Välkommen
Fiskväg vid Bosgårdens kraftverk
Kraftverk i Storån
det gäller att fånga småfisk. När fiskbeståndet ökar får
den mer mat. Har du tur kan du kanske få se den vid Storån!
delen av sitt liv i sjöar och åar
men vandrar ända till
Ål
Sargasso­havet när den
skall föröka sig.
Ålynglen driver sedan tillbaka till våra nordliga breddgrader med hjälp av Golfströmmen, för att slutligen vandra
upp i våra åar och sjöar. Åtgärderna som nu utförts vid Bosgården
underlättar ålens vandring till sina uppväxtmiljöer. Därmed bidrar
vi till artens långsiktiga överlevnad.
Kungstrollslända
Här är du!
damm
”Omlöpet”
g få
flodpärlmussla
elritsa
igel
Det strömmande syrerika vattnet är ett helt ekosystem med olika arter som är beroende av varandra.
ån
Nol
Sörån
ssjön
d
Viare
Apelnäs kraftverk
Bosgårdens kraftverk
ns
Ro
Kungsbackafjorden
n
Lygner
lf
Sundsjön
Stensjön
m
så
Hjälm
v
Storå
n
Ålgårda kraftverk
t
t
a
s
n
e
te
s
y
På 1800-talet hade Rolfsåns vattensystem stora bestånd av lax och
öring. Utbyggd vattenkraft och rensningar i vattendragen har bidragit
till att att bestånden har minskat. Målet är nu att:
• få tillbaka vandrande fisk i Rolfsåns vatten­system
• lax ska kunna återvända till Storån
• det ska finnas gott om öring i Sörån och Nolån
• flodpärlmussla ska kunna föröka sig
• ål ska kunna vandra utan hinder.
Livscykel för vandrande
lax och havsöring:
Efter några år i havet börjar fisken
sin lekvandring. Den vandrar upp i
Rolfsån, Storån, Sörån eller Nolån,
och återvänder till den plats där den
själv en gång kläcktes.
Fiskens ägg kläcks på våren. Ynglen
stannar i grusbotten några veckor
efter kläckningen.
Mer vatten till fiskarna!
strömstare
ån
Nord
Fisken leker under hösten, i strömmande vatten. Där läggs rommen på
steniga bottnar (lekgrus). Efter leken
dör fisken eller återvänder till havet.
na
Blå jungfruslända
(hane)
Bosgården
l
urs
pru
ng
li
(hona)
ra
kraftverk
Erosionsdammen är riven
och forsen är återskapad.
öring
Töllsjön
Två länsstyrelser och fyra kommuner arbetar tillsammans med kraft­
verkens ägare. Vi bygger fiskvägar förbi kraftverken och river dammar
som inte längre används. På www.rolfsan.se kan du läsa mer.
ska
larver i strömmande, rent vatten.
Under sommaren
kläcks larverna och
förvandlas till
vackra vuxna
sländor.
kraftverk, ett så kallat omlöp. Samma år revs också erosionsdammen nedströms kraftverket och forsen återskapades.
ft v
erk
mande vatten med bottnar av sand, grus och sten. Musslans larver
lever under sitt första år på lax- och öringungar. Föroreningar, försurning, vattenreglering och brist på värdfiskar har gjort att flodpärlmusslan minskat i antal, eller helt försvunnit från många vattendrag. Den är fridlyst och klassad som starkt hotad i Sverige.
Forsa kraftverk
kra
Många sländor lever en del av sitt liv som
byggdes under 1940- och 50-talet. Då byggdes också den
erosionsdamm som, tillsammans med kraftverken, gjorde att
fisken inte längre kunde ta sig uppströms till sina ursprungliga lek- och uppväxtområden. Samtidigt rensades åbottnen
och fina lek- och uppväxtområden för lax och öring torrlades
i de ursprungliga åfårorna.
2009 byggdes en ny fiskväg förbi Bosgårdens
Ålen klassas som akut hotad. Den lever större
Flodpärlmusslan kan bara leva i rena och ström-
Grönkullens fors
Ny fiskväg och fors
Kungsfiskaren är en mästare när
för lax, öring och ål kan fiskarna återvända till sina ursprungliga
lek- och uppväxtområden. Ökade fiskbestånd gynnar även flera
andra arter, till exempel flodpärlmussla, strömstare, kungsfiskare
och mängder av småkryp i vattnet.
Storåns två kraftverk, Bosgården och Apelnäs
Rolf
sån
Dessa arter hjälper vi!
Genom att återskapa fria vandringsvägar
Hulta kraftverk
Hulta damm
Kungsfiskare
Lax
Här är du!
För att öka mängden vatten i fiskvägen och den ursprungliga
åfåran har ”minimivattenföringen” ökats. På så sätt rinner mer
vatten denna väg istället för genom kraftverket. Det under­
lättar för fisk att passera genom fiskvägen och ger bättre livsmiljö för strömlevande arter i den ursprungliga fåran.
Dessutom stängs kraftverket av några gånger under året,
och allt vatten rinner i den ursprungliga fåran istället (”klunkningar”). Det hjälper fiskarna att hitta upp förbi kraftverket.
På våren lämnar unga fiskar (1–3 år)
sin födelseplats. Vissa vandrar ut till
Kungsbackafjorden, andra vandrar
en kortare sträcka och stannar i en
sjö eller ett vattendrag.
Väl ute i havet börjar fisken att
äta skarpsill, tobis och sill och växer
snabbt. Laxens vandringar i Nordost­
atlanten kan vara mycket långa, till
skillnad från öringen som håller sig
till i kustnära vatten.
I Lygnern finns ett bestånd med insjööring, som vandrar från sjön upp i
vattendragen där den leker. Efter leken vandrar den tillbaka till Lygnern.
© Produktion: Naturcentrum AB, 2010. Illustrationer: M. Holmer (lax) T. Johannesson (ål), M. Nilsson (livscykel) och Nils Forshed (övriga). Foton: A. Ek och M. Lundgren.
I Rolfsåns vattensystem finns värdefulla sjöar och vattendrag med
rikt växt- och djurliv. De fiskrika, forsande åarna har nyttjats
av människan under århundraden. Men vatten­miljön har för­
ändrats vilket missgynnat vandrande fiskar och andra djur.
Nu återställs naturen i samarbete med kraftbolagen så att
det porlande vattnet åter kan sjuda av liv.
till projektet biologisk
återställning i Rolfsåns vattensystem!
