Rubrik, Arial Bold 32 pt

#sexochpsyk
Sexualitet och psykisk ohälsa:
Historiska perspektiv samt HBTQpersoner
Mats Christiansen, leg. sjuksköterska, aukt. specialist i sexologiskt hälso- och utbildningsarbete (NACS)
universitetsadjunkt och doktorand
Sektionen för omvårdnad, Institutionen NVS, Karolinska Institutet
E-mejl: [email protected]
Caveat
 ”Medicinens öga”  epidemiologiska begrepp och uttryck
 Ser till gruppnivå och säger inget/litet om enskilda individers
upplevelser
 Biologi, sociala interaktioner, psykologi
 Psykoanalys, KBT, hjärnstrukturer, uppväxt…
Mats Christiansen
3
Och var finns du och
dina värderingar?
Gayle Rubins hierarki över sex
Mats Christiansen
4
Historisk tillbakablick
PSYKISK OHÄLSA OCH
SEXUALITET
Mats Christiansen
5
”Redan de gamla grekerna…”
 Psykisk ohälsa och
sexualitet tidigt
förknippade
 Två starka krafter som
inte alltid är lätta att
förstå
 Viktiga för samhället att
styra och disciplinera
(jmf. Foucault)
Mats Christiansen
6
Psykiatri och sexualitet intimt förknippade
 Klinikens födelse
 Hysteri (Maines, 1998)
 Onani (Braun, 1836)
Ridskakningsapparat. Konstruerad av Gustav Zander
och tillverkad vid AB Göranssons Mekaniska
Verkstad. Bilden finns tillgänglig: Zanders medikomekaniska gymnastikredskap av Tekniska museet,
tillgänglig:
https://www.flickr.com/photos/tekniskamuseet/699557
4652/
Mats Christiansen
7
Sexualitet och diagnoser
 Homosexualitet
 Behandling (Dickinson T, et al. J
Clin Nurs 21:1345-54. PMID: 22348607)
 Transsexualism (ICD
F64.0)
 Fetisch och parafili
(DSM 5; ICD F65.0)
 Zoofili, nekrofili etc.
(ICD F65.8)
Mats Christiansen
8
Diagnoser och sexualitet
 Sexuella uttryck som en
del av diagnostiken
 exv. Picks demens
 Sexuella problem som
en del av diagnostiken
 exv. depression
Mats Christiansen
9
Psykisk ohälsa, sexualitet
HOMO- OCH BISEXUELLA
Mats Christiansen
10
Homofobi och heterosexism
 Homo- eller bifobi:
negativa attityder
gentemot bi- eller
homosexuella
 Heterosexism:
heterosexuellt
förgivettagande
 Minoritetsstress
Mats Christiansen
11
Barn och ungdomar som är
 Möjlighet vara sig själv
och utforska?
 Normer/heterosexuella
matrisen
Mats Christiansen
12
…eller växer upp i regnbågsfamiljer
 Föräldrar ser ”god
vård” som att inte bli
diskriminerade
 Legala utmaningar
Mats Christiansen
13
Komma ut och komma in
 Komma ut:
acceptera och bli
accepterad som den
den är
 Komma in: bli en del
av communityt
Mats Christiansen
14
Vuxenliv
 Relationer, barn,
ensamhet
 Närstående och
valda familjer
 Mindre
äktenskapsfördelar
(SoS 2016)
 Fysisk och psykisk
hälsa
Mats Christiansen
15
Ålderdom
 Kohortskillnader
 Större grad av
ensamhet/ensamliv
 ”Garderobstillvaro”
 Kärlek på hemmet
 Demenssjukdomar
Mats Christiansen
16
HIV
 Överlevande,
efterlevande,
medlevande
 Liv med hiv
 Stigma
 Sexuellt aktiva i
äldre år
 HIV/STI/PrEP
 Sex mot ersättning
Mats Christiansen
17
Frågor?
[email protected]
Mats Christiansen
18
Transsexualism - psykisk
hälsa och sexualitet
Annika Johansson
Leg psykolog
Utbildad i Klinisk sexologi, med lic
Verksam på Centrum för andrologi och sexualmedicin; ENID enheten för
könsidentitetstutredningar
Karolinska Universitetssjukhuset
Transsexualism
Är ett begrepp i diagnossystemet för sjukdomar och tillstånd,
ICD-10; könsidentitetsstörningar
Är ingen sjukdom, kan innebära ett lidande, kan kräva
sjukvårdande behandling
Handlar inte om sexuell identitet, läggning
Begreppet kommer att försvinna
Diagnossystemen revideras, kontinuum-syn
DSM-5 redan; nu könsdysfori
WHO:s ICD-11 inom kort, kommer bli könsinkongruens
rfsu/Mind 22 april 2016
Begrepp
Könsbyte: används om juridiska
bytet av könstillhörighet
Könskorrigering: att korrigera
kropp och legal könstillhörighet i
enlighet med könsidentitet – det
kön en känner sig som, upplever
och uttrycker och som inte
stämmer med det kön en
tilldelats vid födseln
Könskonfirmerande, eller
könsidentitetsbekräftande
behandling, åtgärd
rfsu/Mind 22 april 2016
Transperson
Transgender
Transsexuell
Transvestism, i dubbla
roller/dubbel identitet
Crossdressing
Könsöverskridande
uttryck, identifikation
Intergender
Könsidentitetskontinuum
Binär könsuppdelning
Icke-binär
Allt fler sökande
Identifiera, bejaka
Binär kvinna/man Cis
Binär maskulin/feminin
Icke-binär feminin/maskulin
Binär
transfeminin/transmaskulin
rfsu/Mind 22 april 2016
Komma ut?
I social och/eller
medicinsk
(kroppslig)transition?
Könsinkongruens När identitetsupplevelsen av könstillhörighet inte stämmer med
kroppen och vad kroppen avspeglar av fysiska könskarakteristika
Könsdysfori
- när det innebär ett lidande
Könsbekräftande/könskonfirmerande
För att bejaka sin könsidentitet/identitet med könskongruenta
uttryck och för att kunna uppfattas som den en känner sig som
= I olika grad
rfsu/Mind 22 april 2016
ENID på CASM möter de med
könsinkongruens, könsdysfori
Utredningsenhet för könsidentitet för den som önskar
könsbekräftande behandlingar och ändrad könstillhörighet
Utredning av psykiater, psykolog, kurator, case manager
- Utreder könsidentiteten, situationen, sätter diagnos, skickar
vidare för beh, stödsamtal
Utökat tvärprofessionellt team med endokrinolog, sjuksköterskor
Nätverk av tvärprofession kirurgi, röst och tal, remiss till
hudterapeut
DIAGNOS? ”Könsidentitetsstörning, spec annan, el utan närmare
specifikation
rfsu/Mind 22 april 2016
Könsdysfori
Kan vara nödvändigt behandla för ett bättre psykiskt
välbefinnande, : suicidrisk, ångest, depression, socialt
undvikande
80-90 % skattar det mesta som förbättrat efter
Lagändring, diagnosändring ändrar behandlingsinsatsen, från
kategoriskt tänkande till ett individuellt och pragmatiskt, vi är
nästan där
Steriliseringskravet bort 2013
Rättsliga rådet som ger tillstånd till juridiskt könsbyte, utifrån
Lagen om ändrad könstillhörighet, ger detta utan att man
korrigerat sin kropp helt och genitalt som förut var praxis
rfsu/Mind 22 april 2016
Transperson
Vad underlättar?
Vad försvårar, ger lidande?
Stigmatisering
Minoritetsstress ger psykiskt illa-befinnande
Komma ut
Bejaka, bekräftas
rfsu/Mind 22 april 2016
Jag vill vara den jag är
Från dold och kanske skamfylld till synlig
och hoppas respekterad, bekräftad
Komma ut modell
Komma ut för sig själv Jag känner mig anorlunda Är jag trans
Söka information, jämföra sig
Identifiera sig med andra, urskilja sig, längta efter att bli sedd, få
vara ärlig, få vara sig själv
Börja uttrycka könsidentitet, få respons, bekräftelse
Integrering
Är det alltid bra att komma ut?
rfsu/Mind 22 april 2016
En del personer har alltid varit ute
Kunskapsstödet
www.socialstyrelsen.se;
”God vård av vuxna med köndysfori –
nationellt kunskapsstöd” 2015-04-15
”God vård av barn och ungdomar med könsdysfori – nationellt
kunskapsstöd” 2015-04-15
rfsu/Mind 22 april 2016
Statens Folkhälsoinstitut 2008
”Vem får man vara i vårt samhälle?”
www.folkhälsomyndigheten.se
Bra genomgång av identitet och samhällssituation
rfsu/Mind 22 april 2016
Folkhälsomyndigheten 2015
Hälsan och hälsobestämningsfaktorer bland
transpersoner
”Fler än var tredje person i enkäten har under det senaste året allvarligt
övervägt att ta sitt liv.
Varannan har upplevt kränkande behandling under de senaste tre
månaderna.
Varannan har undvikit olika vardagliga aktiviteter på grund av rädsla för
diskriminering det senaste året.
Många känner sig otrygga i vardagen och är rädda för att gå ut
ensamma. Så många som var femte har blivit utsatt för våld på grund
av sin transidentitet och en av tre har blivit utsatt för psykiskt våld.
Man har i stor utsträckning lågt förtroende för exempelvis polis, hälsooch sjukvård samt socialtjänst – instanser vars uppgift är att ha en
skyddande och främjande roll i samhället.”
rfsu/Mind 22 april 2016
Begrepp som användes för att beskriva sin transidentitet. Antal svarande
och andel som använde respektive begrepp (flera svarsalternativ kunde
anges)
Transidentitet
Antal
Andel
Transperson
376
47 %
Transsexuell
299
37 %
44
6%
Transvestit
129
16 %
Intergender
251
31 %
Annat
40
5%
Osäker
54
7%
1
0,1 %
Före detta transsexuell
Vill inte ange
Totalt
1 194
Enkätfråga: Vilket/vilka av följande begrepp beskriver dig bäst?
rfsu/Mind 22 april 2016
Sexuella aspekter
FHM 15
800 personer
39 % kan leva sexuellt som de önskar
32 % kan det inte
86 % hade haft sex med någon
10 % inte
34 % hade ingen pågående sexuell relation
38 % hade en relation
10 % hade med flera partners
rfsu/Mind 22 april 2016
Sex mot ersättning
15
10% i FHM
Försörjningsskäl vanligast
Bekräfta könsidentitet en orsak
Säljer inte nu, men kan tänka mig/alt inte göra det igen
Jag sålde/säljer för att skada mig själv
För att det är spännande
Kunde inte motstå ersättning som bjöds
Jag säljer då och då
rfsu/Mind 22 april 2016
Sexuella aspekter
rfsl/rfsl ungdom 2011 ”Trygga sammanhang gör mig kåt”
Webb-enkät 237 personer, stor andel uppgav sig vara
transsexuella, och transpersoner, annars transvestit,
transgender, intergender, intersexuell, annat
93 % hade haft Sex med annan
79 % tyckte sex med andra alltid alt oftast var positivt
11 % tyckte det var neg eller pos lika ofta
Stor efterfrågan på transkompetent rådgivning i många frågor
rörande sexualiteten och att den ska vara lättillgänglig, =större
rfsu/Mind 22 april 2016
Sexuella aspekter allmänt
Könsidentiteten, oklar eller klar, kan hindra och sexuell identitet
klar eller oklar kan hindra en närma sig annan eller sin egen
sexualitet
Kroppen hindrar i olika grad eller inte alls, pragmatism eller samstämmighet
Partners inlevelseförmåga, empati
Utan hormoner operation, med hormoner, med operation
Rädsla för att vara fel i utredningen… Gamla kriterier, gäller inte!
Sexuell läggning olika, kan skifta, att kunna använda sina
könsorgan sexuellt ingen kontraindikation! Sexuell rådgivning ges
rfsu/Mind 22 april 2016
Sammanfattning
Könsidentitetskontinuum
Könsbekräftande uttryck, komma ut hjälper i olika grad
Omgivningens bekräftelse, någon-någras stöd och accepterande,
respekterande
Komma ut processen kan ta olika vägar, skifta, vara lång eller
kort
Psykiskt illa-befinnande vanligt; kommer ur socialt stigma,
minoritetsstress, kropps- och könsdysfori, risk för suicid
Sexualiteten påverkas av könsinkongruens, könsdysfori,
kroppsdysfori, -olika!
rfsu/Mind 22 april 2016
Transsexualism
Diagnos ICD-10;
En önskan om att leva och bli
accepterad som en medlem
av det motsatta könet, ofta
åtföljt av en känsla av obehag
eller otillräcklighet med det
egna anatomiska könet och
en önskan om hormonell eller
kirurgisk behandling för att
kroppsligen efterlikna det
prefererade könet så mycket
som möjligt.
rfsu/Mind 22 april 2016
Könsdysfori hos ungdomar och vuxna
Diagnos DSM-5
A
En uttalad brist på samstämmighet mellan personens upplevda/uttryckta kön
och den tilldelade könstillhörigheten som varat i åtminstone 6 mån, vilket tar sig
uttryck i minst två av följande:
1
En brist på samstämmighet mellan personens upplevda/uttryckta
könstillhörighet och dennes primära och/eller sekundära könskarakteristika
(eller hos yngre ungdomar, de förväntade sekundära könskarakterisika).
2
Stark önskan att bli av med sina primära och/eller sekundära
könskarakteristika på grund av en uttalad brist på samstämmighet med
personens upplevda/utryckta könstillhörighet (eller hos yngre ungdomar,
en önskan att förhindra utvecklingen av de förväntade sekundära
könskarakteristika).
3
Stark önskan att ha det motsatta könets primära och/eller sekundära
könskarakteristika.
4
Stark önskan att tillhöra det motsatta könet (eller annan alternativ
könstillhörighet som skiljer sig från den tilldelade).
5
Stark önskan att bli bemött som en av det motsatta könet (eller alternativ
könstillhörighet som skiljer sig från den tilldelade).
6
Stark övertygelse om att de egna känslorna och reaktionerna är typiska för
det motsatta könet (eller annan alternativ könstillhörighet som skiljer sig
från den tilldelade).
B
Tillståndet är förenat med kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion
socialt, i skolan eller inom andra viktiga funktionsområden
rfsu/Mind 22 april 2016
Könsinkongruens
Diagnossystem under
omarbetning
Arbetet med nya ICD, ICD-11
Liksom dsm5 lämna
psykiska sjukdomarsavsnittet
Ej binärt tänkande, - utan
spektrumsyn
rfsu/Mind 22 april 2016
Uppdaterad lag
sedan 2013-01-01
1 § En person ska efter egen ansökan få fastställt att han eller hon har en annan
könstillhörighet än den som framgår av folkbokföringen, om han eller hon
1. sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet,
2. sedan en tid uppträder i enlighet med denna könsidentitet,
3. måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden,
4. har fyllt arton år, och
5. har steriliserats* eller av någon annan orsak saknar fortplantningsförmåga.
Ny lydelse 130701 som inte kräver sterilisering
Vår första lag kom 1972 och var först i världen, bra, men även
avigsidor
rfsu/Mind 22 april 2016
Tack för uppmärksamheten!
[email protected]
rfsu/Mind 22 april 2016
Hur jag började leva
Saga Becker
Skådespelare och konstnär
#sexochpsyk
Unga vuxna psykosexuell hälsa och ohälsa
– erfarenheter från RFSU-kliniken
Inger Björklund, socionom, leg psykoterapeut,
handledare
Suzanna Boman, socionom, leg
psykoterapeut, psykoanalytiker, handledare
BRISTANDE LUST
Sexuell lust och lust i allmänhet
FUNKTIONSSTÖRNINGAR
Kroppsliga symtom som begränsar,
försvårar eller omöjliggör en
tillfredställande sexuell relation med en
partner
TVÅNGSMÄSSIG SEXUALITET
När sexualiteten styr tillvaron och man
saknar kontroll
SEXUELLA ÖVERGREPP
Bearbetande samtal vägen till psykisk
och sexuell hälsa
ANHÖRIGA
Samtalsstöd till anhöriga en indirekt hjälp
till den unga vuxna
UNGA ENSAMKOMMANDE
Att skapa en vuxenidentitet i ett nytt land
Att öppna upp för samtal
kring sexualitet
Hanna Hildeman
Ambassadör för (H)järnkoll
#sexochpsyk
Sexualitet och psykisk
sjukdom
Cecilia Dhejne
Överläkare, Psykiater, sexualmedicinare och klinisk sexolog
Centrum för Andrologi och sexualmedicin Karolinska
universitetssjukhuset
Autism och sexualitet. Finns
kopplingar som är viktiga att
tänka på?
Daniel Frydman
Specialist i allmännpsykiatri, leg. Psykoterapeut, psykoanalytiket.
Verksamhetsvhef Plattform Stockholm
NÄRHET UTAN GRÄNSER
EN HISTORIA OM AUTISMSPEKTRUM OCH INTIMITET
JILL CARLBERG SÖDERLUND
Asperger Syndrom - Utåtagerande
Tidig utredning & diagnos - Mycket stöd
Lyckade utbildningar – Entreprenörskap
Svårt att förstå alla typer av relationer
En väl värd investering!
AUTISMSPEKTRUM, PERCEPTION & NÄRHET
• Över- / Underkänslighet
- Ändras också över tid
• Inre perception
- Som att vara laktosintolerant
• Kommunikationssvårigheter
AUTISMSPEKTRUM, PERCEPTION & NÄRHET
• Känslig för all beröring
- Det är inte roligt när ni kittlas, det är tortyr!
• Överladdar och ingen kan röra mig
- Inte ens mamma när jag var barn!
• Kan inte tolka min kropps signaler
- Åtrå eller ångest? Hunger eller ilska?
AUTISMSPEKTRUM & KOMMUNIKATION
• Född utan handbook
• Lista ut vad som sker
• Många processer igång
- Datorn blir långsam
AUTISMSPEKTRUM & KOMMUNIKATION
• Svårt att byta perspektiv
- Förstår inte dolda agendor, flirt, skämt
• Ineffektiv känsloreglering
- Konfliktar om sånt som andra inte ens märker
• Bokstavlighet tar mig till ohanterliga situationer
- “Ska vi dricka te hos mig?”, “Ska vi mysa?”, “Jag ska inte göra dig illa!”
AUTISMSPEKTRUM & SKULD
• Dåliga interna skyddsnät
- Missar varningssignaler och tar destruktiva beslut
• Gränslösheten
- Överkompenserar och bränner ut mig i relationer
• Alkohol för att orka vara social
- Utan gränser, med inbyggd skuld och avtrubbad av alkohol
AUTISMSPEKTRUM & SKAM
Den inbyggda skammen blir till motor:
“Det är statistiskt sett sannolikt mitt fel – bäst att jag
anpassar mig mer! Jag måste bara stå ut med det här för
att min partner ska orka med alla mina autistiska idéer!”
AUTISMSPEKTRUM & TRAUMA
NÄR MITT LIV TOGS ÖVER AV EN PARTNER
“Herregud, ingen annan har
brytt sig om det där innan!”
“Det är ditt fel att
det inte går!”
“Bitch!”
“Det är på grund av
din dumma autism!”
“Du är så extremt
krävande!”
“Ingen annan kommer att
vilja ha dig för du är så
jobbig.”
“Det är omöjlig att vara
nära dig!”
“Jag vill att du ska ha se ut som
jag vill, inte som du vill!”
“Ta ansvar för dina
egna problem!”
“Ingen förutom du kommer
att märka det där!”
AUTISMSPEKTRUM & SKAM
Internaliserat:
Hat
Förakt
Skuld
Konsekvenser:
Skev ansvarskänsla
Ohanterlig skam
Trasig självbild
Psykiska pålagringar:
Panikångest
Tvång
PTSD
AUTISMSPEKTRUM & RELATIONER
Katter är enkla.
AUTISMSPEKTRUM & RELATIONER
Vad hade hjälpt?
• Visualisera - relationscirklar
• Samtalsterapi
• Få hjälp att vara modig tidigare
• Bemötande med kunskap om
skuld & skam
AUTISMSPEKTRUM & RELATIONER
Idag!
Aspierelation
Koder
Sarkasmflaggan
Gnuggar bort kittel
Hjälp att prata vid behov
Modig fast det är läskigt
Lycklig!
KONTAKTA JILL
Frågor, synpunkter,
boka
www.adaptis.org
[email protected]
Facebook.com/AspergerInf
o
YouTube.com/AspergerInf
o
#sexochpsyk
Sex på äldre dagar
Hur kan professionella bli bättre på att
bemöta detta?
Hur påverkas sexualiteten av psykisk
ohälsa hos äldre?
Auktoriserad socionom och sexolog
(Auktoriserad specialist i sexologiskt hälso- och
utbildningsarbete & specialist i sexologisk rådgivning, NACS)
[email protected]
Fråga till RFSU
Jag är en kvinna på 76 år som blivit ensam. Jag undrar
var jag kan köpa sexhjälpmedel som exempelvis
massagestav. Då jag inte har någon dator kan jag inte
handla över nätet. Sexlusten har kommit tillbaka för mig
och jag onanerar. Ibland flera gånger i veckan och
oftast får jag orgasm. En lite yngre manlig bekant är
intresserad av mig men jag vet inte om jag vågar
släppa in honom i mitt liv, eller att jag är för gammal.
”Pånyttfödd och frågvis”
Vikten av ett intersektionellt
perspektiv
Sexuell hälsa
Att må bra både fysiskt och psykiskt bra i sin
sexualitet
• Ha möjlighet att bejaka sin lust och sin sexuella identitet
•Själv bestämma när, hur och med vem man vill ha sex eller sexuella relationer (så
länge man inte begränsare andras rätt till detta)
•Känna sig trygg i sin sexualitet (fri från trakasserier, tvång och övergrepp).
•Ha tillgång till sådant som främjar sexuell hälsa (exempelvis kunskap och tilltro till
sitt eget värde).
•Kunna skydda sig och få behandling för sexuell ohälsa
Forskning visar
I många olika studier framkommer både en osäkerhet
och ovilja hos professionella att prata om sexualiteten
med sina vårdtagare.
(Sandin, 2005, Haboubi, Lincoln, 2003; Shalev, Yerushalmi, 2009,
Socialstyrelsen 2011, Larsdotter, Jonsson och Gäredal, 2011).
Såväl terapeuter som patienter tenderar att undvika sexuella frågor med
anledning av det obehag som de skapar.
(Shalev, Yerushalmi, 2009).
Yrkesverksamma i arbete med
människor
Som yrkesverksamma kan vi aldrig kringgå frågan om
sexualitet. Oberoende av skälet till patientens besök
och oavsett om vi arbetar inom somatik,
psykologi/psykiatri eller socialvård kommer vi att gripa
in i våra klienters sexualitet.
(Almås & Pirelli Benestad)
Äldre positiva till att få frågor
om
sex
En övervägande majoritet, 88 % av männen och 82 %
av kvinnorna, ser det som både positivt och naturligt att
äldres hälsoundersökningar också involverar frågor om
sexualitet.
Det visar hur viktigt det är att vårdpersonal som
behandlar äldre har ett brett synsätt, och en förståelse
för att kärlek, lust och sexualitet inte upphör på grund
av ålder. (Nils Beckman, 2015)
Inkludera den sexuella hälsan i din
anamnes!
Hur skulle du vilja beskriva din sexualitet ensam eller med
någon annan?
Hur skulle du vilja beskriva dina relationer och din
sexualitet?
Kan du tänka dig att berätta lite om din sexuella hälsa?
Hur skulle du vilja beskriva din livsglädje?
Hur skulle du vilja beskriva din livslust och din sexlust?
Finns det något problem med sexualiteten?
Hur tänker du att dessa förändringar påverkar dig?
PLISSIT-modellen
P
LI
SS
I
T
Samhällets sexosofi
Varje samhälle har sina ”regler” som reglerar synen på
sex.
• Kärleksideologin
• Heteronormativitet
• Ensidigt fokus på coitus och penetrering
• Erotisering av manlig överordning och kvinnlig
underordning.
Åldrande och psykisk ohälsa
Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både
fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är det
vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre
personer.
Andelen äldre personer med depression bedöms vara
så omfattande att man kan tala om det som ett
folkhälsoproblem.
I den befolkningsbaserade studien H70 fann man att
ungefär 30 procent av alla personer över 70 år hade en
psykisk sjukdom av lättare eller svårare grad.
Åldrande och psykisk ohälsa
År 2014 var det 310 personer som var 65 år och äldre
vilka tog sitt liv i Sverige.
Det motsvarar 27 procent av alla som tog sitt liv.
I åldersgruppen 65–74 år går det drygt två manliga på
ett kvinnligt självmord.
I gruppen över 80 år är det fyra gånger vanligare att
män tar sina liv än kvinnor.
Minskad sexuell lust är mer än tre
ord
i
FASS
Konsumtionen av psykofarmaka är hög bland äldre.
Antidepressiv medicin slår mot en rad olika system i
hjärnan. Det är den läkemedelsgrupp vilken det finns
flest sexuella biverkningsrapporter. Olika
antidepressiva läkemedel ger olika typer av
biverkningar.
Dysfunktionen kan påverka alla faser i den sexuella
cykeln. Framförallt påverkas orgasmen hos män och
kvinnor, ejakulationen hos män och minskad lubrikation
hos kvinnor. Minskad lust och även impotens är vanligt.
Vanliga läkemedel associerade
med
sexuell dysfunktion
Antidepressiva
TCA
MAOI
SSRI
CSN-dämpande
Barbiturater
Bensodiazepiner
Antipsykotika
Strategier för att hantera
dysfunktion orsakad av
antidepressiva läkemedel
• Vänta och se
• Dosminskning
• Anpassning av sexlivet efter
doseringsintervall eller läkemedelsuppehåll
(”drug holiday”)
Ålderism - ageism
(av psykiatern Robert Butler
• Strukturell nivå
• Stereotypa föreställningar i form av
diskriminering.
• Osynliggörande av äldre
• Ofta tyst diskriminering
• Irrelevanta åldersfixeringar
Äldre och sexualitet:
antiåldrandeindustrin
Motsägelsefulla bilder av äldre och sex.
Åldrande framställt som hot mot det aktiva sexlivet.
Starkt könskodade och med en vit heterosexuell norm.
Män förväntas vara aktiva och prestera - hormoner som
ska möjliggöra fortsatt sexliv
Kvinnor förväntas vårda sitt utseende - produkter för att
bibehålla en ung och attraktiv kropp
En väg med två diken
En väg med två diken
Synen på äldre som sexuellt aktiva i större utsträckning kan få en normerande
effekt i form av att äldre bör känna lust och helst vara sexuellt aktiva. (Sandberg
2011:212)
Den allmänna bilden i samhället av ett lyckat åldrande förknippas med ett aktivt
liv – sportigt, hälsosamt och friskt – och med ett aktivt sexliv. Att vara gammal
innehåller, enligt påståendet, i sig inget positivt så länge det inte fylls med
sådant som kan förknippas med ungdom.
”Sexlivet gör mig frisk och ung på nytt”.
När vi talar om sex är det ofta kopplat till ungdom
och hälsa.
En väg med två diken
Föreställningar om att äldre inte längre behöver vara sexuellt aktiva kan också fungera
som ett stöd för dem som aldrig har uppskattat sex, de som saknar en partner eller de
som har förlorat sin sexuella förmåga.
”När Nisse inte längre fick upp den var det äntligen slut på det där och
livet blev på något sätt lättare att leva”. Kerstin, 78 år
Ålderism
Från Nina Hemmingssons album; Snyggast på festen.
Äldre = asexuella?
Äldres sexualitet har varit tabubelagd och osynliggjord
både i forskning och populärkultur. En sexuell
”nedgång” har uppfattats som en naturlig del av
åldrandet.
Enligt ett ålderistiskt synsätt ses gamla – i kontrast till
yngre människor – som icke sexuellt åtråvärda,
ointresserade av sex och funktionellt oförmögna att
utföra sexuella handlingar.
Föreställningar om äldres asexualitet har också medfört
att äldre kan känna skam inför sina sexuella önskemål,
fantasier och intressen och rädsla för att stämplas som
gamla snuskgubbar eller oanständiga gamla kvinnor.
Äldre = asexuella?
Det finns en tro om att den äldre människan är asexuell,
denna uppfattning påverkar de äldres attityder
gentemot den egna sexualiteten på ett negativt sätt.
Får en person upprepade gånger veta att de uppfattas
som asexuella är risken stor att det också blir så (Skoog,
2008).
Dagens äldre är mer sexuellt
aktiva än tidigare
generationer.
• Sexuella känslor finns kvar långt upp i åldrarna.
• Att inte förmå är inte synonymt med att inte vilja.
• Även äldre bör ha rätt till hjälp vid sexuella problem.
• Sjukvårdspersonal ska fråga – och lära sig att fråga –
alla patienter oavsett ålder, om sexualitet.
Lilla
Berlin av
Elin
Ekman
Forskning
om
äldres
sexualitet
•
•
•
•
•
Relativt liten del av äldreforskningen
Kvantitativt inriktad
Främst de yngre äldre
Heterosexuellt fokus
Samlagsnorm
I huvudsak ett negativt fokus
på åldrande och sexualitet
Erektil dysfunktion/torra slemhinnor
Depression
Funktionsnedsättningar
Positiva aspekter
Intimitet
Sexuella praktiker – upptäck nya sätt
Hälsa
Valmöjligheter
Kommunikation
Behov av upplysning
Behovet av information om vad man kan göra istället
för information om exempelvis diabetes och sexuella
problem.
Information till om sexuella praktiker utan en penis i
fokus.
Information om säkert sex riktat till äldre. Att känna till
att man bör skydda sig är inte självklart bara för att man
är äldre. Efter ett långt liv i en monogam relation är det
inte säkert att STI ingår i bilden av sexuella relationer.
(Fileborn et al 2014:9)
En äldre kvinnas ord
Jag vill bli lyssnad på
Jag är en människa med känslor och behov
Jag vill bli tagen på allvar och inte negligerad
Jag vill att du bemöter mig på ett respektfullt sätt
SE MIG!
Fråga mig gärna på ett ödmjukt sätt om min sexuella
hälsa.
Bemötande
Hbtq-personer har större ohälsa än heterosexuella
men upplever brist på kunskap om hbt i vård och
omsorg (Vikström 2008, Rönndahl 2004, Sandberg 2005, Hamm
2009, Acuaviva, 2007) ibland i så hög grad att man drar
sig för att kontakta sjukvården (Harrison & Silenzio 1996).
Därför är behovet av kunnig och empatisk
personal stort.
Källa:
Yrkesetiska principer
Professionella bör vara uppmärksamma på hur intimitet och
sexualitet direkt och indirekt påverkar relationen mellan
dem och patient/klient
Professionella bör undvika privatisering och sexualisering av
klient/patientrelationen.
Sexuellt umgänge mellan professionella och deras
klienter/patienter får inte förekomma.
Äldre och utsatthet för våld
Yrkesverksamma som kommer i kontakt med äldre
måste ha kunskap om våld generellt och våld mot äldre
specifikt. Detta inkluderar vilka som kan vara förövare,
våldets uttrycksformer och hur dessa former av våld
kan identifieras. Våldsutsatta identifierar ofta det som
de utsatts för som våld.
Viktigt att beakta särskilda sårbarhet bland äldre
kvinnor, vilka kan har varit utsatta för ojämlikheter och
diskriminering.
Äldre personer bör rutinmässigt bli tillfrågade om sina
erfarenheter av våld vid kontakter med såväl
socialtjänst som hälso- och sjukvård.
Äldre och utsatthet för sexuellt
våld
Felaktiga och stereotypa föreställningar, som att äldre
kvinnor inte utsätts för sexuellt våld, måste motarbetas
genom information och kunskapsspridning
Äldre och utsatthet för sexuellt
våld
 Åldersdiskriminering
 Skuldbeläggning av äldre
 Ser sig själva som offer
 Tolerans av övergrepp mot äldre
 Avsaknad av respekt för äldre
 Se förrövaren som ett offer
Bilder från Pfizers
broschyrer om erektil
dysfunktion
Källa: Mannens bästa
stöd finns vid hans
sida.
Källa: Att förstå och
behandla erektil
dysfunktion”
Erektionsfixering
Informanterna utmanar de medicinska definitionerna av sexuell dysfunktion och den
okomplicerade kopplingen mellan Viagra och ett tillfredsställande sexliv.
Erektionssvårigheter ledde till mer glädjande intima relationer genom att utöka den
sexuella repertoaren. Några redovisar även hur användningen av Viagra, i motsats till
att vara en snabblösning för relationer, drabbade sexuella relationer till det sämre.
Erektionssvårigheter ledde ibland till mer glädjande intima relationer genom att utöka
den sexuella repertoaren
(Potts et al, 2004).
När jag var riktigt ung satt erotiken längst ut i snoppen.
Alla känslor fanns där, kvinnan fanns med som
hjälpreda. Med åren vandrade den erotiska
upplevelsen allt längre in i min kropp, jag började så
sakta förstå vad kvinnans lust betydde för min egen
lust.
På gamla dar har erotiken tagit över hela min kropp,
snoppen är en hjälpreda och min upplevelse och
kvinnans kan inte skiljas åt. Hennes uthållighet blir min,
hon tar mig med på sina himlaresor. Bertil, 72 år
Maskulinitet och sexualitet
Oftast när mäns sexualitet diskuteras hamnar fokus på
potensen. Inte minst kring äldre ses problem med
erektion som ett hinder för ett fortsatt aktivt sexliv.
Vid djupintervjuer med män mellan 66 och 87 år, om
kropp och sexualitet som äldre, finns ett ord som
återkommer: närhet.
Närheten betyder en mängd olika saker för männen,
men gemensamt är hur närhet representerar en
omförhandling och en riktning att sex är mer än
samlag. Att sexualiteten får ta tid och – där ståndet inte
är självklart – inte nödvändigtvis blir dåligt. (Linn Sandberg,
2010).
När tar sexlivet slut? Jag vet inte jag är 82 år och min hustru
81. Vi har alldeles underbart samliv och har haft det sedan vi
träffades när vi var 20 år. Vi tycker att det bara har blivit bättre
och friare med åren. Lusten har absolut inte avtagit med åren.
Men det gäller att inte vara rädd utan våga tillfredställa
varandra. Jag kunde aldrig tro att man kunde ha så underbar
sex så långt upp i åren, men det har inte mattats av, och vi
hoppas kunna njuta av varandra i många år ännu. Njut av livet
så länge ni kan. Bengt, 82 år
En sång om
kärlek
av Eeva Kilpi
Sexuell aktivitet i hög ålder stärker
och vidmakthåller den övriga hälsan
(Lindau & Gavrilova, 2010;
McAuliffe et al., 2007).
1998
Mona Noreklint
Arkitekt
46 år
gift
2 barn
1998
Skilsmässa
Psykos
LPT
(O)Frivilligt singel
Två-samhet
Någon att dela mina
Dagliga tankar med
Någon som sätter mig
Först i världen
Ekonomi
Sociala
sammanhang
Någon att åldras
tillsammans med
Att vara nära
Att vara nära
Att göra saker
tillsammans
Att göra saker
ensam
Här bor jag
10 lägenheter
7 singelHushåll
minst
6 personer med egen
erfarenhet av
psykisk ohälsa
Tack!
Susanne Rolfner
Suvanto
Av regeringen tillsatt särskilt utredare för
nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.
Socialdepartementet.
Leg. Sjuksköterska, Fil. Mag i Pedagogik
#sexochpsyk