Välkommen
Fiskväg vid Apelnäs kraftverk
strömstare
Ny fiskväg
Töllsjön
Hulta damm
ån
Grönkullens fors
Nord
Sörån
ssjön
d
Viare
Apelnäs kraftverk
Bosgårdens kraftverk
Storå
n
Ålgårda kraftverk
Ålen simmar genom hålen i betongen. Dessa
och ål ska kunna vandra upp och ned i Storån. Fiskvägen har utformats
så att alla fiskar, såväl unga som gamla, skall få en bekväm resa förbi
kraftverket. De åtgärder som utförts har redan gett glädjande resultat!
hål har gjorts särskilt för att ålar lätt skall kunna ta sig upp.
Ålarna kan även välja att åla
sig över trappstegen,
eftersom det alltid
sipprar lite vatten där.
Under sommar­halvåret
kan du ha tur att få se
ålyngel som försöker ta sig
upp genom fiskvägen.
Rolf
sån
Hjälm
En ny fiskväg har byggts vid Apelnäs kraftverk så att lax, öring
”trappsteg”. Vuxna laxar och öringar kan simma och hoppa uppför trappstegen och sedan vila ut i bassängerna. Om du är här under hösten, då öringen vandrar, kan du se hur fiskar hoppar över
trappstegen.
Hulta kraftverk
Forsa kraftverk
Vandrande fiskar
Fiskvägen är en trappa med bassänger mellan varje
Här är du!
Nol
ån
I Rolfsåns vattensystem finns värdefulla sjöar och vattendrag med rikt växt- och
djurliv. De fiskrika, forsande åarna har nyttjats av människan under århundraden.
Men vatten­miljön har förändrats vilket missgynnat vandrande fiskar och andra
djur. Nu återställs naturen i samarbete med kraftbolagen så att det porlande vattnet åter kan sjuda av liv.
till projektet biologisk
återställning i Rolfsåns vattensystem!
Sundsjön
Stensjön
n
Lygner
Kungsbackafjorden
Foto från bygget 2009: När bassängerna i den nya fiskvägen skulle
gjutas fick man torrlägga övre delen av fåran genom att leda bort vattnet. Notera hur djupa bassängerna är.
På 1800-talet hade Rolfsåns vattensystem stora bestånd av lax och
öring. Utbyggd vattenkraft och rensningar i vattendragen har bidragit
till att att bestånden har minskat. Nu är målet att:
• få tillbaka vandrande fisk i Rolfsåns vatten­system
• lax ska kunna återvända till Storån
• det ska finnas gott om öring i Sörån och Nolån
• flodpärlmussla ska kunna föröka sig
• ål ska kunna vandra utan hinder.
Två länsstyrelser och fyra kommuner arbetar tillsammans med kraft­
verkens ägare. Vi bygger fiskvägar förbi kraftverken och river dammar
som inte längre används. På www.rolfsan.se kan du läsa mer.
Livscykel för vandrande
lax och havsöring:
Kraft och fiske
Ål kan krypa genom ”ålhålen” eller över trappstegen.
Apelnäs kraftverk
Sågar och kvarnar har sedan länge hämtat kraft från det
å få
ng
den grävda intagskanalen.
lig
1 Vattnet från Storån leds in i
2 Vattnet fortsätter in i kraft-
”Nu börjar laxtiden och det skulle ha varit roligt att få dra en och annan lax
ur eget vatten. Du kan tro att jag undrar om många laxar passerat upp för
ån på Smedstorp och hur många som fastnat i våra garn. Det skulle minsann ej vara tråkigt att nu få stå där nere vid fallen och hala lax och öring.”
Apelnäs
kvarn
ra
Så här blir elen till:
1
pru
som bodde på gården Smedstorp,
är en av många som fiskat i ån! Så här
skrev han hem till sin hustru, under en
resa i början på 1910-talet:
byggdes 1945 och producerar
hushållsel till ca 275 hushåll.
urs
Den kände skeppsredaren
Wilhelm R Lundgren,
Apelnäs kraftverk
ån
Stor
forsande vattnet. Ett exempel är Apelnäs kvarn, huset bredvid den
nya fiskvägen. Här malde man mjöl från 1800-talet ända fram till
1945, då det nuvarande kraftverket togs i bruk.
verkets turbin, som producerar elen.
3 Kanalen leder vattnet
tillbaka till ån.
2
kraftverk
Här är du
3
Damm med
fiskväg
Fiskar bars varsamt i hinkar ......
Det är inget lätt företag att bygga i en åfåra.
Under bygget torrlades åfåran, men i slut­skedet inträffade ett
driftavbrott i kraftverket så att vatten strömmade rakt genom
den halvfärdiga fisk­vägen. Hur skulle detta gå?
Alla drog en lättnadens suck när det visade sig att
konstruktionen klarat belastningen. Då väntade
ytterligare en överraskning. Under driftavbrottet
hade flera öringar och ålar passat på
att simma upp i fiskvägen, men blev
fångade i bass­ängerna när vattnet åter
sjönk. Innan arbetet kunde slutföras,
togs fiskarna upp i hinkar som bars
den sista vägen.
.....och släpptes i ån ovanför bygget!
En minsta mängd vatten måste alltid rinna via
fiskvägen (”minimivattenföring”). Några gånger under hösten släpps dessutom allt vatten (”klunkningar”) via fiskvägen
och den ursprungliga åfåran. Det görs för att locka fisken att
vandra rätt väg.
Fisken leker under hösten, i strömmande vatten. Där läggs rommen på
steniga bottnar (lekgrus). Efter leken
dör fisken eller återvänder till havet.
Fiskens ägg kläcks på våren. Ynglen
stannar i grusbotten några veckor
efter kläckningen.
På våren lämnar unga fiskar (1–3 år)
sin födelseplats. Vissa vandrar ut till
Kungsbackafjorden, andra vandrar
en kortare sträcka och stannar i en
sjö eller ett vattendrag.
Väl ute i havet börjar fisken att
äta skarpsill, tobis och sill och växer
snabbt. Laxens vandringar i Nordost­
atlanten kan vara mycket långa, till
skillnad från öringen som håller sig
till i kustnära vatten.
I Lygnern finns ett bestånd med insjööring, som vandrar från sjön upp i
vattendragen där den leker. Efter leken vandrar den tillbaka till Lygnern.
© Produktion: Naturcentrum AB, 2010. Illustrationer: M. Nilsson (livscykel) och A. Andersson (övriga). Foto: A. Bäckstrand.
Lax och öring simmar eller hoppar över trappstegen.
Efter några år i havet börjar fisken
sin lekvandring. Den vandrar upp i
Rolfsån, Storån, Sörån eller Nolån,
och återvänder till den plats där den
själv en gång kläcktes.
