Riktlinjer för biståndsbedömning inom omsorgen för

Styrdokument
Dokumenttyp: Riktlinjer
Beslutat av: Socialnämnden
Fastställelsedatum: 2015-12-15, § 136
Ansvarig: Områdeschef enheten för bistånd och stöd
Revideras: Årligen
Följas upp: Av områdeschef Enheten för bistånd och stöd
Riktlinjer för biståndsbedömning inom omsorgen för äldreoch funktionshindrade enligt Socialtjänstlagen (SoL)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Innehåll
4.1 Kommunallag(1991:900) ............................................................................................................... 2
4.2 Socialtjänstlagen(2001:453) .......................................................................................................... 3
4.3 Socialtjänstförordningen(2001:937) ............................................................................................ 9
5.1. Förenklat bistånd serviceinsatser kriterier ............................................................................... 9
5.1.1 Förenklat bistånd serviceinsatser enligt 4 kap. 2 § SoL ................................................... 9
5.1.2 Förenklat bistånd trygghetslarm kriterier och insats ....................................................... 9
5.2 Bistånd enligt 4 kap 1 § SoL ........................................................................................................ 10
5.2.1 Personlig omvårdnad ........................................................................................................... 10
5.2.2. Andra Insatser som hör till daglig livsföring.................................................................. 11
5.2.3 Insatser som inte är dagliga ............................................................................................... 12
5.3 Insatser av servicekaraktär ........................................................................................................ 13
5.4 Insatser med i huvudsak syfte att ge stöd och avlastning för anhöriga ............................. 15
5.4.1. Vård och omsorg utanför det egna hemmet ................................................................ 15
5.5 Palliativ vård ................................................................................................................................... 17
5.6 Vård och- omsorgsboende ......................................................................................................... 17
5.7. Övriga insatser ............................................................................................................................. 18
5.8 Medboende i vård- och omsorgsboende ................................................................................. 20
1
1. Inledning
Socialnämnden ansvarar för insatser till äldre- och funktionshindrade i Gislaveds kommun. Dessa
riktlinjer anger tillämpning för biståndsbedömning och beslut enligt socialtjänstlagen (SoL).
2. Syfte
Syftet med dessa riktlinjer är att få till stånd en likartad bedömning i kommunen. Den individuella
situationen är dock styrande, vilket innebär att den enskilde i vissa fall kan beviljas mer eller mindre
insatser eller i annan form än vad riktlinjerna anger.
Alla prövningar ska ske utifrån ett kommunalekonomiskt synsätt, vilket innebär att om den av
kommunen beviljade insatsen tillgodoser den enskilde en skälig levnadsnivå har den enskilde inte rätt
att välja annan biståndsinsats. Den enskilde har alltid rätt att få bistånd så att han/hon når en skälig
levnadsnivå. Omsorgen ska inriktas på att den enskilde får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Rätten till bistånd kan inte prövas mot bakgrund av enskilds ekonomiska förhållanden.
3. Mål
Med utgångspunkt i den enskildes behov ska socialtjänsten i Gislaveds kommun ge god service och
omsorg i syfte att skapa trygghet för den enskilde och hans anhöriga samt stimulera till aktivitet och
samvaro. Socialtjänstens insatser ska alltid präglas av ett salutogent synsätt och om möjligt vara en
hjälp till självhjälp, i syfte att stärka individens egna resurser.
Målsättningen ska vara att den enskilde:

i första hand ska kunna bibehålla sina funktioner och sin förmåga att klara det dagliga livet,

i andra hand ska kunna förbättra sin förmåga att klara det dagliga livet.
Insatserna ska kompensera för nedsatt eller förlorad funktion med målet att den enskilde så långt det
är möjligt ska kunna klara sig själv och bo kvar i sin bostad. Insatserna ska utformas utifrån individens
förutsättningar och med respekt för den enskildes självbestämmande.
4. Gällande lagstiftning och förordningar
Här görs en beskrivning av den lagstiftning som biståndsbedömning inom omsorgen för äldre och
funktionshindrade grundar sig på. Handläggningen ska alltid ske efter gällande lagstiftning. Det är
följande lagar och förordningar:
 Kommunallagen
 Socialtjänstlagen
 Socialtjänstförordningen
4.1 Kommunallag(1991:900)
2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter
2 § Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något
annat.
2
4.2 Socialtjänstlagen(2001:453)
2 kap. Kommunens ansvar
1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda
får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra
huvudmän.
Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2
a kap.
I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda
bestämmelser om bistånd i den lagen.
4 § Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige
bestämmer. Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd
inom vård- och omsorgsområdet.
Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de
nämnder som utses enligt första stycket. Lag (2003:199).
5 § Kommunen får sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom
ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar
myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en
samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.
6 § Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av
tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.
Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen
delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av
Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de
uppgifter som behövs för att granska verksamheten.
7 § När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska
kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen
eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den
enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det
är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med
planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.
Av planen ska det framgå
1. vilka insatser som behövs,
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och
4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.
3
Vistelsebegreppet
2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag
Ansvarig kommun
1 § Den kommun där den enskilde vistas ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 §, om inte annat följer
av 3-5 §§.
2 § Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd och hjälp åt en enskild,
är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta situationer. Lag (2011:328).
3 § Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen
för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel
1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller
2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan
kommun, den sistnämnda kommunen, eller
3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste
anknytning. Lag (2011:328).
4 § En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen
vistas i en annan kommun
1. familjehem enligt 6 kap. denna lag eller 9 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade,
2. hem för vård eller boende enligt 6 kap.,
3. boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 kap. 1 §
första stycket 2,
4. bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 § tredje stycket eller 7 kap. 1 § första stycket 2,
5. bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 § 8 eller 9 lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade, eller
6. annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Lag
(2011:328).
5 § Den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp
1. under kriminalvård i anstalt,
2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,
3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Lag (2011:328).
4
Vistelsekommunens skyldighet att bistå bosättningskommunen
6 § När en enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun än bosättningskommunen, och till följd
av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom behöver stöd och hjälp för detta, är
vistelsekommunen skyldig att på begäran
1. bistå med den utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna pröva den enskildes behov av
stöd och hjälp,
2. verkställa bosättningskommunens beslut. Lag (2011:328).
7 § Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 6 § 2, ska bosättningskommunen ersätta
vistelsekommunen för verkställighetskostnaderna. Ersättningen ska betalas enligt den ersättningsnivå som
bosättningskommunen tillämpar för motsvarande insatser. Lag (2011:328).
Ansökan om insatser i en annan kommun.
8 § En person som önskar flytta till en annan kommun, får ansöka om insatser i den kommunen om han
eller hon
1. till följd av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande
vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att de insatser som
han eller hon behöver lämnas, eller
2. på grund av våld eller andra övergrepp behöver flytta till en annan kommun men inte kan göra det utan
att de insatser som han eller hon behöver lämnas. Lag (2011:328).
9 § En ansökan enligt 8 § ska behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Är den
sökandes behov tillgodosedda i bosättningskommunen, får hänsyn inte tas till den omständigheten när
ansökan prövas.
Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen
behöver för att kunna pröva ansökan. Lag (2011:328).
Överflyttning av ärende
10 § Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en
annan kommun.
En kommun som anser att ett ärende ska flyttas över ska begära det hos den andra kommunen. Ärendet ska
då flyttas över om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med
hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som
lämpligt.
En begäran enligt andra stycket ska vara skriftlig. Den andra kommunen ska skriftligen och utan dröjsmål
meddela sin inställning. Lag (2011:328).
11 § Om berörda kommuner inte är överens om att flytta över ärendet, får den kommun som begärt
överflyttning ansöka om det hos Socialstyrelsen. En sådan ansökan får också göras av en kommun, som inte
inom en månad har fått svar från en annan kommun på en begäran om överflyttning.
Socialstyrelsen ska pröva ansökningen så snart som möjligt. Beslut i ärendet ska meddelas inom tre månader
från det att ansökan kom in, om det inte finns särskilda skäl för en längre handläggningstid. Lag (2011:328).
12 § Uppgifter som behövs för att en kommun ska kunna ta över ett ärende enligt 10 eller 11 § ska lämnas
ut av den kommun som överlämnar ärendet. Lag (2011:328).
5
4 kap. Rätten till bistånd
1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till
bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska
förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.
Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det
stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).
2 § Socialnämnden får ge bistånd utöver vad som följer av 1 § om det finns skäl för det.
5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper
Äldre människor
4 § Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna
välbefinnande (värdegrund).
Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga
förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Lag (2010:427).
5 § Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det
stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.
Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver
särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet
och annan lättåtkomlig service ska ges. Lag (2010:427).
6 § Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor
samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.
Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt
andra samhällsorgan och organisationer.
Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska
där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Lag (2009:726).
Människor med funktionshinder
7 § Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande
svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.
Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt
som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.
Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses
i första stycket behöver ett sådant boende.
Personer som vårdar eller stödjer närstående
10 § Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är
långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Lag (2009:549).
6
16 kap. Övriga bestämmelser
Överklagande och verkställighet av beslut
3 § Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i
fråga om
- ansökan enligt 2 a kap. 8 §,
- bistånd enligt 4 kap. 1 §,
- förbud eller begränsning enligt 5 kap. 2 §,
- medgivande enligt 6 kap. 6 §,
- medgivande enligt 6 kap. 12 §,
- återkallelse av medgivande enligt 6 kap. 13 §,
- samtycke enligt 6 kap. 14 §, eller
- avgifter eller förbehållsbelopp enligt 8 kap. 4-9 §§.
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En förvaltningsrätt eller kammarrätt får dock
förordna att dess beslut ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft.
På begäran av sökanden får verkställandet av beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § senareläggas om
verkställandet sker inom ett valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.
4 § /Träder i kraft I:2014-07-01/ Inspektionen för vård och omsorgs beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol i ärenden om
1. tillstånd enligt 7 kap. 1 §,
2. omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 §,
3. föreläggande enligt 13 kap. 5 och 8 §§,
4. återkallelse av tillstånd och förbud enligt 13 kap. 9–11 §§, samt
5. överflyttning av ärende enligt 2 a kap. 11 §.
I fråga om överklagande av Inspektionen för vård och omsorgs beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga
delar 6 kap. 7–11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Andra beslut av Inspektionen för vård och omsorg enligt denna lag får inte överklagas.
Beslut av Socialstyrelsen enligt 16 kap. 6 § andra stycket får inte överklagas.
Beslut av Inspektionen för vård och omsorg och domstol i fråga som avses i första stycket 2, 3 och 4 gäller
omedelbart. Lag (2013:1146).
5 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut.
Särskild avgift
6 a § En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap. 1 § som någon är berättigad
till enligt ett beslut av socialnämnden, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun
som inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten av ett sådant beslut
avbrutits.
En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap. 1 § som någon är berättigad till
enligt en domstols avgörande, ska åläggas att betala en särskild avgift. Detsamma gäller en kommun som
inte inom skälig tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten av ett sådant avgörande
avbrutits.
Särskild avgift ska inte åläggas om den enskilde enligt 3 § tredje stycket begärt att få senarelägga
verkställandet.
Om en bosättningskommun med stöd av 2 a kap. 6 § 2 har begärt att en vistelsekommun ska verkställa ett
beslut, ska vistelsekommunen i fall som avses i första och andra styckena betala den särskilda avgiften enligt
denna paragraf.
Avgifter enligt denna paragraf tillfaller staten. Lag (2011:328).
6 b § Den särskilda avgiften fastställs till lägst tio tusen kronor och högst en miljon kronor.
7
När avgiftens storlek fastställs skall det särskilt beaktas hur lång tid dröjsmålet har pågått och hur allvarligt
det i övrigt kan anses vara.
Avgiften får efterges om det finns synnerliga skäl för det. I ringa fall skall inte någon avgift tas ut. Lag
(2006:495).
6 c § Frågor om särskild avgift prövas efter ansökan av Inspektionen för vård och omsorg av den
förvaltningsrätt inom vars domkrets kommunen är belägen. Lag (2012:944).
6 d § Om en kommun efter att ha ålagts att betala särskild avgift fortfarande underlåter att tillhandahålla
biståndet får ny särskild avgift enligt 6 a § första eller andra stycket dömas ut. Lag (2006:495).
6 e § Särskild avgift enligt 6 a § första stycket får dömas ut bara om ansökan enligt 6 c § delgetts
kommunen inom två år från tidpunkten för det gynnande beslutet om biståndet eller inom två år från det att
verkställigheten av det gynnande beslutet avbrutits.
Särskild avgift enligt 6 a § andra stycket får dömas ut bara om ansökan enligt 6 c § delgetts kommunen
inom två år från det att domen om biståndet vunnit laga kraft eller inom två år från det att verkställigheten
av domen avbrutits.
Om en vistelsekommun enligt 6 a § fjärde stycket ska betala den särskilda avgiften, ska första och andra
styckena avse vistelsekommunen. Lag (2011:328).
Rapporteringsskyldighet
6 f § Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 §
kommunallagen (1991:900) rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 § som inte har
verkställts inom tre månader från dagen för beslutet. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för
beslutet och vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet.
Socialnämnden ska vidare dels till Inspektionen för vård och omsorg, dels till revisorerna rapportera alla
gynnande nämndbeslut enligt 4 kap. 1 § som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då
verkställigheten avbröts. För varje beslut ska nämnden ange tidpunkten för beslutet och vilken typ av bistånd
beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen för dröjsmålet.
Rapportering enligt denna paragraf ska ske en gång per kvartal. Lag (2012:944).
6 g § Socialnämnden ska till Inspektionen för vård och omsorg och till de revisorer som avses i 3 kap. 8 §
kommunallagen (1991:900) anmäla när nämnden har verkställt ett gynnande beslut som enligt 6 f § har
rapporterats som ej verkställt. Datum för verkställigheten ska då anges. Lag (2012:944).
6 h § Socialnämnden skall till fullmäktige lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande
beslut enligt 4 kap. 1 § som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut.
Nämnden skall vidare ange vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från
dagen för respektive beslut.
Nämnden skall till fullmäktige även lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut
enligt 4 kap. 1 § som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten avbröts.
Nämnden skall vidare ange vilka typer av bistånd dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från
dagen för respektive beslut.
Rapportering enligt denna paragraf skall ske en gång per kvartal. Lag (2006:495).
6 i § Om en bosättningskommun har begärt verkställighet enligt 2 a kap. 6 § 2 ska skyldigheten i 6 f–6 h
§§ att rapportera till Inspektionen för vård och omsorg och till kommunfullmäktige avse även
vistelsekommunen. Lag (2012:944).
8
4.3 Socialtjänstförordningen(2001:937)
5 kap Vissa uppgifter för socialnämnden
3 § Socialnämnden skall anmäla till överförmyndaren om den finner
1. att god man eller förvaltare enligt föräldrabalken bör förordnas för någon,
2. att någon inte längre bör ha förvaltare, eller
3. att förhållandena talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på ett betryggande
sätt.
5. Riktlinjer för biståndsbedömning
5.1. Förenklat bistånd serviceinsatser kriterier
Den förenklade formen av bistånd är en överenskommelse mellan den sökande och kommunens
biståndshandläggare. Det gäller för personer över 80 år som bor i ordinärt boende och själva kan
planera vardagen. Ansökan ska skrivas under av den enskilde själv.
5.1.1 Förenklat bistånd serviceinsatser enligt 4 kap. 2 § SoL
Serviceinsatser beviljas utan ingående utredning av biståndshandläggare med högst 8 timmar/månad.
Serviceinsatser kan bestå av städning, tvätt/klädvård, inköp och andra liknande ärenden av
servicekaraktär samt enstaka ledsagning. Frekvensen av insaterna följer riktlinjerna för serviceinsatser
bistånd enligt 4 kap 1 § SoL under stycke 5.3 med städ och tvätt ej oftare än var 3.e vecka samt med
övriga begränsningar vid t.ex. om insatserna utnyttjas av sammanboende. Den sammanlagda tiden för
förenklad bistånsbedömning för sammanboende kan inte överskrida 12 timmar per månad.
Överenskommelsen gäller fortlöpande, med avstämning efter en månad. Eventuella önskemål om
ändringar av planerade tider anmäls minst en vecka i förväg. Önskar brukaren byta utförare gäller två
veckors uppsägningstid.
Kommunen ska ersätta överenskommelsen med beslut om behovsbedömd insats enligt SoL 4:1, om
speciella skäl föreligger, till exempel om behovet är ökad frekvens av serviceinsatser än vad som ingår
i förenklad biståndsbedömning, om behov av personlig omvårdnad tillkommer eller att den enskilde
inte har förmåga att själv vara delaktig i genomförandeplanens utformning.
5.1.2 Förenklat bistånd trygghetslarm kriterier och insats
Förutsättning för att trygghetslarm kan installeras är att den enskilda har förmåga att hantera larmet
och kan tillgodogöra sig de instruktioner som hör till larmhanteringen. I fall där anhörig vårdar och
det bedöms uppkomma situationer där anhörig kan vara den som kan utnyttja och vara hjälpt av
trygghetslarmet i akut situation, kan trygghetslarm installeras även om brukaren själv inte kan hantera
larmet. Behovet av trygghetslarm grundar sig ofta i en egen upplevd otrygghet och beviljas oavsett
ålder.
Trygghetslarmet är inte ett servicelarm för att tex be om enklare tjänster utan ska endast utnyttjas
vid akuta situationer. De som använder trygghetslarmet i stor omfattning och inte har hemtjänst, ska
erbjudas hemtjänst.
Beslut om förenklat bistånd fattas enligt 4 kap 2 § och är inte överklagningsbart enligt
förvaltningslagen.
9
5.2 Bistånd enligt 4 kap 1 § SoL
Enligt socialtjänstlagen har den enskilde rätt till bistånd för sin livsföring, om behovet inte kan
tillgodoses på annat sätt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och ha
möjlighet att leva ett självständigt liv. Det är därmed fråga om att tillgodose enskildas behov, inte
önskemål, om behoven inte kan tillgodoses på annat sätt.
5.2.1 Personlig omvårdnad
Personlig omvårdnad innefattar de insatser som behövs för att tillgodose fysiska och psykiska behov.
Insatserna ska tillhandahållas i den utsträckning och på de tider som är nödvändigt utifrån den
enskildes behov.
För att insatsen skall kunna beviljas krävs att man delvis eller helt inte själv klarar sin personliga
omvårdnad på grund av sjukdom, funktionsnedsättning, ålderssvaghet eller psykosociala orsaker.
Omfattningen av hjälpen beror på vad den enskilde själv kan klara att utföra. Omfattningen av
insatserna ska anpasas till det individuella behovet. Möjligheten till hjälpmedel ska bevakas, Kontakt
tas med Rehab vid behov.
Uppföljning med omprövning vid förändrade behov ska ske årligen.
Insatserna består huvudsakligen av
Personlig hygien
Utgångspunkten när det gäller frekvens beror på den enskildes behov.
I personlig hygien ingår den dagliga hjälpen med övre och nedre toalett samt hjälp med, munvård,
hårvård och nagelvård. Det innefattar också att man kan få hjälp med sköta rengöring av proteser,
glasögon och hörhjälpmedel.
Vid behov av medicinsk fotvård hänvisas till andra vårdgivare eller specialister.
På/avklädning
Insatsen innebär att man kan få hjälp med att ta på/av dag- och nattkläder. Det innefattar också att
man kan få hjälp med att ta på/av proteser, glasögon och hörhjälpmedel.
Toalettbesök
Insatsen innebär att man kan få hjälp med toalettbesök samt hjälp med att sköta
inkontinenshjälpmedel.
Hjälp vid måltider
Insatsen innebär att man kan få hjälp med att dela maten, att äta och dricka, sitta med samt hjälp med
att tillreda enklare måltider eller värma mat. Insatsen kan också innebära hjälp med att duka, duka av,
diska samt att lägga upp maten. Insatsen gäller vid samtliga måltider efter individuell prövning.
Hjälp vid förflyttning
Insatsen gäller hjälp med förflyttning i bostaden och kan vara i olika situationer, ex vis till och från
säng eller stol.
10
5.2.2. Andra Insatser som hör till daglig livsföring
Tillsyn
Telefonservice ska beviljas i första hand vid behov att höra efter att allt är väl eller om den enskilde
behöver hjälp med något. Tillsyn kan beviljas till personer som behöver en tidsmässigt kortare
kontakt med personal och telefonservice ej är tillräckligt. Det kan till exempel vara vid hemkomst
från sjukhuset där behovet av insatser är oklart samt vid problem med tilltagande glömska.
Vid beslut om tillsyn ska det tydligt beskrivas vad tillsynen har för syfte. Det kan vara att exempelvis
trygga upp för den enskilde i vardagen eller vara komplement till trygghetslarmet om den enskilde
exempelvis har nedsatt förmåga att använda det.
Tillsyn kan även utföras nattetid om särskilda behov av tillsyn nattetid föreligger.
Hjälp med att bära in post och dagstidning
Vid behov av hjälp med att bära in post och dagstidning ska i första hand en dialog föras med Post
Nord för om möjligt få flytta brevlådan så nära den enskilde med funktionsnedsättning som möjligt.
Matdistribution
Matdistribution beviljas till den som till följd av funktionshinder eller sjukdom ej har förmåga att
tillreda sin huvudmåltid själv. För personer som bor i hushållsgemenskap eller under
äktenskapsliknande förhållanden jämförbart med vad som beskrivs i äktenskapsbalken om make/makaansvar ska utredning påvisa vilken förmåga den andre parten har att stötta upp med matlagning.
Matdistribution kan även beviljas då en part har förmågan att tillreda mat om särskilda skäl föreligger.
Särskilda skäl kan vara att den funktionshindrades make/maka ej vistas i hemmet under vissa perioder
på grund av arbete eller annan orsak. Hänsyn kan tas till behov av särskilt tillredd kost.
Matdistribution beviljas inte till någon anhörig eller annan person som är gäst hos brukaren och inte
har behov av hemtjänstinsats.
Kan brukaren ta sig till en träffpunkt eller ett vård- och omsorgsboende som erbjuder servering och
äta huvudmålet, ska matdistribution inte beviljas. Finns vård-och omsorgsboende med
gemensamhetslokal som ej har servering beviljas matdistribution.
Även hjälp att tillreda huvudmål kan beviljas som bistånd om detta sker i rehabiliterande syfte
tillsammans med den enskilde under en kortare period 1-3 veckor. Det ska då finnas bedömning från
arbetsterapeut/sjukgymnast att sådan insats kan leda till att den enskilde återfår sin förmåga att laga
mat. Denna bedömning behöver inte vara skriftlig utan muntligt i samband med vårdplanering eller
samråd.
För personer som bor i trygghetsboende gäller samma regler för matdistribution som för personer
boende i ordinärt boende d v s behovet ska utredas.
Hjälp med disk
Hjälp med att diska och/eller fylla/tömma diskmaskin. Beviljas i normalfallet en gång per dag.
Hjälp med att ta ut sopor
Hjälp med att bära ut soppåse till närmsta soptunna. Innefattar sopsortering av dagliga sopor.
Gällande sortering och bortforslande av grovsopor ska undersökas om hyresvärden sköter hantering
av grovsopor om brukaren bor i hyresrätt.
För personer över 67 år kan fixartjänst användas. Kan hantering av grovsopor inte skötas på annat
sätt omfattas det av hemtjänstinsats.
11
Egenvård
Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som bedöms kunna utföras av brukaren själv med
handräckning av omvårdnadspersonal. Egenvård kan beviljas som bistånd om den enskilde behöver
praktisk hjälp med egenvården av utomstående personal.
Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska bedöma att den enskilde själv kan ansvara för åtgärden.
Det är viktigt att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal gör en skriftlig bedömning av egenvård
som t.ex vid svårt sjuka barn, omvårdnad vid LSS-tillhörighet.
Hygientvätt
Hjälp med tvätt av lakan mm i samband med inkontinens, stora svårläkta sår etc.
Hygienstäd
Hjälp med extra städ till exempel av toalett, i kök och vid matbord.Insatsen ska ges när behovet
uppstår exempelvis rengöring av golvet runt matbordet efter varje måltid om brukarens
funktionshinder gör att mycket mat hamnar på golvet under måltiden.
Hygienstäd innefattar även regöring av hjälpmedel.
5.2.3 Insatser som inte är dagliga
Utöver dagliga insatser beviljas insatser som utförs en gång/vecka eller oftare.
Omfattningen av insatserna ska anpassas till det individuella behovet. Möjligheten till hjälpmedel ska
bevakas, kontakt tas med Rehab.
Insatserna kan bl.a. bestå av:
Dusch
Utgångspunkten för bedömning av omfattningen för dusch/bad, ska vara den enskildes önskemål men
vanligast är 2-4ggr/vecka. Insatsen ska utföras i vårdtagarens bostad men annan plats kan beviljas i
undantagsfall.
Skälig nivå: 3 - 4 tillfällen/vecka. Tätare frekvens kan beviljas vid exempelvis inkontinens och
svettningar.
Ledsagning
Ledsagning avser att medverka till att människor med bestående funktionshinder, som inte utan hjälp
kan delta i aktiviteter utanför hemmet, ska kunna bryta isolering och delta i samhällslivet.
Om den enskilde inte själv kan ta sig till och från en aktivitet utanför hemmet, kan ledsagning beviljas.
Insatsen kan även omfatta praktisk hjälp under själva vistelsen och hjälp att kommunicera.
Vid läkar- och sjukhusbesök, tandläkare, fotvård, frisör
Utredning ska påvisa på vilket sätt den enskilde ha behov av ledsagare. Vid ren transport kan behovet
tillgodoses genom sjukresa eller färdtjänst. Vid behov av exempelvis hjälp med personlig omvårdnad
eller särskilda skäl som ligger utanför länstrafikens serviceåtagande vid färdtjänst- eller sjukresa ska
ledsagare beviljas. Utifrån den enskildes behov beviljas ledsagning för enstaka tillfälle eller för en
tidsbegränsad period upptill ett år.
Ledsagning vid sällaninköp
Med sällaninköp menas sådana inköp som sker sällan och mer oregelbundet under året, exempelvis
inköp av kläder och skor.
Skälig nivå 4 gånger per år.
12
Ledsagning till aktiviteter
Ledsagning som beviljas för att bryta isolering, deltagande i aktiviteter etc. Viktigt att göra en
individuell bedömning av brukarens önskemål och behov. Det som styr bedömningen är brukaren
livssituation i form av socialt nätverk, medverkan i samhällslivet.
Dagliga aktiviteter kan exempelvis vara att den enskilde kan ta sig till matsal, terapi med mera.
Ledsagning beviljas då man behöver hjälp vid ex. förflyttning med rullator eller rullstol, att den
enskilde saknar förmågan att ta sig ut på egen hand.
Skälig nivå: Brukaren ska kunna delta i remitterade behandlingar och rekommenderade
träningsprogram samt kunna vara aktiv utanför det egna hemmet på en skälig nivå upp till 10
timmar/månad.
Social aktivering
Kan ske i form av promenader eller social samvaro. Vid särskilda skäl kan det exempelvis delas upp
och kombineras med en daglig tillsyn. Syftet ska vara att bryta isolering och bidra till mervärde.
För bedömning av insatsens omfattning ska hänsyn tas till den enskildes hela livssituation; hälsa,
funktionshinder, socialt nätverk, intressen, aktiviteter och hur personen levt sitt liv tidigare. Viktigt är
också att beakta om personen har de hjälpmedel som behövs. Vid behov tas en kontakt med Rehab.
Skälig nivå: Insatsen beviljas upp till 2 ggr/vecka.
5.3 Insatser av servicekaraktär
Hushållsgemenskap gäller, äktenskapsbalkens make-/makaansvar beaktas. Utredningen ska påvisa vilka
resurser som finns inom hushållet. Vid hemmahörande barn (under 18 år) ska hänsyn tas till barnets
ålder och förmåga att vara delaktig. Föräldraansvaret ska beaktas om skyldigheter att sörja för
barnets bästa.
Barn som är i tonåren kan i viss mån hjälpa till i hemmet. Innan serviceinsatser beviljas kan brukaren
informeras om möjligheten till Rutavdrag. Normalt ska beviljade insatser av servicekaraktär omprövas
senast två år efter beslutet. En muntlig uppföljning ska alltid göras efter ett år. I vissa fall ska en insats
omprövas tidigare då situationen för brukaren förändras eller om insatsen är av mer tillfällig karaktär.
Städ/serviceinsats
Bistånd för städning ska beviljas endast till den som till följd av funktionshinder eller sjukdom har
behov av sådan insats.
Skälig nivå: två rum och kök, hall och toalett-/badrum per städtillfälle var 3:dje vecka.
I insatsen städ ingår också avfrostning frys 1ggn/år.
Individuell prövning skall alltid ske. I hushåll med fler boende kan utökning av antalet rum ske
beroende av användande av fler sovrum etc. Tätare frekvens kan beviljas på grund av hälsoskäl som
till exempel vid sjukdomstillstånd som astma eller KOL. Vid mycket stora behov av städning i vissa
utrymmen som toalett och kök ingår det i personlig omvårdnad som hygienstäd och kan vid behov
utföras dagligen. Det kan exempelvis vara hjälp med extra städ av toalett, i kök och vid matbord.
Insatsen ska ges när behovet uppstår exempelvis rengöring av golvet runt matbordet efter varje
måltid om brukarens funktionshinder gör att mycket mat hamnar på golvet under måltiden.
Hygienstäd innefattar även regöring av hjälpmedel vid behov.
Att ta ut större mattor ingår ej. Flyttstädning, storstädning och sanering av lägenheter beviljas inte. I
undantagsfall kan sanering av lägenhet beviljas. Den enskildes försäkringsskydd ska bevakas. En
individuell prövning görs alltid med beaktande av kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap 1 § SOL.
13
Fönsterputs/Gardinupphängning
Fönsterputs beviljas 2 ggr/år av fönster i kök, sovrum, vardagsrum samt eventuellt toalett om fönster
finns där. I samband med fönsterputsning sker också hjälp med att stryka om den enskilde har behov
av det på grund av funktionsnedsättning samt gardinupphängning.
Tvätt och klädvård/serviceinsats
Bistånd för tvätt ska beviljas endast till den som till följd av funktionshinder eller sjukdom har behov
av sådana insatser. Insatsen kan bestå av att hänga tvätt, enklare klädvård som att sy i knappar eller
laga liten söm. Strykning av gångkläder.
Skälig nivå: Tvätt var 3:e vecka. Finns ett större behov, hänvisas till hygientvätt som ingår i personlig
omvårdnad. Vid mycket stora behov av tvätt av lakan eller kläder mm i samband med inkontinens,
stora svårläkta sår etc. ingår det i personlig omvårdnad och kan vid behov utföras dagligen.
Renbäddning
Byte av sängkläder.
Skälig nivå: 1 gång var 3:e vecka.
Rengöring av hjälpmedel
Rengöring av hjälpmedel rullator, rullstol etc ingår i städ var 3:e vecka. Kan även ingå i
hygienstäd/personlig omvårdnad om behovet finns.
Inköp/ärenden
Bistånd i form av inköp av mat, andra dagligvaror, apoteksärenden etc, kan beviljas om behovet inte
kan tillgodoses genom hemkörning eller på annat sätt, eller om inköp sker i rehabiliterande syfte
tillsammans med den enskilde. Inköp ska ske i närmsta fullsortimentsaffär. Undantag kan göras vid
behov av exempelvis speciell diet.
Skälig nivå: Utgångspunkten för bedömning av omfattningen för inköp, ska vara en gång/vecka. Vid
mycket speciella situationer kan inköp göras oftare än 1 gång/vecka.
Ärenden till apotek och systembolag
Svårigheter kan i vissa fall uppstå vid önskemål om inköp från Systembolaget eller om vissa receptfria
mediciner från Apoteket, som kan användas för icke medicinskt bruk. Det skall normalt vara möjligt
för personer som är hänvisade till hjälp från hemtjänsten för sina inköp att även beviljas hjälp med
inköp av denna typ av varor.
Om hemtjänstens personal får uppfattningen att ett missbruk föreligger, kontaktas närmsta chef och
biståndshandläggare för bedömning av situationen. Samarbete med vuxenenhetens socialsekreterare
kan vid behov ske. Systembolagets personal nekar personer som är uppenbart påverkade att handla.
Om den enskilde inte klarar att själv eller med stöd av närstående köpa ut medicinen på apoteket kan
apoteket efter beställning från den enskilde leverera medicinen till bostaden/brevlådan. Möjligheterna
till dosförpackad medicin från apoteket (apodos) kan också undersökas. Det är alltid ansvarig läkare
som bedömer och ordinerar apodos. Jönköpingsregionen och läkemdelsverket har krav/kriterier för
ordination av dosförpackade läkemedel.
Post och bankärenden
Hantering av kontanta medel och ärenden på post – och bankkontor minskar succesivt i vårt
samhälle. Det finns alternativ till kontantbetalning genom t ex betalservice och autogiro samt
internetbank. Bistånd i form av hjälp med post- och bankärenden skall därför endast beviljas i
undantagsfall. Praktisk hjälp vid betalning av räkningar via giro och andra allmänna postärenden kan
beviljas. Den enskilde ska till fullo kunna ha kontroll över vad som görs. I annat fall ska uppgifterna
14
läggas över på god man. Om den enskilde har behov av hjälp vid uttag av kontanter skall han/hon i
första hand få hjälp till post, bank eller bankomat för att själv göra uttag.
5.4 Insatser med i huvudsak syfte att ge stöd och avlastning för
anhöriga
Beviljade insatser med i huvudsak syfte att ge stöd och avlastning för anhöriga ska omprövas senast
två år efter beslutet. En muntlig uppföljning ska alltid göras senast efter ett år. I vissa fall kan en insats
behöva omprövas tidigare om situationen för brukaren förändras eller om insatsen är av mer tillfällig
karaktär.
Avlösarservice
Avlösning i hemmet ska vara ett stöd för anhöriga och ge ökad möjlighet för en person med stora
vårdbehov att bo kvar hemma. Genom kommunens anhörigstöd ges möjlighet att få avlösning upptill
20 timmar/månad utan tidsbedömd biståndsbedömning.
Avsikten med avlösning i hemmet är att anhöriga som utför stora vårdinsatser skall få avlösning i sitt
vårdarbete, inte att brukaren skall erhålla insatser. Det är den anhöriges behov som är avgörande,
inte brukarens. Brukaren måste dock ge sitt medgivande till att avlösning i hemmet beviljas. Finns
behov av insatser för brukaren ska detta biståndsbedömas på samma sätt som då avlösning i hemmet
inte är aktuellt.
Faktorer som påverkar bedömningen när det gäller avlösning mer än 20 timmar per månad är
bundenheten för den anhörige samt omfattningen av den närståendes omvårdnadsbehov. Har den
närstående beviljade hemtjänstinsatser skall detta beaktas vid bedömningen av behov av avlösning
eftersom detta i sig kan innebära avlastning och avlösning för anhörigvårdaren.
Avlösning kan ske i hemmet och även utanför hemmet genom att personal följer med brukaren på en
promenad eller liknande.
Skälig nivå: Då andra hemtjänstinsatser är beviljade: avlösning upp till 20 timmar månaden.
Vid stora omvårdnadsinsatser och bundenhet för anhörigvårdare då den närstående inte har
ytterligare hemtjänstinsatser beviljade kan upptill 30 timmar avlösarservice/ månaden vara skäligt.
5.4.1. Vård och omsorg utanför det egna hemmet
Dagverksamhet för personer med demenssjukdom
Dagverksamhet för personer med demenssjukdom är en biståndsinsats som kan beviljas endast till
personer med en diagnostiserad demenssjukdom. Dagverksamhet ska stärka människors möjlighet att
bo kvar hemma längre. Syftet med dagverksamhet är att avlasta den anhöriga och/eller ge den
demenssjuke möjligheten till miljöombyte och stimulans.
För bedömning av insatsens omfattning ska hänsyn tas till den enskildes hjälp- och tillsynsbehov samt
behov av miljöombyte och stimulans. Den anhöriges behov av avlastning ska också vägas in.
15
Växelvård
Med växelvård avses biståndsbedömt stöd enligt socialtjänstlagen i form av regelbundet
återkommande korttidsvistelse.
Syftet med växelvård är:
Vardagsrehabilitering
Avlasta anhöriga
Miljöombyte
För att bli beviljad växelvård ska den enskilde ha omfattande dagliga omvårdnadsbehov. Det är också
viktigt att bedömningen görs ihop med anhöriga så att ett helhetsperspektiv beaktas. Syftet med
växelvården är i första hand att ge anhörig en regelbunden sammanhållen avlastning. Den enskilde ska
ha ett sådant omvårdnadsbehov att det inte kan tillgodoses genom hemtjänst, att den anhörige
(samboende) inte får avlastning nog genom hemtjänstinsatser. Uppföljning av växelvården sker 1 gång
var 6:e månad.
Skälig nivå: Omfattningen av växelvård kan inte vara större än att den enskilde är minst halva tiden i
det egna hemmet. Behovet styr om den enskilde beviljas 1 eller 2 veckor/mån.
Korttidsvistelse
Med korttidsvistelse avses biståndsbedömt stöd enligt socialtjänstlagen i form av tidsbegränsad tillfällig
vistelse förenad med rehabilitering och/eller vård och omsorg. Innan beslut om korttidsvistelse fattas
ska där det är relevant samverkan ske med demensteam och eventuellt andra professionella team för
att möjliggöra stöd och hjälp i brukarens hem.
Syftet med insatsen är:





utredning av vilka insatser som behövs både socialt, medicinskt och utifrån ett
rehabiliteringsperspektiv
återhämtning efter sjukdom
avlasta anhöriga
i avvaktan på att särskilt boende kan erbjudas då personen inte kan återgå till hemmet
vård i livets slutskede
Det ska tydligt klargöras att brukarens omvårdnadsbehovbehov inte kan tillgodoses i hemmet innan
beslut om korttidsvistelse beviljas.
Korttidsvistelse ska endast undantagsvis beviljas om brukarens bostad inte är bebolig på grund av att
vatten, uppvärmning, avlopp etc, inte fungerar.
Uppstår ett akut behov av korttidsvistelse för en brukare under kvällar och helger, när inte
biståndshandläggare är i tjänst, kan i undantagsfall korttidsvistelse beviljas av sjuksköterska. (Se
särskilda rutiner.) Ett tydligt ställningstagande ska ha gjorts om att akut sjukhusvård inte är ett
alternativ. Kontakt ska tas med ansvarig biståndshandläggare nästkommande vardag.
Korttidsvistelse ska endast beviljas korta perioder, en till två veckor i normalfallet. Varje beslut om
korttidsvistelse ska innehålla syfte och mål med vistelsen samt slutdatum.
Innan den beviljade perioden om korttidsvistelse är slut ska ny uppföljning genomföras. Den
övergripande målsättningen är att brukaren skall återgå till sitt hem och få sina behov av vård och
omsorg tillgodosedda där. Vid uppföljning på korttidsplatsen ska nödvändiga professioner medverka
som har något att tillföra utredningen om den enskilde lämnat samtycke.
16
Saknas förutsättning för återgång till hemmet ska den enskilde i detta läge upplysas om möjligheten
att ansöka om vård och omsorgsboende. Denna ansökan ska handläggas skyndsamt.
Den som har korttidsplats i väntan på lägenhet i vård och omsorgsboende är skyldig att ta första
lediga erbjudna lägenhet. Den enskilde har rätt att stå kvar på lista för önskat vård- och
omsorgsboende (bostadsbyte).
5.5 Palliativ vård
Palliativ vård utförs i hemmet, på korttidsplats eller i vård- och omsorgsboende. Vården ska präglas
av kontinuitet och kvalitet. Vården skall ske i samverkan med hemsjukvård, palliativa teamet och
patientansvarig läkare (PAL ).
5.6 Vård och- omsorgsboende
Vård-och omsorgsboende är avsedd för person med behov av stora och omfattande insatser under
hela dygnet. Insatsen särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende beviljas när bedömningen
görs att behovet inte kan tillgodoses och/eller att den enskilde inte tillförsäkras skälig levnadsnivå i
det ordinära boendet.
I bedömningen ska hela livssituationen vägas in: social situation, hälsa, funktionshinder, hjälp-och
tillsynsbehov, behov av trygghet samt ålder mm.
Det är endast den enskildes behov som ska ligga till grund för beslutet. Upplevd oro och otrygghet
som inte kan minskas med ökade insatser av social karaktär såsom tillsynsbesök, ledsagning till
aktiviteter samt telefonservice och trygghetslarm bedöms ha rätt till vård- och omsorgsboende.
Ansökan avser ibland ett specifikt boende. Ansökan avslås i denna del med motiveringen att behovet
kan tillgodoses i något av kommunens vård-och omsorgsboenden.
Av utredningen ska framgå vilken boendeform som bäst passar sökanden men det anges i normalfallet
inte i beslutet. För att den enskilde ska kunna få en lägenhet i demensboende, ska det finnas en
diagnostiserad demenssjukdom.
Vid bedömning av behov av vård- och omsorgsboende vägs alltid den enskildes ålder i förhållande till
nedsatt hälso- och funktionshistorik in. Då den enskilde som ansökt om vård- och omsorgsboende är
90 år och däröver ska stor hänsyn tas till den höga åldern. Oavsett ålder ska den enskildes oro och
otrygghet i rimlig grad likställas med ohälsa och funktionshinder.
Det är alltid viktigt att den enskilde som har kommit upp i en hög ålder men är både fysiskt och
psykiskt vid god hälsa men tillfälligt nedsatt av infektion eller dylikt får tydlig information om vad det
innebär att bo i en lägenhet i ett vård- och omsorgsboende.
Parboende
När två makar eller två personer, som sammanbott i äktenskapsliknande förhållande eller haft
hushållsgemenskap under längre tid, får bifallsbeslut om vård- och omsorgsboende, skall båda beredas
tillfälle att bo på samma vård- och omsorgsboende.
Ansökan om Vård-och omsorgsboende från person som bor i en annan kommun
Sökande från andra kommuner behandlas som sökande från Gislaveds kommun. Det ska vara klarlagt
att sökandes egna önskan är att flytta till Gislaveds kommun.
17
Samordning och erbjudande om boende
En person som blivit erbjuden en lägenhet i ett vård- och omsorgsboende, ska inom 5 vardagar ge
besked om han/hon ämnar tacka ja till erbjuden lägenhet. Har personen tackat ja till en lägenhet ska
också personen flytta in i lägenheten inom sju dagar. Är lägenheten ej inflyttningsklar sju dagar efter
att den enskilde tackat ja, ska inflyttning ske senast två dagar efter att lägenheten är inflyttningsklar.
En person som önskar ett specifikt vård- och omsorgsboende i kommunen ska regelbundet erbjudas
lediga lägenheter på andra vård- och omsorgsboenden än det önskade om det önskade vård- och
omsorgsboendet saknar tillgängliga platser. Anledningen är att personens behov av särskilt boende
ska bevakas.
5.7. Övriga insatser
Om ansökan avser andra insatser än som angivits ovan (under bistånd enligt 4 kap 1 § SoL) ska
utredning göras om behov föreligger för att personen skall vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå
samt om behovet kan tillgodoses på annat sätt.
Hjälp med snöskottning
Bor brukaren i hyresrätt är det hyresvärdens ansvar att sköta snöskottning om inget annat framgår i
hyreskontraktet. Bor brukaren i bostadsrätt är snöskottning bostadsrättsföreningens ansvar. Bor
brukaren i egen fastighet kan hänvisning göras till kommunens kostnadsfria fixartjänst om den
enskilde är över 67 år. Kan inte snöskottningen lösas på något annat sätt kan snöskottning beviljas
som ett bistånd. Skäligt är att skotta för den enskilde så att denne kan ta sig ut från bostaden till
uppfart.
Hjälp med vedeldning
Hjälp med att bära in ved kan beviljas under en kortare tid, i väntan på installation av ett
automatiserat uppvärmningssystem eller i väntan på flytt till annat boende. Hjälp med påfyllning på
automatiserad anläggning beviljas under förutsättning att åtgärden är enkel och tydlig instruktion finns
i omedelbar anslutning till uppvärmningssytemet.
Bistånd beviljas inte till att införskaffa eller bearbeta ved.
Hjälp med att bära vatten
Hjälp med att hämta vatten från närliggande brunn eller annan vattenkälla kan beviljas i väntan på
installation/reparation av vattenledningar eller i väntan på flytt till annat boende.
Hjälp med husdjur
Personer som bor i ordinärt boende tar själva ställning till att inneha husdjur eller inte. Att ta hand
om husdjur är normalt inte en uppgift för äldreomsorgen. Det kan dock finnas specifika situationer då
den enskilde har ett husdjur som betyder mycket för livskvaliteten och det inte finns någon annan
som kan anlitas för dess skötsel. Hemtjänsten kan då i rimlig omfattning bistå även med sådana
sysslor.
De som har funktionsnedsättning som berättigar till Hjälphund exempelvis synskadade, har rätt till
hjälp med skötsel av hund.
Angående personer som har husdjur som far illa beroende på personens
sjukdom/funktionsnedsättning görs anmälan till Länsstyrelsen i Jönköpings län, djurskyddet. De
utreder om personen i fråga har förutsättningar att sköta sitt husdjur.
18
Anhöriganställning
Utredningen ska påvisa huruvida den enskilde uppnår skälig levnadsnivå bäst genom att insatserna
sker av hemtjänst eller anhöriga. Själva anställningen är ett ställningstagande för arbetsgivaren och
inte biståndshandläggaren.
Kontaktperson
För att beviljas kontaktperson krävs att den enskilde inte har något stort socialt nätverk. Syftet med
kontaktperson är att vara ett personligt stöd för att få ökad social gemenskap. Det viktiga i kontakten
är ömsesidigt förtroende samt att möta den enskilde och dennes livssituation med respekt. I
normalfallet handlar det om aktivitet 1ggn/v c.a 2-3 timmar.
Boendestöd
För personer med psykisk och kognitiv funktionsnedsättning får funktionshindret ofta sociala
konsekvenser som tar sig uttryck i svårigheter att klara vardagslivet. Boendestödet ska kunna ge ett
motiverande och pedagogiskt stöd till den enskilde när den enskilde själv har förmågan fysiskt att
utföra det som behövs i vardagslivet men på grund av psykisk eller kognitiv funktionssättning ej har
förmågan att planera hur det ska utföras. Boendestödet ska som ska stödja den enskilde till att
fungera på ett för honom/henne mer tillfredställande sätt i det egna boendet och kunna uppnå skälig
levnadsnivå både när det gäller personlig omvårdnad och skötsel av hemmet.
För att beviljas boendestödsinsatser krävs att personen är i normalfallet över 18 år och har en
allvarlig psykisk sjukdom och/eller intellektuell funktionsnedsättning som orsakar en
funktionsnedsättning i sådan grad att den inverkar på den dagliga livsföringen och att nedsättningen
bedöms som långvarig. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder ingår i målgruppen.
Boendestöd kan beviljas till personer i målgruppen som bor i ordinärt boende.
Boendestödsinsatserna kan bestå av en eller flera av nedanstående delar:




Få struktur i vardagsrutinerna
Bryta social isolering
Få stöd till att komma igång med aktiviteter eller sysselsättning
Få stöd i kontakter med personligt och professionellt nätverk
Dagverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning
Denna insats prövas som bistånd och ges till personer med långvarig psykiatrisk problematik och
bedöms vara i behov av aktivitet eller sysselsättning. Deltagande i verksamheten planeras i samverkan
med den enskilde.
Verksamhet vid kommunens träffpunkter
För deltagande i den öppna dagverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning och som
bedrivs vid kommunens träffpunkter behövs ingen biståndsprövning utan tillträde ges till var och en
inom verksamhetens målgrupp som vill delta. Verksamheten ska vara inriktad efter deltagarnas egna
önskemål, uppmuntra aktivitet och social gemenskap.
Insatser för personer boende i Gislaveds kommun som vistas i annan kommun
En person som bor i Gislaveds kommun och vistas i en annan kommun tillfälligt, har rätt till insatser i
den kommun som han/hon vistas i enligt 2 a kap 1 § SoL.
Brukare på tillfälligt besök i Gislaveds kommun
Personer som är på tillfälligt besök i Gislaveds kommun och som behöver insatser bedöms enligt 2 a
kap 6 § SoL.
19
5.8 Medboende i vård- och omsorgsboende
För att bli medboende i vård- och omsorgsboende krävs att
ena parten beviljats bistånd av boende i form av särskilt boende i vård- och omsorgsboende. Det
krävs att båda parter vill fortsätta bo tillsammans i ett vård- och omsorgsboende, att den sökande till
vård- och omsorgsboendet är en person som är över 65 år eller äldre. Medboende ska även erbjudas
på vård- och omsorgsboenden för personer med demens.
Tvårumslägenheter kan erbjudas på Mariagården. Tillägg till hyresavtal skrivs enligt bilaga 1, SN
2013.4, beslut fattat 20130305.
Vid övriga boenden erbjuds två lägenheter intill varandra eller i så nära anslutning till varandra som
möjligt. Den medboende får eget hyresavtal med särskilt tillägg. (SN 2013.4, beslut fattat 20130305)
Möjlighet att provbo under 3 månader ges för medboende och att ha rätten att ändra sig. Kan därför
vara lämpligt att den som inte har behov av särskilt boende behåller sin ordinarie bostad under denna
period.
Den medboende står själv för all möblering av lägenheten även egen säng och övrig utrustning.
Medboende som inte ansökt eller beviljats några biståndsinsatser för egen del har inte rätt till några
insatser i det särskilda boendet och omfattas inte av avgiftsreglerna enligt socialtjänstlagen.Stor vikt
läggs vid att informera om olika konsekvenser för i första hand den medboende som flyttar till ett
vård-och omsorgsboende.
Villkor för medboende utan beviljade biståndsinsatser:
Kost
För Mariagårdens 2-rumslägenheter gäller att den medboende bereder all mat själv. Makarna väljer
själva om den av de sammanboende som fått bistånd får kosten som ingår i helpensionen och betalar
ordinarie helpension eller avstår helpension och att den medboende står även för all tillagning för
partnern.
För övriga vård- och omsorgsbostäder finns ingen möjlighet till matlagning i någon större
utsträckning. För den medboende gäller att betala ordinarie helpensionsavgift med momspåslag enligt
gällande bestämmelser eller att lösa sina måltider på annat sätt.
Städ
I Mariagårdens 2-rumslägenheter har den medboende huvudansvaret för städning av lägenheten.
Personal sköter den utökade städning som eventuellt tillkommer på grund av den
funktionsnedsättning personen med beslut om vårdbostad har. Boendet tillhandahåller
rengöringsmedel.
För övriga boenden gäller att den medboende städar sin egen lägenhet. Boendet tillhandahåller
nödvändig städutrustning som ej kan förvaras i lägenheten.
20
Tvätt
På Mariagården sköter den medboende ordinarie tvätt. Tvätt som uppstår på grund av den
funktionsnedsättning personen med beslut om vårdbostad har, sköts av personal.
På övriga boenden tvättar den medboende sin egen tvätt i befintliga tvättrum i boendet eller på annat
sätt. Vid tvätt på vårdboendet tillhandahålls viss utrustning enligt samma rutiner som personer med
beviljat bistånd särskilt boende.
Villkor för medboende med beviljade biståndsinsatser:
Beviljad matdistribution och/ eller hjälp med övriga måltider
Den medboende tillhandahålls den kost som serveras på boendet och betalar för helpension utan
momspåslag.
Beviljad städinsats
Vård- och omsorgsboendets personal utför den beviljade insatsen. För den medboende gäller avgift
enligt ordinarie hemtjänsttaxa. Boendet tillhandahåller nödvändig städutrustning som ej kan förvaras i
lägenheten.
Beviljad tvättinsats
Vård- och omsorgsboendets personal utför den beviljade insatsen. Avgift enligt ordinarie
hemtjänsttaxa. Vård- och omsorgsboendet tillhandahåller utrustning enligt samma rutiner som
personer med beviljat bistånd särskilt boende.
Övriga beviljade insatser som personlig omvårdnad, ledsagning och inköp:
 Vård- och omsorgsboendets personal utför de beviljade insatserna.
 Avgift enligt ordinarie hemtjänsttaxa.
Överklagande
Det är endast den som söker bistånd i form av vård-och omsorgsboende som kan överklaga ett
eventuellt avslag om beslut om medboende.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
För insatser enligt hälso- och sjukvårdvårdslagen (HSL) gäller samma rutiner som för ordinärt boende
om den medboende inte är inskriven i hemsjukvården och blir akut sjuk.
Om den medboende är inskriven i hemsjukvården är det vårdbostadens sjuksköterska(SSK)/
Arbetsterapeut(AT)/ Sjukgymnast(SG) som är ansvarig för HSL-insatser och delegerade HSL-insatser
utförs av vård- och omsorgsbostadens personal.
Villkor för hyresavtal för medboende
Den medboende kan när som helst under tiden hon/han har kontrakt som medboende själv ansöka
om eget särskilt boende och få behovet utrett på sedvanligt sätt.
Vid ändrade förhållanden för den partnern som har beslut om särskilt boende i form av vårdbostad,
så behovet av särskilt boende ej längre föreligger upphör medboendes absoluta rätt till lägenhet på
vårdboendet, enligt det särskilda kontraktstillägg som den medboende skrivit på. Den tidigare
medboende har 3 månaders uppsägningstid och rätt till stöd med att finna annan lämplig bostad av
kommunens fastighetsansvariga. Eget aktivt sökande efter annan bostad bör också ske.
Om personen som tidigare varit medboende så önskar, görs en utredning för att se om hennes/hans
behov har förändrats och har rätt till särskilt boende i form av vård- och omsorgsboende. Om den
medboende beviljas bistånd i form av vård- och omsorgsboende e kan den medboende bo kvar med
eget hyreskontrakt.
21
6. Arbetsuppgifter som åligger biståndshandläggare och
inte är biståndsbedömning
Anmälan/hjälp med ansökan om godeman och förvaltare
Kommer det till socialnämndens kännedom att en person har behov av godeman eller förvaltare, ska
detta anmälas till Överförmyndarkansliet GGVV Socialnämnden ska också vara den enskilde behjälplig
med att ansöka om god man hos överförmyndaren eller direkt hos Tingsrätten.
Tandvårdsintyg
Biståndshandläggare med förskrivningsrätt är skyldiga att skriva tandvårdsintyg, för de brukare med
det omfattande omvårdnadsbehovet som ger rätt till tandvårdsintyg, när brukaren ej är inskriven i
hemsjukvården.
Se vidare Socialstyrelsens meddelandeblad med vägledning för landstingens särskilda tandvårdsstöd
enligt tandvårdslag och tandvårdsförordning samt samverkan mellan kommuner, primärvård och
tandvård.
22