Bild och visuellt lärande

Huvudämne
Bild och visuellt lärande
Lärarutbildningen, Malmö högskola
www.mah.se/lut/ksm
Inledning
I anslutning till Bolognaprocessen, den nya examensordningen och högskoleverkets granskning av den nya lärarutbildningen har samtliga enheter inom Lärarutbildningen i Malmö fått
i uppdrag att beskriva sina respektive huvudämnen i en text som likt en manschett håller
samman huvudämnets bärande innehåll och ger uttryck för dess grundtankar. Dessutom syftar
texten till att utgöra en grund för det fortsatta förändringsarbetet. En beskrivning av enheten
Kultur, språk, medier inleder denna text. Här framgår grundhållningen inom det kunskapsfält
som enheten representerar och som enhetens huvudämnen utgår från. Därefter följer presentationen av huvudämnet Bild och visuellt lärande.
Kultur, språk, medier
Enheten Kultur, språk, medier (KSM) omfattar huvudämnena Bild och visuellt lärande,
Engelska och lärande, Kultur, medier, estetik, Svenska i ett mångkulturellt samhälle och
Tyska och lärande. Kultur, språk, medier är också namnet på en forskningsmiljö som inbegriper ett par andra enheter på högskolan, Konst, kultur och Kommunikation (K3) och
Internationell migration och etniska relationer (IMER). Tanken är att man kan tala om ett till
stor del gemensamt kunskapsfält. Inom detta fält skiljer KSM:s huvudämnen ut sig genom att
ha en tydlig yrkesinriktning, samtidigt som de eftersträvar en akademisk utbildning av god
kvalitet. Yrkesinriktningen tar sig bland annat uttryck i att ämnena didaktiseras, riktas mot
lärandefrågor.
Man kan betrakta KSM som en lärarutbildningsenhet för humaniora. Men kunskapsområdet
har inte ett traditionellt akademiskt perspektiv på humanistiska studier utan präglas av tvärvetenskaplighet. Det som binder ihop enheten är intresset för hur kunskap och mening skapas
i språkliga sammanhang, bärs fram via olika medier och ger uttryck åt människors sociala och
kulturella tillhörighet. Med kultur menar vi den symboliska betydelse som människor lägger
in i handlingar, tänkesätt och ting och som signalerar tillhörighet till en viss gemenskap.
Begreppet kultur förstås alltså i en bred, antropologisk snarare än en snäv, estetisk bemärkelse.
Kulturanalytiska perspektiv ingår i alla huvudämnen. Även språk, liksom ”text”, uppfattas i
en utvidgad mening. Bild, musik, rörelse etc är språk som skapar texter där ordet inte alltid
dominerar. Ett annat inslag i vår syn på språk och kunskap är den starka betoningen av
kontextens, det sociala sammanhangets betydelse för lärandet. När vi talar om medier slutligen
är det något mer än massmedia vi tänker på. Medier är teknologiska verktyg, analoga och
digitala, som gör språkliga upplysningar, kunskaper och föreställningar tillgängliga för
gemensam bearbetning. Barns och ungas medieanvändning ingår i deras kunskapsbildning
och identitetsarbete. Den är därför en viktig resurs i undervisningen. Medierna är exempel på
lärandets nations(gräns)överskridande karaktär. Internationalisering och globalisering är
påverkanskrafter som uttrycks på olika vis i utbildningen. KSM har t.ex internationella kurser,
och internationalisering fungerar dessutom som ett perspektiv i huvudämnets kurser som bl.a
konkretiseras genom internationella jämförelser, internationell kurslitteratur, studieresor och
2
nätverkssamarbeten. Internationaliseringsarbetet har flera syften. Ett är att förbereda för en
skola där internationalisering fungerar som ett av flera övergripande perspektiv. Ett annat syfte
relateras till ökad interkulturell förståelse och förbättrad utbildningskvalitet. Studenters och
lärares mobilitet och utbildningens internationalisering utgör medel för att nå dessa syften.
Kunskaper om omvärlden och oss själva är inte statiska, utan skapas och omskapas i samspel
med andra. Lärande sker alltid i en social kontext, vilken inte endast har betydelse för
lärandet utan också är en del av detta lärande. Läraruppdraget ställer därför krav ”på
kompetens att fungera tillsammans med människor samt på kunskap om människor” (Att lära
och leda. Lärarutbildningskommitténs betänkande, SOU 1999, s. 10). Det är krav som lärarutbildningen ska förbereda studenten för, dels som ett innehåll i undervisningen, dels genom
de arbetsformer som används. Både verksamhets- och högskoleförlagd tid ställer t ex
studenten inför uppgifter där samarbete erfordras och där reflektion över rollen som pedagogisk ledare uppmuntras. Kunskapsområdet Lärande i en social kontext utgör en central del
av utbildningen och bygger vidare på stoff som behandlas under utbildningens inledande kurs
Att bli lärare. Det innefattar kunskaper som är centrala i all lärarutbildning men som får en
karakteristisk gestaltning inom respektive huvudämne. Lärande i en social kontext går som en
röd tråd genom KSM:s huvudämnen och studeras särskilt i vissa kurser. Vi tänker oss att
studentens lärarkunskap fördjupas successivt, från att vara av mer allmänt och teoretiskt slag
till att mer få formen av förtrogenhetskunskap. Vår ambition är att studenten lär sig problematisera sina kunskaper och erfarenheter och utvecklar ett kritiskt, reflekterande förhållningssätt till sin pedagogiska verksamhet. En lärarutbildning bör vara såväl personligt som
professionellt utvecklande. Studenten tillägnar sig ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper
och praktisk-pedagogiska färdigheter. Utbildningen blir framgångsrik då dessa kompetenser
integreras, blir en del av lärarens person och manifesteras i handling.
3
Bild och visuellt lärande (BVL)
Huvudämnet Bild och visuellt lärande (BVL) startade höstterminen 2006. En grundläggande
idé med huvudämnet är att det ska bidra till att utveckla ungdomars lärande och deras
möjligheter att formulera egna tankar både praktiskt och teoretiskt. Detta är en viktig del av
den medborgerliga bildningen.
Huvudämnet inriktas mot studier av visualiseringars betydelse för lärande i samhället i
allmänhet och i synnerhet för lärande i grundskolans senare år och gymnasiet. Alla kurser
inbegriper ett dubbelt perspektiv genom att fokusera studentens eget lärande och studenten
som blivande lärare. Redan från början av utbildningen är studenten placerad på en partnerskola, vilket innebär att utbildningen är såväl verksamhetsförlagd som högskoleförlagd.
Under den högskoleförlagda tiden ligger en innehållsstruktur som väver samman studenternas
tidigare erfarenheter med både den verksamhetsförlagda tiden och teorier från studier i huvudämnet. Utbildningen inriktar sig främst mot den visuella kultur som omger oss idag och knyter
an till ungas medievanor. Att läsa, förstå och producera bilder ökar ungdomars möjlighet att
delta i den pågående samhällsdebatten och detta utgör en fokus i utbildningen. Då bildundervisningen i ungdomsskolan idag vilar på en äldre tradition där teknik och produktion
dominerar blir det en angelägen uppgift för de blivande lärarna att vara med och skapa nya
former för samarbete mellan olika lärarkompetenser i en alltmer visualiserad tid. Centralt är
att se lärandet som en pågående process där visualiseringar av skilda slag har stor betydelse.
Lärandets sociala kontext
Inom huvudämnet står visuella praktiker i fokus och dessa relateras till en skolvardag. De
frågor som behandlar lärarrollen och lärandet belyses och diskuteras kontinuerligt under
utbildningens gång. Läraruppdraget är ett uttalat socialt projekt som bearbetas ur olika
synvinklar. Under utbildningen lyfts därför olika begrepp fram för att bredda repertoaren av
möjliga sätt att förstå lärarens uppgifter, såsom de omsätts i sociala situationer och fenomen i
och utanför klassrummet. Den heterogena miljö som skolan utgör kräver kompetens att arbeta
på varierande sätt för att ungdomar under sin utbildning ska kunna utveckla kunskap utifrån
sina olika förutsättningar. Vidare är frågor om värden och normer och de betydelser de har
föremål för didaktisk reflektion. Under huvudämnesstudierna bearbetas lokala arbetsplaner,
nationella styrdokument samt betygskriterier.
Genom utbildningen utgör växelverkan mellan praktik och teori en röd tråd. Arbetet med att
utveckla goda lärandemiljöer och att främja elevers läroprocesser står i centrum. Studenternas
arbete under den verksamhetsförlagda tiden (vft) ger mening och innehåll till studierna på den
högskoleförlagda tiden (hft) och tvärtom. Digitala plattformer för kommunikation öppnar för
utbyte mellan student, partnerskola och högskola.
Visuell yttrandefrihet
Visuell yttrandefrihet ska genomsyra skolarbetet och bidra till kunskaper om hur värderingar,
ideologier, känslor och vardagliga livserfarenheter kan uttryckas i bild. Ju fler uttrycks4
former en människa behärskar, desto aktivare kan hon delta i samhällets kommunikationsflöde.
Ungdomars skapande förmåga måste utvecklas i en mångfald av visuella medier. Skolan ska
respektera olika individers erfarenheter och sätt att uttrycka sig men också våga utmana deras
föreställningar och visa på andra kulturerfarenheter, olika konstnärliga språk och kulturmöten.
Ungdomars skapande förmåga måste därför utvecklas inom en mångfald av visuella medier.
Skolämnet Bild och dess traditioner i mediekulturen
Skolämnet Bild, som det ser ut idag, vilar på en tradition där det praktiska arbetet dominerar.
Detta behöver förändras mot bakgrund av Skolverkets utredning av bildundervisningen i
grund- och gymnasieskola. Därför behandlas inom huvudämnet Bild och visuellt lärande
(BVL) både produktionen, betraktandet (läsandet) och upplevelsen av bilder, eftersom bilder
och de sammanhang de presenteras i är intressanta. Det är det som gestaltas och kommuniceras,
hur det uttrycks och vilka funktioner och användningsformer bilder har, som är av intresse.
Utifrån ett sådant perspektiv ingår arbete med bilder och visualiseringar i skolans alla ämnen.
I den samtida mediekulturen är kommunikation sammansatt av olika medier. Begrepp som
autenticitet, originalitet och identitet får nya innebörder. I mediekulturen upplever vi platser
eller företeelser på ett direkt sätt och får därigenom möjligheter till ett slags metavetande som
kan ingå i ett identitetsarbete.
Bilder och visualiseringar är kommunikativa handlingar
Idag ser vi inte bara framställda bilder isolerade utan de uppträder i kombinationer med text,
ljud och musik. Det är därför viktigt att uppmärksamma bilder integrerade i olika sammanhang. Vidare har vi möjlighet att visuellt följa händelser globalt. Detta påverkar den bildspråkliga utvecklingen vilket innebär att det utvecklas ett speciellt bild/text-språk i t ex
tidningar, broschyrer, film, TV, webbsidor och mobiltelefoner. Bilder är bärare av sociala,
politiska och kulturella betydelser och inte bara estetiska och expressiva uttryck. Inom
åtskilliga yrkesbranscher fyller numera bilder och andra visuella former viktiga funktioner
som elever måste få kunskap om.
Att tolka tecken
Av tradition har man i bildlärarutbildningen använt sig av semiotisk teori och analys. Semiotiken är den vetenskap som undersöker den mänskliga betydelseproduktionen i vidaste
mening. Under senare år har delar av semiotiken utvecklats till en sociosemiotik. Företrädare
för denna försöker förstå och beskriva hur människor producerar och kommunicerar mening i
specifika sociala miljöer som till exempel i familjen eller i en välbekant institution. En
semiotisk potential är enligt denna teori de tillgängliga semiotiska resurser som en individ har
till sitt förfogande i ett speciellt socialt sammanhang. Tidigare semiotiker har koncentrerat sig
på själva bilden, medan man utifrån ett sociosemiotiskt perspektiv riktar uppmärksamhet mot
villkoren och omständigheterna för produktion och reception av visualiseringar. I huvudämnet
ser vi det som grundläggande att arbeta med bland annat semiotikgrundade teorier.
5
Seendet, den blick vi fäster på det visuella, har stort utrymme inom forskningen idag.
Människans seendekompetens gör oss alla delaktiga i och kapabla att tolka vår omgivning.
Vision handlar om vad det mänskliga ögat förmår se och visuality hänvisar till det sätt som
seende konstrueras på. Inom forskningen diskuteras dels om seendet är kulturellt eller naturbundet, dels hur olika blickar eller sätt att se på världen är socialt och kulturellt bestämda.
Om estetik, kreativitet och bilder
Estetik som begrepp och tänkande har med sina anor från idealistisk filosofi under 1700-talet
förbundits med principer för smak, särskilt den goda, och människans förmåga att uppleva och
uppfatta det som tänkts vara det sköna. Men det som uppfattas som estetiskt tilltalande måste
relateras till individ, klass, tid och plats. I stället för estetik bör man snarare tänka i termer av
”estetiseringar” eller ”smak”. Det estetiserande kan användas med syfte att fascinera och idag
ser vi detta i bland annat mode, design, populärkultur, reklam och underhållning. Kreativitet
och estetik är begrepp som hör samman med vår vardag utan att nödvändigtvis sammanbindas
med just bilder eller andra estetiska uttrycksformer. I vardagslivet präglas allt fler områden av
någon form av esteticering, såväl i yrkeslivet som i privatlivet. Inom huvudämnet framhålls
hur individers skilda erfarenheter har betydelse för upplevelse och tolkning. Den analytiska
förmågan att förstå estetiseringars sociala betydelse och hur den kommer till uttryck inom
ungdomskulturer utvecklas.
De estetiska och kreativa arbetsformerna har sin plats i skolan. Ofta förbinds bildarbete med
estetik och kreativitet. Kreativitet kan beskrivas som nya synsätt på redan kända resurser.
Inom huvudämnet finns det en ambition att lyfta fram hur bildarbete kan främja förståelse och
lärande inom olika ämnesfält.
Konsten har haft en stark ställning inom bildundervisningen. Idag har konstens roll i
samhället ändrats radikalt och dessutom har gränserna för konst och icke konst blivit allt
svårare att dra. Konsten har mer aktivt flyttat ut i samhället och vi kan möta den på oväntade
ställen och i oväntade sammanhang. Dessutom har vi möjlighet att följa konstlivet globalt,
vilket gör att den västerländska konsten inte betraktas som isolerad, utan snarare som en del
av ett utbyte med övriga världen och på olika sätt förbunden med maktförhållanden. Konsten
idag står dessutom i relation till föreställningar, uttryck och tekniker inom populärkulturen.
Vi riktar inom huvudämnet uppmärksamhet på alla slags bilder då det finns en lärandepotential i vitt skilda genrer.
Internationalisering
Inom huvudämnet strävar vi efter att göra internationella utblickar. Detta sker genom text,
bild, arkitektur och artefakter som berör aktuellt kursinnehåll. För att utveckla förståelse för
andra skolsystem och utbildningsstrukturer pågår det inom ramen för olika nätverk kurser,
studentutbyten och besök inom Norden.
6
Studentinflytande
Efter halva tiden i en kurs samtalar kursledaren och studenterna utifrån kursens syfte,
lärandemål och innehåll. Är vi på rätt väg?
Varje kurs avslutas med en individuell skriftlig utvärdering utifrån kursens syfte och mål.
Dessa kursutvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna
gör i anslutning till kursens avslutning. NMS har även ett studeranderåd där varje huvudämne
har studeranderepresentanter. Studentråden sammanträder tre gånger per termin.
Kurser inom BVL
Det kunskapsområde som ligger till grund för kursplanerna i huvudämnet har ingen äldre
tradition att luta sig mot. En ny konstruktion av innehåll och arbetsformer måste utvecklas för
att gynna en lärarprofil för framtidens skola. Vi har lagt en övergripande struktur under huvudämnets fem första kurser där praktiskt och teoretiskt arbete utvecklas parallellt och där olika
praktiker för bilder och visualiseringar accentueras i olika kurser.
Grundnivå och avancerad nivå
Utvecklingen inom och mellan grundnivå respektive avancerad nivå måste bygga på olika
slags progression. På grundnivå skriver studenten tre kortare vetenskapliga texter (sammanläggningsarbete) som bygger på egna undersökningar och avslutas med en reflekterande text
(kappa) rörande innehåll, progression och eget lärande. Progressionen gäller också studentens
förmåga att producera bilder i skilda tekniker och material och i olika syften. Vidare ska
studenten avancera sitt läsande av bilder och utveckla sin förmåga att associera och se
sammanhang mellan olika uttrycksformer både innehållsligt men också avseende form och
material. Från utbildningens första kurs sker praktiskt arbete, litteraturläsning samt skriftlig
och gestaltande examination med syftet att utveckla studenten mot ett vetenskapligt förhållningssätt såväl inom skrivande som inom gestaltning. På avancerad nivå ska studenten
visa på vetenskapligt perspektiv på skolutveckling och lärande. Detta innebär att studenten
ska skaffa sig grundläggande kunskaper i vetenskapsteori i relation till olika forskningsmetoder. Det är viktigt att tidigt kunna formulera frågor kring ett stoff och att fundera på lämpliga
metoder för att kunna använda det empiriska materialet.
7
Kurser på grundnivå
1. Ungdomar och bilder – mening och lärande
Inledningsvis arbetar vi med fokus på ungdomars olika visuella preferenser och diskuterar
detta utifrån skolans bildämnestradition. Vem äger bildinnehållet och presentationsformen och
hur kan detta diskuteras i relation till demokrati- och maktperspektiv? Vi undersöker visualiseringar kopplade till genus och etnicitet och diskuterar hur vi ska agera som lärare i det
heterogena klassrummet. Erfarenheter knyts till bildteorier och lärandets sociala kontext.
Under kursen arbetar vi med bilder i tvådimensionellt format.
2. Visuell kultur
Visuell kultur är ett ofantligt område där man kan göra nedslag och sätta fokus på fenomen
intressanta att diskutera ur lärandeperspektiv. Genom etnologiska fältstudier uppmärksammas
genusperspektivet och det behandlas fördjupat med hjälp av empiri och litteratur. Visualiseringar i de offentliga och privata rummen samt visuell yttrandefrihet är områden som bör
ha sin koppling till hur arbete med bilder tar form i olika sammanhang i skolan. Särskild vikt
läggs vid digital produktion.
3. Identitetsbegreppet genom multimodal gestaltning
Konstruktion av identitet är central och vi diskuterar detta med en multimodal ingång där
de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna är centrala och samverkar. Vi menar
att ungdomar gestaltar sig genom, inte bara visuella uttryck, utan i en experimentell mångfald, där olika uttryck kombineras. Detta kan vi se på i förhållande till lärande och personlig
utveckling och lyfta fram läroprocesser som inbegriper både arbetssätt och kommunikation
kring ett för deltagarna angeläget innehåll.
4. Rörlig bild i konsumtion och produktion
Rörliga bilder är visualiseringar som varit i bruk i över hundra år. Arbete med rörliga bilder
i olika genrer är en viktig form av lärande. Den traditionella spelfilmen har fått många efterföljare och i dag kan den som vill med enkla medel producera en sekvens av rörliga bilder.
Vi kommer att arbeta brett med rörliga bilder som kommunikationsform och gemensamt
diskutera dessa produktioner. Vidare kommer olika genrer att behandlas.
5. Konstbegreppet i ett samhälleligt perspektiv
Konstbegreppet tas upp ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv och vi riktar blickarna ut
mot det offentliga konstlivet. Ungdomars rättigheter att uttrycka tankar och idéer visuellt är
ett centralt innehåll. I det här sammanhanget utgör studier på kulturinstitutioner och av konst
i samhället viktiga källor för kursens innehåll. Konstens livsvillkor relateras till demokratiska
rättigheter och bearbetas som såväl historiskt och som samtida fenomen. I kursen arbetar vi
med konsten som representation för tankar och som redskap för visuell yttrandefrihet.
8
Kurser på avancerad nivå
6. Representation, seende och autenticitet
I denna kurs utvecklas förmågan att arbeta med olika delar av skolans ämnesinnehåll. Sidoämnesstudierna används som språngbräda till arbete med visuella presentationer och analyser.
Under en del av kursen bearbetas innehåll för hållbar utveckling där didaktiska frågor
tydliggörs. Blickens betydelse för hur vi ser på vår omgivning och i synnerhet visuella
artefakter behandlas i denna kurs såväl som hur vi värderar och bedömer ungas bildarbeten.
7. Vår värld i nyhetsbilder
Mediebilder med fokus på vad dessa betyder för människans kulturella tillhörighet är kursens
övergripande innehåll. Bildens retorik såsom den förekommer i nyhetsförmedling och
marknadsestetik beaktas utifrån betydelsebärande funktioner. I kursen produceras och
presenteras en websajt där elevers bilder utgör innehållet. Vidare diskuteras och praktiseras
hur man kan använda IKT i ungdomsskolan där bilder betydelse för identifikation
uppmärksammas.
8. Den kodade kulturen
Vilken nytta har man av visuell kunskap? Hur kan man använda sin kunskap i en framtida
profession? Den visuella kommunikationen och funktionen inom olika yrkeskategorier utgör
kursens innehåll. I denna fördjupas bildteori och i en uppgift används diskursanalys som en
modell i arbetet med olika professionsområden. De kunskaper som framkommer diskuteras
utifrån ett pedagogiskt perspektiv rörande arbetet i ungdomsskolan.
9. Arkitektur, design och visualitet
I den här kursen är de övergripande områdena som behandlas arkitektur och design. Stad och
land studeras utifrån bebyggelse, historiskt såväl som samtida. Vidare tas fasaders formspråk
och utsmyckning upp i form av till exempel muralmåleri, såsom kyrkomålningar och graffiti.
Designbegreppet diskuteras och undersöks dels genom egen gestaltning men också genom
studier av designhistoria och samtidsexempel.