1(11)
FÖR MILJÖKRAV OCH SOCIALA HÄNSYN VID
UPPHANDLING AV VAROR OCH TJÄNSTER
Varje upphandling, varje inköp, kan vara ett steg mot en bättre miljö
Riktlinjerna är framtagna av miljösamordnaren vid Örebro kommuns
upphandlingsenhet tillsammans med
upphandlingsansvariga i länets kommuner.
Innehållsförteckning:
Inledning______________________________
sid 1
A. Upprätta miljökrav
___________sid 2
B. Upprätta villkor för sociala hänsyn__________________ sid 6
C. Lagstiftning och juridiska ramar
sid 8
Obs! Särskilda riktlinjer finns för miljökrav och
sociala hänsyn vid upphandlingar av entreprenader!
Inledning
För vem gäller dessa riktlinjer?
Kommunen är en stor organisation och agerar utåtriktat mot företag, andra myndigheter,
ideella organisationer, medborgare med flera. Ett enhetligt beteende gentemot dessa ger
tydlighet, förutsägbarhet och trovärdighet.
Dessa riktlinjer innehåller vägledning, metoder, råd och information för hur miljökrav
och sociala hänsyn används vid upphandlingar av varor och tjänster. Riktlinjerna gäller
för samtliga förvaltningar som berörs av upphandlingar av varor och tjänster.
Varför miljökrav och sociala hänsyn i upphandlingen?
Sverige har som mål att den offentliga upphandlingen ska vara ett instrument för ekologiskt
hållbar utveckling och samma inriktning gäller för EUs gemensamma politik. Offentlig
upphandling representerar mycket stora volymer, ca 400 miljarder kronor per år i Sverige, och
i kraft av detta kan den medverka till att tillverkare och distributörer styr mot mindre
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
2(11)
miljöbelastande produkter och beteenden och att socialt ansvarstagande och likabehandling i
arbetslivet främjas. En policy med tillhörande riktlinjer för miljökrav och sociala hänsyn i
upphandling är ett verksamt samhällspolitiskt instrument för att internt och externt visa att
dessa faktorer är viktiga aspekter som styr valet av varor, tjänster och entreprenader.
Utgångspunkter
Miljöanpassning och socialt ansvarstagande är ett grundläggande villkor för
kommunens samtliga leverantörer
Försiktighetsprincipen och Produktvalsprincipen tillämpas i största möjliga
utsträckning
Vägledande nyckelord är hushållning med resurser, kretsloppsanpassning, bästa
möjliga teknik (BAT = Best Available Tecnology), jämlikhet och socialt
ansvarstagande
Miljöhänsyn i upphandling är ett sätt att medverka till att uppnå de nationella
miljömålen och andra långsiktiga samhällspolitiska mål samt kommunens egna
miljömål eller andra miljöprogram eller riktlinjer.
A. Upprätta miljökrav
Varje upphandling är ”unik”. Miljökraven måste anpassas till varje enskilt
upphandlingstillfälle och vad som ska upphandlas. Rättsläget (lagstiftning och praxis)
beträffande möjligheterna att kräva miljöanpassning i offentlig upphandling är under ständig
förändring och utvecklas kontinuerligt. Tendenserna är dock att det blir mer och mer tydligt
att miljö är såväl accepterat som prioriterat och angeläget i upphandlingssammanhang (se
vidare om lagstiftning och juridik i kap C).
En ny bestämmelse i LOU, lagen om offentlig upphandling (1 kap §12 andra stycket) anger
att det är möjligt att ställa krav på att det som upphandlas uppfyller kriterier för miljömärken.
Bestämmelsen ska dock inte tolkas så att enbart sådana miljökrav får ställas som baseras på
miljömärkningskriterier.
När miljökrav och andra villkor utformas ska det baseras på bästa möjliga tillgängliga
information för såväl teknikutveckling som lagstiftning inom respektive område.
I huvudsak kan miljövillkoren upprättas på följande sätt:
1. Miljökrav på produkt (vara eller tjänst) som antingen är utformade som
obligatoriska krav eller utvärderingskriterier.
2. Särskilda Kontraktsvillkor (”utförandevillkor”) kan ex vis omfatta krav på att
leverantören ska byta ut miljöskadliga ämnen enligt Produktvalsprincipen, återta
produkter eller emballage för återvinning, leverera med visst transportmedel eller
utföra transporten på visst sätt. Att kontraktsvillkor föreligger ska anges redan i
annonsen vid öppen upphandling. Särskilda kontraktsvillkor behöver inte vara
uppfyllda då anbud ges in, utan gäller utförandet av kontraktet för den/de leverantörer
som antas.
3. Miljöledning / motsvarande form av ”miljösäkring” 1 kan användas som ett sätt för
anbudsgivaren att styrka den tekniska kapaciteten, dvs det är ett kvalificeringskrav på
leverantören. Förutsättningen är att det påverkar produktens kvalitet eller ett företags
kapacitet att fullgöra ett kontrakt med miljökrav och den upphandlande enheten ska i
1
Miljöledning eller motsvarande kan ex vis vara: ISO 14001, EMAS, FR 2000 eller andra branschspecifika
miljöledningssystem
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
3(11)
förfrågningsunderlaget ange vad som ska styrkas med miljöledning (se exempel
nedan).
Miljöledningssystem / motsvarande kan vara relevanta villkor vid upphandling av
olika former av tjänster och då utformat som krav på utförandet av tjänsten eller som
särskilda kontraktsvillkor.
Frågan om miljöledningssystem och hur villkoren ska formuleras i offentlig
upphandling är omdiskuterat. Inom EKU pågår en diskussion om hur krav på
”miljösäkring” ska uppställas. Nedan följer det utkast som länets miljösamordnare
föreslagit EKU (i mars 2003):
Leverantören ska ha dokumenterade rutiner (och instruktioner) för att säkerställa:
•
•
•
•
att kraven i miljökravspecifikationen efterlevs under en avtalsperiod (att det finns en
organisationsstruktur som kan garantera detta),
att kraven är kontrollerbara under avtalets giltighetstid,
att det finns en kontaktperson för miljöfrågor hos leverantören.
Att den upphandlande enheten/köparen godkänner sådana ändringar (ex vis utbyte av
produkt i sortimentet eller förändring av produkt) som kan ha betydelse för om kraven
i Miljökravspecifikationen / avtalet kan upprätthållas.
Metoder för upprättande av miljökrav
Här följer en förteckning över databaser och andra informationskällor där färdiga
miljökrav och/eller underlag för upprättande av miljökrav finns.
Det rekommenderas att EKU Miljökravsystem används i första hand!
Saknas miljökrav i EKU för den aktuella upphandlingen kan lämpliga miljökrav sökas i
andra informationskällor.
EKU Miljökravsystem
AB Svenska Miljöstyrningsrådet
Klarabergsviadukten 70
Box 70396, 107 24 Stockholm
Hemsida: www.eku.nu
Kontaktperson: Peter Nohrstedt
Tel. 08-50 63 63 54
E-post: [email protected]
EKU Miljökravssystem (”EKU-verktyget”) är ett nationellt hjälpmedel, en databas,
för att uppställa miljökrav vid offentlig upphandling. EKU (som betyder Ekologisk
Hållbar Upphandling) är avsett för hela offentliga sektorn (kommuner, stat,
landsting), men också för leverantörer, producenter med flera.
På hemsidan finns bl.a. miljökravsspecifikationer (MKS) med tillhörande
miljöinformation för de varor och tjänster som upphandlas mest inom offentlig sektor.
Samtliga miljökrav som publiceras har framtagits i samråd med branschorganisationer
och myndigheter, de bygger på vetenskaplig grund och är granskade ur juridisk
synvinkel.
EKU administreras av AB Svenska Miljöstyrningsrådet (miljostyrning.se)som ägs
gemensamt av staten, övrig offentlig sektor och näringslivet.
Länssamverkan medverkar aktivt, genom Stadskansliet Upphandling, i framtagande
och revidering av miljökravsspecifikationer i EKU Miljökravsssytem.
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
4(11)
Svanen och EU-blomman
SIS Miljömärkning AB
118 80 Stockholm, 08-55 55 24 00
Hemsida: svanen.nu
Svanen är det officiella nordiska miljömärket som instiftats av Nordiska Ministerrådet.
Arbetet med Svanen/EU-blomman sköts av SIS Miljömärkning AB, ett ickevinstdrivande bolag, på uppdrag av regering och riksdag.
Länssamverkan medverkar aktivt i Svanen genom att nuvarande miljösamordnaren på
Stadskansliet Upphandling är Svenska Kommunförbundets representant i svenska
nämnden för SIS Miljömärkning.
Bra Miljöval
Svenska Naturskyddsföreningen
Box 7005, Norra Allégatan 5
402 31 Göteborg
Tel 031-711 64 50
Hemsida: snf.se/bmv
BRA MILJÖVAL är världens enda miljömärke som kontrolleras av en oberoende
natur- och miljöorganisation. Producenter får ansöka om, och betala för, en
tidsbegränsad licens.
KRAV
Box 1940, 751 49 Uppsala
018-100290
Hemsida: krav.se
KRAV är en kontrollförening för ekologisk produktion. Verksamhetsidén innebär att
verka för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion,
kontrollera att de efterlevs och informera om KRAV-märket. KRAVs namn och märke
är registrerade varumärken.
TCO märkning
Hemsida:tcodevelopment.com
TCO Development jobbar bl.a. med kvalitets- och miljömärkning av
kontorsutrustning.
Certifierade Miljövarudeklarationer (EPD)
Informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos varor och
tjänster, certifierad av tredje part.
Hemsida: environdec.com
SITO Miljövarudeklaration
Miljövarudeklarationer upprättade av leverantörer av IT-utrustning,
telekomprodukter, kopiatorer och andra kontorsmaskiner. Miljövarudeklarationerna
hittar man i regel på resp leverantörs hemsida.
Svenska IT-företagens Organisation AB
Box 5501, 114 85 Stockholm
Tel: 08-783 83 00
Fax: 08-667 04 61
Hemsida: itforetagen.se
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
5(11)
Naturvårdsverket
Statlig myndighet som arbetar för ekologisk hållbar utveckling, bl a genom
offentlig upphandling.
Blekholmsterrassen 36
106 48 Stockholm
Tel 08-698 10 00
Hemsida: environ.se
Kemikalieinspektionen
Central tillsynsmyndighet för kemikalier. Databaser för bl a riskklassificering av
kemikalier.
Hemsida: kemi.se
Statens Energimyndighet
Central myndighet för energifrågor.
Hemsida: stem.se
Vägverket
Övergripande ansvar för miljöfrågor inom transportsystemet samt trafiksäkerhet.
Hemsida: vv.se
Energy Star
Hemsida: energystar.gov/
Amerikansk organisation som märker energieffektiva produkter inom bl.a. kontor
och hushåll.
Ekobyggcentrum
Hemsida: ekobyggcentrum.com/
Hymonet
Hemsida: hymonet.com/
Hymonet är ett Internetbaserat finskt stödsystem för miljöanpassat beslutsfattande
inom upphandling. Översatt till svenska.
Milab
Hemsida: milab.nu/
Miljöbedömning av Byggvaror
EG Domstolen
Hemsida: curia.eu.int./
Rättsnätets hemsida
Hemsida: notisum.se/
Rättsnätet presenterar Svensk Lagsamling. Alla gällande lagar, som publicerats i
Svensk Författningssamling (SFS) och med förändringarna inarbetade.
Reparegistret
Hemsida: repa.se
REPA (register för producentansvar) är en serviceorganisation till materialbolagen
för plast, metall, kartong och well.
Källsortering
Hemsida: sopor.nu
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
6(11)
sopor.nu är den första nationella avfallsportalen med bred, generell information om
avfall och återvinning.
Fler länkar till användbara hemsidor finns på EKU.nu
Andra sätt att uppnå en miljöanpassad upphandlingsverksamhet
Logistiklösningar, leveranssystem etc som leder till minskad miljöpåverkan kan
främjas och utvecklas i största möjliga utsträckning
Samarbete med leverantörer/entreprenörer för att ständigt förbättra miljöprestandan.
Stimulera utveckling av miljöanpassad teknik och produkter
Gör noggranna uppföljningar av miljökraven i ingångna avtal med hjälp
av ex vis statistik från leverantören och det egna ekonomisystemet,
genom enkäter, undersökningar eller revisioner hos leverantörer och
brukare.
B. Upprätta villkor för sociala hänsyn
Sociala mål kan främjas vid offentlig upphandling framför allt genom att man använder sig av
s k särskilda kontraktsvillkor (också kallade utförandevillkor). Kontraktsvillkoren kan
innefatta en antidiskrimineringsklausul och/eller bestå av andra villkor kopplade till
utförandet av kontraktet.
En ny regel om särskilda kontraktsvillkor (1 kap §18b) infördes i LOU, lagen om offentlig
upphandling, vid den senaste ändringen 1 juli 2002.
Förutsättningarna är att:
1) villkoren uppställs i överensstämmelse med EG-rätten. I synnerhet får de inte ha
någon direkt eller indirekt diskriminerande effekt gentemot anbudsgivare från andra
stater inom EU eller på ett otillbörligt sätt styra mot en viss leverantör eller produkt.
2) En annan förutsättning är att villkoren bedöms vara rimliga och relevanta sett utifrån
den enskilda kommunens synvinkel. Bedömningen kan omfatta ekonomisk kostnad,
arbetsinsatser etc.
3) En tredje förutsättning kan vara att de uppställda villkoren kan förväntas ha någon
nytta inom den bransch där de är tänkta att användas.
Enligt nuvarande lagstiftning är det möjligt att tillämpa utförandevillkor vid upphandling av
tjänster, bygg- eller anläggningsentreprenader. Tjänsten/entreprenaden ska dock utföras i
Sverige och uppdraget ska vara av viss varaktighet.
Däremot är uppställande av sociala villkor vid upphandlingar av varor inte möjligt i dagsläget.
Klargörande rättspraxis saknas dock. Argumenten för detta är bl a att varor kan ha producerats
på vitt skilda platser i olika delar av världen och kontraktsklausuler i sådana fall, som t ex kan
avse ändring av organisationen inom ett företag beläget i en annan stat, skulle kunna vara
diskriminerande eller medföra handelshinder. Det förs ständigt en debatt kring barnarbete och
liknande arbetsmiljöfrågor. Många gånger kan det tyckas vara en självklarhet att den
offentliga sektorn i Sverige inte på något sätt ska bidraga till att sådant förekommer. Men ur
många synvinklar är det inte helt säkert om det är möjligt att exempelvis kräva av en varu-
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
7(11)
leverantör att deras produkter kommer från en tillverkare som följer ILO-konventionerna eller
inte tillämpar barnarbete 2 .
Vissa branschorganisationer har upprättat inköpsvillkor, sociala uppförandekoder, när det
gäller bl a barnarbete, ett exempel är Textilimportörerna, och de rekommenderar sina
medlemmar att införa det i sina ordinarie inköpsvillkor. Det är däremot oklart hur stor
betydelse detta kan ha i offentlig upphandling.
Metoder för upprättande av särskilda kontraktsvillkor
De upphandlande enheterna i länssamverkan avgör om särskilda
kontraktsvillkor är rimliga och relevanta att uppställas i den aktuella
upphandlingen
NOU (nämnden för offentlig upphandling) har efter ett regeringsuppdrag tagit fram exempel
på hur antidiskrimineringsklausuler kan formuleras och användas i kontrakt / avtal 3
Här följer en ”checklista” vid uppställande av särskilda kontraktsvillkor!
NOUs rekommendationer har följts.
1. Utformande av text i förfrågan
Kontraktsvillkor:
Leverantören ska vid utförande av den avtalade tjänsten/entreprenaden i Sverige följa den vid
varje tid gällande antidiskrimineringslagstiftning”:
•jämställdhetslagen (1991:433),
•lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet,
•lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med
funktionshinder och
•lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning.
2. Text i förfrågan och i upprättat kontrakt:
Leverantören är under uppdragstiden skyldig att på begäran av den upphandlande enheten
skriftligen redovisa de åtgärder som vidtagits med anledning av förpliktelserna enligt
klausulen (ovan).
(Tiden för redovisning ska vara minst en vecka om inte annan tid överenskommits)
2
ILOs (FNs internationella arbetsorganisation) grundläggande konventioner omfattar bl a:
Nr 29 Om tvångsarbete eller slavarbete (1930)
Nr 98 Om rätten att organisera sig och sluta kollektivavtal (1949)
Nr 111 Om diskriminering på arbetsplatsen (1958)
Nr 138 Om barnarbete och minimiålder (1973)
Nr 182 Om värsta former av barnarbete (1999)
FN har dessutom bestämmelser om barnarbete i FN konventionen om barnets rättigheter, artikel 32:1:
"States Parties recognize the right of the child to be protected from economic exploitation and from performing
any work that is likely to be hazardous or to interfere with the child´s education, or to be harmful to the child´s
health or physical, mental, spiritual, moral or social development".
Konventionen om barnets rättigheter antogs av FN:s generalförsamling 1989. Konventionens 54 artiklar täcker
allt från ett barns rätt att slippa sexuellt och ekonomiskt utnyttjande till hans eller hennes rätt att få uttrycka sin
egen åsikt och till rätten till utbildning, hälsovård och ekonomiska möjligheter.
3
NOU Rapport nr 2001/0019-28)
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
8(11)
3. Text i annonsen:
Den upphandlande enheten tillämpar en antidiskrimineringsklausul i kontraktet med
leverantören. Klausulens lydelse anges i förfrågningsunderlaget”.
(Vid upphandlingar enl 6 kap LOU behöver klausulen endast anges i förfrågningsunderlaget)
4.Uppföljning, viten, hävning:
Upphandlande enhet begär att leverantören skriftligen ska redovisa sina åtgärder för att
uppfylla antidiskrimineringsklausulen.
NOU föreslår vitessanktioner om leverantören ej kan redovisa några åtgärder. Vitets storlek
sätts i förhållande till avtalets karaktär och omfattning, förslagsvis 5% av prisbasbeloppet per
påbörjad vecka.
5. Övrigt viktigt att tänka på:
Klausulens lämplighet ska bedömas i varje enskild upphandling och utformas mot bakgrund
av vad som upphandlas samt kommunens ”behov” av klausulen - dvs ”möjligt och relevant”.
Avtalsförhållandet ska vara av viss varaktighet.
Uppdraget ska gälla ”utförande” – tjänste- bygg- eller anläggningskontrakt (ej varor)
Klausulen gäller enbart gentemot den leverantör som skrivit under kontraktet.
Leverantören behöver inte ha uppfyllt villkoren redan då han lämnar sitt anbud.
Klausulen ska ordagrant överföras till kontraktet.
Uppföljning av ingångna avtal bör ske och kan göras ex vis genom enkäter, undersökningar
eller revisioner hos leverantörerna, men också med hjälp av arbetsmarknadens organisationer
eller Jämställdhetsombudsmannen.
C. Lagstiftning och juridiska ramar
Allmänt
Lagen om offentlig upphandling, LOU, gäller sedan 1994 för all offentlig upphandling av
varor, tjänster och byggentreprenader. Denna lag grundar sig på EG-direktiv som är bindande
för medlemsländerna inom EU. Huvudsyftet med lagstiftningen är bl a att säkra den fria
konkurrensen mellan anbudsgivare inom EU-länderna och EUs grundläggande principer är
tongivnade: fri rörlighet av varor, tjänster och kapital, transparens/förutsägbarhet, förbud mot
nationell diskriminering, proportionalitet och likabehandling.
Reglerna för EU:s inre marknad har den största och mest direkta inverkan på Sveriges
möjligheter att ställa miljökrav på produkter. Syfte med den inre marknaden är att
åstadkomma helt fri rörlighet för varor genom bl a harmonisering av lagstiftning och
principen om ömsesidigt erkännande, solidaritetsprincipen. Miljökrav på produkter eller andra
villkor kan komma i konflikt med principen om varors fria rörlighet och det är många som är
av den uppfattningen att samhälleliga hänsyn inte ska sammanblandas med kommersiella. Å
andra sidan är ”hållbar utveckling” en gemensam strategi för EU och genom
Amsterdamfördraget 1997 infördes i EU-fördraget principen att miljöskyddskraven ska
integreras i utformningen och genomförandet av all politik och verksamhet.
Begreppet miljö nämns inte i de nu gällande EG-direktiven för upphandling
och sociala aspekter tas bara upp i mycket liten utsträckning. Möjligheten att ta
dessa hänsyn berättigas däremot bl a genom att Amsterdamfördraget från 1997
anger ”hållbar utveckling” och socialpolitik som ett av EUs prioriterade
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
9(11)
områden, att Försiktighetsprincipen ska tillämpas samt genom ett antal rättsfall
från EG-domstolen.
Däremot finns ett par viktiga internationella instrument som rör sociala
aspekter på offentlig upphandling. ILO-konventionen nr 94 (det s k
Utstationeringsdirektivet som gäller för situationer där företag sänder ut
arbetstagare till en annan EU-stat) föreskriver att vissa offentliga kontrakt skall
innehålla klausuler som tillförsäkrar de berörda arbetstagarna löner, arbetstider
och övriga arbetsvillkor som gäller för samma slags arbete inom samma yrke i
det område där arbetet utförs.
Utgångspunkt vid upprättande av miljö- och sociala hänsyn:
miljökrav och sociala villkor överensstämmer med gällande lagstiftning och
rättspraxis och de möjligheter som internationella avtal och konventioner ger ska
användas
Miljökrav – lagstiftning och rättspraxis
Miljöhänsyn är numera ett prioriterat område för EU-politiken, men har som
sagt ännu inte intagits i upphandlingsdirektiven. Det har lett till att det rått stor
osäkerhet vad som är gällande rätt. I väntan på fler avgöranden och rättspraxis
från EG-domstolen kan EU-kommissionen göra tolkning av vad som är aktuellt
rättsläge betr vissa frågor, t ex miljökrav i offentlig upphandling. Sommaren
2001 kom ett Tolkningsmeddelande från EU-kommissionen om
möjligheten att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling 4 . Det måste dock
poängteras att det slutgiltigt är EG-domstolen som dömer och att nya direktiv
kan förändra rättsläget.
Tolkningsmeddelandet anger bl a:
1. Det är möjligt att ställa miljökrav som går längre än lagstiftning och
standards
2. Tekniska specifikationer med hänsyn till miljö kan uppställas – ju
tidigare i processen som miljökrav uppställs desto bättre
3. Det är möjligt att beakta tillverkningsprocesser i viss utsträckning (som
ett sätt att karaktärisera föremålet för upphandlingen)
4. Det är möjligt att beakta kriterier för miljömärkning (licens för ex vis
Svanen eller annan dokumentation kan användas som bevis)
5. Särskilda utförandevillkor (”kontraktsklausuler”) kan uppställas som
ska gälla under avtalsperioden
Tidigare var uppfattningen att miljökrav som utvärderingskriterium måste innebära någon
form av ekonomisk fördel för den upphandlande enheten, vilket kan vara svårt därför att
”miljö” många gånger inte direkt går att omskriva i ekonomiska termer. Detta resonemang tar
dock inte hänsyn till att de offentliga organisationerna är till för att gynna samhället och dess
allmänna intressen och att syftet med miljökraven bl a är att minska spridningen av miljö- och
4
KOM (2001) 274 slutlig: Tolkningsmeddelande från kommissionen om gemenskapslagstiftning med
tillämpning på offentlig upphandling och möjligheterna att ta miljöhänsyn vid offentlig upphandling.
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
10(11)
hälsoskadliga ämnen samt att medverka till en hållbar utveckling. På sikt kan detta också
innebära ekonomiskt värde när samhällets kostnader för miljörelaterade sjukdomar och skador
minskar. Denna fråga avgjordes i september 2002 av EG-domstolen i fallet med de ”finska
bussarna” 5 där det tydligt framgår att miljökriterier vid utvärdering av ”det ekonomiskt mest
fördelaktiga anbudet” inte behöver ha en direkt ekonomisk fördel för den som gör
upphandlingen.
EG-direktiven om upphandling är under omarbetande (våren 2003) och med
stor sannolikhet kommer de nya direktiven att innehålla regler om miljökrav
och sociala villkor. En viktig ändring i EUs hållning är att långsiktiga
samhällsintressen får större betydelse.
Den svenska lagstiftningen har förekommit EU-lagstiftningen och infört ett par nya
bestämmelser i LOU vid den senaste ändringen 1 juli 2002 6 :
1 kap 12§ 2:a st
Den upphandlande enheten får hänvisa till kriterier för miljömärken om kriterierna för märket
har utarbetats på grundval av vetenskaplig information
(Bestämmelsen ska dock inte tolkas så att man enbart kan ställa sådana miljökrav som baseras
på miljömärkningskriterier.)
1 kap 18b§
En upphandlande enheten får ställa särskilda villkor för hur uppdraget skall genomföras.
Sådana villkor ska anges i annonsen om upphandling.
(Sådana särskilda kontraktsvillkor kan ex vis vara antidiskrimineringsklausuler, återvinning
av emballage, särskilt hänsynstagande vid byggande intill vattendrag etc. Se också ovan s 6,
metoder för upprättande av särskilda kontraktsvillkor.)
C.2
Sociala hänsyn
En av målsättningarna med EU är bl a att uppnå en hög nivå i fråga om sysselsättning, socialt
skydd och jämställdhet mellan kvinnor och män och arbete för att främja detta ska integreras i
alla EUs verksamhetsområden (art 2 Amsterdamfördraget). EU-kommissionen presenterade i
oktober 2001 ett Tolkningsmeddelande om möjligheterna att ta sociala hänsyn i offentlig
upphandling 7 och detta dokument kan fungera som vägledning för upphandlande enheter.
Tolkningsmeddelandet om sociala hänsyn anger bl a:
1. Krav på att anbudsgivaren vid kontraktets utförande ska vidta åtgärder för att främja
jämställdhet mellan könen eller mångfald i fråga om ras och etniskt ursprung
2. Krav på att anbudsgivaren vid kontraktets utförande följer bestämmelserna i ILO’s
(International Labour Organisation) grundläggande konventioner i det fall dessa inte
har genomförts i den nationella lagstiftningen
5
Mål C-513/99 Concordia Bus Finland Oy mot Stagecoach kaupunki och HKL Bussiliikeene
6
Läs mer i förarbetena, Regeringens proposition 2001/02:142.
KOM (2001) 566 slutlig: Tolkningsmeddelande från kommissionen om gemenskapslagstiftning med
tillämpning på offentlig upphandling och möjligheterna att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling
7
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
11(11)
3. Krav på att anbudsgivaren i samband med kontraktets utförande ska anställa arbetslösa
eller anordna utbildning för arbetslösa eller ungdomar.
För Sveriges del är det jämställdhetsfrågan som i detta sammanhang fått den största
uppmärksamheten. Möjligheten att ta in s k antidiskrimineringsklausuler i avtal har utretts i
flera omgångar och lagstiftning och praxis bekräftar detta.
En viktig aspekt vid tillämpning av sociala hänsyn vid en upphandling är att detta inte har
någon direkt eller indirekt diskriminerande effekt gentemot anbudsgivare från andra
medlemsstater. Vad som framhållits är att kontraktsvillkoren kan innefatta särskilda arbetseller anställningsvillkor för det arbete som entreprenaden/tjänsten avser, t ex
kollektivavtalsbestämmelser, men också åtaganden att följa gällande
antidiskrimineringslagstiftning och att ha upprättat en jämställdhetsplan eller åtgärder för att
främja etnisk mångfald på arbetsplatsen.
RIKTLINJER varor o tjänster.doc2011-11-14
