Öring och lax i Vege å under 2010-talet
MS Naturfakta
Mikael Svensson
Box 107
283 22 Osby
0479-10536; 0705-910536
[email protected]
Varbäck
Örjabäcken
Humlebäcken
Skavebäck
Hasslarpsån
Kölebäcken
Välabäcken
Mejeribäcken
Selleberga
Fälleberga
Åbromölla
Åvarp
Tollarpsbäcken
Lydestadsbäcken
Möllebäcken
Rosendalsbäcken
Tumlaremölla
Boserupsbäcken
Hallabäcken
Vege å
Karta över Vege å:s avrinningsområde (från VISS – Vatteninformationssystem Sverige). På kartan anges namnen för
de större biflödena samt fem lokaler som återkommer i texten.
Inledning
Trots att vattendragen i Vege å:s avrinningsområde i stor utsträckning är kanaliserade, dikade och omgrävda finns
det fortfarande kvar sträckor med goda förutsättningar för laxfisk. På en sträcka av knappt 6 km från Selleberga
(öster om Bjuv; 11 m ö.h.) till Åvarp och Hallabäckens mynning (35 m ö.h.) finns långa fallsträckor med fina
strömvattenmiljöer lämliga för både lax och öring. Uppströms Åvarp finns ett kort, men relativt orört parti vid
Tumlaremölla norr om Bensige. Ytterligare partier med ordentligt fall och fina strömsträckor finns från Kågeröd
och uppströms. Sett över hela huvudfåran utgör partier med strömvattenbiotop dock endast en liten del. I biflödena finns fina partier med lämpliga förhållanden för öring, t.ex. i Örjabäcken, Boserupsbäcken, Möllebäcken
och Hallabäcken. I det största biflödet – Hasslarpsån – saknas strömvattenmiljöer i de nedre delarna, samtidigt
som det finns partier med fina strömvattenmiljöer i bl.a. Välabäcken, Lydestadsbäcken och Mejeribäcken.
Antalet vandringshinder i form av dammar och gamla kvarnar är relativt sett litet. I huvudfåran finns några
partiella vandringshinder vid Kågeröd, men i stort sett är det fri väg upp till källflödena. I biflödena finns flera
vandringshinder, såväl stora och definitiva hinder som små partiella. I dagsläget är tyvärr stora delar av biflödena
inte nåbara för vandrande fisk.
Till dags dato finns det redovisat 95 elfisketillfällen från perioden 1987−2013 i Svenskt Elfiskeregister (2013-1208). Till detta kommer 14 kvalitativa elfisken huvudsakligen utförda sommaren 2012 i samband med uppföljningen av utsläppen i Vege å respektive Boserupsbäcken. Under åren 2012−2013 har det genomförts elfisken på
sammanlagt 42 platser i vattensystemet. Från 2010 finns redovisat 4 elfisken i Kölebäcken som inkluderas i denna
redovisning för att få en bättre geografisk representation.
Fiskfaunan i Vege å
I samband med provfisken i Vege å har det hittats sammanlagt 12 arter fisk (Tabell 1). Förekomst av ytterligare
några arter är kända av sportfiskare. Från litteraturen finns uppgifter om förekomst av såväl braxen som sutare ,
dessa har dock inte gått att belägga i dagsläget.
Tabell 1. Fiskarter i Vege å.
Namn
Vetenskapligt namn
Funnen vid
provfiske
Bäcknejonöga
Lampetra planeri
x
Ål
Anguilla anguilla
x
Benlöja
Alburnus alburnus
x
Karp
Cyprinus carpio
Id
Leuciscus idus
x
Elritsa
Phoxinus phoxinus
x
Mört
Rutilus rutilus
x
Lax
Salmo salar
x
Öring
Salmo trutta
x
Gädda
Esox lucius
x
Storspigg
Gasterosteus aculeatus
x
Småspigg
Pungitius pungitius
x
Abborre
Perca fluviatilis
x
Skrubbskädda
Platichthys flesus
Annan
källa
x
x
I strömvattenmiljöer är öring och elritsa de i särklass vanligaste arterna. Ål förekommer spritt i större delen av
systemet. I de nedre delarna dominerar karpfisk.
Förekomst av öring
Öring är den i särklass mest spridda fiskarten i Vege å:s avrinningsområde. Havsöring har ett starkt bestånd och
vandrar långt upp i systemet, t.ex. i Hallabäcken där den stiger ända upp till källflödena. Lokalt finns dessutom
goda bestånd av stationär öring t.ex. vid Tumlaremölla och uppströms Kågeröd. Öring förekommer i de flesta
vattendrag där det finns lämpliga strömvattenmiljöer, och på de lokaler där den saknas är det oftast så att förekomsten av definitiva vandringshinder hindrar fisken från att nå fram.
Figur 1. Lokaler där det utförts standardiserade elfiskeni Vege å 2010–2013. Fyllda blå cirklar anger förekomst av öring,
vita cirklar visar elfiskade lokaler utan förekomst av öring.
De genomförda fiskena visar på höga, eller t.o.m. mycket höga, tätheter av öring på merparten av lokalerna (Tabell 2). På ett begränsat antal lokaler uppströms definitiva vandringshinder saknas öring däremot helt. Man kan
konstatera att en del av de små havsöringsvattendragen är oerhört produktiva och att de sammanlagda tätheterna
(årsyngel + äldre fisk) på 11 av lokalerna överskrider 1 fisk per kvadratmeter, på de allra bästa lokalerna uppnås
tätheter av 2–3 fiskar per kvadratmeter. I huvudfåran är tätheterna generellt lägre, men ändock höga för regionen.
Bedömning enligt ViX (Vattendragsindex; Tabell 2) visar att ingen av lokalerna uppnår Hög status, däremot
uppnår 12 lokaler God status, 8 lokaler Måttlig status, 5 lokaler Otillfredsställande status medan 6 lokaler hamnar i den lägsta klassen Dålig status. Lokalerna i Lydestadsbäcken, Tollarpsbäcken och Välabäcken som samtliga
hamnar i den lägsta klassen har fina miljöer dit vandringsfisken inte kan komma, eller så är det som i Lydestadsbäckens fall där ett utsläpp under sommaren 2013 tog kål på all fisk. De två lokalerna i Kölebäcken ligger nere på
slätten i områden som inte är direkt lämpade för öring och fångsten domineras av gädda och ål.
Även om öringen är vida spridd i vattensystemet och tätheterna på många håll är höga finns det goda möjligheter
att yterligare öka produktionen av öring. Det råder en generell brist på såväl lekplatser som uppväxtmiljöer till
följd av den hårdhänta behandling vattendraget gått igenom under de senaste 150 åren. Rensingar och omgrävningar har förstört många fina strömvattensträckor och även i de allra finaste miljöerna kan man se hur block och
sten dragits ihop längs stränderna (se foto från Hallabäcken sist i dokumentet).
Tabell 2. Kvantitativa elfisken utförda inom Vege å:s avrinningsområde under perioden 2010–2013. För varje lokal anges
position som X- och Y-koordinater (RT 90). Endast fångst av öring redovisas. Öring 0+ = årsyngel, Öring ≥1+ = äldre fisk.
Siffrorna anger beräknade tätheter, antal/100 m2.
ViX anger statusklass enligt Vattendragsindex: 1 = Hög, 2 = God, 3 = Måttlig, 4 = Otillfredsställande och 5 = Dålig.
Vattendrag
Lokal
X
Y
Datum
Öring
0+
Öring
≥1+
Öring
total
ViX
Humlebäcken
Humlemölla upp bro
622729
132090
20120920
1,2
1,2
2,4
4
Humlebäcken
Åkerslätt
622460
132823
20120913
-
20,3
20,3
4
Kölebäcken
Ned Åstarpsvägen Vra
622371
132300
20100913
133,2
28,1
161,3
4
Kölebäcken
Upp bron Snuggarp
622441
131997
20100913
-
-
-
5
Kölebäcken
Upp väg Åsen
622402
132446
20100913
182,7
11,4
194,1
2
Kölebäcken
Västra Broby kyrka
622541
131916
20101001
-
-
-
5
Lydestadsbäcken Lydestad ned bro
622027
131590
20130921
-
-
-
5
Mejeribäcken
Mörarp ned plankorsn
621819
131738
20130815
205,7
22,1
227,8
2
Möllebäcken
Billesholm V
621814
132298
20121024
24,3
24,2
48,5
2
Möllebäcken
Stora Haberga
621423
132497
20121024
-
10,8
10,8
2
Möllebäcken
Västervång ned gcbro
621831
132348
20120927
157,2
7,3
164,5
2
Möllebäcken
Västervång ned gcbro
621831
132348
20121024
105,9
6,5
112,4
2
Möllebäcken
Västervång ned gcbro
621831
132348
20131002
270,1
57,3
327,4
2
Möllebäcken
Västervång upp gcbro
621828
132356
20131002
68,2
158,7
226,9
2
Tollarpsbäcken
N Tollarps gård
621858
131889
20130921
-
-
-
5
Vege å
Ekebro ned bro
622340
131893
20130830
-
5,3
5,3
3
Vege å
Fälleberga fiskvägen
622023
132321
20130830
74,5
12,0
86,5
2
Vege å
Fälleberga kanalen
622017
132330
20130815
70,5
83,3
153,8
2
Vege å
Fälleberga kvarn
622028
132296
20120920
75,0
12,6
87,6
3
Vege å
Fälleberga kvarn
622028
132296
20130920
38,5
22,4
60,9
3
Vege å
Fälleberga övre
622022
132352
20131002
99,0
36,6
135,6
2
Vege å
S Kågeröd
621058
133094
20130921
45,7
61,0
106,7
3
Vege å
Selleberga ned bro
622085
132230
20130830
32,5
20,6
53,1
3
Vege å
Tumlaremölla
621655
132758
20120920
55,6
19,1
74,7
4
Vege å
Åbromölla
621983
132396
20120927
57,8
10,3
68,1
2
Vege å
Åbromölla
621983
132396
20130920
58,0
15,4
73,4
3
Vege å
Åbromölla övre
621974
132426
20130920
69,4
35,8
105,2
3
Vege å
Åvarp ned bro
621882
132519
20130921
38,2
35,0
73,2
3
Välabäcken
Duvestubbeskogen
622351
130914
20130921
-
-
-
5
Välabäcken
Skoggömmaregården
622590
131045
20130921
-
-
-
5
Örjabäcken
Strövelstorp
622998
131538
20121015
12,0
14,6
26,6
4
Förekomst av lax
Laxen är betydligt mera kräsen än öringen, den förekommer rent generellt i större vattendrag och hittas dessutom främst i partier meed mera kraftigt strömmande eller forsande vatten. Förekomsten i Vege å är så vitt vi vet
inskränkt till huvudfåran mellan Selleberga och Åvarp (Figur 2; Tabell 3).
Under 2012 hittades lax på två lokaler, vid Fälleberga kvarn samt vid Åbromölla. Hösten 2013 gjordes en riktad
satsning för att mera noggrant utreda var i vattendraget arten finns, och totalt hittades arten på 7 lokaler, varav 5
helt nya (Tabell 3).
Figur 2. Lokaler där det utförts standardiserade elfisken i Vege å 2010–2013. Fyllda röda cirklar anger förekomst av lax,
vita cirklar visar elfiskade lokaler utan förekomst av lax.
40
40
40
35
35
35
30
30
30
25
25
25
20
20
20
15
15
15
10
10
10
5
55
0
2000
2005
2010
Lax 0+
Lax 1+
2015
00
2000
2000
2005
2005
2010
2010
Lax0+
0+
Lax
2015
Lax1+
1+
Lax
Figur 3. Fångster av lax vid Fälleberga kvarn (vänster) respektive Åbromölla (höger). Blå staplar anger tätheterna
(antal/100 m2) av årsyngel (0+) medan röda staplar anger tätheterna av äldre fisk (≥1+).
Tabell 3. Kvantitativa elfisken utförda inom Vege å:s avrinningsområde under perioden 2010–2013. För varje lokal anges
position som X- och Y-koordinater (RT 90). Endast fångst av öring redovisas. Lax 0+ = årsyngel, Lax ≥1+ = äldre fisk.
Siffrorna anger beräknade tätheter, antal/100 m2.
ViX anger statusklass enligt Vattendragsindex: 1 = Hög, 2 = God, 3 = Måttlig, 4 = Otillfredsställande och 5 = Dålig.
Vattendrag
Lokal
X
Y
Datum
Lax
0+
Lax
≥1+
Lax
total
ViX
Humlebäcken
Humlemölla upp bro
622729
132090
20120920
-
-
-
4
Humlebäcken
Åkerslätt
622460
132823
20120913
-
-
-
4
Kölebäcken
Ned Åstarpsvägen Vra
622371
132300
20100913
-
-
-
4
Kölebäcken
Upp bron Snuggarp
622441
131997
20100913
-
-
-
5
Kölebäcken
Upp väg Åsen
622402
132446
20100913
-
-
-
2
Kölebäcken
Västra Broby kyrka
622541
131916
20101001
-
-
-
5
Lydestadsbäcken Lydestad ned bro
622027
131590
20130921
-
-
-
5
Mejeribäcken
Mörarp ned plankorsn
621819
131738
20130815
-
-
-
2
Möllebäcken
Billesholm V
621814
132298
20121024
-
-
-
2
Möllebäcken
Stora Haberga
621423
132497
20121024
-
-
-
2
Möllebäcken
Västervång ned gcbro
621831
132348
20120927
-
-
-
2
Möllebäcken
Västervång ned gcbro
621831
132348
20121024
-
-
-
2
Möllebäcken
Västervång ned gcbro
621831
132348
20131002
-
-
-
2
Möllebäcken
Västervång upp gcbro
621828
132356
20131002
-
-
-
2
Tollarpsbäcken
N Tollarps gård
621858
131889
20130921
-
-
-
5
Vege å
Ekebro ned bro
622340
131893
20130830
-
-
-
3
Vege å
Fälleberga fiskvägen
622023
132321
20130830
4,2
1,7
5,9
2
Vege å
Fälleberga kanalen
622017
132330
20130815
2,4
2,0
4,4
2
Vege å
Fälleberga kvarn
622028
132296
20120920
2,1
0,5
2,6
3
Vege å
Fälleberga kvarn
622028
132296
20130920
15,0
2,5
17,5
3
Vege å
Fälleberga övre
622022
132352
20131002
5,7
0,9
6,6
2
Vege å
S Kågeröd
621058
133094
20130921
-
-
-
3
Vege å
Selleberga ned bro
622085
132230
20130830
4,7
2,6
7,3
3
Vege å
Tumlaremölla
621655
132758
20120920
-
-
-
4
Vege å
Åbromölla
621983
132396
20120927
14,8
14,8
2
Vege å
Åbromölla
621983
132396
20130920
36,5
8,5
45,0
3
Vege å
Åbromölla övre
621974
132426
20130920
84,1
30,3
114,4
3
Vege å
Åvarp ned bro
621882
132519
20130921
3,9
6,4
10,3
3
Välabäcken
Duvestubbeskogen
622351
130914
20130921
-
-
-
5
Välabäcken
Skoggömmaregården
622590
131045
20130921
-
-
-
5
Örjabäcken
Strövelstorp
622998
131538
20121015
-
-
-
4
Reproduktion av lax har inte varit känd från Vege å under de senaste 50 åren, och det är oklart när arten senast
hade ett bestånd i vattendraget. Därför var den en mycket positiv överraskning när det dök upp enstaka laxar i
samband med elfiskeundersökningarna hösten 2006 vid Åbromölla respektive Fälleberga kvarn (Figur 3; Tabell
4). Även år 2009 fångades enstaka fiskar. Vid provfisket 2012 var mängden lax betydligt större och såväl årsyngel
som fjolårsyngel fångades. Detta gav förhoppningar om att arten på allvar var på väg att etablera ett lekbestånd i
ån. Utökade elfiskeundersökningar hösten 2013 bekräftade detta genom fynd på en lång sträcka i huvudfåran.
Tabell 4. Fynd av lax av olika ålder vid elfisken i Vege å under perioden 2006−2013. Elfiske har genomförts år 2000,
2006, 2009, 2012 och 2013. För varje lokal anges position som X- och Y-koordinater (RT 90). Lax 0+ = årsyngel, Lax ≥1+
= äldre fisk. Siffrorna anger beräknade tätheter, antal/100 m2.
Utifrån förekomst av lax av olika storlek och ålder kan det fastställas att lek skett under åtminstone sju år. Med största
sannolikhet har lek skett årligen sedan 2004. Avsaknaden av elfiskeundersökningar mellan 2000 och 2006 gör att det är
mycket svårt att säga något om när arten dök upp första gången. Öring har fångats vid samtliga tillfällen.
Lokalnamn
X
Y
Datum
Lax
0+
Lax
≥1+
Lax
total
Lax min
(mm)
Lax max
0+ (mm)
Lax max
(mm)
Åbromölla
621983
132396
20061012
0,6
0
0,6
109
109
109
Fälleberga kvarn
622028
132296
20061012
0
0,4
0,4
140
-9
140
Åbromölla
621983
132396
20091007
0,9
0,5
1,4
85
89
149
Fälleberga kvarn
622028
132296
20091007
0
0,9
0,9
147
-9
154
Fälleberga kvarn
Åbromölla
622028
132296
20120920
2,1
0,5
2,6
70
104
155
621983
132396
20120927
14,8
0
14,8
66
109
109
Fälleberga kanalen
622017
132330
20130815
2,4
2,0
4,4
72
72
119
Fälleberga fiskvägen
622023
132321
20130830
4,2
1,7
5,9
77
84
139
Selleberga ned bro
622085
132230
20130830
4,7
2,6
7,3
66
70
126
Fälleberga kvarn
622028
132296
20130920
15,0
2,5
17,5
62
95
138
Åbromölla
621983
132396
20130920
36,5
8,5
45,0
62
103
145
Åbromölla övre
621974
132426
20130920
84,1
30,3 114,4
62
95
142
Åvarp ned bro
621882
132519
20130921
3,9
6,4
10,3
81
87
191
Fälleberga övre
622022
132352
20131002
5,7
0,9
6,6
78
103
130
Utgår man från förekomsten av olika åldersklasser i fångsten kan man konstatera att det under perioden
2000−2013 har lekt lax i Vege å under minst 7 olika år (Tabell 5). Det första året man med säkerhet kan säga att
laxen lekte är 2004. Eftersom elfisken bara genomförts vart tredje år, och laxen normalt stannar i ån två år (den
191 mm långa lax som fångades vid Åvarp har dock förmodligen stannat ytterligare ett år), är det omöjligt att
säga huruvida arten lekt alla år, men det får betraktas som högst sannolikt att lek skett årligen sedan åtminstone
2004.
Tätheterna varierar kraftigt och även om det på merparten av lokalerna fångats relativt få fiskar så är tätheterna
kring Åbromölla imponerande höga (Tabell 3; Tabell 4).
Tabell 5. Fynd av lax av olika ålder vid elfisken i Vege å under perioden 2000−2013. Elfiske har genomförts år 2000,
2006, 2009, 2012 och 2013. Utifrån förekomst av lax av olika storlek och ålder kan det fastställas att lek skett under
åtminstone sju år. Med största sannolikhet har lek skett årligen sedan 2004. Avsaknaden av elfiskeundersökningar mellan 2000 och 2006 gör att det är mycket svårt att säga något om när arten dök upp första gången. Öring har fångats vid
samtliga tillfällen.
År
2000
Elfiske
Lax 0+
Lax ≥1+ Bekräftad lek
x
2001
2002
2003
2004
ja
2005
ja
2006
x
ja
ja
2007
ja
2008
ja
2009
x
ja
ja
2010
ja
2011
ja
2012
x
ja
ja
2013
x
ja
ja
ja
Sammanfattning
I de partier av Vege å där det fortfarande finns kvar lämpliga strömvattenmiljöer, finns ett starkt och livskraftigt
bestånd av öring. Havsöring stiger upp för lek i såväl huvudfåran som i alla tillgängliga biflöden, och lokalt produceras mycket stora mängder yngel.
Som den här rapporten visar så har det nu förmodligen lekt lax i Vege å sedan 2004. Observationer av stora
lekfiskar, med stor sannolikhet lax, uppströms Fälleberga kvarn under hösten 2013 gör att det börjar kännas rätt
definitivt att arten nu är ordentligt etablerad i vattensystemet. Samtidigt som detta är en fantastisk nyhet, och ett
bevis på vattendragets potential, finns det många skäl att vara orolig.
De nedre delarna av Vege å tillhör de mest påverkade vattendragen i Skåne. Föroreningsbelastningen har varit
mycket stor under hela 1900-talet, och så sent som på 1970-talet beskrevs ån som bland de värst förorenade i
Sverige. Vattensystemet berörs av 39 dikningsföretag och omfattande och storskalig omgrävning, kanalisering,
blockrensning och kulvertering av vattendraget och dess biflöden, gör att det idag finns mycket lite kvar av de
kvaliteter som fanns i början av 1900-talet.
Olyckan med utsläpp av starkt syretärande ämnen från Findus till Vege å:s huvudfåra sommaren 2012 skedde
som tur var nedströms de viktigaste strömsträckorna, och skadorna på bestånden av öring och lax begränsades
därför till ett okänt antal tidigt stigande lekfiskar. Upprepade dieselutsläpp i Möllebäcken under det senaste 1½
året har haft en kraftig påverkan på såväl bottenfauna som fisk. Utsläpp av renat avloppsvatten från flera stora reningsverk påverkar vattenkvaliteten i de små recipienterna. Dagvatten från stora arealer hårdgjorda ytor påverkar
såväl flöden som vattenkemiska förhållanden negativt. Intensivt jordbruk i kombination med omfattande täckdikning leder till kraftigt förhöjda näringshalter liksom en omfattande transport av finsediment. Nedströms Bjuv
är förhållandena kraftigt syretärande och under sommaren 2013 understegs den kritiska gränsen för att öring ska
kunna finnas vid något tillfälle på samtliga mätpunkter (Figur 4).
Tack vare Findus donation av 1 miljon kronor till fiskevårdsprojekt i Vege å har det under 2013 genomförts flera
viktiga åtgärder för att stärka fiskbestånden i ån. I Örjabäcken vid Strövelstorp har det genomförts utläggning
av sten och lekgrus, vilket resulterat i lek av havsöring. I huvudfåran nedströms Fälleberga kvarn har det lagts ut
stora mängder sten och block för att skapa såväl lekplatser som uppväxtmiljöer för laxfisk. Uppströms Fälleberga
kvarn har det byggts en fiskväg i nedre delen av Möllebäcken, vilket resulterat i lek av havsöring inne i Billesholm,
samtidigt som en dödsfälla för utvandrande fisk har eliminerats.
Genom bidrag från Utvald miljö inom Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsen i Skåne län har pengarna kunnat växlas upp så att det idag återstår mer än 800 000:- för fiskevårdsåtgärder de kommande fyra åren.
Sist, men inte minst, har det faktum att det går bra för såväl lax som öring i ån lett till stor uppmärksamhet och
stolthet hos berörda markägare. De som under hösten har fått uppleva elfiske eller sett lekande havsöring har fått
en mycket mera positiv bild av Vege å. Förhoppningsvis är det något som kan bidra till större förståelse och ökad
hänsyn till de känsliga vattenmiljöerna.
Fälleberga
Selleberga
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1 juni
1 juli
1 augusti
1 juni
Gunnarstorp
1 juli
1 augusti
Ekebro
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1 juni
1 juli
1 augusti
1 juni
Hyllinge
1 juli
1 augusti
Strövelstorp
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1 juni
1 juli
1 augusti
1 juni
1 juli
1 augusti
Figur 4. Syrehalter uppmätta sommaren 2013. Den röda linjen visar den lägsta nivå vid vilken öring förekommer i
skånska vattendrag. Som synes är miljön i de nedre delarna av Vege å kraftigt syretärande och de fina syrehalterna vid
Fälleberga och Selleberga sjunker kraftigt när man kommer ut i slättlandskapet. Vid Gunnarstorp, Ekebro, Hyllinge och
Strövelstorp understiger syrehalterna det kritiska värdet under långa perioder. Data från Findus AB.
Vege å norr om Bjuv. Kanaliserad transportsträcka för lax och öring på väg till sina lekplatser längre upp i ån. Lokal för
gädda, mört och ål.
Vege å mellan Fälleberga och Åbromölla. Leksträcka för öring, och förmodligen även för lax. Lokal för bäcknejonöga,
elritsa, lax, ål och öring.
Hallabäcken vid Båv. Kraftigt blockrensad sträcka. Lekområde för havsöring.
Vege å uppströms Kågeröd. Lokal för stationär öring och ål.
