och sjukvård för barn och ungdomar

Sjuksköterskor med inriktning mot barn och ungdom
& Svensk sjuksköterskeförening
Kompetensbeskrivning
För legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och sjukvård
för barn och ungdomar
Innehåll
3
4
4
5
5
6
7
12
13
14
Förord
Bakgrund
Definitioner
Arbetsprocessen
Arbetsgruppen
Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska
Omvårdnadens teori och praktik
Forskning, utveckling och utbildning
Ledarskap
Litteraturlista
Grafisk form: Losita Design • Bild: Digital Vision • Tryck: Åtta45, 2008
2
Förord
dationer som barnsjuksköterskorna i Sverige vill ge avseende
yrkesgruppens yrkeskunnande och kompetens. Den bygger
också på Konventionen för barns rättigheter och Nordisk
standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård,
NOBAB:s standard. Den ger vägledning och underlag för att:
Riksföreningen för barnsjuksköterskor, RfB, bildades 1975 och
är en ideell sammanslutning av sjuksköterskor som arbetar
med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdomar. Målsättningen för RfB är att:
● Värna om barns rättigheter till kompetent personal och
barnvänlig miljö
Ge barn och ungdomar en trygg och säker vård och vara ett
stöd för deras närstående i sökandet efter en god vård för sina
barn
●
Sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och arbetsområden
●
●
Främja forskning och utveckling inom verksamhetsområdet
●
Bevaka och främja den professionella utvecklingen av yrket
Tydliggöra barnsjuksköterskans yrkesprofessionella roll och
kompetens för blivande och yrkesverksamma barnsjuksköterskor och för medarbetare
●
● Vara vägledandet för arbetsgivare vid anställning av sjuk­
sköterskor där barn och ungdomar erbjuds hälso- och sjukvård
och förebyggande vård
Medverka till sammanhållning och gemenskap bland sjuksköterskor som arbetar med barn
●
● Främja
●
samarbete inom Norden och Europa
Ge underlag och vägledning för arbetet med kursplaner för
högskolans utbildningar med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
●
Bevaka att FN:s konvention för barnets rättigheter följs
En arbetsgrupp inom RfB har i samverkan med Svensk Sjuksköterskeförening, SSF, utarbetat en kompetensbeskrivning för
sjuksköterskor med specialistutbildning i hälso- och sjukvård
för barn och ungdomar. Kompetensbeskrivningen är övergripande och bygger vidare på innehållet i Socialstyrelsens
kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Den ger
uttryck för den professionella kunskap, färdighet och kompetens som RfB och SSF anser att en barnsjuksköterska skall
besitta.
Kompetensbeskrivningen har som ram Högskoleförordningens (2006: 1053) krav för generella examina på avancerad nivå samt kraven för yrkesexamen på grundnivå och för
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar. Utbildningen är anpassad till
utbildningssystemet i övriga Europa, den så kallade Bolognaprocessen, för att främja rörlighet bland studenter och på
arbetsmarkanden. Utbildningen ges på avancerad nivå och
omfattar för närvarande 60 högskolepoäng, vilket motsvarar ett
års studier på helfart.
Kompetensbeskrivningen ger uttryck för de rekommen-
Vara vägledande för politiker och andra beslutsfattare vid
planering och genomförande av hälso- och sjukvård för barn
och ungdomar
●
Barnsjuksköterskans specialområde är hälso- och sjukvård för
barn- och ungdomar och deras närstående. Barnsjuksköterskans arbete skall oavsett verksamhetsområde och vårdform
präglas av ett humanistiskt och etiskt förhållningssätt, bygga
på vetenskap och beprövad erfarenhet och utföras i enlighet
med gällande författningar. Arbetet bedrivs inom både öppen
och sluten vård, exempelvis barnhälsovård, skolhälsovård,
intensivvård för barn, barnmedicin, barnkirurgi, barnortopedi,
öron-näsa-halssjukvård, ögonsjukvård, neonatologi, barntandvård, barnpsykiatri och barnhabilitering. Barnsjuksköterskan
skall med utgångspunkt i barns och ungdomars specifika
hälso- och sjukvårdspanorama inom specialområdet dels
utföra de uppgifter som angetts för legitimerad sjuksköterska,
dels därtill arbeta utifrån Konventionen om barnets rättigheter
och NOBAB:s standards.
3
Bakgrund
Andelen svårt sjuka barn och andelen för tidigt födda barn
som överlever med funktionsnedsättning har ökat och kommer förmodligen att fortsätta att öka i takt med att ny kunskap
förvärvas. Barn med svåra kroniska sjukdomar och dödliga
tillstånd exempelvis barn med akut lymfatisk leukemi och barn
med hjärtmissbildning har idag god chans att överleva. Detta
leder till nya patientgrupper med hög vårdkonsumtion.
Barn med övervikt, diabetes, infektioner och astma/allergi
är exempel på andra patientgrupper som ökar och som på sikt
kan komma att bli stora vårdkonsumenter. Ytterligare patientgrupper har på senare tid identifierats. Exempel på sådana patientgrupper är barn med spelberoende, destruktivt beteende, missbruk, apati och posttrauamtiskt stress syndrom.
I Sverige finns cirka två miljoner barn. Att arbeta med barn
innebär att möta individer som tillhör en generation som växer
upp och utvecklas i en annan kultur än den dagens vuxna vuxit
upp i. Fenomen som exempelvis förändrade familjemönster,
media och dataspel påverkar sannolikt den unga generationens
värdegrund och beteende.
Barn är inte små vuxna. På grund av sin ålder och begränsade erfarenhet tillåts de sällan full självbestämmanderätt. De
har ingen politisk makt och är sällan representerade i formella
eller informella påtryckningsgrupper. Detta medför att de är
beroende av vuxna. Vuxnas närvaro och agerande är en viktig
del av barns verklighet och kan utgöra en positiv såväl som en
negativ påverkansfaktor.
Attityder och beteende som rör hälsofrågor grundläggs redan tidigt under barn- och ungdomsåren. Det är därför viktigt
att satsa redan på de yngre barnen för att förebygga framtida
hälsoproblem. Så gott som alla barn i Sverige kommer i kontakt
med både barnhälsovård och skolhälsovård. Kontakten knyts
redan när barnet är nyfött och varar ända tills barnet slutar sin
gymnasieutbildning eller motsvarande. Både inom barnhälsovård och skolhälsovård finns barnsjuksköterskor som arbetar
målinriktat hälsofrämjande och med att förhindra ohälsa.
Mellan 10-15 procent av Sveriges barn lever i fattiga familjer, det vill säga under den så kallade socialbidragsnormen och
ungefär vart fjärde barn har utländsk bakgrund.
Den forskning som pågått under senare år har identifierat
vissa grupper av barn som bedömts löpa större risk att drabbas
av ohälsa än andra. Som exempel kan nämnas barn som lever i
familjer där föräldrarna saknar arbete, är mycket unga eller där
fadern eller modern lever ensam utan något fungerande socialt
nätverk. Även barn med förståndshandikappade föräldrar och
barn till invandrare som inte har etablerat sig i samhället lider
större risk.
Antalet asylsökande barn som kommer till Sverige utan
någon av sina föräldrar, andelen självmordförsök bland tonårsflickor och unga kvinnor 15-25 år och antalet polisanmälningar
av misstänkt misshandel av barn i åldern 0-6 år har ökat i
samhället. Drygt hälften av alla 15-åriga flickor uppger att de
upplever besvär som nedstämdhet, nervositet, irritation och/
eller sömnbesvär mer än en gång i veckan.
En barnsjuksköterska ska kunna möta barnet i dess glädje och
i dess sorg oavsett ålder och utvecklingsnivå, oavsett bakgrund
och familjesituation, oavsett sjukdom och handikapp. När ett
barn blir sjukt är det en angelägenhet för hela familjen. Många
barn som vårdas på sjukhus är mycket svårt sjuka och många
har en begränsad förmåga att uttrycka sina behov och önskemål. Flera familjer vistas under lång tid på sjukhuset med sitt
sjuka barn, ibland mycket långt hemifrån. En del familjer måste
dela på sig ( d.v.s. en närstående stannar på sjukhuset medan
en närstående är hemma) för att även kunna ta hand om de
friska syskonen hemma. För att optimera mötet med barn, syskon, föräldrar och närstående krävs specifik kunskap, färdighet och kompetens.
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor har i samarbete med
Svensk Sjuksköterskeförening arbetat fram en kompetensbeskrivning för sjuksköterskor med Specialistsjuksköterskeexamen
inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar.
Definitioner
Barn används i detta dokument liktydigt med barn och ungdomar 0-18 år i enlighet med Konventionen om barnets rättigheter.
Närstående används liktydigt med föräldrar, vårdnadshavare,
syskon eller annan person i barnets närhet.
4
Arbetsprocessen
I samband med att Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och Kompetensbeskrivningen för
legitimerad barnmorska, (Allmänna råd från Socialstyrelsens 1995:5) upphörde fick RfB en förfrågan av SSF
att utforma en Kompetensbeskrivning för barnsjuksköterska.
En arbetsgrupp utsågs av styrelsen för RfB och arbetet startade våren 2005. Gruppen har arbetat i olika
steg och möten har skett dels genom fysiska träffar och
dels med telefonmöten. Som stöd för arbetsgruppen
har det funnits en referensgrupp bestående av följande
personer: Birgit Olsson, Region Skåne, Karin Enskär,
Hälsohögskolan Jönköping, Marie Edwinson Månsson,
Lunds Universitet samt Britt-Marie Ygge, Karolinska
Institutet och Huddinge Universitetssjukhus. Dessutom
har synpunkter inkommit från Viveka Lindh, Norrlands
Universitetssjukhus Umeå, Gerth Hedow, Högskolan
Gävle samt från styrelsemedlemmar i RfB. Gertrud
Östlinder, SSF har varit adjungerad rådgivare.
Synpunkter har också inhämtas från ett antal
adjunkter, lektorer samt huvudhandledare som arbetar
med utbildningsfrågor inom hälso- och sjukvård för
barn och ungdomar i samband med en nationell
kongress våren 2007. Styrelsen för RfB har under hela
processen varit informerade om innehållet och beslutade 2007-12-15 att anta dokumentet.
Arbetsgruppen
Carina Karlsson
Barnsjuksköterska,
Neo-Vaggan
Barn- och ungdomskliniken, Kalmar
[email protected]
Länsrepresentant Riksföreningen för barnsjuksköterskor
Evalotte Mörelius
Barnsjuksköterska, med dr, verksamhetsutvecklare
Barn- och ungdomskliniken
Universitetssjukhuset i Linköping
[email protected]
Ansvarig för utbildningsfrågor Riksföreningen
för barnsjuksköterskor
Maria Radeskog
Barnsjuksköterska, adjunkt,
Institutionen för vårdvetenskap och social omsorg
Högskolan Gävle
[email protected]
Ingrid Runeson
Barnsjuksköterska, med dr, lektor
Humanvetenskapliga institutionen
Högskolan Kalmar
[email protected]
Britta Rydberg
Barnsjuksköterska, Samordnare
Barnhälsovården
Landstinget i Värmland
[email protected]
5
Kompetensbeskrivning
för barnsjuksköterska
Barnsjuksköterskans kompetens beskrivs utifrån tre huvudområden:
Omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap.
Under varje huvudområde redovisas ett antal olika kompetensområden.
Kompetensbeskrivningen utgår från omvårdnadsprocessens olika steg:
bedömning, planering, genomförande, utvärdering och dokumentation.
6
Omvårdnadens teori och praktik
Kompetensområde: Omvårdnadsvetenskap och medicinsk vetenskap
En barnsjuksköterska vårdar, i samverkan med andra yrkeskategorier, barn med olika ohälso- och sjukdomstillstånd.
Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om:
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
barns fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella utveckling
barns fysiska, psykiska, sociala, kulturella och existentiella behov
farmakologi, farmakokinetik och läkemedelshantering i samband med omvårdnad av barn
omvårdnad vid livets början
omvårdnad i samband med fysisk, psykisk, social och existentiell ohälsa
omvårdnad i samband med fysiska och psykiska funktionshinder
omvårdnad i samband med smärta
omvårdnad i samband med nutritionssvikt
omvårdnad i samband med psykosocial ohälsa
omvårdnad i samband med psykosomatisk ohälsa
omvårdnad vid hemsjukvård
omvårdnad i samband med akut och kronisk sjukdom
omvårdnad vid intensivvård
omvårdnad vid livets slut
7
8
Kompetensområde: Bemötande, information, delaktighet och undervisning
En barnsjuksköterska verkar dels för att alla beslut som rör barnet tas utifrån barnets bästa,
dels för att skapa en relation i vilken barnet kan känna tillit och förtroende.
Barnsjuksköterskan visar fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens genom:
●
●
●
●
●
●
●
●
●
●
att företräda barnet i situationer relaterade till hälso- och sjukvård
att i första hand kommunicera med barnet
ett respektfullt och empatiskt bemötande
att möjliggöra optimal delaktighet för barn och närstående i omvårdnadsarbetet
att individuellt och i grupp stödja och vid behov utbilda barnet och dess närstående i barnets sjukdom
som till exempel diabetes och allergi
att ge en utvecklingsanpassad och relevant information till barn och närstående, såväl individuellt som i grupp
att förvissa sig om att barnet och de närstående förstår given information
att identifiera barn som inte själva uttrycker informationsbehov eller som har speciella informationsbehov
att när så är möjligt inhämta barnets samtycke alternativt medgivande i frågor som rör barnet
att undervisa friska så väl som sjuka barn och dess närstående i hälsofrämjande och förebyggande egenvård
som till exempel barnolycksfall, kost, fysisk aktivitet, sex och samlevnad
9
Kompetensområde: Undersökningar och behandlingar
En barnsjuksköterska verkar för att provtagningar, undersökningar och behandlingar anpassas till det enskilda barnet.
Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om:
●
●
●
●
●
specifikt anpassade provtagningar, undersökningar och behandlingar för barn
förberedelse och stöd anpassade till barnets utvecklingsnivå och tidigare erfarenhet av provtagningar, undersökningar och behandlingar
omvårdnad före, under och efter provtagningar, undersökningar och behandlingar
till exempel smärtlindring i samband med olika procedurer
biverkningar och överkänslighet specifikt förekommande hos barn
vaccinationer utifrån gällande författningar
Kompetensområde: Främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa
En barnsjuksköterska har ansvar för att ha ett samhällsengagemang för barns rättigheter och hälsa. En barnsjuk­
sköterska verkar för att en god relation och ett bra samspel etableras mellan barn och närstående och för att förebygga ohälsa, smitta, smittspridning, olycksfall och olycksfallsrisker.
Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om:
●
●
●
●
●
●
●
anknytningsprocessen
hälsorisker i miljöer där barn vistas
att upptäcka/uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa och att i samarbete med barnet,
dess närstående, andra vårdgivare och myndigheter se till att barnet får vård
och/ eller annat omhändertagande
anmälningsplikt vid misstanke om att barn far illa
att upptäcka/uppmärksamma barns och deras närståendes resurser och förmåga till egenvård
och vid behov motivera till förändrad livsstil
att identifiera barns olikheter i uppväxt- och livsvillkor
att självständigt genomföra hälsoundersökningar, hälsosamtal och egna mottagningar
10
Kompetensområde: Säkerhet och kvalitet
En barnsjuksköterska verkar för en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring
av omvårdnadskvaliteten enligt omvårdnadsprocessen och för att riktlinjer utarbetas
och revideras i syfte att säkerställa kvalitet i exempelvis hanteringen av läkemedel.
Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om:
●
●
●
●
●
●
patientsäkerhet i miljöer där barn vistas
datakunskap, inklusive de kvalitetskrav som ställs i enlighet med gällande lagar, författningar
och lokala föreskrifter
medicinsk teknisk utrustning, dess funktion samt de kvalitetskrav som ställs
i enlighet med gällande lagar, författningar och lokala föreskrifter
beräkning, beredning och administrering av läkemedel i doser anpassade för det enskilda barnet
dokumentation utifrån ett barnperspektiv
telefonrådgivning
Kompetensområde: Vårdmiljö
Barnsjuksköterskan verkar för:
●
●
●
●
●
●
att närstående bereds plats i omedelbar eller nära anslutning till barn på sjukhus
en fysisk, psykisk och socialt barnanpassad miljö
en ålders- och individanpassad miljö
en barnsäker miljö där barn vistas
att miljön är utformad så att det enskilda barnets behov av respekt för fysisk och psykisk integritet möjliggörs
att barn i behov av sjukvård skall ha tillgång till lekterapi och skola
11
Forskning, utveckling och utbildning
Kompetensområde: Forskning och utveckling
Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens att:
●
●
●
●
●
bedriva omvårdnad i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet
arbeta med att implementera ny kunskap
aktivt följa forskning och utveckling inom sitt specialområde
kritiskt granska relevant litteratur och vetenskapliga artiklar
initiera, medverka i och/eller driva utvecklings- och forskningsprojekt
Kompetensområde: Personlig och professionell utveckling
Barnsjuksköterskan
● utvecklar fortlöpande sitt yrkeskunnande inom barnspecifika områden
Kompetensområde: Utbildning och undervisning
Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens att:
●
●
●
●
undervisa, handleda och bedöma studenter
handleda medarbetare
undervisa inom specifik pediatrisk omvårdnad som till exempel medicinsk teknik, NIDCAP och nutrition
undervisa och instruera andra personalkategorier som vårdar barnet
12
Ledarskap
Kompetensområde: Ledarskap och organisationsutveckling
Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens att:
● utifrån barnets och dess närståendes behov systematiskt leda, prioritera, fördela, delegera, samordna och utveckla omvårdnadsarbete och andra vårdinsatser
Kompetensområde: Samverkan i vårdkedjan
En barnsjuksköterska verkar för en adekvat informationsöverföring mellan olika aktörer i vårdkedjan, samverkan för att uppnå kontinuitet, effektivitet och kvalitet och för att ge barn och närstående stöd och vid behov remittera vidare
alternativt tillkalla annan expertis.
Barnsjuksköterskan har fördjupade kunskaper, färdigheter och kompetens om betydelsen av samverkan med:
●
●
●
●
närstående
andra vårdgivare/aktörer i vårdkedjan
personal som företräder andra yrken och verksamheter då det gäller barns omsorg, behandling, rehabilitering
och habilitering
olika myndigheter och organisationer som berör barns miljö, utveckling, uppväxt, vård och omsorg.
13
Litteraturlista
Bing, V. (2003). Små, få och fattiga: om barn och folkhälsa.
Lund: Studentlitteratur.
Bischofberger, E., Dahlqvist, G., Edwinson-Månsson, M.,
Tingberg, B., & Ygge, B-M (2004). Barnet i vården. Stockholm:
Liber.
Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander,
P. (2006). Anknytningteori: Betydelsen av nära känslomässiga
relationer. Falköping: Natur och kultur.
Gillberg, C., Hellgren, L. (2000). Barn- och ungdomspsykiatri.
Stockholm: Natur och kultur.
Hagelin, E., Magnusson, M., Sundin, C. (2007). Barnhälsovård.
Stockholm: Liber.
Havnesköld, L., Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber.
Hwang, P., Wickberg, B. (2002). Föräldrastöd och spädbarns
psykiska hälsa. Statens folkhälsoinstitut.
Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763.
Högskoleförordningen 2006:1053.
ICN:s (International Council of Nurses) etiska kod för sjuksköterskor. (2002). (Översättning Tamarind). Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
Lindberg, T., Lagercrantz, H. (Red.) (2007). Barnmedicin. Lund:
Studentlitteratur.
MFR (2000). Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa: en
analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv: state-of-the-art-konferens i Stockholm 23-25 september
1999. Stockholm: Medicinska forskningsrådet MFR.
Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård (2003). Utarbetad av Svenska NOBAB (Nordisk förening
för sjuka barns behov). Tryckhuset.
Närståendes behov i vård och omsorg. (2004).
Svensk sjuksköterskeförening.
Olsson, G. (2005). Depressioner i tonåren – ung trött och
ledsen. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Patientundervisning och patienters lärande.
Svensk sjuksköterskeförening och Gothia förlag AB. 2007.
Regeringskansliet (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen
om barnets rättigheter. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB.
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) Ledningssystem
för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen (2007). Statistik över skador bland barn i Sverige – avsiktliga och oavsiktliga. Stockholm: Epidemiologiskt centrum.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:16)
Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1§ socialtjänstlagen (2001:453).
Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:17)
Omvårdnad inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska artikelnr 2005-105-1 Socialstyrelsen, Stockholm.
Socialstyrelsens författningssamling (SFS 1998:531) Lagen om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Socialstyrelsen Folkhälsa (2007). Lägesrapport 2006.
Socialstyrelsens författningssamling (SFS 1980:100)
Sekretesslagen.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Patientjournallagen.
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:22) Vaccination av
barn.
Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS (2006:24) Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) Läkemedels­hantering
i hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:23)
Anmälan enligt Lex Maria och avvikelsehantering.
Statens Folkhälsoinstitut (2006) Svenska skolbarns hälsovanor
2005/2006. Kalmar: Lenanders grafiska AB.
Statens medicinsk etiska råd. (2000). Etiska vägmärken nr 10.
Om livets början – en debattskrift. Stockholm:Elanders Gotab.
Svensson, G. (2007). Barns rätt i hälso- och sjukvård.
Lund: Studentlitteratur.
Wright, L.M., Watson, W.L., Bell, J.M. (2002). Familje­fokuserad
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
15
Kompetensbeskrivning
För legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och sjukvård
för barn och ungdomar
Riksföreningen för barnsjuksköterskor
www.barnnurse.se
Svensk sjuksköterskeförening – SSF
Baldersgatan 1
114 27 Stockholm
Tfn: 08-412 24 00
Fax: 08-412 24 24
e-post: [email protected]
Hemsida: www.swenurse.se