1 INLEDNING
I det första kapitlet presenteras bakgrunden till detta examensarbete. Kapitlet behandlar
kvinnans förhållande till datorn i dagens samhälle. Det är detta förhållande som
ursprungligen sparkat igång projektet ada - elämäsi näytöllä, som beskrivs i uppsatsen
framöver. Examensarbetet beskriver de resonemang och problem som bearbetats under
produktionen, samt vidareutvecklingen av CD-rom-produkten. Här ges grunden till att
förstå de mera ingående beskrivningarna om de praktiska problemen i produktionen,
inklusive de centrala termerna och definitionerna.
1.1 Datorns position i samhället
Trots att datorerna är en stor del av det moderna samhället, finns det inte en dator i varje
hem. Tjänster bygger alltmera på datoranvändning, men än krävs det inte att alla
använder sig av dem. Denna tekniska utvecklig har med tiden lett till en indelning av
samhället, som med Informationsteknologins (IT) fortgående framfart kan förorsaka
djupa klyftor.
Personer som inte jobbat med datorer, kan lätt avskräckas av den hårda kala maskinen.
Allt tekniskt brukar i allmänhet kännas avskräckande, speciellt för äldre personer. Detta
har märkts redan med mobiltelefonerna. Äldre personer är ofta rädda för att göra bort
sig och ställer sig skeptiskt till tekniken (Paqvalén, M-L. TITEL? föreläsning
12.09.2000). För en äldre person kan det kännas oöverkomligt att lära sig skicka ett
textmeddelande med sin mobiltelefon, men dels har de inte heller samma sociala behov
av mobiltelefonen som en tonnåring har. För en äldre person är mobiltelefonen endast
en praktsik pryl. För den yngre generationen kan det däremot vara svårare att klara sig
utan den senaste tekniken eftersom de har vuxit upp med den. Jämför man grundskolan i
dag med motsvarande för bara 20 år sedan, förstår man varför datorn i dagens läge är ett
mycket naturligt arbetsredskap.
1
1.1.1 De olika användargrupperna
Det är omöjligt att exakt gruppera användarna av datorer utan en ordentlig utredning
gjorts. Grupperna delas inte alltid enligt ålder och kön, ändå finns det klart en grupp
som är lite ovanare med datorer. Allmänt kan konstateras att pojkar trivs framför
datorerna avsevärt bättre än flickor. Det är främst spelen som lockar dem. Pojkarnas
tekniska intresse leder till att de förstår sig på datorer bättre än flickor i samma ålder.
Denna könsindelning beror också på bristen på lämpliga produkter för flickorna. Denna
brist
syns
tydligt
bl.a.
i
produktionen
av
de
(http://www.womengamers.com/articles/whywg.html#para3).
otaliga
Jämfört
datorspelen
med
pojkar,
använder flickor datorn mera i ett socialt syfte, så som för e-post och chat. Flickor
använder datorn även för praktiska saker, som att söka information på Internet.
Motsvarande könsgruppering finns även ute i arbetslivet. Bristen på kvinnor inom ITbranschen är fortfarande stor. Kvinnor anses vara bra, plikttrogna och effektiva i sitt
arbete. Män kan ibland övergå till att leka med datorn, medan datorn är endast ett
arbetsredskap för kvinnor. ”Naiset eivät hakeudu alalle, jonne heitä haluttaisiin –
tietotekniikassa on tarjolla hyvin palkattua työtä. Matalapalkka-aloilla työskentelevien
naisten kannattaisi vertailla eri ammattien palkkoja ja voittaa ’bittikammo’.” (Sarrola
2000 s. 64). Orsaken varför kvinnornas andel inom branschen inte stigit över 30% under
de två senaste decennierna, har inte forskats i. Mycket troligt är att kvinnor inte ser IT
som ett alternativ p.g.a. de förutfattade meningar som finns om branschen. Dessa
förutfattade meningar handlar både om dem som jobbar på branschen, samt om
arbetsuppgifterna kvinnorna på branschen tros jobba med (Sarrola 2000 s. 65). Trots att
lönerna inte skiljer lika kraftigt mellan de två könen inom IT-branschen (Sarrola 2000 s.
65), syns könsfördelningen däremot på förmansposterna. Majoriteten av VD:n och
ägare för webbyråer eller produktionsbolag är män (Eriksson 2000 s. 81).
Man kan lätt konstatera att för de äldre i samhället har datorn varit ett redskap på jobbet,
som främst ersatt skrivmaskinen. Dessa personer har jobbat mycket med praktiska
program så som textbehandling och tabellprogram. För många har den enda skillnaden
från skrivmaskinen till dator varit den fenomenala möjligheten att bearbeta och lagra
2
text. Dessa personer har inte i sitt arbete sett de nästan obegränsade möjligheterna för
kreativitet, som gömmer sig inom skalet på den kala datorn.
Men vad beror det på att datorintresset bland de äldre ser ut att vara så lågt? I någon
mån används e-post och Internet för praktiska saker, men den huvudsakliga
användningen begränsas skarpt till det som behövs på arbetsplatserna. Personligen kan
jag inte tänka mig mina föräldrar sitta framför datorn i timmar, lekande med t.ex. ett
bildbehandlingsprogram. Det är inte nödvändigtvis behovet för kreativitet som fattas.
Som ett exempel kan nämnas min 58 åriga mamma, hon är kreativ genom att sy, men
hon uppfattar inte datorn som ett kreativt hjälpmedel. Hon, precis som många andra i
hennes ålder, har använt datorn enbart för textbehandling och tabeller då hon jobbade
som sekreterare. Hon upplevde i tiderna att datorerna bara ersatte skrivmaskinen.
Vid en närmare eftertanke kan man konstatera att en stor del kvinnor i min mammas
ålder inte är aktiva datoranvändare. [referens] Detta konstaterande gäller dock inte
enbart kvinnor i en viss ålder, det kan likaväl handla om yrkesgrupper där daglig
datoranvändning inte krävs. I dessa yrkesgrupper finns det kvinnor i alla åldrar, även
unga kvinnor som använt datorer redan i grundskolan. Det är omöjligt att dra en skarp
åldersgräns för denna grupp av kvinnor som är ovana datoranvändare, men kvinnorna i
de stora åldersgrupperna utgör majoriteten.
1.2 Bakgrunden till ada – elämäsi näytöllä 1.0
Suomen Akateemisten Naisten Liitto – Finlands Kvinnliga Akademikers Förbund rf,
ordnade hösten 1999 en tävling ”Tietoyhteiskunnan innovaatiot naisille”. Tiin@, som
namnet förkortades, efterlyste en idé på hur väcka kvinnornas intresse för datorer.
Tanken var, att inspirera kvinnor t.o.m. till den grad att de kunde tänka sig arbeta inom
den mansdominerade IT-branschen. Tävlingen ordnades för att hjälpa upp bristen på
kvinnor i branschen och bristen på produkter för kvinnor. Hela 74 stycken
tävlingsbidrag bevisade att det finns ett behov för kvinnliga produkter. Dessutom finns
det ett behov för kvinnorna själva att vara med och producera dessa efterlysta produkter.
3
Det var i samband med tävlingen vi kom på den här idén och gjorde första versionen av
Cd-rom-produkten ada – elämäsi näytöllä.
1.2.1 Produktionsteamet bakom Cd-rom-produkten
CD-rom-produkten ada - elämäsi näytöllä gjordes under en av perioderna det tredje året
av Medianomutbildningen vid Arcada – Nylands Svenska Yrkeshögskola. Teamet
bestod av tre Medianomstuderanden, Lena Frölander-Ulf studerar grafisk design, vi
Linda Kronman och Jutta Törnqvist Interaktiva medier. Produktionen planerades
utgående från våra egna tankar och idéer, men inga grundläggande utredningar gjordes.
För att delta i tävlingen räckte det med ett manuskript eller en beskrivning på idén. Vi
hade ambitioner att göra en färdig produkt, men tiden begränsade produktionen.
Tävlingsalstret ada – elämäsi näytöllä lämnades in som en prototyp av en Cd-rom riktad
till kvinnor. Det var en fungerande helhet som presenterade idén trots att allt innehåll
inte producerats. Hela produktionen bestod av tätt samarbete med blandade uppgifter,
trots den principiella arbetsfördelningen. Som bilaga för själva CD-rom-produkten,
producerades en trycksak där projektet ada - elämäsi näytöllä beskrevs. Lena FrölanderUlf stod ensam för det grafiska utseendet för denna trycksak, samt för visitkorten och
pärmen på Cd-rom skivan. Linda Kronman stod i huvudsak för layouten och bilderna
för själva CD-rom-produkten. Hon hjälpte även mig med mitt ansvarsområde,
programmeringen.
1.2.2 Målgruppen för ada – elämäsi näytöllä 1.0
Det vore antagligen lättare på många håll ifall kvinnor och datorer kunde närma sig
varandra. Ifall samhällets utveckling skall kunna gå vidare i samma takt som hittills, kan
detta vara en förutsättning. Om djupa klyftor bildas mellan de stora åldersgrupperna och
datorerna, kan det ha en avsevärd betydelse för framtiden. Det kommer i alla fall att
vara en begränsande faktor. I dagens läge har Internet tagits i bruk som en modern
underlättande tjänst, som är ett alternativ för det traditionella köandet i t.ex. en bank.
4
Om detta är riktningen som utvecklingen önskas gå mot, då krävs datorkunnande av
alla. ”As the population ages and the use of computers increases, technology needs to be
increasingly
adaptable
for
users
of
all
ages,
including
the
elderly.”
(http://snow.utorontoca/shared/ allison/index.htm). Läget i dag hindrar planering av s.k.
moderna tjänster för hela befolkningen. Kommer företag att vara tvungna att välja
mellan att erbjuda både traditionell kundbetjäning och moderna tjänster via Internet,
eller bara det senare? Den punkt då dubbla betjäningssätt inte mera anses vara
lönsamma nås troligen förr eller senare. Då kan det uppkomma diskriminering i
samhället. Diskriminering i en ny form som indirekt är ålders- och könsdiskriminering.
I ada 1.0, var datoranvändning förknippad till könet, men däremot ville vi inte definiera
målgruppen för CD-rom-produkten enligt ålder. Utgångspunkten för målgruppen var
kvinnor, som hade använt sig av datorer men bara främst för tabeller och textbehandling
(se avsnitt 1.1.1 ovan). Produkten kunde även tänkas lämpa sig för kvinnor som aldrig
använt datorer, så länge deras attityd mot datorer inte var negativ. Att ändra på attityder
kräver mera än en CD-rom-produkt som kallt kan sättas åt sidan ifall intresset inte finns.
Det är lättare att få personer som jobbat med datorer att bli intresserade av de ytterligare
möjligheter som finns. Det krävs inte att de tidigare gjort något kreativt med datorn, det
räcker att de får gnistan för att arbeta med datorer. Med tiden blir de sedan vana
datoranvändare. Denna typ av kvinnor var målgruppen i den första versionen av ada –
elämäsi näytöllä.
1.2.3 Nya saker i bekant miljö
Idén med Cd-rom-produkten ada – elämäsi näytöllä var att presentera datorn som ett
verktyg för kreativitet. Med samma var det meningen att skrota ner alla förutfattade
meningar som hyses för datorer. En grå och tråkig värld som ses som ettor, nollor och
ofattbara bitar, presenterades nu ur en helt ny vinkel. Det viktigaste var att kombinera
ny information med bekanta element, för att göra det lätt att smälta all ny information.
Det centrala i Cd-rom-produkten var ett rum, som framställdes i svart och vitt. Det toma
rummet var kalt med endast en tom bokhylla, ett skrivbord med en dator och en stol. I
5
hörnet av rummet stod dessutom en grön krukväxt. Förutom krukväxten var de övriga
sakerna gråa, med en svag nyans mot orange (Bild 1).
Bild 1. Rummet, den centrala omgivningen i ada – elämäsi näytöllä 1.0
Rummet i Cd-rom-produkten ser livlöst
ut, men då kursorn åker över datorn
eller stolen, då reagerar de och skiftar
starkt mot orange. Detta indikerar att
något skall hända ifall användaren
klickar på bilden.
Bild 2 och 3. Datorn reagerar på kursorn
Dessa ovannämnda saker är aktiva, d.v.s. de reagerar på kursorn (Bild 2 och 3) och är
länkar som för användaren vidare. När användaren klickar sig vidare, kommer hon in på
en annan sida. Vart hon kommer är beroende på vilket föremål hon klickat på. Dessa
sidor behandlar olika saker och fungerar som enskilda helheter. Från dessa sidor kan
användaren bara gå vidare tillbaka till rummet. Det speciella är att då hon återvänder till
rummet har den sak hon klickat på färgats. Förutom denna förändring, blir flera grå
saker synliga med jämna mellanrum. Småningom fylls rummet av färglagda saker (Bild
4), och då användaren besökt alla sidor blir rummet helt färgat. Denna upplevelse har
förvandlat en grå och tråkig värld till en färggrann och personlig helhet. Genomgången
av CD-rom-produkten kan avbrytas när som helst, men användaren kan också nollställa
den ifall hon vill börja om från början.
6
Bild 4. Rummet fylls småningom av flera saker som sedan färgas
Ada 1.0 var lik en damtidning med paralleller till datorvärlden. Den skulle innehålla
bl.a. artiklar och intervjuer med kvinnor inom IT-branschen. Förutom underhållande,
skulle den även vara undervisande och informativ. Det undervisande materialet om
datorer framfördes så att även tekniska detaljer var lättförståeliga. Tanken var att Cdrom-produkten kunde ha distribuerats hem som bilaga till t.ex. en damtidning, eller så
kunde den vara allmänt tillgänglig på ett Internetcafé. Man kan säga att tanken bakom
ada 1.0 var att nå kvinnorna på deras egna språk och sedan utvidga deras vokabulär.
1.3 Succé bästa responsen
Den 29 februari år 2000 belönades ada – elämäsi näytöllä med första pris i Tiin@
tävlingen. Det var speciellt juryns utlåtanden som var den bästa responsen:
"Toteutettavissa oleva, erilainen ja uusi idea", " Raikas multimedia-idea naisista, hyvä
jatkokehittelyyn" (http://www.kolumbus.fi/sanl.fkaf/titeksti.htm). Detta uppmuntrade
mycket och inspirerade till en del att vi gjort version 2.0 av ada – elämäsi näytöllä som
examensarbete. Förutom juryn som synat produkten under tävlingen, hade ada 1.0
testats i en liten skala. Under testerna kom det fram saker som var rena planeringsfel.
Förutom direkta fel fanns det även mycket som kunde ha gjorts bättre. Alla dessa
faktorer inspirerade till ett nytt försök.
7
1.3.1 Testerna avslöjar
Under produktionen och som färdig prototyp visades ada 1.0 för både professionella
personer och för den tänkta målgruppen. All kritik var värdefull då olika personer
reagerat på olika saker, vilka alla var väsentliga. Att testa en produkt visade sig vara ett
effektivt sätt att få värdefull respons. Denna respons har begrundats och iakttagits under
vidareutvecklingen av ada - elämäsi näytöllä.
Vid ett jippo för kvinnor på Kabelfabriken i Helsingfors demonstrerades ada 1.0.
Kvinnorna hade möjlighet att testa själva produkten samt kommentera datorer på ett
klotterplank. Under detta jippo avslöjades något som till en början chockerade oss. Den
negativa attityden mot datorerna var mycket starkare än väntat! Det som förvånade var
att det inte fanns någon klar åldersfördelning för denna attityd, den var lika stark hos
kvinnor i 30 års åldern som hos dem som närmade sig 60 år. Glåpord som
samvarodödare och familjesöndrare klottrades ner på planket. Detta var totalt oväntat
och något nedstämmande. Vi kände oss hjälplösa inför dessa kvinnor som inte vill se
det positiva och kreativa som datorerna medfört, de såg enbart det negativa. Istället för
att låta sig påverkas av vår CD-rom, koncentrerade de sig på att bevisa hur de klarar sig
utan datorer. Hur skall dessa kvinnor klara sig ifall den tekniska utvecklingen fortsätter
som hittills?
Vi var tvungna att inse att ada 1.0 inte kan nå dessa kvinnor. Deras attityder var något vi
inte kunde motarbeta med hjälp av vår CD-rom, hur lyckad den än varit. Det krävs
mycket mera än en inspirerande produkt för att rasera dessa attityder. Denna kännedom
fick oss att allt starkare poängtera syftet med vårt arbete då ada 1.0 vidareutvecklades.
Syftet med ada 2.0 är fortfarande att väcka målgruppens intresse för datorn, men ett
försök att att rasera fördomar och negativa attityder har inte gjorts.
1.3.2 Version 2.0 blir examensarbete
Ada – elämäsi näytöllä 2.0 är produkten som beskrivs ingående i detta examensarbete.
Till en början var det meningen att ada 2.0 skulle bli en färdig produkt som lätt kunde
8
marknadsföras till någon potentiell kund. Tidtabellen och resurserna reducerade de
ambitiösa planerna med 90%, därmed blev ada 2.0 likt sin föregångare, en beta version.
Skillnaden mellan prototypen ada 1.0 och denna beta version är främst benämningen.
Orsaken till att ada 1.0 kallas prototyp, är att den presenterar själva idén men är långt
ifrån en färdig produkt. Version 2.0 har däremot bearbetats i den grad att den likaväl
kunde ha varit en färdig produkt. De begränsande resurserna som ledde till en beta
version berodde på att produktionsteamet hade krympt från tre till bara två personer. För
en avancerad multimediaproduktion som denna behövs ett komplett team med personer
för varje enskilt delområde. I vårt dryga team ansvarade Linda Kronman fortfarande i
huvudsak för grafiken och jag för programmeringen.
En stor skillnad jämfört med produktionen av version 1.0, är den grundläggande
utredning vi gjort före version 2.0. Förutom testerna av ada 1.0 som grund, har vi även
läst mycket om ämnet kvinnor och datorer. De dåliga egenskaper som upptäckts i ada
1.0, har bearbetats med hjälp av all kritik vi fått. Fastän inga systematiska tester gjorts,
har alla testpersoners reaktioner noterats. På detta sätt har mycket centrala problem
upptäckts och bearbetats under vidareutvecklingen. Dessa konkreta problem har sedan
lösts med hjälp av teoretisk kunskap om multimediaproduktion och användbarhet.
Grunden till alla förändringar är dock ada 1.0. Vår utmaning med ada 2.0 har varit att
mera noggrannt anpassa produkten för dess ändamål. Tyngden i arbetet har lagts på att
förbättra användarvänligheten. Dessutom har konkurrenskraften, med tanke på övriga
multimediaprodukter på marknaden, ökats med att tillföra uppdaterbarhet till Cd-romprodukten. Detta är en egenskap som konkret förlänger livslängden på produkten. Mera
om dessa nya egenskaper och termer i följande kapitel.
9
