Klimatpåverkan från livsmedel
Material framtaget av
Britta Florén, ([email protected])
SIK, Institutet för
Livsmedel och Bioteknik
för SLL 2013
Matens klimatpåverkan
– en ej försumbar del av vår totala konsumtion
Shoppa
Äta
Resa
Bo
Naturvårdsverket, 2008
Maten kan dessutom påverka
miljön på flera olika sätt …
Biologisk mångfald
Resursförbrukning
Bild: Maria Henriksson
Övergödning
Eko- och
humantoxicitet
Olika livsmedel påverkar
klimatet på olika sätt.
Vad har betydelse egentligen?
Viktigt att se på miljöfrågan ur
ett helhetsperspektiv
”Miljöpåverkan”
Ex kylskåp, bilar,
glödlampor,
schampo
Ex livsmedel
Råvarutillverkning
Industri/handel
Brukande
Restprodukt
hantering
Växthusgaser från livsmedelskedjan
– stora skillnader jämfört med övriga sektorer
och långt ifrån bara en fråga om koldioxid…
• Lustgas, N2O
– kväve i gödsel och mark
• Metan, CH4
– idisslare och stallgödsel
• CO2
– fossilt och grönt
Bild: Maria Henriksson
Carbon footprint, växthusgaser
& CO2-ekvivalenter
Utsläpp som
bidrar till
miljöeffekt
Utsläppens styrka
till miljöeffekten
Koldioxid
1x
Metan
x25
Lustgas
x298
Totalt bidrag
till miljöeffekt
Klimatpåverkan
CO2-ekv.
Klimatpåverkan
från mjölk
1,2
kg CO2-ekv./kg mjölk
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
Lustgas (NO2)
Metan (CH4)
Koldioxid (CO2)
Tydlig skillnad mellan vegetabiliska
och animaliska råvaror
Exempel på klimatpåverkan från
produktionen av livsmedlet
(”livsmedlets klimatryggsäck”)
30,0
kg CO2e/kg produkt
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
Exempel på klimatpåverkan
för olika sorters kött
CO2-ekvivalenter/kg benfritt kött
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Konsumtionen av kött per capita, 1990 och 2010
90
totalt: +43%
kg kött med ben per person
80
70
60
Övrigt
50
Fågel
40
Gris
Nöt
30
20
10
0
1990
Källa , Jordbruksverket (SJV)
2010
För frukt och grönt är ”säsongen”
och närodlat särskilt relevant
Klimatpåverkan av
trädgårdsprodukter
kg CO2ekv./kg grönsaker vid butik
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
Odlad eller vildfångad fisk ur
klimatsynpunkt?
Diesel i fiske
Odlad lax
Kylmedel i fiske
Foderproduktion
Odling (exkl. foder)
Processning
Produkttransport
Vildfångad torsk
Transportförpackning
0
1
2
3
Klimatpåverkan
(kg CO 2e/kg ätlig produkt hos grossist)
4
5
Välj fiske från hållbara bestånd!
En bra förpackning
är bra för miljön
Förpackningens funktion:
• Att skydda och förlänga hållbarheten av ett
livsmedel så att spill och kassation hålls nere.
• Att förpackningen ska kunna tömmas på livsmedlet.
• Att designen ger möjlighet till optimal packning för
att minska transportvolymen.
• Att minimera mängden förpackningsmaterial
och använda miljömässigt bästa materialslaget med bibehållen funktion av
förpackningen
Transportera på rätt sätt!
”Food mode” istället för ”Food mile”
Tåg
Båt
Lastbil
Flygplan
Transporterna
Vad är viktigt förutom transportslag?
• Lastgrad och tom eller full returresa
• Storlek på fordon
• Miljöklass på motor och bränsle
• Kylda/frysta transporter kräver mer
• Körsätt
Kombinerade transporter är en lösning…
Var når vi de stora klimatvinsterna?
• Med bättre kunskap kan vi göra aktiva val…
–
Minska mängden kött om möjligt (särskilt nötkött). Vid användning av nötkött välj gärna
ekologiskt eller svenskt naturbeteskött.
–
Vegetariska proteinalternativ (linser, röda bönor, kikärtor) eller fisk från hållbara bestånd
(KRAV MSC märkt) är bra klimatval
–
Minska användning av ris till förmån för potatis, pasta och matgryn.
–
Vid förändring av maträtter och menyer – ändra lite åt gången och kommunicera varför
förändringar görs
–
Genom att sätta siffror på klimatpåverkan från sina råvaror är det lättare att
följa upp och ratta rätt…
–
Sjuka matgäster innebär större utmaningar när det gäller speciella näringskrav…
Exempel på klimatpåverkan från inköpta
livsmedelsråvaror inom SLLs verksamhet
40
35
ton CO2-ekvivalenter
30
25
20
15
10
5
0
Cerealier
Drycker
Fisk och
skaldjur
Frukt och
grönt
Kött, chark,
ägg
Mejeri
Övrigt
Kött, chark och ägg U ton CO2e
Mejeri Z ton CO2e
Nötkött
Mjölk, fil, yoghurt
Fläskkött
Smör, grädde
Kyckling och kalkon
Ost
Ägg
Exempel inköpt mängd i förhållande
till klimatpåverkan
100%
90%
80%
Övrigt
70%
Mejeri
60%
Kött, chark, ägg
50%
Frukt och grönt
40%
Fisk och skaldjur
30%
Drycker
20%
Cerealier
10%
0%
Inköpt mängd
Klimatpåverkan
På en måltidsnivå
– visst spelar ingredienserna roll!
Klimatpåverkan måltidslösningar
3
Standardrätt
Alternativ rätt
kg CO2e/kg portion
2,5
2
1,5
1
0,5
0
1
2
3
4
5
6
7
8
1 köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup
5 indisk kycklinggryta med ris/matkorn
2 stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis
6 stekt sejrygg/sillflundra med potatismos
3 hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis
7 kött & grönsakssoppa/morot & linssoppa,
mjuk ostsmörgås
4 kebabgryta fläskkött/het böngryta med ris
8 moussaka/havslasagne
Vad äter vi till…
Klimatpåverkan 1 portion kolhydratsdel
0,3
Klimatpåverkan
Klimatpåverkan från transport
0,25
kg CO2e/kg portion
0,2
0,15
0,1
0,05
0
Potatis 210g
Matkorn 80g
Pasta 75g
Ris 80g
(transporterat till SE)
Lathund Gröna och Röda listan
för råvaruvalval ur klimatsynpunkt
Vilken funktion ska livsmedlen uppfylla?
• Måltid eller frukost/mellanmål?
• Källa för protein eller kolhydrat?
• Rätt mängder på portionsnivå!
• Lyfta upp ”gröna” val och
varna för ”röda”
Var når vi de stora miljövinsterna?
• ”Fokus 1” är nöjda och mätta måltidsgäster men…
överproduktionen kan minska
• Minskad överproduktion innebär lägre miljöpåverkan,
energiåtgång och sopkostnader och mer pengar till mat
• Att behandla maten som den värdefulla resurs det
faktiskt är
Motivation för förändringsarbete
• Vad behövs?
• Engagemang
• Kunskap och kompetens
• Medvetenhet
• Samarbete
• Stöd i förbättringsarbetet
• Resurser och styrmedel som
stödjer det dagliga arbetet
Det finns stor förbättringspotential i
att minska matens miljöpåverkan!
