Powerpoint-bilder Åmark

Hundra år av välfärdspolitik
– Välfärdsstatens framväxt i
Norge och Sverige
Klas Åmark
Välfärdspolitik – institutioner, makt,
ordning
Trygghetsproblemet – Vad ska man ta sig till om
man inte kan försörja sig själv och sin familj
genom arbete?
Industrialiseringen skapade de behov som
socialförsäkringarna skall lösa
Omvandling av den otillräckliga fattigvården till
den moderna tidens socialförsäkringssystem
Grundläggande frågeställningar

Vilka omfattades av socialförsäkringarna?




Vilka rättigheter gav socialförsäkringarna?


Hur utvecklades de?
Vilken typ av principiella lösningar valdes?



Vilka var det som fick vara med?
Av vilka skäl inkluderades olika grupper av medborgare
Av vilka skäl exkluderades olika grupper av medborgare
Varför ändrades valen?
Varför infördes nya systemlösningar?
Vilka motiv styrde aktörerna?





Vilka drev på utvecklingen?
Vilka bromsade utvecklingen?
Hur genomfördes maktutövningen?
Vilka likheter fanns det mellan socialförsäkringssystemen i Sverige resp. Norge
Vilka skillnader fanns det mellan socialförsäkringssystemen i Sverige resp.
Norge
Teoretiska utgångspunkter för
lösningarna på välfärdsproblemet

Esping Andersen

Välfärdsregimer – tre idealtyper




Konservativ
Liberal
Socialdemokratisk
Korpi o Palme

Olika typer av institutionella modeller





Behovsprövande modellen
Statsunderstöd till frivilligt organiserade kassor
Korporativa modellen
Generell grundtrygghetsmodell
Generell standardtrygghetsmodellen
Socialförsäkringar som sociala
rättigheter

T.H. Marshall – Medborgarskapets utveckling



Civila rättigheter
Politiska rättigheter
Sociala rättigheter
Sociala rättigheter pekar på tre centrala dimensioner
- Systemets omfattning – Universalism eller ej?
- Ersättningsnivåer – minimistandard kontra
inkomsttryggghet
- Likhet inför lagen
Genusordning



Ideologisk nivå – Hur bör förhållandet mellan män
och kvinnor vara - Genuskontrakt
Institutionell nivå – lagar o bestämmelser
Individuell nivå – Hur fördelar den enskilda mannen
o kvinnan makten
Socialförsäkringssystemens egna inbyggda
genusordning
 Manlig försörjarmodell
 Tvåförsörjarmodell
 Separata genusrollsmodellen
Det svenska
socialförsäkringssystemets rötter
Stigberoende – Institutionella regelverk är svåra
att ändra
Övergången från jordbrukssamhälle till
industrisamhälle väckte den ”sociala frågan”
Frivilliga sjuk o begravningskassor, privat
välgörenhet, skråsystemet  nödtorftigt skydd
mot sjukdom, arbetslöshet och ålderdom
Tidiga svenska socialförsäkringar
1891 års lag om stöd till de frivilliga
sjukkassorna
 1901 års försäkring mot olycksfall i arbetet
 1913 års lag om folkpension
 1914 års stöd till kommunalt organiserat och
behovsprövat arbetslöshetsunderstöd
Fattigdomsbekämpning – Liberala idéer som bas
(”hjälp till självhjälp”)

Folkhemmet






Skapa trygghet och säkerhet för medborgarna
Skapa en modern välfärdsstat
Sociala medborgerliga rättigheter
Ambitionen att bygga ett modernt samhälle
med en modern arbetarklass
Folkpensionerna
Arbetslöshetsförsäkringen
Universalism på svenska
Om ”…alla medborgare omfattades av välfärdspolitiken
på samma villkor oberoende av klass, inkomst och
statusskillnader som annars skilde dem åt”
I jämförelse med…
- Behovsprövning (riktade modeller, selektiva
modeller)
- Yrkestillhörighet (korporativistiska modeller)
Svensk universalism med undantag
- Hederliga och skötsamma medborgare
- Ej de med de högsta inkomsterna
Beveridge-modellen
Social Insurance and Allied Services (1942)
- Alla inkomsttagare skulle betala samma avgift
- Ersättningarna oberoende av inkomsterna men
relaterat till försörjningsbördan
”Social insurance should aim at guarenteeing the
minimum income needed for subsistence”
I realiteten olika ersättningar och avgifter för olika
grupper  snarare en arbetstagarmodell än en
universell modell
Det svenska reformarbetet



Utdragen och mödosam process
Universalismen ej fastlagd princip
Sociala rättigheterna villkorade

Beroende av…



Arbetstagarstatus
Kontrollmöjlighet i praktiken
Försäkrades inkomster och sociala status
Inkomsttrygghet som princip



Grundtrygghet – Minimistandard – Fattigdomsbekämpning
Inkomsttrygghet – kunna behålla levnadsstandarden när man
inte kan försörja sig genom arbete - standardtrygghet
Starkt samband mellan ekonomisk politik och socialpolitik




Finansiering med arbetsgivar- o medlemsavgifter istället för
skattefinansiering
Utforma försäkringarna så de bibehåller den försäkrades köpkraft
Politisk kamp mellan enhetlig ersättning och samband mellan
inkomst, ersättning och avgifter.
Inkomsttrygghetsprincip från 1953 (sjukfrånvaro,
olycksfallsförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen)
Några slutsatser






Marknadsoberoende för förståelse av socialförsäkringarnas
funktion i förhållande till marknadskrafterna
Påverka men stärka marknaden. Samspel mellan
socialförsäkringar och arbetsmarknad.
Saltsjöbadsavtalet 1938 – arbetsfredspolitiken
Ambitionen att göra socialförsäkringar och social trygghet till
sociala rättigheter
Medborgarnas autonomi – minskad arbetslöshet, ökad
sysselsättning, självständiga hushåll
LO:s krav på rättvisa och jämlikhet mellan arbetare och
tjänstemän  inkomsttrygghetsprincipen