Nationalekonomi
Hushållning med knappa resurser
Alternativkostnad
Konsumenter maximerar sin nytta
Företag vinstmaximerar
Förenklade modeller
Utbud och efterfrågan och jämviktspris – figur
Utrikeshandelsteori och handelspolitik
F1-2 Handelsteori
F3 Välfärdseffekter av handel och handelspolitik
Utdelning av gruppuppgifter
F4 Sammanfattning samt exempel på empiriska
tillämpningar
Onsdag 11/4 gruppdiskussion med obligatorisk närvaro
9-12 grupp 1-3 (45 min per arbete)
13-16 grupp 4-6 (45 min per arbete)
Utdelning av hemtentamen onsdag 11/4 kl. 16.00
Inlämning av hemtentamen senast fredag 13/4 kl. 16.00
Exempel:
Fullständig konkurrens
Liten ekonomi
Världsmarknadspris högre – export
Figur
Världsmarknadspris lägre – import
Figur
Anledningen till handel i en marknadsekonomi är att
företag och konsumenter finner det lönsamt
Enkel modell:
Fullständig konkurrens
Inga transportkostnader
En vara
Två länder – A och B
I ursprungsläget ingen handel
Given växelkurs lika med ett
Figur
Utan handel olika jämviktspriser
Med handel ett ”världsmarknadspris”
Med transportkostnader
Figur
Ej fullständig prisutjämning och minskad handel
Varför olika priser utan handel?
Olika D-kurvor - skilda preferenser
- skilda inkomster
Olika S-kurvor (olika produktionskostnader)
- olika priser på produktionsfaktorer
- olika effektivitet i produktionen
Partiell analys är otillräcklig för att förklara
produktionsstruktur/handelsmönster
Allmän jämviktsanalys krävs
Konkurrensen med andra näringsgrenar inom landet är
lika viktig som konkurrensen med samma näringsgren i
andra länder
Detta kan tas hänsyn till i en allmän jämviktsmodell
Antar att ekonomin befinner sig i inre och yttre balans
Den klassiska teorin för komparativa kostnader
Handelsmönster och produktionsspecialisering förklaras
av internationella skillnader i komparativa (relativa)
kostnader p.g.a. olika produktionsteknik och
produktivitet
Enkel modell:
En knapp resurs – arbetskraft – som är homogen och
rölig mellan näringsgrenar inom ett land men ej mellan
länder
Två näringsgrenar
Fullständig konkurrens
Två länder
Absoluta fördelar
Industri
Jordbruk
Land A
5
2
Land B
3
3
Arbetskraft per
producerad enhet
Land A har absoluta fördelar inom jordbruk
Land B har absoluta fördelar inom industri
Ricardos budskap: Det är inte absoluta fördelar som är
avgörande för handel
Komparativa fördelar
Svärd
Ringar
Fylke
10
30
Mordor
5
10
Arbetskraft per
producerad enhet
Trots att Mordor har absoluta fördelar i båda
näringsgrenarna finns incitament för handel
Mordor är inte lika överlägset i båda näringsgrenarna
Alternativkostnader
Svärd
Ringar
Fylke
0,33 ringar
3 svärd
Mordor
0,5 ringar
2 svärd
Alternativkostnaden bestäms av förhållandet mellan
resursåtgången i näringsgrenarna
Fylke har komparativa fördelar i produktion av svärd
Mordor har komparativa fördelar i produktion av ringar
Prisrelationen före handel ges av alternativkostnaden
Skilda prisrelationer → handel lönsam
Handel utjämnar prisrelationerna tills
Psvärd/Pringar(Fylke)=Psvärd/Pringar(Mordor)
Psvärd/Pringar på världsmarknaden=”terms of trade”
(bytesvillkor för handel)
För enskilt land mäts som Pexport/Pimport
Förbättrade terms of trade → man får relativt sett mer
betalt för sin export
Lönenivå och växelkurs kommer (på lång sikt) att
anpassa sig så att företagen finner det lönsamt att
producera och exportera enligt komparativa kostnader
Balanserad handel innebär att den ena varan måste vara
dyrare i Fylke och den andra i Mordor.
Givet en lönenivå som är lika i bägge länder
1 Fylkekrona (FEK) respektive 1 Mordorkrona (MEK)
per enhet arbetskraft måste växelkursen FEK/MEK
ligga inom intervallet 2-3.
T ex 2,5 FEK = 1 MEK
Priser i FEK (före handel):
Svärd
Fylke
10
Mordor 12,5
Ringar
30
25
Vid konstanta alternativkostnader (Ricardo) normalt
fullständig specialisering i båda länder
Exempel Lundberg sidan 46-47
Figur
Vid tilltagande alternativkostnader blir specialiseringen
inte fullständig
Figur
Sammanfattning klassiska utrikeshandelsteorin
Olika komparativa kostnader i produktionen
↓
Olika prisrelationer utan handel
↓
Produktionsspecialisering och handel uppstår
↓
Prisrelationerna utjämnas
En näringsgrens internationella konkurrenskraft bestäms
långsiktigt av dess relativa effektivitet – inte av dess
absoluta effektivitet
Faktorproportionsteorin (Eli Hecksher, Bertil Ohlin)
Hur specialisering och handelsmönster bestäms av
olikheter gällande tillgång på produktionsfaktorer
mellan länder.
Utgångspunkter:
Länder har olika tillgång av produktionsresurser
Näringsgrenar använder produktionsresurser i olika
proportioner
vissa är arbetsintensiva och andra kapitalintensiva
Produktionsfaktorer är rörliga mellan näringar inom ett
land men har låg internationell rörlighet
Heckscher-Ohlin-teoremet
Ett land specialiserar sig på och exporterar den vara som
kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som
landet har gott om
och importerar den vara som kräver relativt mycket av
landets knappa faktor
Förenklad modell:
Två länder
Två sektorer:
Textil (L-intensiv)
Stål (K-intensiv)
Given mängd K och L i varje land
Rörliga inom landet men ej mellan länder
Land Alfa rikt på L
Land Beta rikt på K
Fullständig konkurrens
Inga transportkostnader
Samma produktionsteknik i båda länder
Samma konsumentsmak i båda länder
Före handel
Figur
Land Alfa:
Textil relativt billigast
Arbetskraft relativt billigast (K knapp faktor)
Land Beta:
Stål relativt billigast
Kapital relativt billigast (L knapp faktor)
Effekten av handel
Alfa exporterar textil
Beta exporterar stål
Handel utjämnar varupriserna och faktorpriserna
Figur
Land Alfa
Land Beta
Pstål/Ptextil högt (före handel)
Pstål/Ptextil lågt (före handel)
Exporterar textil
Exporterar stål
Importerar stål
Importerar textil
Ökad prod av textil
Ökad prod av stål
Minskad prod av stål
Minskad prod av textil
Pstål/Ptextil sjunker
Pstål/Ptextil stiger
D på L stiger
D på L sjunker
D på K sjunker
D på K stiger
PL/PK stiger
PL/PK sjunker
Sammanfattning
Skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer leder
till olika produktionsmöjlighetskurvor och olika
komparativa kostnader
vilket leder till
Export av varor som är intensiva i tillverkningen av den
faktor som landet har relativt gott om och som därför är
relativt billig inom landet och tvärtom
Genom att ändra antagandena kan modellen
vidareutvecklas och få högre förklaringsvärde
• Ändra antagandet att all arbetskraft är homogen
Arbetskraft kan vara utbildad eller ej
Länder med god tillgång på utbildad arbetskraft
specialiserar sig på och exporterar varor som är intensiv
i användningen av utbildad arbetskraft
• Ändra antagandet att produktionsresurserna ej är
rörliga mellan länder
Speciellt kapital kan vara rörligt mellan länder
Faktorrörelser kan delvis utjämna komparativa
skillnader
Om land Alfa exporterar L och importerar K blir
varupriserna mer lika
• Ändra antagandet att alla länder har samma
produktionsteknik
Kan skilja sig åt och ändras över tiden
Produktcykelteorin
• Ingen hänsyn till handelshinder och
transportkostnader i H-O
Med detta får vi inte total utjämning samt mer handel
med grannländer
• Ändra antagandet att konsumenternas preferenser är
lika
• Ändra antagandet att fullständig konkurrens råder
på alla marknader
Stordriftsfördelar
Märkesvaror
Modell där både inombranschhandel och
mellanbranschhandel kan förekomma:
Ett land med två sektorer
Jordbruk producerar homogen produkt, fullständig
konkurrens
Industri med likartade men inte identiska produkter
Varje konsument har en idealprodukt och köper det
företags produkt som ligger närmast idealet
Stordriftsfördelar
Inombranschhandel med industriprodukter om samma
tillgång på arbetskraft och kapital
Om olika faktortillgångar även mellanbranschhandel
Ekonomiska vinster av handeln:
Specialisering enligt komparativa fördelar
Större produkturval för konsumenterna
Om ofullständig konkurrens pressade priser
Lägre styckkostnader i branscher med stordriftsfördelar
