. I rymden kan Gaia göra tillräckligt noggranna mätningar för att vi ska få bra information om både djup och rörelse, säger
Lennart Lindegren.
cirka två miljoner av dessa stjärnor
finns det information om position, av-
stånd, rörelser och ljusstyrka. Tack
vare informationen om stjärnornas av-
stånd till varandra kan astronomer vid
Uppsala universitet arbeta med att av-
göra stjärnornas verkliga utstrålning.
På så sätt kan forskarna också bedöma
stjärnornas ålder, en viktig pusselbit
för att kunna förstå Vintergatans historia.
– Det har varit ett stort intresse kring
handlar
inte
bara
om
stjärnor. Satelliten samlar även in information om asteroider, mörk materia
och så kallade exoplaneter, det vill säga
planeter som befinner sig utanför vårt
eget solsystem. Nasa:s Keplerteleskop
har under 2000-talet hittat tusentals
nya exoplaneter men då handlar det
främst om planeter som ligger närmare
stjärnorna. Gaia är bättre lämpad för
att lokalisera planeter som befinner sig
längre ut och kan därmed ge en mer representativ bild över planetsystemen.
– Gaias observationer är en basresurs
ten kommer antagligen att hitta tiotuockså få veta mer om mörk materia och
hur den är utspridd, säger Lennart Lindegren.
Hoppas på stora upptäckter
Det har redan publicerats flera veten-
skapliga artiklar baserade på informa-
tionen från Gaia men enligt Lennart
Lindegren har de mestadels bekräftat
tidigare känd forskning. Han tror att de
stora upptäckterna kommer i takt med
att datamängden blir större och mer detaljerad. Gaia styrs med hjälp av kvävgas och när den tar slut kan satelliten
inte rotera och blir därmed oanvändbar. Förhoppningen är att Gaia ska fort-
sätta skicka kvalitativa data till astronomerna i ytterligare sex till sju år.
Vilken betydelse som kartan kommer
att få för vår framtida förståelse av Vin-
tergatan och rymden i stort är svårt att
sia om men Lennart Lindegren tror att
det finns potential för stora upptäckter
i framtiden.
– Genom att studera stjärnornas rörel-
kartan i forskarvärlden men än så länge
ser hoppas vi kunna identifiera de ur-
Varje dag skickar satelliten runt 40 gi-
grann som slutversionen kommer att
dades ur. Jag tror att kartan i bästa fall
har packats upp och undersökts i tyska
Målet är nämligen att den färdiga
Skapar koordinatsystem
Gränssnittet nr 1/2017
över
tion om varje stjärna. Men Gaias doku-
är den ofullständig och inte alls så nog-
gabyte data till jorden. Efter att filerna
bli, säger Lennart Lindegren.
Darmstadt skickas de vidare till ESA:s
kartan ska innehålla minst två miljar-
sprungliga objekt som Vintergatan bil-
kan ändra hela vår uppfattning om Vintergatans uppkomst och historia, säger
Lennart Lindegren. ●
Nu arbetar
Lennart Lindegren
med att förbereda
nästa omgång
data från Gaia som
ska släppas senare
i år.
Observationer från
teleskop på jorden
störs av
atmosfären.
Därför upplevs det
som att stjärnorna
”flimrar”. Arkivbild.
Så här ser den första
kartan av
Vintergatan ut.
BILD: ESA
Lennart Lindegren
ingick i gruppen av
astronomer som
arbetade fram förslaget
om Gaia som
presenterades för ESA.
25
Gränssnittet nr 1/2017
26
Notiser
Illustration Brandreality
”Sveriges skogar bör
laserskannas”
Samhället tjänar på öppna data
En forskningrapport om de samhällsekonomiska effekterna av öppna geodata
visar att samhället skulle tjäna på att statliga myndigheter och kommuner slutar
ta betalt för kartor och geografisk information. Byggherrar, entreprenörer, samhällsplanerare och andra skulle få fri tillgång till aktuella data av hög kvalitet och
studien pekar mot en samhällsvinst i storleksordningen 200-400 miljoner per år,
med kostnaderna för att framställa kartinformationen borträknade. I rapporten
påvisas också stor potential inom både effektivisering och innovation, vilket kan
ge ytterligare stora samhällsvinster.
Forskningsstudien, som har genomförts på Handelshögskolan i Stockholm, har
finansierats av Vinnova och Lantmäteriet. Rapporten heter ”Ekonomiska effekter av tillgängliggörande av offentliga geodata som öppna data.”
Gränssnittet nr 1/2017
Lantmäteriet har sedan 2009 laserskannat
Sverige från flygplan. Data från skanningen
har bland annat visat sig vara väldigt användbara inom skogsnäringen.
Sedan något år finns rikstäckande analysoch planeringsunderlag - skogliga grunddata
– tillgängliga i form av olika kartor. Eftersom
som skogen växer behöver kartorna uppdateras löpande. Därför behöver en nationell laserskanning genomföras regelbundet. Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, SLU, Skogforsk och
representanter för skogsbruket diskuterar
förutsättningarna för detta.
Samtliga aktörer bedömer att staten bör
hålla samman arbetet och säkerställa en finansiering, så att de data som tas fram blir
öppna data som kan vara digitalt tillgängliga
för alla, från mindre skogsägare till myndigheter och andra samhällssektorer. Då kan de
också utgöra en bas för digitalisering. Målet
är att få till stånd en ny laserskanning från
och med 2018.
27
Snart full koll på
Sveriges vattenflöden
Hydrografi handlar om mätning och
kartläggning av vattenområden, vattenrörelser och strömmar. Kunskap som kan vara av
stor vikt vid till exempel översvämningar eller
miljöolyckor. Sedan 2010 arbetar Lantmäteriet tillsammans med SMHI med att knyta
ihop våra svenska sjöar och vattendrag i
projektet Hydrografi i nätverk. Nu är drygt
halva Sverige klart. Planen är att det ska
finnas ett rikstäckande nätverk klart under
första halvåret 2018.
– För att göra det mer begripligt kan man
jämföra med ett vägnät. Det handlar om att
förstå hur och i vilken riktning vattnet rör sig,
säger Karin Mossberg, Lantmäteriet, som är
projektledare.
Lantmäteriet har innan projektet endast
kunnat visa vattendrag och sjöar som linjer
och ytor, vilket inte varit användbart i
vattenarbete. Men så är alltså inte längre
fallet.
– I projektet har vi nu en databas i skala
1:10 000, där vi kan koppla på information
som rinnhastigheter, fallhöjd, avrinningsområden och utsläppspunkter, säger Bernt
Samuelsson, SMHI.
– När allt är klart ska den här grundläggande databasen kunna kopplas till andra
databaser för att bidra till bättre vattenförvaltning, kris- och beredskapsarbete och
klimatanpassning. Du klickar på ett
vattendrag och får tillgång till mängder av
information om det.
FOTO Natasja
Kamenjasevic
Gränssnittet nr 1/2017
28
Kartskatt i världsklass visar spåren
– Att tolka kartorna och förstå vad de berättar är drivkraften i min forskning. Det säger Olof Karsvall, fil.mag i
datavetenskap samt fil.kand i kulturgeografi vid Sveriges
lantbruksuniversitet. Gränssnittet träffade honom för en
intervju som tog sitt avstamp i senmedeltidens pesthärjningar för att sedan avslutas i digitaliseringens tidsera.
TEXT Eva-Lena
Hed
FOTO
Micael Engström
av senmedeltidens
pesthärjningar
Olof Karsvall
Gränssnittet nr 1/2017
29
Olof Karsvall
Under 2001 startades ett forskningsprojekt i syfte att skanna och registrera de
äldsta storskaliga kartorna över byar
och gårdar i Sverige. Dessa kartor upprättades så tidigt som vid 1600-talets
mitt, och projektets syfte var att göra
materialet än mer tillgängligt för
forskningen. Olof Karsvall arbetade i
projektet under fem år och började under den tiden att intressera sig för be-
greppet utjordar som fanns med som
beteckning på flera kartor. Var utjord
och ödegård olika begrepp på samma
fenomen? Utjordarna bildade egna
fastigheter, men var obebyggda, vad
berodde detta på? Frågorna resulterade
i doktorsavhandlingen ”Utjordar och
ödegårdar” som tog Olof sex år att slutföra.
Redan under Gustavs Vasas tid (1500-
tal)påbörjades registrering av jord i
Sverige. Dessa så kallade jordeböcker är
förlagan till vår tids fastighetsbildning. Det faktum att vi har en obruten
tradition av att registrera fastigheter
och dessutom hållit ett centralt regis-
ter har varit en förutsättning för det
arbete som Olof Karsvall utfört i sin
doktorsavhandling.
Pesten dödade många
Efter att ha spårat 1600-talskartorna
och dess registrerade utjordar tillbaka
till Vasatidens jordeböcker så kunde
tillgängligt för forskare såväl som för
ningar dödade många människor och
leder Olof ett projekt med arbetsnam-
han se att senmedeltidens pesthärj-
lämnade gårdar övergivna, vilka betecknades ödegårdar i det tidiga käll-
materialet. Fastigheter som århundra-
den senare finns med på lantmäterikartorna i form av utjordar.
Slutsatsen av det forskningsarbete
allmänheten är prioriterat. I nuläget
net TORA (topografiskt register på Riksarkivet). Inom ramen för detta projekt
kommer man att skapa register över
byar och gårdar i Sverige från medeltid
fram till 1800-talet.
TORA lanseras under 2017 och ger an-
som gjordes visar att pestens härjning-
vändaren större möjligheter att med en
da gårdar och i vissa fall hela byar. Att
finns för en viss plats. Förutom arkiv i
ar var omfattande och drabbade enskildetta fler hundra år senare fortfarande
syns i våra kartor är ett tecken på att
återhämtningen tog lång tid.
För delar av landet är det fortfarande
oklart hur många gårdar som ödelades
under senmedeltiden. Olof Karsvall
hoppas kunna fortsätta jämföra 1600-ta-
kartsökning se vilka källmaterial som
Riksarkivet ingår information från
bland annat Kungliga biblioteket och
Institutet för språk och folkminnen.
Den historiska byn är den gemensam-
ma nämnaren, och framöver kan flera
databaser ansluta sig till TORA.
Många källmaterial är idag digitalise-
lets lantmäterikartor med äldre källma-
rade. Vad projektet vill främja är att
över ödeläggelsens storlek i Sverige.
cerade på ett öppet och länkat sätt för
terial för att om möjligt kasta mer ljus
Mer tillgängligt arkiv
‒ Min doktorsavhandling hade inte va-
dessa kunskapsbanker också blir publi-
att förbättra sökmöjligheterna och för
att forskningen ska kunna dra full nytta av dessa källmaterial. ●
rit möjlig utan tillgång till Riksarkivets
samlingar berättar Olof Karsvall.
Dokument i arkivet kan spåras så långt
tillbaka som 1100-talet, och här finns
inte mindre än 12 000 kartor enbart
från 1630-1655 att botanisera bland.
Att digitalisera information i syfte att
göra Riksarkivets material ännu mer
Gränssnittet nr 1/2017
Webbplatsen Stockholmskällan berättar om stadens historia med
hjälp av 30 000 kartor, bilder, filmer, dokument och föremål.
– Det är ovanligt att samla så mycket material om en stad på ett och
samma ställe, säger samordnaren Samuel Branting.
TEXT
Carina Järvenhag
Unik källa till
kunskap
Det är lätt att förlora sig i Stockholmskällan. Här finns allt du
någonsin har velat veta om Stockholm och dess invånare. Det
går att söka på olika teman, till exempel brott och straff, ta
fram all tillgänglig information om en särskild plats eller jämföra kartor från olika perioder.
– Det är en av de allra mest populära funktionerna. Genom att
lägga två kartor intill varandra kan man följa hur staden har
förändrats över tid. Under året kommer vi att restaurera kar-
torna så att upplösningen blir ännu bättre. Vi hoppas också få
in fler moderna kartor. De vi har i dag sträcker sig från 1625
fram till början av 1900-talet, säger Samuel Branting.
Alldeles innan jul lanserades Stockholmskällans nya mobil-
anpassade webbplats. En nyhet är att flertalet foton nu förses
med en geotag – en geografisk markering över platsen där bilden togs.
– Den nya funktionen ”Visa vad som finns nära mig” gör att
man kan söka material utifrån platsen där man befinner sig.
Man kan alltså få en historielektion medan man promenerar
omkring i staden, säger Samuel Branting.
Gränssnittet nr 1/2017
Personlig vinkel
Han och de övriga i redaktionen för Stockholmskällan är flitigt
ute och föreläser i skolorna, eftersom det är den primära mål-
gruppen. Speciellt med Stockholmskällan är att man kommer
mycket nära människor som har varit döda i flera hundra år.
– Inte minst för yngre personer är det viktigt med en personlig
vinkel. Här kan du till exempel följa en skilsmässa från 1700-ta-
let och läsa vad båda parterna tyckte. Du kan se exakt var de
bodde med hjälp av en karta och sedan jämföra hur platsen har
förändrats fram till i dag. Eller som en gymnasielev uttryckte
saken, ”det är historia på riktigt”!
Samuel Branting tycker att kartorna får ett nytt liv i samspelet
med annat material, som filmer, foton och skriftliga dokument.
– Man kan säga att vi befolkar kartorna när vi sammanför dem
med annat material. Det går också jättebra att förklara källkritik genom kartor. Du kan ställa frågan om kartan är original
eller en kopia. Vem som är upphovsmannen och vilket som är
syftet, säger Samuel Branting och klickar sig fram till en dansk
FOTO Natasja Kamenjasevic
30
FOTO Natasja Kamenjasevic
spionkarta från 1640-talet för att visa vad han menar.
– Det här är en karta gjord efter svenska förlagor och troligen
31
Kort om Stockholmskällan:
inte på plats, eftersom stadsplanen som visas ännu inte var ge-
• Drivs av Stockholms stad, som ett samarbete mellan Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket och utbildningsförvaltningen.
• Samarbetspartner är också Kungliga biblioteket, Stockholms företagsminnen, Spårvägsmuseet, Riksarkivet och
The Unstraight museum.
• Har 2 000 unika besökare om dagen.
• Kartmaterialet består av cirka 700 kartor från Stadsarkivet.
• Det går att följa Stockholmskällan bland annat på Facebook
och Instagram.
nomförd vid den här tiden. Däremot är alla större och strate-
giska byggnader beskrivna på danska. Det är ett bra exempel på
hur en historisk karta berättar så mycket mer om sin samtid än
enbart geografiska data.
Vill nå ut brett
En ambition med Stockholmskällan är att det ska vara enkelt
för allmänheten att använda det historiska materialet, till exempel finns det alltid med information om hur kartan
eller bilden får användas utifrån upphovsrättslagen.
– Alla ska kunna ta del av Stockholms historia. I dag är
vi väldigt aktiva på Facebook och Instagram, men vi
kommer att jobba ännu mer aktivt med sociala medier.
Det är ett sätt att nå ut brett och göra människor ny-
fikna på vårt material. Kanske är inte folklig rätt ord,
men vi hoppas åtminstone kunna göra Stockholmskällan folkkär. ●
Alla ska kunna ta del av Stockholms
historia, säger Samuel Branting.
FOTO Carina
Järvenhag
Gränssnittet nr 1/2017
32
En karta på
väggen
Nu har kartorna tagit klivet in i designvärlden. Alla vill pryda
vardagsrumsväggen med sin älskade by eller förort. För Stina
Hagström, som designar svartvita kartor över Stockholms södra
förorter, är det just kärleken till hemorten som är drivkraften.
TEXT och FOTO
Kristin Mörk
– trendig inredningsdetalj
Designern Stina Hagström bor i en 30-talsvilla i Stockholmsför-
orten Tallkrogen. För drygt ett år sedan ville hon hitta något
fint att sätta på köksväggen och det var då hon kom fram till att
en karta över den egna hemorten skulle vara trevligt.
– Det fanns ingen karta över en så avgränsad plats som Tallkrogen och därför bestämde jag mig för att designa min egen.
Hon lade upp sin karta på Facebook och ryktet spred sig snabbt. Många ville köpa ett
exemplar, eller frågade om hon inte kunde
göra en karta över just deras ort. Det ledde
till att hon började designa kartor även över
andra områden i Enskede och Farsta.
Kartorna är svartvita och enkla i sitt ut-
tryck. Stina Hagström menar att de i första
hand ska betraktas som designprodukter,
men det har även varit viktigt för henne att
hus och gjort egna symboler för vattendrag, kyrkor och skogs-
Gränssnittet nr 1/2017
– Det första kunderna tittar efter är om deras eget hus syns.
Därför har det varit viktigt att uppdatera kartorna regelbundet.
Inget får fattas.
Stina har använt sig av information från både kartor, flygbil-
– Jag tycker att det
är roligast att sälja
direkt till kund
eftersom jag då får
höra deras
berättelser.
få med relevant information. Till exempel har hon ritat ut alla
partier.
”Allt måste bli rätt”
der och egna besök i området. Att välja var
gränserna mellan olika områden ska dras
har varit svårt och krävt en del research, berättar hon.
– Jag har upptäckt att det är viktigt för
mina kunder att allt blir rätt. Många är väldigt engagerade och hör av sig direkt om de
upptäcker något fel. Ibland är uppgifterna
på kartor och flygbilder ofullständiga, och
då måste jag åka ut för att skapa mig en bild
av hur det ser ut på platsen.
Kunderna är allt från den trendiga killen i
25-årsåldern till det 80-åriga paret som bott
hela sina vuxna liv i samma bostadsområde. Flera har velat
köpa en karta som minne när de flyttat från orten, och kartorna
har därför hamnat i både USA och Australien.
33
Stina Hagström har
bott i Tallkrogen i 25 år
och hennes kärlek till
orten avgjorde valet av
kartmotiv.
Från början var inte tanken att
designa kartor till andra, men
nu är kartorna den mest
lönsamma nischen i Stina
Hagströms designföretag.
▻ ▻ ▻
Gränssnittet nr 1/2017
34
▻
– Jag tycker att det är roligast att sälja direkt till kund eftersom
jag då får höra deras berättelser. Många har berättat historier
om orten och jag har fått lära mig mycket som jag inte visste
innan.
Behov att knyta an till en plats
Stina Hagström tror att karttrenden kommer att hålla i sig ett
bra tag till. I dag finns det många designföretag som erbjuder
liknande produkter, allt från enkla kartor med bara huvudga-
torna inritade till mer detaljerade. Och den som bor långt utanför storstadsregionen behöver inte heller gå lottlös – färdigdesignade grafiska kartplanscher finns över allt från Sjöbo till
Haparanda. Det har även dykt upp avancerade tjänster som
Mapiful där kunden själv kan välja plats och design till sin egna
svartvita karta.
Att vi vill sätta vår hemort på väggen är naturligt och säger
något om oss själva. Det menar Igor Knez, professor i psykologi
vid Högskolan i Gävle. Han forskar om platsernas betydelse för
vår identitet och är inte förvånad över att kartorna blivit så populära.
– Estetiken är viktig, men kartorna tillfredsställer även vårt
mycket grundläggande behov av att knyta an till en plats. Genom att hänga dem på väggen kan vi även manifestera en till-
hörighet, det blir lite samma effekt som att sätta på sig en tröja
med favoritbandet. ●
Stina Hagström har bott i Tallkrogen i 25 år
och hennes kärlek till orten avgjorde valet
av kartmotiv.
Gatunäten bildar dekorativa
mönster som passar bra på
väggen.
Några av kartorna får en
personlig signatur.
Gränssnittet nr 1/2017
35
När Stephen Lund
började på sin största
teckning svängde han
fel efter fyra mil och
fick börja om från
början.
Stephen tecknar
med sin cykel
Navigation och kreativitet
kombineras i kanadensaren Stephen Lunds hobby.
På sin gps-utrustade cykel
skapar han gigantiska
teckningar utifrån staden
Victorias gatunät.
TEXT
Jonatan Jacobson
▻ ▻ ▻
Gränssnittet nr 1/2017
36
1
1. Stephen Lund har även gjort
GPS-teckningar i städerna Calgary
och Ottawa. FOTO:Privat
2.Drottningen Victoria har en egen
högtidsdag i Kanada och fick
därför sitt porträtt tecknat i
gatunätet.
3. Teckningen med den giraffridande mannen höll på att
saboteras av ett oväntat
vägarbete.
▻
Stephen Lund är bosatt i den kanadensiska staden Victoria där
helt enkelt i stadskartans gatunät. Bland bilderna på bloggen
skribent. En stor del av sin fritid ägnar han åt motionsträning
till porträtt av den brittiska drottningen Victoria.
han bland annat arbetar som varumärkesstrateg och frilanspå cykelsadeln. 2014 köpte han ett gps-system som dokumente-
finns allt från trollkarlen Gandalf, skräcködlor och söta giraffer
– Bilderna finns redan där på kartan, det gäller bara att hitta
rar cykelsträckorna med röda stråk på kartan. Han insåg snabbt
dem. Efter att jag markerade alla huvudvägarna började moti-
göra träningen roligare. Efter att noggrant studerat Victorias
himlen, säger Stephen Lund.
att tekniken hade en ”kreativ potential” som kunde bidra till att
stadskarta gav han sig på nyårsdagen 2015 ut på en cykelrutt
ven poppa upp. Det är ungefär som att se bilder bland moln på
Den hittills största gps-teckningen som han gjort föreställer
som formade hälsningen ”Happy 2015”. Det blev startskottet för
karaktären Michelangelo i serien Teenage Mutant Ninja Turt-
teckningar som publicerats på den egna bloggen.
är inte det första misslyckade försöket inräknat.
Stephen Lunds nya hobby och sedan dess har han gjort 135 gps-
– Gps-teckningarna har gjort att jag har utforskat många
les. För att göra den krävdes en cykeltur på 183 kilometer och då
– Det gäller att planera rutterna noggrant eftersom en gps inte
okända vägar och tecknandet har motiverat mig att cykla myck-
är utrustad med ett suddgummi. Om jag gör ett enda misstag
phen Lund.
Lund.
et längre sträckor. Det är helt enkelt väldigt roligt, säger Ste-
längs vägen är det bara att börja från början igen, säger Stephen
Planerar noggrant
Har skapat en trend
Han förfinade snabbt sin teckningsteknik och bilderna blev
Idag har gps-tecknandet blivit en internationell trend i cykel-
både större och mer detaljerade. Motiven hittar Stephen Lund
Gränssnittet nr 1/2017
världen där Stephen Lund med sitt stora engagemang betraktas
37
2
3
som något av en förgrundsgestalt. När han startade sin blogg
hade han ingen aning om att intresset från omvärlden skulle
bli så stort. Stephen Lund har därför nyligen skrivit boken ”Just
Do(odle) It: The Definitive ’How To’ for Aspiring GPS Artists” som kommer
ut senare i år. Förhoppningen är att den ska få fler att börja
teckna med gps:en.
– Det mest givande är när jag får teckningar och mejl från föl-
jare som säger ’du har inspirerat mig till att göra ett försök’, säger Stephen Lund. ●
FAKTA:
På Stephens Lunds blogg finns
hans teckningar samlade:
https://gpsdoodles.com
Gränssnittet nr 1/2017
38
TÄVLING
I Sverige ansvarar Lantmäteriet för vilken plats som heter vad. Vi fastställer ortnamn i
fastighetsregistret, kartor och databaser, och ger råd i ortnamnsfrågor till kommuner,
myndigheter och privatpersoner.
Det finns gott om vackra, lustiga och ovanliga ortnamn både i Sverige och resten av
världen. Här har vi listat fyra riktiga ortnamn – och ett påhittat. Para ihop de riktiga
ortnamnen med rätt beskrivning – du hittar dem både i och utanför Sveriges gränser.
Skicka in till oss, och delta i vår tävling!
1) Elba
2) 1770
3) Batman
4) Rambo
5) Fridolina
A) Den här skogsbeklädda men populära platsen finns till havs. Området är ett naturreservat med
klippor där badgäster trivs.
B) I den här tätorten bor närmare 350 000 invånare, nära en berömd flod med bördiga odlingslandskap. Här utvinns en dyrbar råvara.
C) Den här platsen erbjuder varma vintrar och somrar. Den upptäcktes av en berömd sjöfarare och
är numera ett nationellt minnesmärke.
C) Här har vi en by i en kommun som bland annat är berömd för ett stort timrat hus, tillverkning
av lyftkranar och redskap till entreprenadbranschen. Vad heter byn utanför tätorten?
S VA R
Skicka in ditt svar till Gränssnittets redaktion:
Lantmäteriet, 801 82 Gävle
Märk kuvertet med ”Tävling 1/2017”.
Du kan även skicka svar till vår maillåda:
[email protected]
De tre först öppnade rätta svaren belönas med
en två biochekar vardera.
Vi vill ha ditt svar senast
den 14 april.
ADRESS
Vinnare i tävlingen nr 4/2016
Rätt svar: 1. Jularbo, 2. Jultorp,
Mattias Eliasson, Regnvägen 55, 976 32 Luleå
3. Tomteboda, 4. Stjärnsund
Karin Eriksson, Ängevägen 12 B, 834 32 Brunflo
Agneta Claesson, Södra Ligården 92, 425 30 Hisings Kärra
Gränssnittet nr 1/2017
Grattis! Biocheckar kommer med posten.
39
Annette Torensjö, Institutet för språk och folkminnen
Att hitta rätt är livsviktigt – och våra ortnamn hjälper oss att göra
det i många situationer. Vi har skapat ortnamn så långt vi kan
minnas och de har berättat om platsen, hur det sett ut, om den haft
någon särskild funktion eller om det har bott någon där. Allt för
att effektivisera kommunikation människor emellan.
30 år i ortnamnens tjänst
Att någon gång begrunda sina gärningar kanske låter lite
siella eller politiska intressen som inte beaktar eller förstår god
pretentiöst, men det handlar om att stanna till och med
ortnamnssed. Att få en gemensam bild av vad god ortnamnssed
eftertanke göra en betraktelse av sakernas tillstånd, att
innebär har varit en av våra stora uppgifter och här har våra
medvetet tänka på hur vi arbetat inom ortnamnsverk-
utbildningsdagar för kommunerna varit viktiga. Vi har båda ett
samheten kan vara värt några minuter. Häng med.
ansvar för att namnskicket bär kontinuitet och kvalitet. Vi har
Jag började arbeta vid Lantmäteriverkets ortnamnsfunktion
ägnat oss åt utbildning och kunskapsspridning i många olika
1987. Jag fick genast börja arbeta med beslut i olika traktnamns-
media och här vill jag framhålla Gränssnittet, jag är överväl-
frågor och mitt första beslut handlade om en stavningsfråga
digad av vilken respons mina korta inlägg har haft och jag vill
av ett småländskt traktnamn, det kändes som hemmaplan.
tro att de bidragit till en medvetenhet om ortnamnen, deras
Vi arbetade byråkratiskt (tänk på att detta är grunden för vår
ursprung och roll.
demokrati) och jag har alltid varit stolt att ha blivit upplärd av en
av de främsta inom det området, Olle Millgård. Det var en upp-
Vid bomässan i Gävle 1988 satsade Lantmäteriverket lite extra
levelse med den första föredragningen hos honom, han tittade
på ortnamnen och vi fick ta fram en Sverigekarta med
på varje detalj och mitt utkast var fyllt med röda markeringar
ortnamnstolkningar – vilken succé. Tidigare hade det varit
och kommentarer, när jag visade upp det för en kollega sa han
blommor, djur och kungligheter som fått pryda marginalerna,
kort: Det gick ju bra.
nu var det Bo Bergströms eminenta illustrationer av ortnamnsefterleder. Kartan sålde slut ganska snart och det händer att
Olle var Ortnamnsrådets förste ordförande och Leif Nilsson dess
jag fortfarande får frågor om kartan finns kvar. 1991 startades
sekreterare (som jag också efterträdde). Rådet hade inrättats
serien Ortnamn och namnvård. Det första numret ägnades åt
1985 som resultatet av en statlig utredning och kom att bli det
fastighetsregistrets ortnamn, det var intressant och givande att
sammanhang i vilket den moderna ortnamnsvården formades.
arbeta med den och jag hoppas att den fortfarande används. Nu
Rådet initierade många och viktiga frågor för ortnamnen och
är en reviderad utgåva av nr 6, Ortnamnsrådets handledning i
det var också där vi formerade den goda samverkan som finns
namnvård aktuell och den är självklart seriens kioskvältare!
idag. Rådet har än idag inga beslutsbefogenheter, men arbetar
bland annat med att uttala sig i olika principiella frågor och gör
Den 1 juli 2000 fick vi en hänsynsparagraf God ortnamnssed i
det med framgång.
Kulturmiljölagen. Det är inte alla paragrafer som får ett eget
namn! Med den som grund kan vi arbeta med en aktiv namn-
Det har stormat många gånger under dessa år och utgången
vård i samhället och det ger oss en god utgångspunkt för alla de
har varit olika. Vi har ur ett ortnamnsperspektiv lyckats få
diskussioner som förs och kommer att föras med utgångspunkt
ordning på landsbygdsadresseringen, statistiska tätorter, sock-
i ett ortnamn. Det har hänt mycket under 30 år och detta var
narna och minoritetsspråkens ortnamn samt med framgång
bara några russin ur kakan.
fått acceptans för ortnamnen som immateriellt kulturarv. Men
Nu har jag flyttat till kollegan i Uppsala, Institutet för språk och
än finns det mycket kvar att göra. Kunskapsspridning är en av
folkminnen. Jag gläds åt att få vara en del av ortnamnsverksam-
de väsentligaste delarna vi kan ägna oss åt. Att sprida kunskap
heten och att kunna arbeta vidare med ortnamn på olika sätt.●
och medvetenhet hjälper oss att stå emot enskilda, kommer-
Gränssnittet nr 1/2017