Geografi miljö och lärande – en helhetsbeskrivning av huvudämnet Huvudämnet Geografi miljö och lärande är ett professionsämne inom lärarutbildningen och riktar sig till studenter som ska vara verksamma inom förskola, grundskolans tidigare och senare skolår samt gymnasieskolan. Huvudämnet är tvärvetenskapligt och byggs upp av ett innehåll från både naturgeografi, samhällsgeografi, ekologi, och miljö som integreras med frågor som rör lärande och lärandets villkor. I villkoren för lärandet ingår såväl ett allmänpedagogiskt som ett ämnesdidaktiskt stoff. I huvudämnet ingår 25 veckors verksamhetsförlagd tid. Inom flera av huvudämneskurserna finns ett värdefullt samarbete med de geografiska institutionerna vid Lunds universitet. Det handlar både om kompetensutbyte samt om att säkra kontakten mellan lärosätenas olika forskningsmiljöer inom huvudämnet. Studenternas erfarenheter från verksamheten diskuteras, analyseras och kopplas till de högskoleförlagda studierna. Studentens språkliga förmåga och det egna skrivandet utvecklas successivt och denna progression utgör en viktig del i utvecklingen mot att bli en professionell lärare. I huvudämnet Geografi miljö och lärande etableras tidigt ett vetenskapligt förhållningssätt som fördjupas under utbildningen. Det handlar bl. a. om att kunna tillvarata och använda vetenskapligt grundad kunskap som en del av den egna kunskapsprocessen. Studenterna ska också kunna problematisera och analysera förhållandet mellan vetenskapliga teorier och det som sker i skolan. I huvudämnet tydliggörs samspelet mellan människan och det fysiska rummet som hon verkar och lever i ur perspektiven dåtid nutid framtid. Detta studeras lokalt, regionalt och globalt i både i natur- och kulturlandskapet. Naturen ger förutsättningar och begränsningar för mänsklig verksamhet som leder till att människan utvecklar olika socioekonomiska samverkansformer och regelsystem samt olika tekniska lösningar. Studenten studerar likheter och skillnader mellan olika delar av såväl det egna landet som världen och inser därmed att dessa utgör grunden till människors olika levnadsvillkor och kulturer. Det internationella perspektivet utgör därmed en naturlig del av huvudämnet då globala frågor som t ex jämförelser mellan öst, väst, nord och syd är självklara. De komparativa perspektiven fördjupas på avancerad nivå där även kursmoment har möjlighet att genomföras i andra länder. Viktiga frågor som överlevnad, resursanvändning, ekologi och miljöpåverkan fokuseras i huvudämnets kurser. Dessa frågor innefattar etiska överväganden liksom förmågan att se samband, sammanhang och helheter. Samspelet människor emellan måste leda till ett gemensamt ansvarstagande för användningen av jordens resurser detta för att möjliggöra en långsiktig hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling går som en röd tråd genom samtliga kurser och konsekvenser av människors olika val och den egna beredskapen att handla diskuteras fortlöpande. Studenten ska utveckla sin förmåga att delta i samhällsdebatten kring dessa frågor. Genom detta stärks även studentens egen handlingskompetens. Studenten ska omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnesområden inom huvudämnet så att alla barn och ungdomar lär och utvecklas. Didaktiska överväganden är centrala då studenten motiverar val av innehåll och arbetssätt kopplat till vem som ska lära. Här diskuteras även hur huvudämnets innehåll kan bearbetas från förskola till gymnasieskola. Frågor som berör bedömning av elevernas lärande och utveckling kopplas till utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Värdegrundsfrågor genomsyrar innehållet i de olika kurserna i huvudämnet och begreppet en skola för alla är centralt.ex då studenterna arbetar med att tolka de egna styrdokumenten och samtidigt drar paralleller till de styrdokument som gäller för barn och elever i förskola, grundskola och gymnasieskola eller då frågor om inflytande för barn, elever och föräldrar diskuteras. På avancerad nivå fördjupas det specialpedagogiska innehållet bland annat genom att studenten analyserar begreppet en skola för alla och diskuterar möjliga vägar för att förverkliga visionen om en verksamhet som inkluderar alla. Vidare framhålls vikten av att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Integrering av verksamhetsförlagd tid och högskoleförlagd tid sker i huvudämneskurserna. Det självständiga arbetet på grundnivå medför en fördjupning av denna integration. I detta arbete beskriver och analyserar studenten erfarenheter från den verksamhetsförlagda tiden och knyter an till den teoretiska delen av huvudämnet. Det självständiga arbetet ska leda fram till ett vetenskapligt skrivande och tänkande och en handlingsberedskap för det framtida yrket och på så sätt förbereda för det avslutande självständiga arbetet på avancerad nivå. Laborationer, fältarbete, praktisk problemlösning, arbete med egna konstruktioner och geografiska modeller är viktiga redskap i huvudämnet och har funktionen av att underlätta förståelsen av komplicerade begrepp och abstrakta sammanhang. Studenten använder dessutom IKT genom hela utbildningen för att söka information, kommunicera, dokumentera och redovisa. Vidare utvecklar studenten sin förmåga att använda IKT som redskap för sitt eget såväl som andras lärande. Utvecklingen av ämnesbegreppen sker i kommunikativa sammanhang och huvudämnets innehåll förutsätter sitt specifika språk särskilda språkande. Studenterna arbetar med att identifiera och problematisera vad detta innebär och hur det kan omsättas på ett funktionellt sätt i lärandesituationer både i skola och förskola. Språkutveckling är en förutsättning för lärande och gäller såväl barn och ungdomar som studenter. Lekens betydelse för barns språkutveckling och lärande framhålls specifikt för studenter med inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år. Lek spelar dessutom stor roll för barnets hela utveckling, dess förmåga till empati, socialisation och koncentration. I huvudämnet Geografi miljö och lärande studeras även elevers läs- och skrivinlärning och språkutveckling så att den blivande läraren kan ansvara för detta i skolan. Malmö högskolas perspektiv – etnicitet och migration, genus och miljö ingår i huvudämnet både som innehållsområden och som perspektiv på lärandets villkor. På grundnivå sätter studenten in sig i vilka frågor som omfattas i perspektiven, och varför dessa perspektiv är viktiga samhällsfrågor och hur de inkluderas i uppdragen för förskola och skola. Vidare diskuteras vilken betydelse kunskaper inom dessa områden har för att förstå de samhällsförändringar som skett. Studenten använder sina kunskaper inom perspektivområdena som analytiska redskap vid tolkning av styrdokument samt argumentation för de didaktiska val som görs. På avancerad nivå formulerar studenten självständigt problemställningar om innehållet där perspektiven synliggörs. Detta sker med syfte att studenterna ska fördjupa sina kunskaper i ämnesområdena och få en ökad förståelse för frågornas komplexitet. Studentinflytande Efter halva tiden i en kurs samtalar kursledaren och studenterna utifrån kursens syfte, lärandemål och innehåll. Är vi på rätt väg? Varje kurs avslutas med en individuell skriftlig utvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursutvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna gör i anslutning till kursens avslutning. NMS har även ett studeranderåd där varje huvudämne har studeranderepresentanter. Studentråden sammanträder tre gånger per termin.