Kyrkan som en trygg plats för förändring Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Joh 3:1-­‐13; AC 9042; AC 4918:1. Se sista sidan! “Jesus sade: ’Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.’ Nikodemus sade: ’Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moderlivet och fö-­‐
das en gång till?’ Jesus svarade: ’Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike’.” Joh 3:3-­‐5 Född på nytt I dagens berättelse möter vi två personer, Nikodemus som hörde till den grupp av judar som kallas fariséer. Det betyder att hans uppgift var att un-­‐
dervisa i den judiska tron på den tiden. Han hade sett vad Jesus hade gjort och han hade blivit imponerad, kanske till och med berörd i sitt inre. Han säger till Jesus: ”Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare, ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om inte Gud är med honom." Joh 3:1 ”Du har kommit som lärare.” En Gudomlig lärare tänker han. Men där tar det stopp. Han förstår inte alls det som Jesus sedan undervisar om, nämli-­‐
gen att man måste födas på nytt: ”Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike. Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike.” Joh 3:3,5 Det som det handlar om är något som alla människor ställs inför, nämli-­‐
gen att förstå något man inte kan ta på och inte se med de vanliga ögo-­‐
nen. Nikodemus’ kommentar låter nästan löjlig: ”Inte kan väl människan komma in i moderlivet och födas en gång till?” Men det uttrycker bara att han inte kan föreställa sig en andlig verklighet. Guds rike är inte ett rike på den här jorden. Det går inte att se. Processen för att komma dit kan man heller inte se. Den processen kallas pånyttfödelse, och Jesus beskriver den för Nikodemus: ”Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike. Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike.” Joh 3:3,5 En osynlig process De här tankarna är vi naturligtvis bekanta med. I alla fall rent teoretiskt. I tanken kan vi acceptera att förändringar av hur vi tänker och hur vi inriktar våra liv är något som sker i något slags inre i oss. En tanke går det ju inte att augusti 2012
1
ta på. En känsla eller en viljeinriktning kan man beskriva med ord men inte ta på. Men ändå sker förändringar. Vi tänker på ett sätt idag och vi tänkte på ett annat sätt för ett år sedan. Det är samma sak med hur vår vilja ser ut. Utmaningar, sorger och bekymmer Nikodemus blev nyfiken på Jesus. Så nyfiken att han vågade gå till honom, även om han gjorde det i smyg, på natten. Kände Nikodemus på sig att nå-­‐
got nytt och stort var på gång? Var han bekymrad över något och behövde hitta en lösning? Vi frågar oss själva vad det är som gör oss nyfikna. Om vi glömmer alla dag-­‐
sländor, så vet vi att det är viktiga frågor som gör oss nyfikna. Det kan handla om de större livssammanhangen. Några i församlingen har bytt eller håller på att byta bostad. Någon är på väg till ett annat land för att studera. Ytterligare någon planerar längre resor som handlar om bildning och re-­‐
kreation. Andra har anhöriga att tänka på som har behov av vård. Det som vi står i leder till att vi blir nyfikna på hur vi ska hitta bra lösningar. Var det så att Nikodemus sökte lösningar på bekymmer han hade? Hjälplös När man söker en lösning känner man sig ofta – med ett starkt ord – hjälp-­‐
lös. Man behöver hjälp. Ibland är det stort, ibland smått. Men man behöver något som finns någon annanstans, hos någon annan. ”Kan du hjälpa mig?” Nikodemus säger inte så här till Jesus: ”Jag längtar efter att få komma till himlen. Kan Du hjälpa mig?” Men det är det saken handlar om. De flesta människor går förmodligen inte omkring och funderar på frågan ”hur jag ska komma till himlen”. Bekymmer, sorger, utmaningar som har med det andliga att göra visar sig mer i frågor som : -­‐ Kan Gud förlåta de hemska saker jag gjort? -­‐ Hur ska jag hantera begär som tränger sig på och som gör att jag inte tycker att jag lever på rätt sätt? -­‐ Hur kan jag ta hand om mina barn på ett bättre sätt? -­‐ Varför har jag så svårt att rätta in mig på min arbetsplats? -­‐ Vad gör jag för fel som inte hittar någon att gifta mig med? I alla dessa fall behöver man hjälp utifrån. Hjälp och kraft att ångra och för-­‐
ändra sitt beteende, vilket leder till att man kan ta emot förlåtelse från Gud, och människor. Man behöver bättre idéer, bättre tankar för utmaningarna med begär, umgänge, familj, arbete, livet kort sagt. augusti 2012
2
Kraft från ovan Vi är i behov av förändring. Och vi förändras hela tiden. Vi gör det ibland på ett låt oss kalla det effektivt sätt, ibland på ett till synes oförnuftigt sätt. Att förtrösta på Herren, att vända sig till Honom, och att inspireras av Guds Ord är ett bra sätt att hämta styrka och hitta nya vägar. I grunden handlar det om pånyttfödelse, även om vi inte i varje stund tän-­‐
ker det begreppet. Den här delen av texten kan vara en öppning: ”Om ni inte tror när jag talar till er om det som hör jorden till, hur skall ni då kunna tro, när jag talar till er om det som hör himlen till?” Joh 3:12 För det mesta tänker vi på att lösa praktiska problem. Var kommer allti-­‐
från? Var kommer våra tankar och infall ifrån? Tänk er att ni ska köpa en födelsedagspresent. Det är praktiskt och något vi har gjort många gånger. Det är tomt i huvudet. Och så kommer en alldeles utmärkt idé. Var kom den ifrån? Kanske ni någon gång har sagt för er själva: ”Gode Gud, vad ska jag hitta på?” Tre sekunder senare kommer ni på precis rätt sak. Men då har vi redan glömt bönen, och vi tänker inte på att det var Herren som öppnade någon liten frekvens så att vi kunde se rätt sak. Otacksamt, eller hur? Men det är där alltifrån kommer, allt det goda, från Herren. ”Ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen.” Joh 3:13 Herren Gud som kom till jorden, ”kom ner från himlen”, har sett allt som rör våra liv. Han vet allt. Han stiger upp igen. Eller så här: Han lyfter upp våra tankar så att vi, från ett högre perspektiv, ser mer och bättre saker. Det är det som berättelsen om Nikodemus egentligen handlar om – hur vi kan förändras i vår ande så att vi kan komma in i Guds rike. Vårt sinne får nytt liv, och då är vi i harmoni med Herrens bud och med hur det him-­‐
melska liv ser ut. Livmodern Det tar oss till nästa märkliga bit i berättelsen. Nikodemus använder be-­‐
greppet moderliv, eller livmoder som är ett bättre ord. Det är intressant hur ofta något märkligt som sägs i bokstavsmeningen ändå uttrycker en andlig sanning. Så är det med livmoder. Naturligtvis föds en människa inte andlig-­‐
en på nytt genom den fysiska livmodern. Nikodemus’ kommentar som om han skulle säga till Jesus: Det du säger låter helt orimligt! Födas på nytt! Jesus svarar inte, att jovisst, ska människan krypa tillbaka till livmodern. Det är indirekt som Han säger att ordet är rätt, men det ska då förstås and-­‐
ligen. I Ordet används det ordet många gånger för att beskriva hur en människa får nytt andligt liv, i Jesaja till exempel: ”Så säger HERREN, din återlösare, han som format dig alltifrån moderlivet.” Isa. 44:24 augusti 2012
3
Innan en egentlig andlig utveckling börjar i en vuxen människas liv, så finns ingen människa alls, andlig människa alltså. Det börjar precis som en fysisk människa med något litet och undangömt – i livmodern. Det blir sedan ett spädbarn, och barnet växer och blir en full-­‐
vuxen människa. ”Människans pånyttfödelse, som är födelse av andligt liv i henne [jämförs] i Ordet med hur den naturliga människan föds. Ty när människan föds på nytt, så avlas hon först, därefter bärs hon liksom i ett moderliv, och så småningom föds hon.” AC 9042 ”När människan blir pånyttfödd, avlas hon på nytt, föds, blir ett spädbarn, och växer upp.” AC 10021:2 ”Eftersom det finns en motsvarighet mellan det som sker naturligen och det som sker andligen, så följer att pånyttfödelsens olika tillstånd förhåller sig liksom naturlig avlelse, bärande i moderlivet, födelse och uppfostran.” SKR 583 Och varför just livmoder och inte jorden ute på åkern. Jo, för att livmodern har med det himmelska äktenskapet att göra, föreningen av det goda och det sanna. ”Livmodern betecknar i den äkta meningen det innersta av den äktenskap-­‐
liga kärleken …Och eftersom den äktenskapliga kärleken leder sitt ursprung från kärleken till det goda och det sanna … och eftersom detta äktenskap är själva himlen eller Herrens rike, och Herrens rike på jorden är kyrkan, så betecknas med livmodern också kyrkan. Ty kyrkan är där det godas och sannas äktenskap finns … och att utgå från moderlivet betyder att återfödas eller pånyttfödas.” AC 4918:1 Kyrka, tre saker Och här har vi bryggan över till nästa tanke, som är att livmodern som Ni-­‐
kodemus talar om är kyrkan. Vi kan då förstå att han var intresserad av att förstå mer. Han var den som skulle undervisa sina lärjungar om andliga ting. Det Jesus säger är just det – att kyrkan är platsen där man får undervisning i det som är sant vad gäller människans andliga liv. Vi vet att när vi läser budordet att Du ska hedra din Fader och din moder, så är Fader förstås Herren Gud, och moder är kyrkan, som tar emot det sanna och indirekt det goda från Herren. Jesus säger, indirekt, att Nikodemus har rätt. Man ska in i livmodern, nämli-­‐
gen den plats där andligt liv kan börja växa. Den platsen heter ”kyrka”. Kyr-­‐
kan ska var livmodern som gör att människan kan växa. augusti 2012
4
Det är tre saker som finns i det andliga rummet, i den andliga livmodern, i kyrkan i dess sanna innebörd. Det är oskuldsfullhet eller kalla det helighet, och det är godhet och sanning. Begreppet kyrka är den plats där det finns Gudomliga sanningar, en helig plats på jorden, där människor kan växa i Gudomligt ljus och Gudomlig värme. Och vi är kyrka. Vi vill vara kyrka. Vi försöker vara kyrka. Sanningarna finns här, och när det blir rätt så finns det godhet och helighet också. Men ibland är det svårt, och det har med processen pånyttfödelse att göra. Olika takt Vi går i olika takt. Pånyttfödelse är inte en rak linje uppåt från en given punkt, där det bara blir bättre och bättre. Nej, för att något ska kunna födas på nytt måste något gammalt läggas åt sidan. För att lägga det åt sidan måste det först bli synligt som något som inte är bra. Det finns en Bibelvers som kan hjälpa oss: ”Så länge jorden består, skall sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra.” 1 Mos 8:22 Vi inser direkt att köld, vinter och natt är besvärliga tillstånd, medan värme, sommar och dag är goda tillstånd. Om vi nu tänker oss att några av våra medlemmar är i den första kategorien och några i den andra, så är det uppenbart att man kommer att uppleva något vi kan kalla disharmoni. Om vi inser att alla är ute på sin andliga resa och att vi inte går i samma takt, kan vi bli mer förstående för varandra, och vi kan uppmuntra när vi är i sommartillståndet, och då vågar vi också be om hjälp i vintertill-­‐
ståndet. Inte döma En annan sak att tänka på är att inte döma: ”Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med, skall ni bli dömda” Matt 7:1-­‐2 Man ska givetvis diskutera och framföra sina åsikter, men det är en annan sak än att döma, eller vara fördömande. Gemensam väg Vi har en gemensam väg att gå. Ja, hela människosläktet har en gemensam väg att gå. Det är Herrens vilja att vi ska hitta rätt, hitta vägen till Guds rike, men då måste vi födas på nytt. Det kan vi hjälpa varandra med. När vi för-­‐
står att vi är menade att skapa en gemenskap samtidigt som vi respekterar varandras olika vägar, så kan vi vara en sann kyrka, en plats där det finns augusti 2012
5
sanning, godhet och helighet. Herren kommer att glädja sig. Himlen kom-­‐
mer att glädja sig. Det blir ”glädje bland Guds änglar över en syndare som omvänder sig”. Luk 15:10 Det är då som köld blir värme, som vinter blir sommar, som natt blir dag. Ibland sker det för någon annan av oss. Ibland är det du eller jag. Det växlar och inför Herren är vi alla i lika stort behov av Hans kraft och hjälp. ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjär-­‐
tat. Då skall ni finna ro för era själar." Matt 11:28-­‐29 Amen! augusti 2012
6
Joh 3:1-­‐13 Bland fariséerna fanns en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar. Han kom till Jesus om natten och sade: "Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare, ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om inte Gud är med honom." Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike." Nikodemus sade: "Hur kan en människa födas när hon är gammal? Inte kan hon väl komma in i moder-­‐
livet och födas en gång till?" Jesus svarade: "Amen, amen säger jag dig: Den som inte blir född av vatten och Ande kan inte komma in i Guds rike. Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt. Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av An-­‐
den." Nikodemus frågade: "Hur kan det ske?" Jesus svarade: "Du är Isra-­‐
els lärare och vet inte det. Amen, amen säger jag dig: Det vi vet talar vi, och det vi har sett vittnar vi om, och vårt vittnesbörd tar ni inte emot. Om ni inte tror när jag talar till er om det som hör jorden till, hur skall ni då kunna tro, när jag talar till er om det som hör himlen till? Ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Männi-­‐
skosonen som är i himlen. (Översättning: Svenska Folkbibeln) Arcana Cœlestia nr 9042: I Ordet betecknar en 'havande kvinna' hur det goda formas av det sanna. … Människans pånyttfödelse, som är fö-­‐
delse av andligt liv i jämförs i Ordet med hur den naturliga människan föds. Ty när människan föds på nytt, så avlas hon först, därefter bärs hon lik-­‐
som i ett moderliv, och så småningom föds hon. Och eftersom pånyttfödelsen av det andliga livet är förbindelsen av sanning och godhet, d v s tro med människokärlek, så betecknas med att 'bära i moderlivet' det sannas invig-­‐
ande i det goda. Arcana Cœlestia nr 4918:1: Livmodern betecknar i den äkta me-­‐
ningen det innersta av den äktenskap-­‐
liga kärleken …Och eftersom den äkt-­‐
enskapliga kärleken leder sitt ur-­‐
sprung från kärleken till det goda och det sanna … och eftersom detta äkten-­‐
skap är själva himlen eller Herrens rike, och Herrens rike på jorden är kyrkan, så betecknas med livmodern också kyrkan. Ty kyrkan är där det go-­‐
das och sannas äktenskap finns … och att utgå från moderlivet betyder att återfödas eller pånyttfödas.” Förkortningar av Skrifterna: AC = Arcana Cœlestia SKR = Sanna kristna religionen augusti 2012
7
