Varför gör dom inte som vi
säger?
En föreläsning utgående från Elisabeth
Arborelius´ bok
Björn Axtelius
Avd för Samhällsodontologi
050422
Den hopplösa aspekten av hälsoupplysande
verksamhet:
• 90% av läkare/sköterskor på två vårdcentraler i
Stockholm (Arborelius 1991) var tveksamma
och/eller besvikna på egna förmågan att
påverka människors levnadsvanor.
• I internationella studier är endast 318%
framgångsrika i sin påverkan av levnadsvanor
avseende mat, motion, rökning och alkohol.
• Orsaker: brist på god samtalsmetodik samt
tidsbrist.
Möjliga orsaker till dålig följsamhet från patienten
till vårdgivarens rekommendationer (1):
• Patienten har andra föreställningar än vårdgivaren om
sambandet mellan levnadsvanor och symtom: "Jag tror
inte mitt tandkött blir bättre av att jag inte röker. Det
blöder ju mycket mer när jag slutar röka!"
• Patienter har andra värderingar än vårdgivaren: "Vad gör
det mig om jag dör några år tidigare för att jag röker, jag
kan ju ändå bli överkörd imorgon?"
Möjliga orsaker till dålig följsamhet från patienten
till vårdgivarens rekommendationer (1):
• Patienten befinner sig i en konflikt beträffande sina
levnadsvanor på det sättet att de upplever både fördelar
och nackdelar med beteendet: "Det är avslappnande och
skönt när jag tar mina starköl på krogen med kompisarna
- men visst, det blir ju dyrt och ofta vaknar jag på
efternatten"
• Patienten kan ha en så socialt och psykiskt pressande
situation att de prioriterar andra mer närliggande frågor
än levnadsvanor: "Mitt arbete är så stressigt att jag
behöver röka för att gå ner i varv!"
Möjliga orsaker till dålig följsamhet från patienten
till vårdgivarens rekommendationer (2):
• Patienten befinner sig i en konflikt beträffande sina
levnadsvanor på det sättet att de upplever både fördelar
och nackdelar med beteendet: "Det är avslappnande och
skönt när jag tar mina starköl på krogen med kompisarna
- men visst, det blir ju dyrt och ofta vaknar jag på
efternatten"
• Patienten kan ha en så socialt och psykiskt pressande
situation att de prioriterar andra mer närliggande frågor
än levnadsvanor: "Mitt arbete är så stressigt att jag
behöver röka för att gå ner i varv!"
Individuell hälsorådgivning - varför?
• Hälsa bestäms av levnadsvanor.
• Prevention ökar i betydelse
Individuell hälsorådgivning - hur?
• Enligt äldre modell - information/kunskap ändrar
beteende.
– kombineras med moraliseringar
– kombineras med värderingar
– kombineras med upprepningar
• Skattning av oberoende observatörer avseende trolig
framgång - ca 1%. Nackdelar:
– information kan öka kunskap, men detta har begränsad effekt på
beteende
– utgår från att människan är rationell - bortser från känslomässiga
faktorer
Ett exempel på äldre pedagogisk modell (1)
"Patient management för förändring av
munvårdsbeteenden hos tandvårdspatienter":
Huvudbudskap - kunskap om sjukdomsprocesser är
nyckeln till förändring och IT är medlet för att nå dit.
Delbudskap 1. tandvårds arbetaren är en informations-medarbetare
som ska överföra viktig information till patienten.
– sjukdomsinsikt följer av detta
– tillit till tandvårds medarbetaren följer av detta
Ett exempel på äldre pedagogisk modell (2)
Delbudskap 2. sjukdomsöverföringen ska individualiseras utifrån vad
patienten förstår
3. informationsöverföringen ska var målinriktad
3. ett behov (motivation) måste skapas hos patienten att
efterfråga kunskap
Ett exempel på modern pedagogisk modell (1)
Huvudbudskap: ett patientcentrerat förhållningssätt innebär
en diskussion med patienten om
levnadsvanor/beteenden där patienten får ta ställning
till sina vanor/beteenden.
1. Vad har patienten för "teori" om sin sjukdom? Kartlägg
beteendet - patienten får funderar på sina vanor.
2. Skillnaden mellan yttre motivation - inre motivation:
Yttre motivation - kräver ytterligare kontroll. När
kontrollen sviktar följer skuldkänslor eller uppror hos
patienten, eller så blir resultatet kortvarigt.
Ett exempel på modern pedagogisk modell (2)
2. Skillnaden mellan yttre motivation - inre motivation:
Yttre motivation
Inre motivation - låt patienten fatta beslut och
acceptera/bekräfta patientens känslor. Diskutera
genomförandet av förändringen, formulera nästa steg
och fallgropar /återfall.
3. Återkoppling och förstärkning av det nya beteendet.
Konstatera faktiska förändringar som uppnåtts.
Olika terapeutiska förhållningssätt (1):
• Informations- och kunskapsöverföring - "Gör som jag
säger!"
– Premiss - att människor är rationella
– Mål - att patienten ska ändra sitt beteende mot ett
mer hälsosamt sådant.
Olika terapeutiska förhållningssätt (2):
• Ett patientcentrerat förhållningssätt - det centrala är
mötet patient-terapeut. Vårdgivaren är inställd på att inte
styra patienten mot ett i förväg bestämt mål, utan att
utgå ifrån patientens situation och tillsammans diskutera
sig fram till vad som passar just denna patient.
– Premiss - patientens hälsobeteende är en
kommunikationsakt som berättar för oss om dennes
livssituation.
– Mål - att utifrån patientens ambivalens ha som
målsättning att underlätta för denne att ta ställning till
sina levnadsvanor.
Varför är levnadsvanor så viktiga att diskutera med
parodontit patienter?
• Inflammation i tandköttet är att betrakta som en
kronisk, livslång sjukdomsbenägenhet. Den
kräver ett aktivt, medvetet, rutinartat
hälsobeteende hos patienten.
• I individuell hälsorådgivning är det uppenbart att
patienten själv måste ta ställning till sin
livssituation och ta ett personligt ansvar för sin
behandling.
Syftet med samtal för förändring av levnadsvanor:
Att underlätta
för patienten att ta
ställning till sina
levnadsvanor
Med en sådan målsättning kan man "lyckas"
i stort sett med alla sådana samtal och det
är dessutom det effektivaste sättet att få
människor att förändra sina levnadsvanor!
