Vad är stroke?
Stroke är ett av de största hälsoproblem för dem som är över 55
år.Stroke är en sjukdom som drabbar lika många kvinnor som män och
den är en av de vanligaste orsakerna till invaliditet.
Stroke eller slaganfall med ett annat ord,är ett samlingsnamn för
hjärninfarkt-blodpropp i hjärnan (75%),hjärnblödning (20%) och
hjärnhinneblödning(5%).I Sverige dör varje år tio tusen människor i
slaganfall och omkring trettio tusen drabbas av stroke,80% av fallen
orsakas av blodpropp och endast 20% av hjärnblödning.Stroke är den
tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtinfarkt och cancer.
Blodpropp eller blödning är orsaken
Stroke orsakas av
blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsådror
blodpropp som uppkommer vid förträngningar i hjärnans blodkärl
blödning inuti hjärnan
blödning på hjärnans yta,
subaraknoidalblödning(hjärnhinneblödning).
1
Hur uppkommer en hjärninfarkt?
en hjärninfarkt uppstår oftast när en blodpropp(blodpropp eller en så kallad
trombos innebär att blodet levrar sig och bildar en propp inuti ett blodkärl)
helt eller delvis täpper till en artär (pulsåder),som leder blod till olika
delar av hjärnan.Om blodproppen inte försvinner eller löses upp så dör
den delen av hjärnan som artären för blod till.
Blodpropparna kan bildas i små kärl i hjärnan ,men vanligast är att de
bildas i stora kärl och sedan förs med blodströmmen in i hjärnan.D.v.s
En blodpropp i hjärnan resulterar i att blodflödet försämras vilket leder
till syrebrist i den del av hjärnan som försörjs av kärlet. Inom detta
område dör hjärnceller och en hjärnskada uppstår. Man ska alltid
omedelbart uppsöka sjukhus,oavsett tid på dygnet,om man misstänker
en blodpropp i hjärnan.Behandlingen kräver inläggning på sjukhus och
man bör vårdas på en speciell strokeenhet . Strokeenhet är en avdelning
där man byggt upp en kompetens för att akut behandla,förebygga och
rehabilitera patienter som drabbats av stroke.Åtgärderna blir beroende
av bakomligande orsak.Om patienten har symtomen av en blodpropp
ger man blodförtnnande mediciner.Risken för att fler proppar bildas
minskar då.
Acetylsalicylsyra-blodförtunnade medel
Acetylsalicylsyra motverkar trombocyternas (blodplättarnas) förmåga
att levra sig (klumpa ihop sig),och därmed minskar risken för att
blodproppar bildas.Därför ges en låg dos av acetylsalisyra åt patienter
som har haft TIA,risken för blodproppsbildning minskar.
Sådan behandling kan vara direkt farlig om det skulle röra sig om en
blödning. För att begränsa skadorna i hjärnan är det viktigt att näringsoch syretillförseln till hjärnan är så bra som möjligt. Därför kontrolleras
blodtryck, hjärtaktivitet, andning och eventuell diabetes noggrant. För
dem som har förlamningar eller sänkt vakenhet är det viktigt att
förebygga proppar i benen, lunginflammation och trycksår. Det gör man
genom god omvårdnad som inkluderar tidig mobilisering och
rehabilitering. Numera får man proppupplösande medicin i vissa fall av
hotande hjärninfarkt på samma sätt som länge varit vanligt vid
hjärtinfarkt. Det är en behandling som man måste få inom de första tre
timmarna efter det symtomen börjat, så det är mycket viktigt att komma
till sjukhus snabbt om man drabbas av stroke. Behandlingen används
endast om vissa speciella villkor är uppfyllda eftersom den ökar risken
för hjärnblödning något.
Vid subarachnoidalblödning- När man fått diagnosen bör fortsatt
utredning och behandling göras på större sjukhus med neurokirurgisk
klinik. Ofta beror blödningen på ett litet pulsåderbråck på hjärnans yta.
Numera kan läkaren ofta få blodet att levra sig och därmed "täta" mot
fortsatt eller ny blödning. Det gör läkaren genom att med hjälp av
kateter, via pulsådern i ljumsken, under röntgengenomlysning föra upp
metalltrådar, som rullar ihop sig till ett nystan i pulsåderbråcket. Denna
metod, som kallas coiling, är betydligt skonsammare än den
traditionella, då kirurgen vid en större operation går in via skallbenet
och sätter ett metallclips på pulsåderbråckets bas eller stjälk och
därigenom förebygger ny blödning.
Operationer
En operation kan bli aktuell hos en mindre del av patienter med
blödning inne i hjärnvävnaden.Blödning mellan hjärnans hinnor kräver
speciellt omhändertagande.Om hjärnifarkt orsakats av embolier går man
in i kärl och"rensar"dem.Risken för att nya blodpropparbildas minskar
då.Vid hjärnblödning går man in i hjärnan och "tömmer ut" blödningen
för att trycket på hjärnan ska minska och skadan inte bli så omfattande.
Man kan lätt konstatera en stroke diagnos med hjälp av:
Datortomografi-även kallad CT
Datortomografi är en skiktröntgen där röntgenstrålarna genomkorsar
hjärnan,sen sammanställer en dator informationer till så kallade
CT-bilder.Datortomografi visar pålitligt en eventuell hjärnblödning redan
i det akuta skedet.Man kan snabbt få veta på var och hur omfattande
skadan ärman kan avgöra om det rör sig om en hjärnblödning eller
hjärninfarkt.
En hjärnblödning visar sig som ett väl avgränsat fläck som har större
täthet och är ljusare än området runt omkring.En hjärninfarkt visar sig
efter några dagar och det som en mörk fläck med mindre täthet en
hjärnvävnad.Datoromografi finns på de flesta stora sjukhus i Sverige.
MRT-magnetröntgen Med den här röntagenmetoden påverkar en magnet
kroppens atomer och därefter framställs bilderna på hjärnan av en dator.
-Lumbalpunktion Man tar då prov på cerebrospinalvätskan i den säck
som finns längst ner i ryggmärgskanalen. Om den inehåller röda
blodkroppar eller blodfärgämnen då patienten har en hjärnblödning.
-Anigiografi - kärlröntagen
kärlröntagen görs för att utforska misstänkta kärlförträningar och
kärlmissbildningar.
-Ultraljud undersökning
Med hjälp av ultraljud kan man se försträningar i de stora halsartärerna.
Bör göras inom två veckor.
TIA orsakas i de flesta fall av små blodproppar som snabbt löses upp.
Detta förklarar varför symtomen blir kortvariga. TIA är en riskfaktor och
varningssignal för hjärninfarkt.
2
Ge exempel på förkänningar som ibland föregår en
hjärninfarkt -Förkänningar kan vara en huvudvärk som kommer mycket
plötsligt, och som snabbt blir mer intensiv och ofta pulserande. Värken
strålar ofta ut till nacken, ryggen, eller ibland till benen.
Oftast blir man samtidigt illamående, kräksjuk, styv i nacken så att det
blir svårt att böja huvudet framåt, samt slö eller till och med medvetslös.
Hjärnsubstansen kan skadas av det snabbt ökande trycket runt
blödningen. Sjukdomar som diabetes och förmaksflimmer ökar också
risken. talstörningar synstörningar hängande mungipa
förlamningssymtom – känsellöshet och kraftlöshet i arm eller ben också
övergående symtom bör undersökas genast, eftersom en övergående så
kallad TIA-attack ofta föregår en varaktig propp och hjärninfarkt .
Hjärninfarkten slår ofta till helt oväntat. Symtomen når sin höjdpunkt
inom några minuter eller timmar. Den insjuknade är vanligen vid
medvetande. Bara vid omfattande hjärninfarkt eller en blodpropp som
kommer från hjärtat kan det förekomma kortvarig medvetslöshet eller
gradvis försämrat medvetande. Den insjuknade märker inte
nödvändigtvis själv de första symtomen, som kan vara syn- och
talstörningar, svaghet eller känsellöshet i lemmar, eller att mungipan
hänger. Vid sådana symtom bör man genast söka sig till vård vid ett
sjukhus' jourenhet, där man vid behov kan ge trombolysbehandling som
löser upp blodproppen.
TIA (Transistoriska Ischemiska Attacker)TIA – en varningssignal
Tia är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över.Den
vanligaste orsaken till Tia attacker är åderförkalkning (när blodet har
svårt att komma fram genom ådrorna) i de blodkärl som leverera blod till
hjärnan.En liten blodpropp kan då bildas och täppa blodcirkulationen i
ett litet kärl i hjärnan och förorsaka störningar.Men när
proppen/propparna löses upp av sig själv inom ett dygn kallas det Tia.
Tia kan vara en varningssignal för ett hotade stroke,som kräver
förebyggande åtgärder.Ca 10% av alla som drabbas av stroke har
tidigare haft TIA.
Symtom på TIA är en plöstligt och övergående blindhet,förstå och
talsvårigheter,halvsidigt förlamning,svårigheter att gå och
balansvårigheter.De är dock snabbt övergående och varar oftast bara
några minuter men kan sitta i upp till 24 timmar
3
Vilka är symtomen vid en hjärninfarkt?
Symtomen på hjärninfarkt eller hjärnblödning varierar beroende på
vilket område i hjärnan som drabbats.
Symtomen vid en hjärninfarkt är ofta densamma som vid en blödning,
man kan därför aldrig skilja en infarkt från en blödning enbart genom att
veta symtomen. För att man ska kunna ställa den rätta diagnosen krävs
att patienten genomgår en skallröntgen.När man får en hjärninfarkt är
vanliga symtom att man plötsligt utan föregående varning blir förlamad
eller får nedsatt känsel i ena halvan av kroppen, svårigheter att tala eller
förstå, eller påverkan på synfältet. Svår akut yrsel, dubbelseende,
balanssvårigheter och svårt att svälja är andra symtom man kan
drabbas av. Ibland kan man också få en påverkan på medvetandet så att
man blir trött, somnar hela tiden eller till och med blir helt medvetslös.
Symtomen på en hjärninfarkt kan man inte skilja från symtomen i
samband med en hjärnblödning om man inte gör en datortomografi
(skiktröntgen) av hjärnan.
Det finns andra riskfaktorer såsom ålder, ärftlighet och kön (risken är
lite större bland män).
Det finns även en del geografiska, kulturella och sociala skillnader.
Risken att en människa drabbas av hjärninfarkt kan flerdubblas om man
har fler av riskfaktorerna samtidigt.
4
Hur uppstår en hjärnblödning- När blodkärl trasslar ihop sig
ökar blodtillförseln till just det stället. Det ökar pressen på artärer och
vener och då kan man få en hjärnblödning.Hjärnblödningar indelas i
intracerebrala blödningar som uppstår inuti hjärnan och
subaraknoidalblödningar som drabbar området som omger hjärnan.
Hjärnblödning-hemorrhagia cerebri
I hjärnan kan bl. a åderförkalkning och högt blodtryck (hypertoni)
förorsaka en försvagning av kärlväggen.Denna kan då brista så att blod
tränger ut i hjärnvävnaden.
Obehandlat högt blodtryck och kärlsjukdom orsakar mest
hjärnblodning,intracerebral blödning
En annan typ av hjärnblödning,som utger 5% av all stroke är s.k.
subarachnoidalblödningar-hjärnhinneblödning.Då brister ett kärl på
hjärnans undersida och en blödning bildas mellan hjärnans mjuka
hinnor.Vid en hjärnblödning kan det uppstå ett skadligt tryck mot
hjärnan som kan skada hjärnvävnaden. Annan orsak till
subarachnoidalblödningar kan vara aneurysm som kan finnas vid
födseln och ger oftast inte symtom eller problem förrän de brister.Vid en
hjärnblödning
patienten får blixtsnabbt mycket svårt huvudvärk,ofta mår man illa och
kräks och kan förlora medvetandet.Nästan hälften av de drabbade dör
genast eller under de första dagarna.Patienten som överlever genomgår
en operation av det försvagade kärlpartiet (inom 2-3 dygn) för att
förhindra nya blödningar.
5
Ange några symtom vid en hjärnblödning
Personen blir hastigt medvetslös-ibland med förkänning
av illamående och yrsel.andingen blir flåsande och snarkande,ansiktet
får en högröd eller blåblek färgton,pulsen blir kraftigt men långsam-ofta
ner mot 40 slag per minut. Förlamningar- av en ansiktshalva, en arm, ett
ben eller ena kroppshalvan. Förlamningens art beror på vilken del av
hjärnan som drabbats av blödning. Har te x höger hjärnhalva drabbats
av blödning, blir vänster kroppshalva förlamad. Talsvårigheter.
Stroke har varierande symtom,beroende på vilken del av hjärnan som
drabbas.Symtomen på stroke är ofta halvsidiga vilket beror på att
storhjärnan består av två hjärnhalvor,vilka är förenade med varandra
genom hjärnbalken,men ändå i stort svarande för funktion i den
motsatta kroppshalvan ( en skada i höger hjärnhalva ger symtom i
vänster kroppshalva och tvärtom).
Skador i vänstra hjärnhalvan,som innehåller språkcentren kan få:
-afasi-talsvårigheter.
-apraxi-problem att använda den andra kroppshalvan vid
t.ex.tandborstning eller andra rörelse,trots att det inte är en förlamning.
-förlamning och försämrad känsel i höger ansikts-och kroppshalva.
Skador i höger hjärnhalva kan orsaka
-orienteringssvårigheter-problem att exempelvis hitta hem
neglekt,-eng.neglect-strunta i,-personen ser inte eller ignorerar helt
saker som befinner sig till vänster synfält,de kan också ha svårt att
uppfatta sin egen vänstra kroppshalvan.På grund av detta personen
agera som om vänster kropps-rumshalva inte existerar.
-förlamning och känselstörningar i vänster kroppshalva och
ansiktshalva.
Skador i hjärnstammen-skador i hjärnstammen kan påverka
medvetandet och nervbanor.
-diplopi-dubbleseende
-dysatri-otydligt tal
-dysfagi-svårighet att svälja
-yrsel och balansproblem
-förlamning av den ena ansiktshalvan och händerna
Dolda handikapp
-depression
-humorsvängningar
-extrem trötthet
-brist på initiativförmåga
-gråt eller andra känsloyttringar
-koncentrationssvårigheter
-hörselproblem
-värk
6
Ge några omvårdnadssynpunkter vid stroke.
Med Omvårdnad avses t.ex. uppstigning,hjälp med påklädning,
morogntoalett,frukost,hjälp med tillredning av lunch,tillsyn under dagen,
hjälp med toalettbesök, tillredning av kvällsmat, avklädning och
läggning,insatser för att bryta social isolering ,m.m
Det omfattade omvådnadnadsbehovet innebär att vårdtagaren har besök
av personal flera gånger per dag. Med servicinsatser avses städning,
inköp, tvätt etc
Det av hemvård beviljade insaterna styras utifrån de vårdbehov, som
den enskilde har.
.I hemtjänstpersonals arbetsuppgifter ingår att vårdtagaren ska ta
promenader till och från affär eller en kort promenad runt kvarteret eller
annan kortare utevistelse.I de fall detta blivit beviljat rör det sig om ca en
gång i veckan.Vårdtagarna kan också få hjälp med
ledsagning.Ledsagare beviljas med ca 15-20 timmar i månaden.Denna
typ av ledsagare används till t.ex.läkarbesök,att handla,längre
utevistelser eller för att besöka olika aktiviteter.Den rehabilitering som
har som mål att klara dagliga aktiviteter i hemmet sker bäst i den egna
bostaden där rätt förutsättningar finns,t.ex. att träna toalett besök att
sköta egen hygien,klara av hushållsgöromål mm.
Kommunens arbetsterapeuter och sjukgymnaster agnar mycket tid åt
hantering av olika hjälpmedel.Att tillgodose en patientes behov av
hjälpmedel är självklart högt prioriterat.Utan t.ex en rullstol klarar inte
patienten att bo hemma.Möjligheterna att handleda hemtjänstpersonalen
för att dessa skall genomföra vissa trännings moment kräver också tid.
Idag utförs städning av såväl hemtjänstpersonalen som
entreprenadanställd personal.Ett sunt levnadssätt är viktigt,d v s att
sluta röka,inte dricka stor mängd av alkohol ( det räcker med en eller två
glas öl eller vin om dagen) äta mindre fett samt mera frukt och
grönsaker,äta fiberrik mat för att undvika förstoppning,motion,noggrann
hygien.Att kontrollera blodtrycket regelbundet hos läkare är mycket
viktigt,ökad motion och minskad stress kan verka som stroke
förebbygande.
7
och i arbetslivet
Redogör för rehabelitering både i hemmet
Rehabelitering intar en central plats i omhändertagandet av patienter
med stroke och påbörjas inom de första dygnet. Syftet med
strokerehabelitering är att hitta ett optimalt sätt för en person att kunna
återvända till dagligt liv och arbetsliv. Den startar direkt då patienten
kommer till strokeenheten. Rehabeiliteringen måste vara
individanpassad eftersom stroke drabbar olika delar av hjärnan. Till att
börja med behöver den som drabbats mycket vila. Sedan krävs
rehabeilitering för att träna upp de förmågor som man har förlorat.
Naturligtvis träning av patientens rörelseförmåga och språksvårigheter
är viktiga. På en rehabeiliteringsavdelning arbetar läkare,
sjuksköterskor, undersköterskor,
sjukgymnaster,arbetsterapeuter,logopeder, kuratorer, psykologer och
sietister. De hjärnceller som är skadade kan man inte göra något åt, men
man kan däremot till viss del "lära om" de hjärnceller som finns kvar. En
del saker kan då komma tillbaka men hjälp av rehabeilitering. Ett viktigt
steg i rehabeilitering är att se till att patienterna får riktiga och
funktionella hjälp.
Rehabilitering finns i olika former:
Öppenvård- patienterna kommer till avdelningen 4-5 dagar per vecka
och träna några timmar.
Sluten vårdpatienterna bor på sjukhuset och tränar dagligen på avdelning.
Hemrehab- vårdpersonalen går hem till stroke patienten
Rehabeilitering kan drivas dels av landsting, delas av kommun och
privata vårdgivare.
Genom rehabilitering har man möjligheter att återfå en del av sina
förlorade förmågor samt lära sig leva med och kompensera för
kvarstående funktionshinder.För många känns det skönt att komma
hem igen efter sjukhusvistelsen. I hemmet är det lättare att styra över
sin egen tillvaro, och många uppskattar att kunna använda personliga
saker och ha några till vänner och grannar. För vissa kan hemmiljön
begränsa möjligheten att leva ett aktivt liv, och man kan då få sin bostad
anpassad. Det är vanligtvis en arbetsterapeut som hjälper till om man
har behöv av bostadsanpassning. Många behöver hjälp av närstående
eller hemhjälp för att kunna klara av vardagen. Ofta tar det långt tid att
anpassa sig till den nya situationen.Personer sm drabbas av stroke
upplever ofta sig själva och sin omvärld på ett nytt sätt. Förmågan att
röra sig och kommunicera kan ha påverkats och det kan till en början
vara svårt att hantera förändringarna. Stroke kan påverkas förmågan att
köra bil. Innan manprovar att köra bil bör man diskutera detta med sin
läkare. Vanligtvis rekommenderar läkaren att man bör avvakta med att
köra bil en period efter insjukandet. I vissa fall bedömer läkaren att detär
olämpligt att köra bil, och ibland får man en remiss till en
trafikmedicinsk enhet för bedömning av körförmågan. Att lära kana sitt
nya jag är ofta en förutsättning för man ska kunna fundera bra
vardagen. Genom att våga olika aktiviteter kan man lära känna sina
resurser och begränsningar. På så sätt kan man även träna upp sina
tidigare förmågor på nytt eller hitta lösningar på problem som uppstår.
det finns en risk att närstående eller hemhjälp hjälper till för mycket och
på det sättet hindrar det strokedrabbade att lära sig hantera det nya. En
strimulerande och lagom stödjande miljö undelättar förbättrningar. Att
be den som drabbats av stroke att beskriva hur man kan ge lagom
mycket assistans och uppmuntran. Särskilt svärt kan det vara om den
som drabbats av stroke har svårt att tala eller skriva och inte kan berätta
hur han eller hon upplever sin situation. Ofta behövs det lugn och ro
och gott om tid för att hitta ett nytt sätt att kommunicera med varandra.
Det blir allt vanligare att den mer lågsiktiga rehabiliteringen sker i
hemmet. Rehabiliteringspersonalen, som arbetsterapeuter,
sjukgymnaster och logopeder, gör täta hembesök i början som
samarbetar i allmanhet med läkare, sjuksköterska kurator och kanske en
psykolog. Hembesöken glesas så småningom ut allteftersom den
strokedrabbade och de närstående upplever att de kan hantera sin
vardag på egen hand eller med hjälp av hemhjälp. Om det behövs kan
den strokedrabbade fortsätta att delta i rehabiliteringsaktiviteter utanför
hemmet, som sjukgymnastik och arbetsterapi. Personer i arbetsför ålder
är ofta i behöv av arbetsinriktad rehabilitering. Den sker i allmänhet i
anslutning till en rehabiliteringsklink. Hemmet är en bra miljö för
rehabilitering eftersom träningen kan anpassas till intressen och vanor
på ett bättre sätt än i sjukhusmiljön. De närstående kan också ta en mer
aktiv del i rehabilitering. Händsyn måste dock tas till de närståendes
integritet och intresse för att delta i träningen. Målet med rehabilitering i
hemmet är att den som drabbats av stroke ska uppleva delaktighet och
tillfredsställelse i sitt vardagsliv. En tillfredsställande vardag kan nås
genom
att man tränar upp nersata funktioner
att man lär sig nya sätt att urföra olika aktiviteter
att bostadsmijön anpassas
att personlig assistans och stöd i vardagen anpassas efter
individuella önskemål och behov.
Förbättringen av nedsatta hjärnfunktioner börjar avta några månader
efter det att man insjuknat i stroke. Förbättringar sker sedan framför allt
genom att man lär sig att kompensera för sina begränsningar och tränar
upp skickligeheten i att använda de förmågor man har kvar. Man kan på
det sättet fortsätta att blir bättre under flera år efter insjuknandet. Reda
tidigare efter insjukandet i stroke måste man lära sig att fungera på ett
nytt sätt i de dagliga aktiviteterna. En del tvingas använda en hand när
de äter eller använda rullstol i stället för att gå. Personer som har
språkliga nedsättningar måste lära sig att kommunicera på ett nytt sätt.
Ibland lär arbetsterapeuten ut olika sätt att kompensera bristande
förmåga. Ibland uppfinner den som drabbats av stroke eller de
närstående egen lösningar på hur man kan utföra en aktivitet på ett nytt
sätt.
Källorna: www.google.se, www.vardguide.se, www.sidan .se
Skriven av: Luljeta Kelmendi
