_____________________________________________________
Socionomprogrammet 210 hp
_____________________________________________________
Kvinna eller man – spelar kön någon roll?
En genusstudie av LVM-domar.
Jessica Kennedy
SA3400 C-uppsats 15 hp
Högskolan i Kalmar
Höstterminen 2008
Examinator: Ulf Drugge
Handledare: Magdalena Damberg
Humanvetenskapliga Institutionen
HÖGSKOLAN I KALMAR
Humanvetenskapliga Institutionen
Arbetets art:
Titel:
Författare:
Handledare:
SA3400 C-uppsats, 15 hp
Socionomprogrammet
Kvinna eller man - spelar kön någon roll?
En genusstudie av LVM domar.
Jessica Kennedy
Magdalena Damberg
ABSTRACT
Title: Woman or man- does gender matter? A genus study of LVM sentences.
The aim of the study was to see how men and women taken into custody care by
LVM were described in the sentences through a gender perspective. The aim was
also to lay more focus on young substance abusers and see in which extent young
substance abusers are judged to institutional care through custody care by LVM.
Through a documentary study of 77 LVM sentences in Småland in Sweden, the
intention of the study was to see whether women and men are judged and treated
equally or if gender makes a difference and in which way the judgement is different?
The questions are in witch extent men and women are judged to institutional care
through custody care by LVM and how the social indication LVM 4 § 3 b) are used
in the sentences when it is younger men and women that are substance abusers. The
study also covered a survey about how women and men are described in the sentence
through a gender perspective and more focus is laid on younger substance abusers
under 30 years old. The methodological approaches that were used in the study are
both qualitative and quantitative with focus on the qualitative method. The theory
that is used in this study is genus theory. The study shows that there are differences
between men and women in the sentences and women’s relations are more exposed
than men’s relations and that the women’s living situation is more described. Men’s
substance abuse is more in focus and more described in details and their relations and
living situation are almost not mentioned at all. One of the results in the study is that
there are a majority of addicted women that were taken into custody care by LVM 4
§ in Kronoberg under 2007. The results of the study summarized shows that there are
differences between the attitudes towards men and women that are substance abusers
and how they are described in the sentences. I also found that younger women more
likely is taken into custody care by LVM 4 § 3 b) through the social indication
comparing to the men.
Keywords: Women, men, gender, substance abuser, institution, sentence, genus
INNEHÅLL
1
INLEDNING ................................................................................................................................................3
2
PROBLEMFORMULERING & SYFTE ..................................................................................................4
2.1
PROBLEMFORMULERING .......................................................................................................................4
Vad säger lagen? ...........................................................................................................................5
2.2
SYFTE ..................................................................................................................................................8
2.2.1
Frågeställningar............................................................................................................................8
2.3
AVGRÄNSNING .....................................................................................................................................8
2.4
DISPOSITION.........................................................................................................................................9
2.1.1
3
DEFINITIONER .......................................................................................................................................10
BESKRIVNING AV NYCKELBEGREPP .....................................................................................................10
BEGREPPET GENUS .............................................................................................................................11
3.1
3.2
4
METOD......................................................................................................................................................13
4.1
KVALITATIV & KVANTITATIV STUDIE GENOM DOKUMENTANALYS .......................................................13
Dokumentanalys ..........................................................................................................................14
4.2
URVAL ...............................................................................................................................................15
4.3
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ........................................................................................................................16
4.4
ANALYSFÖRFARANDE.........................................................................................................................16
4.5
VALIDITET, RELIABILITET, BORTFALL & GENERALISERBARHET ...........................................................17
4.5.1
Validitet & reliabilitet..................................................................................................................17
4.5.2
Bortfall.........................................................................................................................................18
4.5.3
Generaliserbarhet........................................................................................................................19
4.6
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................19
4.1.1
5
TEORI ........................................................................................................................................................20
6
TIDIGARE FORSKNING........................................................................................................................25
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
7
SYNEN PÅ KVINNOR OCH MÄN .............................................................................................................25
MAN & KVINNA, KVINNA & KVINNA ...................................................................................................28
KÖNSNEUTRAL LAG ELLER INTE? ........................................................................................................30
KÖNSSKILLNADER I STATISTIKEN ........................................................................................................32
GENUS I SPRÅKLIGA PROCESSER .........................................................................................................33
RESULTAT ...............................................................................................................................................36
7.1
7.2
7.2.1
7.2.2
7.2.3
7.2.4
8
GENUSTEORETISK ANALYS...............................................................................................................54
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
8.6
9
FÖRSTÅELSE AV OLIKA LIVSSITUATIONER ...........................................................................................54
RELATIONER I FOKUS ..........................................................................................................................57
KRIMINALITET & VÅLD AV MÄN MOT KVINNOR ...................................................................................62
SKILLNADER I BESKRIVNINGAR AV MISSBRUK .....................................................................................63
GENUSKONTRAKT ..............................................................................................................................64
SLUTSATS ..........................................................................................................................................66
DISKUSSION ............................................................................................................................................69
9.1
9.2
9.3
9.4
10
RESULTAT & ANALYS DISKUSSION ......................................................................................................69
METOD & TEORIDISKUSSION...............................................................................................................71
FORSKNINGEN BÖR FOKUSERA PÅ LIKHETER SNARARE ÄN SKILLNADER ...............................................71
TVÅNGSVÅRD LEDER TILL ATT GENUS REPRODUCERAS ........................................................................72
REFERENSLISTA....................................................................................................................................74
10.1
10.2
10.3
11
FÖRDELNING I ANTAL DOMAR MELLAN KVINNOR OCH MÄN .................................................................36
KVINNOR OCH MÄN BESKRIVS OLIKA I LVM DOMAR UTIFRÅN ETT GENUSPERSPEKTIV .........................38
Livssituation, arbete & bostad.....................................................................................................39
Relationer & barn........................................................................................................................43
Kriminalitet & våld......................................................................................................................47
Missbruk ......................................................................................................................................49
LITTERATUR .......................................................................................................................................74
INTERNET KÄLLOR ..............................................................................................................................75
OFFENTLIGT TRYCK ............................................................................................................................76
BILAGA 1 ....................................................................................................................................................3
Förord
Denna uppsats är mitt examensarbete på socionomprogrammet och handlar om män
och kvinnor som döms till tvångsvård enligt LVM och är en studie ur ett
genusperspektiv. Det har varit en intressant resa under hela uppsatsens gång och jag
vill rikta ett speciellt tack till min handledare Magdalena Damberg som bistått mig
med kunskap och tips på hur jag skall lägga upp min uppsats. Jag vill även rikta ett
varmt tack till Tina Mattsson lektor på Högskolan i Kalmar som har kommit med
ovärderliga tips, råd och kommentarer som har gjort att jag har kommit längre med
mitt examensarbete än vad jag skulle ha gjort annars. Jag vill också rikta ett tack till
länsrätterna i Småland som hjälpte mig med material till uppsatsen på ett snabbt och
effektivt sätt. Min familj är också värda ett tack för att ni har stått ut med att jag har
isolerat mig i köket vid datorn under den här tiden och tack Micke för att du har
stöttat mig i allt.
Denna uppsats tillägnas
Jesper!
Du fick mig att börja fundera…
”Ty har tillvarons ordning tillfogats en skada kan den helas på obestämbart många
andra platser, än där den tillfogades”
(Citat av Filosofen Martin Buber i Medmänniskor av Stefan Einhorn 2007)
Oskarshamn januari 2009
Jessica Kennedy
3
1
INLEDNING
Bakgrunden till det här examensarbetet är mina tankar som jag har haft allt sedan
min första praktik inom socialtjänsten. Det som jag reflekterade över då och som jag
har hållit i tankarna sedan dess är att det är en majoritet män som söker sig till
socialtjänstens missbruks- eller behandlingsenhet. Även statistik från Socialstyrelsen
(2008) visar på en majoritet av män inom missbruksvården. Det finns ett antal
kvinnor men de är få i jämförelse med männen. Jag började också fundera på om
handläggare gör olika bedömningar beroende på om det är en kvinna eller en man
som behöver vård? Finns det skillnader i bedömningen mellan män och kvinnor och
vad är det som påverkar bedömningen? Hur beskrivs kvinnorna och männen ur ett
genusperspektiv och leder det eventuellt till en ojämlik vårdinsats? Det har gjort mig
intresserad av att undersöka om det är så det ser ut i missbruksvården.
Syftet med tvångsvård enligt LVM (Lag 1988:870 om vård av missbrukare i vissa
fall) är att bryta ett livshotande missbruk. Det är ett intrång i personers liv och skall
ske om vårdbehovet inte kan tillgodoses frivilligt enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller
någon annan lag som LVU (Lag1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av
unga) eller LPT (Lag 1991:1128 om psykiatrisk tvångsvård). Vården skall också
motivera till vård genom frivilliga former efter LVM-vården (SFS). Socialtjänsten är
den myndighet som utreder behovet av vård enligt LVM, vilket utgör underlaget till
domstolsförhandling i Länsrätten. ”Även om det inte är de som tar det formella och
juridiska beslutet är det den utredning de gjort som ligger till grund för domen”
(Johnsson 2004 s. 18). Har genus och synen på kvinnor och män påverkat
socialsekreterarens bedömning när hon/han utreder om en ung missbrukare är i
behov av vård enligt LVM undrar jag? Socialsekreterarens utredning ligger till grund
för yttrandet från socialnämnden vid ansökan om vård enligt LVM hos länsrätten då
undrar jag om det också påverkar domen? Därför har jag valt att studera LVM domar
från Småland, länsrätterna i Kalmar, Jönköping och Kronoberg. På så sätt kan jag
kanske få svar på frågan om bedömningen skiljer sig mellan kvinnor och män i
missbruksvården vid LVM domar.
4
2
PROBLEMFORMULERING & SYFTE
I det här avsnittet kommer jag att presentera problemformulering och lite bakgrund
om vad lagen säger samt syfte och frågeställningar som jag har valt i min
undersökning. Jag presenterar också de avgränsningar jag har gjort i min
undersökning samt disposition för uppsatsen.
2.1
Problemformulering
Det finns forskning om genus i missbruksvården och litteratur om kvinnor i
behandling men det finns inte lika mycket forskning som fokuserar på hur
socialsekreterare bedömer unga kvinnor och män ur ett genusperspektiv när de
utreder behovet av institutionsvård. Däremot förekommer det väldigt lite forskning
som visar hur länsrätten ser på missbrukande kvinnor och män. Närmast studie som
jag har funnit är Schlytters (1999) studie av pojkar och flickor som omhändertas
enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga 1990:52).
Enligt Hedin & Leissner (2002) har under hela 1970–80-talet kvinnorna i
narkomanvården utgjort ca 30 % oberoende av institutionsform. De menar att det har
sett ut så även i andra länder och hänvisar till flertalet studier1. Andelen kvinnor
jämfört med män är procentuellt större för åldersgruppen kvinnor 18-25 år jämfört
med den äldre åldersgruppen (Socialstyrelsen 2008) vilket gjort mig intresserad av
att titta närmare på varför det förhåller sig så. Ser man på statistik från
Socialstyrelsen (2008) för 2007 så är det fler unga kvinnor omhändertagna i relation
till männen ju yngre kvinnorna är. I Åldrarna 19 och 20 år är kvinnorna i majoritet
enligt statistiken från Socialstyrelsen (2008). I Rapporten (Socialstyrelsen 2004)
Jämställd
socialtjänst?
Könsperspektiv
på
socialtjänsten
beskriver
man
könsskillnader i statistiken och bekräftar också att kvinnor är överrepresenterade i
tvångsvården om man jämför med hur det förhåller sig med frivillig vård enligt SoL.
1
”Chatham et al 1999, Fiorentine, Angelin, Gil-Rivas, och Taylor 1997, Griella och
Joshi 1999, Messina, Wish och Nemes 2000, Nishimoto 1998 samt Simpsone,
Fletcher, Hubbard och Angeline 1999” (Hedin & Leissner 2002 s 147)
5
Jag vill se om handläggare och länsrätt bedömer män och kvinnor olika på grund av
kön och vad är det i så fall de tittar på när de gör bedömning om tvångsvård på
institution? Är det lättare för kvinnor att få institutionsvård genom LVM än det är för
män och behandlas män och kvinnor på samma sätt eller finns det skillnader när det
gäller LVM utredningar? Beror skillnaderna på kön? Vad är det som handläggaren
tittar på när han bedömer om en person är i behov av institutionsvård och då speciellt
tvångsvård enligt LVM?
Enligt Hedin & Leissner (2002) tar störande pojkar mer plats än flickor då pojkarna
hörs och syns medan flickorna på ett sätt är mer utsatta då de är passiva och tysta,
skolkar och kan ses som lata och ointresserade. De menar att på det sättet så
uppmärksammas flickorna i mindre utsträckning vilket leder till hur samhällets
resurser, både vad gäller forskning och vård, fördelas. Men hur hänger det ihop
ställer jag mig undrande till då det är så pass stor andel unga kvinnor som finns i
behandling för missbruk inom institutionsvården? Är det så att handläggaren just för
att det är en ung kvinna sätter in mer insatser än han hade gjort för en ung man? Har
genus någon påverkan vid bedömningen? Är det kanske så att en ung missbrukande
kvinna skiljer sig så från normen hur en kvinna skall och bör uppföra sig enligt vår
kulturella syn på kvinnan, att handläggaren och länsrätten gör en annan bedömning
avseende en kvinna än en man? Det är frågorna som denna studie skall ta reda på.
2.1.1
Vad säger lagen?
Då omhändertagande av missbrukare är ett intrång i människors liv och är styrt av
lagen är det intressant att veta vad Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa
fall (LVM) säger om de olika rekvisit som finns för att omhänderta en person mot sin
vilja, men även att veta vad Socialtjänstlagen (SoL) säger i sin grund som är
portalparagrafen där Socialtjänstlagen enligt 1 § skall:
”Samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund främja
människors
– ekonomiska och sociala trygghet,
– jämlikhet i levnadsvillkor,
– aktiva deltagande i samhället.
Socialtjänstlagen skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och
andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och
gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors
självbestämmanderätt och integritet.”(SFS)
6
Är socialtjänstens verksamhet så jämlik och ger den jämlikhet i levnadsvillkoren för
de klienter den möter? Det är en fråga som jag försöker att belysa i denna uppsats.
LVM skall i princip endast tillämpas på vuxna missbrukare då personer under 18 år
skall beredas vård enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU). Även den som har fyllt 18 men inte 20 år kan beredas vård med stöd av LVU
om vården med hänsyn till den unges personliga förhållanden och den unges behov i
övrigt är lämpligare än annan vård (SFS). I Lag (1988:870) om vård av missbrukare i
vissa fall 4 § Tvångsvård skall beslutas om:
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga
lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat
sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
(SFS 1988:870)
Enligt Bergstand (2005) upptar 3 b) en social indikation som avser ”situationer där
missbrukaren löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv”, detta för att göra det möjligt
att inom lagens ramar ingripa på ett tidigare stadium än man kunde tidigare. Han
menar att man på så sätt kan ingripa tidigare än vad man kan göra efter 4 § LVM a)
där man fokuserar på missbrukarens hälsotillstånd och c) där missbrukaren allvarligt
kan befaras skada sig själv. I förarbetena till lagstiftningen LVM (Prop. 1987/88:147
s 46) uttrycks att:
”när det gäller yngre missbrukare måste LVM kunna användas i ett skede då det
ännu är möjligt att bryta den destruktiva utvecklingen. De sociala
konsekvenserna av en livsföring som är helt ägnad åt missbruk är så förödande
för en ung person att vård med tvång är befogad, om hans framtida utveckling
står på spel.” (Prop. 1987/88:147 s 46)
”Det skall vara fråga om en utomordentligt allvarlig situation, där missbruket
uppenbarligen äventyrar ”dvs. näst intill omintetgör missbrukarens möjligheter
att under lång tid framöver leva ett människovärdigt liv” (prop. 1987/88:147 s.
92)” (SOU 2004:3)
Då LVM 4 § 3 b) gör det möjligt att på ett tidigare stadie ingripa när en ung
missbrukare riskerar att förstöra sitt liv, är det intressant att se om det visar sig i
LVM-domar av unga missbrukare, vilket har lett till att jag har valt att lägga större
fokus på unga missbrukare mellan 20-30 år.
7
I Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ändrades 2005 och bland annat
har 2 § och 4 § gjorts könsneutrala. Prop. 2004/05:123 beskriver ändringen av lagen
som trädde i kraft 1 juli 2005.
”4 § Utöver att paragrafen görs könsneutral föreslås en redaktionell ändring för
att underlätta översikt av paragrafen. Förutsättningarna för vård är således
identiska med tidigare. Punkterna 1 och 2 måste vara uppfyllda och därutöver en
av punkterna a–c.” (Prop. 2004/05:123)
Även regeringsformen 1:2 uttrycker jämlikhet och att det allmänna skall motverka
diskriminering på grund av kön:
”Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet
och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av
människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig
eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan
omständighet som gäller den enskilde som person.” (SFS)
I regeringsformen 1:9 beskrivs likhet inför lagen.
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter
inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför
lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871).
I regeringsfor men 2:16 kan vi läsa att i lag eller föreskrift får ingen missgynnas på
grund av kön:
”16 § Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas
på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma
jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande
tjänsteplikt. Lag (1976:871). ”(SFS)
Lägger handläggaren och länsrätten fysiologiska aspekter på bedömningen trots att
lagen skall vara könsneutral? Det finns inget i lagtexten som särskiljer kvinnor från
män och lagen skall inte heller tolkas så enligt Schlytter (1999), som har gjort en
studie utifrån LVU-domar på ungdomar mellan 13-17 år. Lagen är könsneutral, men
syns det i domarna eller i så fall på vilket sätt särskiljs kvinnor och män, och döms de
så könsneutralt som lagen är skriven? Frågan är om bedömningen av unga kvinnor
och män är densamma vad gäller LVM 4 § 3 b? Görs samma bedömning vad gäller
den sociala indikationen för unga kvinnor och män? Jag vill se om det går att utläsa
ur LVM-domar hur socialtjänsten bedömer missbrukare och hur länsrätten beskriver
domskälet. Finns det skillnader mellan män och kvinnor och vad är det som påverkar
bedömningen? Med utgångspunkt från detta är det intressant att studera LVM-domar
och bedömningen av kvinnor och män utifrån genusperspektiv för att undersöka om
8
domarna skiljer sig mellan könen och hur den sociala indikationen används vid
LVM-domar av unga missbrukare.
2.2
Syfte
Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv studera länsrättsdomar och
undersöka hur män och kvinnor beskrivs i LVM-domar och om domarna skiljer åt
sig mellan könen. Syftet är också att lägga mer fokus vid unga missbrukare och se i
vilken omfattning unga missbrukande kvinnor och män döms till institutionsvård
genom tvångsvård enl. LVM.
2.2.1
Frågeställningar
•
I vilken omfattning döms kvinnor och män till tvångsvård enligt LVM?
•
Hur beskrivs kvinnor respektive män i domarna och på vilket sätt skiljer sig
bedömningen i domar mellan könen?
•
Hur används den sociala indikationen LVM 4§ 3 b) vid domar av unga
kvinnor och män som missbrukar.
2.3
Avgränsning
Studien är avgränsad till missbrukande kvinnor och män i åldern från 20 år med
domar enligt LVM 4 §. Jag har valt att studera alla LVM-domar under 2007 i
Småland men med fokus på yngre missbrukare 20-30 år. Att jag fokuserat på
missbrukare över 20 år beror på att missbrukare under 20 år kan dömas till vård
enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52 LVU)
Jag har valt att extra fokusera på unga missbrukare i min undersökning och
skillnader mellan män och kvinnor då statistiken från Socialstyrelsen (2008) skiljer
sig för åldersgruppen 18-25 år vad gäller kvinnor på institution enligt LVM och SoL
jämfört med äldre åldersgrupper. Jag kommer inte att göra någon studie av kvinnor
eller män i missbruksvården utan bara studera LVM-domar och genus vid
bedömning av unga missbrukare. Jag kommer inte heller göra någon bedömning om
det är bättre eller sämre om fler unga kvinnor än män får institutionsvård, utan i
stället skapa en förståelse för hur socialsekreterare, socialnämnden och länsrätten
beskriver kvinnor och män och om kön spelar någon roll vid bedömningen.
9
Jag kommer inte att studera andra insatser enligt SoL och LVM utan kommer att
fokusera på tvångsvård på institution enligt LVM. Jag har valt att begränsa min
studie till LVM-domar på länsrätterna i Kalmar, Jönköping och Kronobergs län och
täcker på så sätt geografiskt upp hela Småland.
2.4
Disposition
Efter inledningen i kapitel ett, presenteras problemformuleringen i kapitel två där
problemet bakom denna studie beskrivs. I kapitel två presenteras även syftet,
frågeställningarna och avgränsningar. I kapitel tre definieras centrala begrepp för att
läsaren skall förstå vilka begrepp författaren har använt och betydelsen av dem som
författaren har utgått ifrån. En större genomgång av begreppet genus beskrivs också i
detta kapitel. I metodavsnittet i kapitel fyra, introduceras vilka metodologiska
ansatsen som är valda till studien samt beskrivning av metoden dokumentanalys som
är vald som metod. Sedan följer i samma kapitel hur jag har gått tillväga för att göra
urval och det tillvägagångssätt som har använts till insamling och analys av
materialet. Här framställs även validitet, reliabilitet och bortfall i studien och även
studiens
generaliserbarhet.
Sist
i
metodavsnittet
följer
forskningsetiska
överväganden.
I kapitel fem beskrivs teorin som är genusteori. Jag har valt att presentera tidigare
forskning i kapitel sex i flera underrubriker som beskriver tidigare forskning kopplat
till genus samt en del rapporter som beskriver könsskillnader. I kapitel sju
presenteras resultatet kvantitativt samt kvalitativt. För läsarens skull och för att göra
det tydligt är kapitlet indelat i underrubriker där fördelningen i antal domar
presenteras kvantitativt, sedan följer hur kvinnor respektive män beskrivs i LVMdomar presenterat i olika teman. I kapitel åtta som är genusteoretisk analys har jag
analyserat resultatet av studien kopplat till teorier och tidigare forskning. I kapitel
nio, som är ett diskussionsavsnitt, diskuterar jag det jag har kommit fram till i studien
samt en diskussion om metodval, vad forskningen bör fokusera på och slutligen en
diskussion om tvångsvård.
10
3
DEFINITIONER
I detta kapitel går jag kort igenom definitioner av olika begrepp för att läsaren skall
förstå innebörden av begreppen och hur jag som författare har använt dem. Sedan
följer en mer utförlig beskrivning av begreppet genus och tolkningen av detta
begrepp som är det mest centrala begreppet i denna uppsats.
3.1
Beskrivning av nyckelbegrepp
•
Frivilligvård, vård enligt Socialtjänstlagen som sker frivilligt där
definitionen är att verksamheten skall bygga på respekt för människors
självbestämmanderätt och integritet. (SFS)
•
Tvångsvård, Tvångsvård enligt LVM skall ske om någon till följd av ett
fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i
behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk vårdbehovet inte kan
tillgodoses enligt socialtjänstlagen (frivilligvård) eller på något annat
sätt.(SFS) Tvångsvården ansöks av socialnämnden efter en utredning av
socialsekreterare. Länsrätten är den instans som fastställer domslutet.
•
Missbruk, okontrollerad eller överdriven användning av något, vanligen
alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter.
(Nationalencyklopedin 2008)
•
Institutionsvård, vård på institution (anstalt) i motsats till hemsjukvård,
hemtjänst eller familjevård. Inom socialtjänsten hem för vård eller boende,
inom kriminalvården talar man om anstaltsvård. Institutioner drivs av
kommuner, landsting och statliga myndigheter som Kriminalvårdsstyrelsen
och Statens institutionsstyrelse (SiS). (Nationalencyklopedin 2008)
•
Norm, handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur något bör
vara beskaffat eller organiserat. (Nationalencyklopedin 2008)
•
Könsstruktur, fördelning av antalet kvinnor och män, grad av inflytande,
positioner, rådande föreställningar om kön i organisationer.(Wahl et. al 2001
s 38)
•
Könsordning synonym med genusordning, ”Maktrelationen mellan könen
på en strukturell nivå i organisationer uttrycks via könsstruktur och
symboler” (Wahl et. al 2001 s 38)
11
3.2
Begreppet genus
Genus är benämningen på uppdelningen av de två biologiska könen man och kvinna
och påverkas av kulturen och av samhället. Genus skapas i en konstruktionsprocess
där olika nivåer som samhälls-, organisations- och individnivå interagerar menar
Wahl et. al. (2001), som också menar att föreställningar om kön och genus förändras
över tid. I Nationalencyklopedin (2008) beskrivs genusbegreppet:
”Genus begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och
teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och
handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Parallellt används
termen kön i samma betydelse.” (Nationalencyklopedin 2008)
Begreppet genus och begreppet kön definieras oftast på samma sätt och i Wahl et. al.
Det ordnar sig (2001 s 49-51) används begreppen synonymt. Wahl et. al. (2001)
menar att kön är socialt och kulturellt konstruerat oberoende vilket av begreppen
man använder och väljer i sin skrift att använda begreppet kön. Wahl et al. (2001 s.
53) beskriver kön som ”sociala och kulturella konstruktioner”. Det finns uppställda
normer i samhället hur en man respektive en kvinna bör vara vilket kommer från den
kultur vi lever i. Alltså ser normerna olika ut i olika kulturer. När jag analyserar
materialet utgår jag från genusteorin, att det finns skillnader mellan könen som
skapas av kulturen, alltså socialt kön. Det beror alltså inte på biologiska skillnader
som biologiskt kön, utan är skapat och reproducerat av samhället och bidrar
samtidigt till ett dominansförhållande mellan könen. Maktperspektiv är ofta
återkommande vid forskning om kön och genus och har en framträdande roll vid
analyser och tolkning av olika nivåer som individ, organisations och samhällsnivåer
menar Wahl et. al (2001).
Schlytter (1999) har gjort en studie där hon studerar om kön hade någon betydelse
vid LVU-mål och har gjort en jämförande studie mellan pojkar och flickor 13- 17 år
Kön och juridik i socialt arbete. Tillämpningen av 3 § LVU på länsrättsnivå.
Schlytter har även skrivit artikeln Kvinnokroppen som text (2000) och hon vill inte
använda ordet genus och kritiserar användandet av genus som finns i dag. Schlytter
använder i stället benämningen kön.
Användningen av kön istället för genus kan bero på att engelskans ord gender
betyder kön (Språkrådet 2008) och även att det” Latinska ordet genus har innebörder
12
som härkomst, släkt, stam, kön, art eller slag” (Gothlin 1999 s.3). Gender blir på
svenska översatt till genus. Wahl et. al. (2001) beskriver att från början av 1980-talet
har engelskans gender använts i Svensk forskning översatt till genus. Detta menar
Wahl et. al. (2001) är för att kunna gör en distinktion mellan socialt kön och
biologiskt kön. En del forskare i Norden menar Gothlin (1999) använder hellre
begreppet kön då det har en vidare innebörd än engelskans sex som mer betyder
biologiskt kön eller sexualitet. I stället ses nordiskt kön som mer likt engelskans ord
gender. Ullmanen och Andersson (2006) beskriver att kön innefattar både betydelsen
av biologiskt och socialt/kulturellt kön.
”Kön innefattar på så sätt både den fysiska kroppen och de föreställningar som
tillskrivs den, det vill säga såväl de kroppsliga som de sociala villkoren för
kvinnors och mäns handlande. Ett ytterligare skäl att välja kön i stället för genus
är att engelskans tydliga skillnad mellan sex och gender inte finns i svenskan, där
kön innefattar betydelsen av både biologiskt och socialt/kulturellt kön.”
(Ullmanen & Andersson 2006 s 14)
Det kan vara en begreppsförvirring och jag vill påpeka att jag i denna uppsats
kommer att använda ordet genus vilket är det begrepp jag använder som
benämningen för de uppdelningar vi gör mellan de biologiska könen man och
kvinna. Uppdelningarna är i sin tur kopplade till den kultur vi lever i och bildar
normer för hur en man respektive kvinna skall vara och bete sig. Wahl et. al. (2001)
menar också att valet av begreppet genus före begreppet kön är ett val av många
forskare för att markera att det är ett analytiskt begrepp. För att skilja teoretiserande
om kön från vardagsbetydelsen av kön väljer forskare begreppet genus i stället menar
Wahl et. al (2001). Av samma bakgrund väljer även jag att använda begreppet genus.
Genus: Genus kan användas synonymt med begreppet kön, jag har valt att använda
begreppet genus för att lättare kunna göra en åtskillnad mellan biologiskt kön och
socialt kön. Genus är socialt och kulturellt konstruerat och föränderligt över tiden.
Hur könsskillnader konstrueras kan uttryckas i relationer, ses i institutioner, i texter,
dokument, bilder och lagar (Gothlin 1999 s.7). Maktperspektivet i genusordningen
har en framträdande roll vid analys av olika nivåer som individ, organisation eller
samhällsnivå. (Wahl et al. 2001)
13
4
METOD
Jag har valt dokumentstudie som metod och kommer att studera totalt 98 LVMdomar varav 77 är enligt LVM 4 §. Jag har valt att presentera de metodologiska
ansatserna kvalitativa kontra kvantitativa, då jag använder båda i min studie. Jag
söker en förståelse och har därav valt att företrädelsevis använda kvalitativ ansats i
min undersökning. Dock använder jag kvantitativa data för att beskriva skillnader
mellan könen som jag i resultatet presenterar i siffror och i jämförande tabeller.
4.1
Kvalitativ & kvantitativ studie genom dokumentanalys
Jag har valt dokumentanalys som metod för att se i vilken omfattning kvinnor och
män döms till tvångsvård enligt LVM och studera hur den sociala indikationen LVM
4 § 3 b) används vid domar av unga kvinnor och män som missbrukar. Jag vill på det
viset se om fler kvinnor än män omhändertas enligt Lag (1988:870) om vård av
missbrukare i vissa fall där ”4 § LVM Tvångsvård skall beslutas om 3. han eller hon
till följd av missbruket b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv”(SFS). Där 3b)
upptar en social indikation. Kvantitativa data kan ge svar på de könsskillnader som
finns men inte på varför det finns skillnader mellan könen och inte heller på hur
kvinnorna respektive männen beskrivs och på vilket sätt bedömningen skiljer sig
mellan könen. Detta gör att jag samtidigt kommer att analysera domarna kvalitativt
för att få en nyanserad förståelse för hur de olika könen beskrivs i domarna. Jag
söker en förklaring till varför det finns skillnader mellan könen och vilka villkor som
påverkar de skillnaderna samt den genusordning som finns. Jag kommer därför att
analysera kvalitativt hur den sociala indikationen LVM 4 § 3 b) används vid domar
av unga missbrukare, både kvinnor och män.
Alvesson och Deetz (2000) menar att den kvalitativa forskningspraktiken utmärks av
att den är löst strukturerad. Men det finns kritik mot kvalitativa metoder. Alvesson
och Deetz (2000) menar att kvalitativ forskning mer riktas mot det som händer än
vad det betyder för de människor som är inblandade De beskriver att inom den
kritiska forskningen måste man vara medveten om att ”strukturella faktorer kan
verka ”bakom ryggen” på de personer som undersöks” (Ibid 2000 s. 81). De menar
även att forskaren måste vara medveten om att strukturer påverkar människors
handlingar och att forskaren måste veta en del om bakgrunden och även analysera
den för att förstå helhetsbilden. Därför har jag valt genusperspektiv för att också få
14
en insikt om bakomliggande faktorer i samhället som påverkar strukturella nivåer på
organisation- och gruppnivå där könsstrukturen är en avspegling på genusordningen i
samhället.
I min studie har jag använt statistik framtagen av Socialstyrelsen (2008) för att
belysa problemet. Statistiken från Socialstyrelsen (2008) kan inte ge svar på de
frågeställningar som jag har då jag inte kan utläsa från statistiken vilka rekvisit
socialnämnderna har yttrat eller länsrätterna har dömt efter. Därför kommer jag i
stället göra en mindre kvantitativ studie av de domar jag har granskat och redovisa
det i siffror i mitt resultat. Genom att också göra en kvantitativ studie kan jag få fram
fakta på hur många kvinnor respektive män som har dömts till tvångsvård enligt
LVM. I en kvantitativ studie får jag också svar på i vilken omfattning den sociala
indikationen används och om det skiljer sig mellan könen.
4.1.1
Dokumentanalys
Genom att studera dokument kan jag få svar på mitt syfte och mina frågeställningar.
Enligt Denscombe (2000) finns det flera dokumentära data som är skriftliga källor.
Dels skulle jag kunna studera utredningar, men det kan vara svårt att få tag på
material som är sekretessbelagt och som i så fall måste avidentifieras innan jag får ta
del av dem. Men det finns dokument som är offentliga som går att studera som
LVM-domar. Robson (2002) beskriver dokumentanalys som:
”Instead of directly observing, or interviewing, or asking someone to fill in a
questionnaire for the purposes of our enquiry, we are dealing with something
produced for some other purpose.” (Robson 2002 s. 349)
En fördel med att göra en dokumentanalys är att det kan vara lättare att få tag på
material, och särskilt domar från länsrätten, än vad det är att hitta informanter till en
intervju. En annan fördel med en dokumentanalys är att man i lugn och ro kan
studera dokumenten inte bara en gång utan flera gånger. Nackdelen är att det inte går
att ställa följdfrågor som vid en intervju. En annan nackdel är om svaren man söker
inte finns i dokumenten och då är arbetet gjort utan att man fått några svar på sina
frågor. Robson (2002) menar att dokumentanalys kan användas för att få fler
variabler, cross- validation, antingen för att stödja sin hypotes eller inte.
15
Jag har valt att göra en dokumentanalys för att se om det finns signifikanta skillnader
hur män och kvinnor bedöms vid tvångsvård genom LVM. Jag har valt att genom
studier av LVM-domar på länsrätten i Kalmar, Jönköping och Kronoberg under
2007, se om jag kan få fram skillnader beroende på genus.
Dokumenten jag studerar är inte skapade för min studie utan kan ge svar på mitt
syfte utan att vara färgat av min studie, som en intervju kan vara. Det man måste
tänka på vid studier av skriftliga källor är i vilket sammanhang de uppstod. Vad vill
dokumentet berätta? I vilket syfte uppstod dokumentet? Enligt Denscombe (2000)
måste forskaren värdera sina källor och man måste som forskare ställa sig frågan hur
trovärdig är källan? Då jag har valt att studera LVM-domar och jag studerar hur
klienten beskrivs i domen samt att domen grundar sig på en utredning som
socialsekreteraren har gjort, är de tillförlitliga källor och det är även
förstahandsinformation i källan. Men skall man vara kritisk så grundar sig domen på
information från utredaren, i det här fallet socialsekreteraren, som har tolkat
information från klienten. Men då domen är en förstahands information och klienten
också har möjlighet att anföra sin syn i länsrätten, så anser jag det är en förstahands
källa.
4.2
Urval
Jag har valt att begränsa mig geografiskt till Småland och till länsrätterna i Kalmar,
Jönköping och Kronoberg då jag i min studie undersöker skillnader i LVM-domar.
Under 2007 avgjordes 21 mål enligt LVM i Kalmar länsrätt, 53 mål enligt LVM i
Jönköpings länsrätt och 24 mål enligt LVM i Kronobergs länsrätt. Jag har valt att
studera alla LVM domar under 2007 i Småland för att materialet inte skall bli för
litet. Totalt är det 98 LVM mål avgjorda i Småland under 2007 och jag kommer att
studera 77 av dem vilka rör LVM 4 §. Således finns ett bortfall på 21 domar vilket
redovisas under avsnittet bortfall.
Jag har valt att avgränsa mig till år 2007 då det är nyligen dömda enligt LVM 4 §.
Att jag har valt 2007 beror på att jag vill ha alla domar under ett helt år från de tre
länsrätterna i Småland. Jag ser inte att det skulle påverka studien om jag skulle välja
år 2005 eller 2006. Eftersom jag inte kommer att fokusera på kvantitativ data utan
mer leta efter en förståelse och se hur män och kvinnor beskrivs ur ett
genusperspektiv i domarna, ser jag inte att det skulle göra någon större skillnad om
16
jag skulle välja ett annat år eller flera år att studera. Lag (1988:870) om vård av
missbrukare i vissa fall ändrades 2005, vilket eventuellt hade påverkat mitt material
om jag också hade valt domar från tiden före ändringen. Nu påverkar det inte
resultatet då alla domar är från tiden efter ändringen.
4.3
Tillvägagångssätt
Jag har kontaktat länsrätterna i de tre länen i Småland, vilka är Kalmar, Jönköping
och Kronoberg, för att få tillgång till alla LVM-mål avgjorda under 2007. Det första
jag gjorde vara att se hur många som var dömda enligt LVM 4 §, vilka var de domar
som jag skulle studera enligt mitt syfte. Jag sorterade domarna från varje länsrätt i
två grupper, män och kvinnor, då det är skillnader mellan könen jag har valt att
studera. Sedan ordnade jag i grupper efter ålder, då jag sorterade ut dem mellan 2030 år för att se om domarna skiljer sig mellan unga män och kvinnor, men också för
att få en uppfattning om hur många unga kvinnor respektive unga män som under
2007 har dömts i länsrätterna i Småland, då jag har valt att lägga fokus på yngre
missbrukare och valt att studera hur den sociala indikationen LVM 4 § 3 b) används.
Dock har jag även studerat alla domar enligt LVM 4 § och även de över 30 år för att
se om domarna skiljer sig mellan män och kvinnor. Sedan har jag tagit fram statistik2
som jag redovisar i analys- och resultatavsnittet där jag kvantitativt visar fördelning
av antalet domar.
Jag har sedan analyserat domarna kvalitativt. Jag har tagit fasta på återkommande
ord eller beskrivningar som skiljer männen och kvinnorna i domarna. Olika teman
som framkommit under studiens gång är livssituation, arbete och bostad, relationer
och barn, kriminalitet och våld samt missbruk, vilka jag redovisar i resultatavsnittet.
Sedan har jag med hjälp av teori och tidigare forskning analyserat det material jag
har fått fram för att visa på hur kvinnor och män beskrivs i LVM-domar utifrån ett
genusperspektiv.
4.4
Analysförfarande
Det jag har valt att först studera är hur många män och kvinnor som har dömts enligt
4 § LVM 3 a), b) eller c), där 3 b) är den sociala indikationen. Jag har sammanställt
statistik över domarna där jag har tagit fram siffror på antal från varje länsätt, antal
2
Se bilaga 1. Statistik länsrätterna i Småland.
17
kvinnor och män och antal kvinnor och män under 30 år, samt vilka rekvisit de yngre
missbrukarna under 30 år har dömts efter och vilka socialnämnderna har åberopat i
sin ansökan för att se om det finns skillnader. Resultatet redovisas i resultatkapitlet
och analyseras sedan enligt genusvetenskaplig analys. Jag använde programmet
Excel att lägga in data i för att få en bild av hur det ser ut.3
Jag har fokuserat på hur kvinnorna respektive männen beskrivs i domarna, om det är
missbruket som domen fokuserar på eller om det är andra delar som livsföring. Detta
kopplar jag till begreppen missbruk, norm och genus, enligt teorier och tidigare
forskning. Ur ett genusperspektiv presenteras detta sedan i resultat och analys.
Det är de yngre missbrukarna under 30 år som jag är mest intresserad av, bland annat
på grund av att ”när det gäller yngre missbrukare måste LVM kunna användas i ett
skede då det ännu är möjligt att bryta den destruktiva utvecklingen” (Prop.
1987/88:147 s 46). Därför har jag fokuserat på de domarna extra för att se om det
finns skillnader mellan hur unga män och kvinnor beskrivs i domarna och om det gör
någon skillnad i domslutet.
4.5
Validitet, reliabilitet, bortfall & generaliserbarhet
När man gör en undersökning så måste man både tänka på reliabiliteten, är det
insamlade materialet tillförlitligt och är källorna jag använder tillförlitliga? Den
andra delen är validiteten, mäts det som jag skall mäta? Att jag valt att studera
LVM-domar beror på att de är dokument som är framtagna i ett annat syfte än min
undersökning och inte är färgade av min undersökning som en intervju kan vara, men
de kan samtidigt ge svar på mina frågeställningar.
4.5.1
Validitet & reliabilitet
Då jag vill se hur kvinnor och män beskrivs ur ett genusperspektiv och om det finns
skillnader i LVM-domar är validiteten god då det är just LVM-domar jag studerar.
Validiteten påverkas av den metod som jag som forskare valt att använda för att göra
studien. Mitt val av metod, som är dokumentanalys, gör att jag undersöker det som
var min avsikt att undersöka, i det här fallet LVM domar och hur män och kvinnor
beskrivs i dessa. Jag får också svar på om det finns olikheter i bedömningen av
kvinnor eller män genom att studera domarna då det är länsrätten som gör
3
Se tabell bilaga 1.
18
bedömningen och socialnämnden endast ansöker och lägger fram ett yttrande efter
socialsekreterarens utredning. Validiteten höjs ytterligare i undersökningen då hela
processen med urval och analysförfarande beskrivs utförligt och resultatet beskrivs
med citat tagna från domarna, vilket gör att läsaren kan få en bra bild av det fenomen
som studerats (Larsson 2004).
Då jag har valt dokumentanalys som metod påverkar det reliabiliteten då dokumentet
inte är skapat i samband med min studie, vilket leder till större tillförlitlighet. Hade
jag i stället intervjuat socialsekreterare eller nämndemän i länsrätten hade jag fått
deras syn på hur kvinnor och män beskrivs i LVM domar. Nu kan jag i stället själv
studera dokumenten och skapa mig en uppfattning utifrån vald teori hur kvinnor och
män beskrivs i domarna vilket gör att jag har större validitet i min undersökning. I
valideringssyfte har jag likaså gått tillbaka till syfte och frågeställningar under hela
arbetets gång för att inte komma från syftet med undersökningen. För att stärka
validitet och reliabiliteten i uppsatsen har jag presenterar resultat i tabeller samt i
citat som stärker det resultat som jag har fått fram, detta för att ytterligare stärka
trovärdigheten i undersökningen. Då jag har ett underlag på 77 domar enligt LVM 4
§ är det ett stort underlag som gör att reliabiliteten i undersökningen är större jämfört
om jag bara hade studerat domar från en länsrätt. Då domarna är en förstahandskälla
stiger dessutom tillförlitligheten i undersökningen.
4.5.2
Bortfall
Jag har fått ut domar från samtliga av de tre länsrätter som jag har begärt domar från,
men trots det blir det en del bortfall. Av totalt 98 domar utskickade från länsrätterna
finns ett bortfall på 21 domar4. De domar som faller bort är inte ett statistiskt bortfall
utan faller utanför kriterierna för vilka domar som skall studeras. De domar enligt
LVM 4 § som jag kan studera är 77 till antalet.
Bortfallet beror på att det är domar enligt LVM 13 § (omedelbart omhändertagande)
som avskrivits, upphävts, eller då ett mål avslagits på grund av målsägandens ålder
och att annan vård (LVU) ej prövats. Det är även LVM 13 § som fastställts och där
det även finns en dom enligt LVM 4 § på samma målsägare. Två mål rör annan fråga
som inte är LVM 4 §. Således är bortfallet 21 domar av 98. Den återstående delen att
4
Se bilaga 1 tabell 1.5 bortfall
19
undersöka är 77 domar enligt LVM 4 §, vilket får anses som ett tillräckligt antal för
att ha en god reliabilitet.
4.5.3
Generaliserbarhet
Materialet på 77 studerade domar är tillräckligt stort för att få en bild av hur män och
kvinnor beskrivs i LVM-domar utifrån genusteori. Att domarna är tagna från ett
geografiskt stort område då de tre länsrätterna i Småland är representerade och att
både landsbygdskommuner och större kommuner är representerade i materialet
påverkar generaliserbarheten positivt. Men samtidigt är de domar gällande yngre
missbrukande män och kvinnor mellan 20-30 år bara 24 till antalet, vilket gör att
statistiken inte kan generaliseras då det är ett för litet urval för att få ett statistiskt
tillförlitligt resultat, vilket betyder att resultatet inte är generellt för alla yngre
missbrukare i Sverige, då till exempel storstäder inte är representerade och att
livssituationen kan skilja sig mellan män och kvinnor i mindre kommuner och i
storstäder. Samtidigt visar undersökningen att det ser ut så i Småland under 2007.
4.6
Forskningsetiska överväganden
Undersökningen följer Forskningsetiska principer enligt Vetenskapsrådet (1991) och
de fyra huvudkrav som krävs för god forskning, vilka är informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Då jag inte kommer att
intervjua missbrukare eller ta del av sekretessbelagda uppgifter, blir undersökningen
inte etiskt problematisk. Då LVM-domar är offentliga handlingar, bryter inte det mot
några forskningsetiska principer. Inga namn eller andra uppgifter kommer att
publiceras i uppsatsen som kan göra att individer kan identifieras, och materialet
kommer att hanteras konfidentiellt. Då jag citerar enskilda domar kommer jag inte
heller att publicera vare sig namn, ort, årtal eller datum för att berörd socialnämnd
och personerna i domarna inte skall gå att identifiera.
Jag kommer inte heller att presentera från vilka socialnämnder yrkanden kommer för
att det inte skall gå att identifiera de olika socialnämnderna eller enskilda
socialsekreterare. Av domarna framgår heller inte vilken socialsekreterare som ligger
bakom utredningen till ansökan om vård enligt LVM. Eftersom jag studerar
offentliga handlingar har jag inte behövt be om samtycke och jag har inte heller
kontaktat de socialnämnder som är berörda av min undersökning.
20
5
TEORI
Genus används som ett analytiskt verktyg som man kan använda när man beskriver
relationer mellan könen i olika slags kontexter. Det kan vara både på individuella,
sociala eller språkliga nivåer (Gothlin 1999 s.7). Tolkning av texter kan vara ett
sammanhang där genus kan användas för att förstå hur genus skapas, därav valet av
denna teori att använda som analysverktyg vid studier av LVM-domar. Genusteori
som jag har valt att använda i min analys utgår från teorier om könsordning i
samhället, och enligt Wahl et. al (2001) uttrycks maktrelationen i könsordningen.
Maktrelationen på en strukturell nivå definieras som en manlig överordning och en
kvinnlig underordning. Wahl et. al (2001) menar att viktiga begrepp inom fältet är
könsordning eller synonymen genusordning.
Det finns flera författare som beskriver genusteorin men utgångspunkten är
densamma. Vi har olika biologiska kön, men genus skapas i kontakten med kulturen,
med samhället, en social och kulturell konstruktion (Kulick 1987). På så vis skapas
normer vad gäller de olika sociala könen, hur en man eller en kvinna skall vara.
Laanemets (2002) menar att femininitet skapas och beskriver att genus används för
att skapa en förståelse för uppkomsten av det sociala könet som skiljer sig från det
biologiska könet. Samtidigt skapas en förståelse för hur sociala strukturer och
samhälleliga strukturer påverkar uppkomsten av socialt kön. Det är uppkomsten av
maskulint/feminint och manligt/kvinnligt och inte fokuserat på kön utan på processen
fram till socialt kön som genus beskriver.
Enligt Kulick (1987) har genus och uppfattningen av sexualitet lite att göra med det
biologiska könet. I stället är genus kulturella uppfattningar som har påverkats av
samhället. Kulturen är enligt Kulick (1987) och antropologin ett system av idéer och
föreställningar som påverkar hur vi agerar och tänker. Han menar också att kön är
det biologiska könet och genus är de två olika kategorier som vi delar in människor i,
vilka är påverkade av vår kultur och den tolkning vi har av vilka skillnader det finns
mellan könen.
”Det är viktigt att framhålla att det inte är de biologiska skillnaderna som utgör
genus, utan det är tolkningen av dessa.” (Kulick 1987 s 11)
21
Bourdieu (1999) beskriver i Den manliga dominansen genus som en social definition
som differentierar män och kvinnor. Det finns definitioner som passar könet och
samtidigt andra som avskräcker mannen eller kvinnan från ett opassande uppförande.
En kvinna beskrivs som feminin och mannen som maskulin. Bourdieu (1999) menar
också att de olika könen bara existerar relationellt till varandra. Det är två kön som
jämförs med varandra och som samtidigt differentieras. Han menar att genus inte är
några enkla roller som kan spelas hur och när man vill. Det finns sociala
dominansförhållanden mellan könen, främst i familjen men även i resten av
samhället som i skolan, staten, kyrkan, men även i andra delar som i politiken genom
både dolda, uttalade, officiella eller halvofficiella politiska handlingar. (Bourdieu
1999 s 132)
Bourdieu (1999) har studerat det Kabyliska samhället5, men drar även slutsatser vad
gäller kvinnor och män i USA och Europa, vilket gör att hans teori även kan
användas i det moderna samhället. Bourdieu (1999) beskriver dominansförhållandet
som ett oavbrutet reproduktionsarbete där männen, med ibland vapen som fysiskt
eller symboliskt våld, tillsammans med olika institutioner som stat, kyrka, skola och
familjen, reproducerar dominansstrukturerna. Dominansstrukturerna ses som
naturliga och ifrågasätts inte ens av kvinnorna själva (Ibid 1999 s.48).
Vi har olika kön och olika biologiska kroppar menar Bourdieu (1999 s.36), men att
göra indelning av arbete beroende på kön, en könslig arbetsfördelning, och sedan
göra det till en naturlig skillnad mellan könen som objektiva grundvalar är inte helt
riktigt. Bourdieu beskriver dominansrelationen så här:
”den manliga sociodicéns särskilda kraft beror på att den kumulerar och
komprimerar två operationer: den legitimerar en dominansrelation genom att
göra den till en del av en bioligisk natur vilken själv är en neutraliserad social
konstruktion”. (Ibid 1999 s. 36)
Även Wahl et. al. (2001) menar att man på arbetsplatser ser denna uppdelning av
arbetsuppgifter och menar att det är enkelt att där se skillnader på arbetsplatsen vad
kvinnor och män gör men att det är långt mer komplicerat att förklara uppdelningen
5
Det Kabyliska samhället har en kulturtradition där det inte finns någon skriftlig tradition, Bourdieu
har där gjort en etnografisk analys av de objektiva strukturerna och de kognitiva formerna. Bourdieu
drar även slutsatser som kan användas i det moderna samhället. (Bourdieu 1999 Den manliga
dominansen)
22
av sysslor. Det finns en naturlighet i uppdelningen av arbetsuppgifter är en
dominerande uppfattning menar Wahl et. al (2001) och att kvinnor passar för vissa
arbetsuppgifter och män för andra. Detta kallas för sociala konstruktioner av
kvinnlighet och manlighet och ses som sanna och naturliga tolkningar av kön. (Wahl
et. al. 2001 s 38)
Bourdieu (1999) skriver att de kvinnor som är mest underordnade den ”traditionella
modellen” (Ibid s.50), som han kallar det, är kvinnor som önskar sig störst
åldersskillnad till sin man. Där beskrivs ålder vara ”indikatorer på mognad och
garanti för trygghet” (Ibid s 50). Dessa kvinnor, skriver han, återfinns framförallt
bland hantverkare, bönder, arbetare och affärsidkare och menar att det är genom
äktenskapet som dessa kvinnor främst kan skaffa sig en social position. Samtidigt
menar Bourdieu (1999) att det är en omedveten anpassning förknippad med en
objektiv dominansstruktur. Effekterna av det ”symboliska våldet (etniskt, genus-,
kulturellt, språkligt etc.) följer inte det medvetna tänkandets rena logik utan verkar
via de perceptions-, värderings- och handlingsscheman som ingår i habitus”
(Bourdieu 1999 s 51). Detta leder till en social ordning som är både en spontan och
en framtvingad kvinnlig underkastelse och en manlig dominans. Han menar att
kvinnorna väljer en äldre man för att få en social position och detta är frivilligt, men
samtidigt leder det till en manlig dominans, vilket är framtvingat och leder till den
paradoxala logiken.
”Man föds inte till kvinna, man blir det” är ett känt citat av Simone de Beauvoir
(2002). Hon har skrivit en av de mest kända böckerna om kvinnan Det andra Könet.
Trots att boken kom ut 1949 är den fortfarande högst aktuell och har getts ut i
fullständig upplaga 2002 översatt till svenska. De Beauvoir kan betecknas som en av
de första feministerna. Hon var existentialist och menar på det sättet att man inte kan
vara kvinna, det är något man blir. Därav det berömda citatet. Även de Beauvoir
(2002) menar att man blir kvinna genom påverkan av omgivningen, hur man blir
bemött och behandlad påverkar hur man tänker, känner och handlar. Även de
Beauvoir beskriver kvinnans biologiska utgångspunkter men menar att det inte
räcker för att förklara hierarkin mellan könen.
23
”Det räcker inte för att förklara hierarkin mellan könen, det förklarar inte varför
kvinnan är den Andra och de dömer henne inte att för evigt behålla denna
underordnade roll.” (Beauvoir 2002 s 67)
Hirdman (2001) är ännu en känd genusforskare som betonar att genus skapas och det
skapar olikheter mellan könen där kvinnan är den underordnade och mannen är
norm. Hirdman (2001) menar att normen man är normen för människa alltså
könsneutral, medans normen för kvinna är feminin, honkön, hustru, fru, jungfru för
att nämna några. Även Gothlin (1999 s.15) beskriver i sin text Kön eller Genus hur
idéhistorikern Gro Hanne Aas6 betecknar kvinnan som ”the gender of gender” och
mannen som ” the gender of no gender”.
Alltså är kvinnan kön och mannen
könsneutral.
Kullberg (1994) beskriver Hirdmans genussystem som bygger på två viktiga delar
vilka att det manliga är normen samt isärhållande principer vilket leder till kvinnans
underordning. Biologiska skillnader mellan könen exploateras vilka grundas i ett
motsatstänkande eller vad man kallar dikotomisering, en tudelning vad gäller
manliga och kvinnliga egenskaper. Genuskontraktet som finns i en bestämd
tidsperiod i alla nivåer i vårt samhälle, både i teorier och tankefigurer,
arbetsfördelning och hur institutioner fungerar samt i socialiseringen bygger på
ömsesidiga föreställningar om hur både män och kvinnor skall handla och påverkar
förhållanden mellan könen och även hur det förhållandet skall förstås. Vi
återupprättar hela tiden bilden för oss själva och för andra vilket genus vi tillhör men
även hur vår omgivning bemöter oss påverkar skapandet av genus. Detta är en
produktion och reproduktion av genus i sociala sammanhang. Genussystemet kan ses
som en förklaring till varför vi skiljer könen åt samtidigt som det legitimiserar denna
tudelning. (Kullberg 1994 s 90-91)
Genus är förståelse av de idéer, föreställningar, och handlingar som skapar socialt
kön vilka formas av normer av hur män och kvinnor skall vara, vilka skapas av
kulturen. Kvinnor och män är inte födda till ett viss socialt kön beroende på
biologiskt kön utan påverkas genom den kultur mannen och kvinnan lever och verkar
i. Mannen är normen, en könsneutral norm medan kvinnan differentieras från
6
Gothlin (1999) refererar till Gro Hanne Aas, ”Akademisk mikropolitik: Kön och konkurrens på
universitetet”, Häften för kritiska studier 30 (1997) nr. 4.
24
normen man. Genusordning7 är maktrelationen mellan könen på en strukturell nivå. I
organisationer uttrycks den via könsstruktur och symboler. I genusforskning menar
Gothlin (1999 s. 14) ligger fokus på relationer mellan könen och på hur genus skapas
och också på hur genus symboliseras och struktureras i institutioner, i relationer, i
texter och hur genusidentiteter konstitueras.
Mansforskningen är en gren av genusforskningen som problematiserar manlighet och
maskulinitet som något föränderligt genom historien och något som är socialt format.
Ett kritiskt perspektiv att se på maskulinitet är att se mannen som genus och inte som
en könsneutral individ. (Gothlin 1999 s. 14)
”Sammanfattningsvis kan man säga att genus handlar således inte bara om det
individuella subjektets könsidentitet, utan också om hur könsskillnader
konstrueras och symboliseras, hur de präglar och uttrycks i relationer,
institutioner, lagar, texter, bilder, datorer m.m. Genus skiftar över tid och rum,
mellan kulturer och samhällen.” (Gothlin 1999 s 7)
Teorin som jag har använt i min analys utgår ifrån att det finns ett socialt konstruerat
genussystem där normer talar om hur könen skall vara. Närvarande är också makt
och dominansförhållanden och system som reproducerar genusordningen. Dessa
genussystem återskapas och uttrycks i relationer, lagar och texter och finns i olika
nivåer som individ, organisations- eller gruppnivå samt i samhällets olika
institutioner som familj, skola, kyrka, i politiken och i staten där domstolarna som
länsrätten är en del av staten.
7
Synonymt med könsordning, genussystem, könsmaktsordning, patriarkat, eller könsmaktssystem.
(Wahl et. al. 2001 s 38)
25
6
TIDIGARE FORSKNING
Tidigare forskning som jag har studerat har handlat om kvinnor och män i
missbruksvården, hur tjänstemän inom socialtjänsten ser på missbrukande kvinnor
och män, hur socialsekreterare bemöter manliga och kvinnliga klienter, hur pojkar
och flickor bedöms vid LVU mål och hur föräldrar beskrivs i barnavårdsutredningar.
Sammantaget visar den tidigare forskningen på att kvinnor och män beskrivs olika
och utreds olika. Kvinnors relationer och sexualitet uppmärksammas i större grad
och männen beskrivs i termer av arbete, kriminalitet, våld och missbruk.
6.1
Synen på kvinnor och män
Mattsson (2005) menar att ”den genusvetenskapliga missbruksforskningen tenderat
att konceptualisera kvinnor som avvikare och som i behov av särskild vård”
(Mattsson 2005 s. 39). Forskningen har varit klientorienterad och fokuserat på
kvinnorna i behandling i stället för på dem som arbetar inom det sociala fältet som
behandlare och handläggare.
”… synliggörandet av kvinnor ofta tenderat att göra en åtskillnad mellan kvinnor
som missbrukar och andra kvinnor samt en särskillnad mellan kvinnor och män
som missbrukar.”(Mattsson 2005 s 40)
Palm beskriver även hon i sin artikel Women and men – same problems, different
treatment (2007) hur skillnader mellan män och kvinnor uppmärksammas. Palm
(2007) menar att tidigare forskning om missbrukande kvinnor visar på skillnader
mellan kvinnor och män och på hur feminitet skapas, men berättar att nyare studier i
Sverige har övergått till en mer konstruktivistisk syn på genus och missbruk. Palm
(2007) menar att studier visat att normer skapar skillnader. Kvinnliga missbrukare
beskrivs också i studier som offer och som manipulativa. De studier som Palm har
studerat rör kvinnliga missbrukare i vården och är gjorda bland annat av Mattsson
(2005) och Laanemets (2002). Palm (2007) beskriver att personalen på institutioner
har beskrivit kvinnor som sjukare och med sämre självkänsla än män, att de har
dåliga relationer med andra kvinnor och även ett behov av att lära sig bli kvinna då
de har en dålig könsidentitet.
Staff in treatment institutions have described women in treatment as being
sicker, having poor self-confidence, lacking relations with other women and
needing to learn to become ‘women’ since they have a defective gender identity”
(Palm 2007 s.19)
26
Palm (2007) beskriver att det är en vanlig förståelse att kvinnorna behöver
beskyddas, finna sig själva och att de kräver längre behandlingar, vilket också
speglar sig i den statistik som presenteras av Socialstyrelsen (2004 s.120), där antalet
vårddagar skiljer sig mellan könen. Männen hade i genomsnitt 129 dagar för vård
enligt LVM medan kvinnorna hade hela 150 dagar. I behandlingen för kvinnor finns
mer fokus på relationer än i vården av män, men även fokus på andra ämnen som
inte direkt rör missbruket. (Socialstyrelsen 2004).
Palm (2007) redogör i sin undersökning att 90 % av personal tror att kvinnor är mer
sexuellt utsatta än män. I hennes undersökning visar det sig att 28 % av kvinnorna
någon gång under sin livstid har blivit sexuellt utnyttjade medan bara 4 % av männen
har blivit det. Palm (2007) menar att det är bevisat att det finns skillnader mellan
kvinnor och män och att skillnaden finns i alla missbrukargrupper, även om
narkotikamissbrukare är mer utsatta för sexuellt utnyttjande. I sin diskussion skriver
Palm (2007) att även om det finns skillnader just i sexuellt utnyttjande så gäller det
en minoritet av kvinnorna.
Vad gäller om kvinnor eller män skäms över sitt missbruk vilket 80 % av personalen
tror, så finner Palm (2007) inga signifikanta skillnader. Detta visar på att personalen
tror annat än vad som verkligen existerar och skiljer sig från vad de som missbrukar
själva uppger. Personalen tror att det finns en skillnad som i verkligheten inte
existerar. Palm summerar i sin diskussion att det finns större skillnader inom könen
än mellan könen i hennes undersökning.
”Differences were found, but they were not particularly large, and for many of
the variables the differences were greater within the genders than between
them.” (Palm 2007 s. 27)
Det man kan finna i Palms (2007) undersökning är att det finns skillnader i hur
personal ser på klienterna och hur klienterna själva svarar. Extra intressant är det att
kvinnor får institutionsvård trots att de är mer passiva och tysta och tar mindre plats
än män (Hedin & Leissner 2002). Handläggare anser att kvinnor är mer sårbara än
män visar studien Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten
(Socialstyrelsen 2004), men även Palms artikel Women and men – same problems,
different treatment (2007 s. 27) visar att personal gör skillnader mellan män och
27
kvinnor och ser kvinnor som mer utsatta, att de mer skäms för sitt missbruk än män,
är mer sexuellt utsatta, har större behov av terapi och socialt stöd.
I en undersökning av barnavårdsutredningar som Petersson (2006) har gjort framgår
att det finns en skillnad mellan hur mödrar och fäder beskrivs i utredningar.
”Dessa normer för vad som är ett vuxet eller gott föräldraskap synes inte vara
könsneutrala, vilket framgår tydligt när vi jämför det som skrivs om mödrarna
med det som noteras om fäderna och deras omsorg om barnen.” (Petersson 2006
s. 58)
Kvinnornas omsorg om barnen beskrivs i detalj, papporna beskrivs i termer av
arbete, bostadsort, hälsotillstånd, aggressivitet och missbruk. Detta kan jämföras med
beskrivningar av mammorna där deras relationer till barnen beskrivs, renlighet och
hur det ser ut hemma. Noteringar om fädernas omsorg om barnen är knapphändiga,
till och med så knapphändiga att andra frågeställningar än vad som användes i fråga
om mödrarna fick användas i analysen.
Petersson (2006 s.62) menar att undersökningen visar att papporna inte behöver
problematiseras och hans dagliga omsorg om barnen inte behöver utredas så länge
han är tillräckligt frånvarande. Mammornas närvaro å andra sidan tas för given.
Bangura Arvidsson (2003) har gjort en studie om Ifrågasatta fäder och kommer fram
till att socialtjänstens syn på fäder är att de behöver stöttning medan modersrollen för
mödrar kommer mer naturligt.
”Socialsekreterarna förväntar sig att fäder vill vara delaktiga, men att de måste
stödjas, ”peppas” och hjälpas i sin fadersroll eftersom den inte uppfattas falla sig
lika naturligt som modersrollen gör.”( Bangura Arvidsson 2003 s 283)
I sin undersökning finner inte Petersson (2006 s.59) att någon av papporna har
redogjort för sin uppväxt eller relationer till sina föräldrar, nuvarande partners eller
relationen till barnen. Mammorna däremot har redogjort för sin uppväxt och
relationer med sina egna föräldrar, svårigheter och konflikter de har i relationen med
sina egna barn, vilket inte förekommer i utredningen av papporna. Det visar på att
socialsekreterarna som gör utredningarna fokuserar mer på relationer när det gäller
mammorna än vad de gör när det gäller papporna.
28
I studien Svensk social barnavård ur ett könsperspektiv 1993-2003 görs en
litteraturgenomgång och sammanfattningsvis så kommer Ullmanen & Andersson
(2003) fram till att det finns återkommande tema i den litteratur de har studerat.
”Ett återkommande tema i litteraturen är att den sociala barnavården präglas av
traditionella föreställningar om kön och familj i sitt agerande gentemot såväl
barnen som deras föräldrar. Den sociala barnavården framstår som en institution
i samhället som både återspeglar och återskapar traditionella normer och
föreställningar om kön.” (Ullmanen & Andersson 2003 s.64)
Det finns traditionella föreställningar om kön och familj som visar sig i flertalet
undersökningar (Ullmanen & Andersson 2003, Petersson 2006, Bangura Arvidsson
2003) som alla visar på att det finns skillnader i synen på flickor och pojkar, mödrar
och fäder. Även Schlytter (1999) visar i sin undersökning att det görs en skillnad
mellan pojkar och flickor. Även Palm (2007) och Mattsson (2005) visar på att synen
på kvinnor inom missbruksvården är annorlunda än synen på män. Kvinnorna görs
till kvinnor och både männen och kvinnorna fostras ”enligt normer och ideal som
kringgärdar kön” på de institutioner Mattsson (2005 s. 254) har studerat.
6.2
Man & kvinna, kvinna & kvinna
I SoRAD rapport 2003 (Palm 2003) om hur personalen inom socialtjänsten i
Stockholm ser på missbrukarvården visar undersökningen att många anser att
kvinnor med alkohol- eller drogproblem anses mer utsatta än män. Personal inom
socialtjänsten anser att kvinnor lever i en mer utsatt situation, har ett dolt missbruk,
har hinder för att söka hjälp, oftare blir sexuellt utnyttjade och att de mer än männen
skäms för sitt missbruk. I rapporten kan man läsa att uppseendeväckande 43 % av
socialsekreterarna tycker att man skall prioritera kvinnor framför andra grupper och
endast 6 % anser att männen bör prioriteras. I rapporten skriver man att
det ”knappast är etiskt försvarbart att prioritera en person/grupp framför en annan
enbart p.g.a. att de har olika kön” (Ibid s.38).
Tidigare forskning visar att den beskrivning som finns av missbrukande kvinnor
snarare gör att skillnaderna mellan kvinnor förstärks genom att synliggöra den
skillnad som finns mellan kvinnor. ”Bilden som skapas gör kvinnor som missbrukar
dubbelt avvikande, de blir avvikande både som missbrukare och som kvinnor.”
(Mattsson 2005 s.42).
29
Mattsson (2005) beskriver i sin avhandling I viljan att göra det normala En kritisk
studie av genusperspektivet i missbruksvården hur flera studier8 visar att gruppen
missbrukande kvinnor inte är så homogen som myndigheternas syn på dem. Den bild
som finns av missbrukande kvinnor och som även konstrueras av dem själva är att de
är utsatta sexuellt och utsatta för våld av män. Den stereotypa bilden visar att
kvinnorna har komplicerade relationer med män, att de saknar relationer med andra
kvinnor och att socialtjänstens verksamhet samt rapporter beskriver kvinnorna på
detta sätt (Ibid). Mattsson (2005) menar också att ett antal genusvetenskapliga
arbeten problematiserar socialt arbete som behandlingspraktik.
”… genusperspektivet i vård och behandling tenderar att reproducera och
återskapa maktordning och hierarkier, mellan kvinnor och män eller mellan
kvinnor och kvinnor.”( Ibid s.45)
Det återkommer i den tidigare forskningen jag har studerat att kvinnan när hon väl
synliggörs så är kvinnan olik mannen, mannen är normen och kvinnan skiljer sig från
normen man. De som arbetar i socialt arbete gör skillnader på män och kvinnor men
också mellan kvinnor. En kvinnlig missbrukare särskiljs från en icke missbrukande
kvinna. Mattsson (2005) beskriver i sin avhandling studier som studerat kvinnor och
kön i vården.
”Gemensamt för dessa studier är att de visar att när kvinnor synliggörs och
uppmärksammas i socialt arbete tenderar kön att handla om skillnaden mellan
kvinnor och kvinnor, gjord i mötet mellan socialarbetare och klient. De visar
också att när personalens kön uppmärksammas, förstås det som en olikhet där
kvinnor och män ska komplettera varandra.”(Ibid s.47)
I forskning som berör missbruksvården så har inte genus funnits med tidigare som
analysverktyg när man forskar om män i missbruksvården. Den enda gången genus
kommer upp är när man ställer kvinnor mot män. Det gör att det finns dåligt med
forskning som visar hur män påverkas av genus och synen på kön (Mattsson 2005).
Detta är en intressant aspekt. Mannen är ändå normen men det finns inte så mycket
studier som studerar hur mannen påverkas av genus. Dock har Mattsson (2005 s.163)
visat i sin avhandling, att även männen påverkas av genus. Hon visar bland annat att
på behandlingshemmen uppmärksammas männens sexualitet och kommer i fokus på
två olika sätt. Båda sker inom heterosexualitetens gräns då personalen synliggör
8
Dessa studier refererar Mattsson (2005) till i sin avhandling. Studier av Ingrid Lander Den flygande
maran: en studie om åtta narkotikabrukande kvinnor i Stockholm (2003), Etnologen Annette
Rosengrens Mellan ilska och hopp – om hemlöshet, droger och kvinnor (2003) Catharina Thörns
avhandling Kvinnans plats(er) – bilder av hemlöshet (2004).
30
männen. Dels beskrivs männen av personalen som översexuella och som med ett rått
och grovt tal uttrycker sin sexualitet. I andra hand uttrycks männen som otrygga i
relationer till kvinnor och som sexuellt oerfarna. Mattson (2005) förklara det med att
personalen gör män och att männen för att vara maskulina skall rikta sina sexuella
begär mot kvinnor. Mattsson (2005) menar att maskulinitet och femininitet är
centralt då kön görs på institutionerna.
6.3
Könsneutral lag eller inte?
Schlytter (1999) skriver i sin studie Kön och juridik i socialt arbete. Tillämpningen
av 3 § LVU på länsrättsnivå att pojkar tillåts gå längre i sitt missbruk än vad flickor
gör. Hon beskriver också normerna som pojkar och flickor döms efter och menar att
samhället ser och behandlar pojkar och fickor på olika sätt. Schlytter (2000), som
även skrivit den vetenskapliga artikeln Kvinnokroppen som social text, menar att
flickor särskiljs vid bedömning enligt LVU trots att rätten skall vara könsneutral.
Schlytter (1999, 2000) menar att rätten ser till vad flickor gör, inte vad de
konsumerar, medan rätten ser till pojkarnas drogkonsumtion. Att se till
drogkonsumtionen är det som är de rättsliga bevisnormerna menar Schlytter (1999,
2000), men flickorna i hennes studie särskiljs och deras handlingar som sexuellt
beteende, provokativt beteende eller andra handlingar får betydelse för flickornas
del.
Pojkar tillåts ha en högre konsumtion av exempelvis alkohol än vad flickorna tillåts
menar Schlytter (2000). Det förekommer dubbla normer för flickor och pojkar, och
flickors missbruk bestäms av kön, deras fysiska och sexuella sårbarhet, medan
normen för pojkar är mer tillåtande. Men samtidigt menar hon att båda dessa normer
ligger inom rekvisitens ram. Hon säger att flickors drickande uppmärksammas om de
dricker varje helg, har sex med flera killar eller har andra normöverskridande
beteenden. I endast en dom av dem Schlytter (1999) analyserade fanns pojkars
sexuella beteende nämnt. I det fallet var det en brottslig handling som togs upp då
pojken
hade
sexuellt
utnyttjat
sin
styvsyster.
Inte
i
några
andra
fall
uppmärksammades pojkarnas sexuella beteende, vilket leder till, menar Schlytter
(2000), att pojkars sexuella roll osynliggörs och de fråntas ansvaret för de sexuella
utnyttjanden som flickor i många missbruksmiljöer utsätts för, i motsats till flickorna
31
då sexuellt aktivt beteende ansågs som icke önskvärt. Det är upp till flickorna, menar
hon, att sätta gränser mot pojkarnas sexualitet. (Schlytter 2000)
I Manlighetens omvandlingar (Johansson red. 2005) beskrivs ungdom, sexualitet och
kön i heteronormativitetens gränstrakter. Här framstår den manliga sexualiteten som
ett outforskat fält som sällan har studerats och inte minst problematiserats.
Johansson (2005 s. 15) menar att när unga män studeras och iakttas så fokuserar man
mer på beteenden och handlingar men inte de uttryck för ambivalens, bräcklighet och
osäkerhet som även unga män visar och deras svårigheter att även de skapa sig en
identitet som fungerar.
Även Mattsson (2005 s.172) beskriver att kvinnorna på behandlingshemmet åläggs
ansvaret för både sin men också för männens sexualitet. Personalen beskriver bland
annat att unga, långa, blonda, söta kvinnor som personalen uppfattar som feminina,
inte tas emot i könsblandade grupper på behandlingshemmet för att de riskerar att
fara illa eller bli utnyttjade.
”Vi säger ju nej till för unga töser! Det måste ju vara rätt garvade kvinnor, som
kan sätta gränser och hålla på sig.” (Citat av personal i Mattsson 2005 s 172)
Därför tar bara personalen mot kvinnor som de anser vara trygga i miljön och
garvade och som kan säga nej till männens sexualitet eller som de uppfattar att
männen inte åtrår på grund av att de inte är feminina
Schlytter (2000) menar att trots att lagen är könsneutral så bedöms de unga utefter
normer. Den ena normen säger hon utgår från pojkar och har större relevans när
pojkar döms än vad normen flickor har för pojkar vilket är väldigt lite relevans. Men
flickor döms även de efter normen flickor. Detta är vad Schlytter kallar den dubbla
normen. Schlytter menar att ”Samhällets företrädare »ser« och behandlar flickor och
pojkar olika” (Ibid s.111). Detta medför att även om lagen är könsneutral så fungerar
det inte så i praktiken.
I praktiken tillskrivs flickorna föreställningar utifrån biologism. De får inte vara
självständiga individer menar Schlytter utan är som hon beskriver ”bärare utav en
kvinnokropp” (Ibid s.113). Flickor ses exempelvis som den goda modern eller som
32
den sexuella kvinnokroppen som skall vara tillgänglig. Detta leder till att flickor
bedöms utifrån sin kropp, att vara kvinna och inte som en likställd individ jämlik
mannen.
Vilket umgänge flickor har, har mer betydelse än vilket umgänge pojkar har visar
Schlytters studie (1999 s.127). För 15 av 21 flickor finns hennes umgänge med som
argument för hennes missbruk medan i pojkarnas fall var det endast 12 av 36 pojkar
där umgänget ingår i argumentationen för hans missbruk. En annan intressant siffra
som Schlytter (1999 s.127) redovisar är att i åtta fall omnämns misshandel av pojkar
mot andra jämfört med att ingen av flickorna beskrivs i termer av misshandel. Dessa
pojkar har misshandlat sin flickvän, föräldrar, syskon, socialsekreterare eller andra.
6.4
Könsskillnader i statistiken
I Rapporten (Socialstyrelsen 2004 s.120) Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på
socialtjänsten beskriver man könsskillnader i statistiken som inte syns i andra delar
av missbruksvården. I den frivilliga vården representerar kvinnorna ca 30 %, vilket
överensstämmer med beräknad andel av alla personer med missbruksproblem där
männen står för 70 % och kvinnorna för 30 %. I tvångsvården bekräftas däremot
skillnader i den officiella statistiken. Socialstyrelsen (2004) beskriver att även i andra
studier syns denna skillnad. Bland annat så visar statistiken att den 1 november 2002
tvångsvårdades 184 män och 88 kvinnor. Det visar att det är en överrepresentation av
kvinnorna i tvångsvården jämfört med andelen kvinnor i missbruksvården. Det är
även skillnader i åldersfördelning då männen har en genomsnitt ålder av 41 år
medans kvinnornas genomsnittsålder bara var 36 år. Bara en fjärdedel av männen var
under 30 år medans kvinnornas andel under 30 år var en tredjedel vilket gör att
kvinnorna i tvångsvården är yngre än männen.
I sammanfattningen beskriver rapporten att ” I praktiken utgår man från att kvinnor
har större behov och de erbjuds därmed mer terapeutiska insatser” (Ibid s.238).
Närmare tre fjärdedelar av alla insatser vad gäller missbruksvård som socialtjänsten
har går till män. Men det är något vanligare att kvinnor med missbruksproblem
tvångsvårdas jämförelsevis med männen (Ibid s.238). Det beskrivs också att behov
av behandling för män och uttalanden om drogmissbruket av män har vissa likheter
33
med kvinnors berättelser. Dock riskerar man att förbise dessa ”eftersom mäns
specifika behov inte har varit föremål för samma intresse som kvinnors”. (Ibid s.121)
I Jämställd socialtjänst (Socialstyrelsen 2004) beskrivs att hos flickor ses en aktiv
och tidig sexualitet som ett problem och en orsak till en placering utanför det egna
hemmet. Pojkars sexualitet uppmärksammas inte på samma sätt trots att det kan vara
tecken på bakgrundsproblem hos de båda biologiska könen. Det finns tydliga
skillnader i bedömningen av pojkar och flickor vad gäller deras sexualitet visas i
rapporten Jämställd socialtjänst (Socialstyrelsen 2004). Intressant är också att i
arbetet med pojkar på särskilda ungdomshem används främst program för utagerande
beteenden, medan flickor mer behandlas med program som är relationsbaserade (Ibid
s.238). Det visar sig att socialtjänsten på flera plan inte är så jämställd, men samtidigt
betonar rapporten att:
”Jämställd socialtjänst innebär inte ”lika insatser”. För att lika villkor ska kunna
uppnås måste män och kvinnor ibland behandlas olika. Det är en balansgång för
socialtjänsten att å ena sidan uppmärksamma att män och kvinnor som grupper
kan ha delvis olika behov av insatser och å andra sidan inte tillämpa
könsstereotyper som blir konserverande och hindrar socialtjänsten från att se
individens behov, oavsett kön” (Ibid 2004 s.242)
6.5
Genus i språkliga processer
Kullberg (1994) har i studien Socialt arbete som kommunikativ praktik studerat hur
socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd bemöter både kvinnliga och
manliga
klienter.
Kullberg
(1994)
har
studerat
både
besökssamtal
och
beslutssammanträden. I studien framkommer att de manliga klienterna ses som mer
ansvariga för sina problem och de kvinnliga klienterna ses som drabbade. Detta
märks främst i de beslutssammanträden där det framgår att vilken klientkategori
(man eller kvinna) som klienten finns i har betydelse för hur klienterna skall ses, som
ansvarig eller drabbade av sina problem.
En slutsats som Kullberg (1994) kommer fram till är att bemötandet av klienterna på
socialkontoret bidrar till genussystemet och reproducerar detta. Män och kvinnor
bemöts olika, behandlas olika i beslutsprocessen och får olika insatser. I sin studie
har Kullberg (1994 s.194) kommit fram till att det finns vissa skillnader i hur män
och kvinnor bemöts på socialkontoret. Hur manliga och kvinnliga klienter bemöts
och hur beslutsfattarna pratar om vilka orsaker som orsakat deras problem, menar
34
Kullberg (1994), står till stor del i kontrast till tidigare genusforskning där man
blottlagt den manliga överordningen eller dominansen, som det genuskontrakt som
finns och med mannen som normen. Det sätt som tidigare forskare har förklarat
återkommande processer på individnivå och hur de återskapar de patriarkala
strukturerna på samhällsnivå är ett ofullständigt sätt att med abstrakta formuleringar
förklara t.ex. hur män dominerar den biologiska reproduktionsprocessen och
Kullberg (1994) menar att de teorierna inte förklarar ”hur och på vilket sätt den
patriarkala strukturen reproduceras” (Ibid s.195). Det finns två begränsningar i
förklaringen till hur systemet av dominans fortlever. Kullberg (1994) menar att det
första är att genussystemet inte förklaras i rationella termer, samt det andra hur och
på vilket sätt de dagliga processerna mellan män och kvinnor skapar ett patriarkalt
system. Kullberg (1994) har i sin studie försökt exemplifiera hur klienter och
beslutsfattare på socialkontoret i två olika arbetssituationer som besökssamtalet och
beslutssammanträden berör klienternas eget ansvar för sin situation. Detta menar han
bidrar till att tudelningar mellan det manliga och kvinnliga upprätthålls.
Det finns traditionella förväntningar på båda könen vilka visar sig hos både de
manliga och de kvinnliga klienterna då de uppvisar en ”idealiserande bild”9 i
besökssamtalen som motsvarar de förväntningar som finns på dem (Kullberg 1994 s.
192). I rapporten Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten
(Socialstyrelsen 2004) beskrivs vuxna kvinnors brytpunkter kopplade till missbruket,
där de tar upp saker som relationer till män och händelser som att bli mamma. Det
beskrivs också i rapporten att kvinnorna vill känna respekt och använder då sitt
”kvinnliga kulturella kapital” (Socialstyrelsen 2004 s.121). De försöker leva upp till
de samhälleliga normer och förväntningar som finns på dem som just kvinna. Detta
för att de inte skall ses som dåliga mödrar eller ”icke respektabla”. Kvinnorna är
medvetna om dessa förväntningar som finns på dem och som visar sig i handling,
beteende och uppförande. För att välfärdssystemet skall se att de lever upp till de
förväntningar som finns på dem ”utvecklade kvinnorna en koreografi med
myndigheterna”. (Socialstyrelsen 2004 s.121)
9
Kullberg (1994 s. 192) refererar till Goffman (1974) Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets
dramatik. Stockholm: Rabén & Sjögren
35
Kullberg (1994 s. 192) säger att det uppstår ett dilemma för socialsekreterarna då de
samtidigt skall arbeta för jämställdhet och nå upp till de målsättningar som finns för
socialtjänstens jämställdhetsarbete, som jämställdhetslagen och andra officiella
dokument, samtidigt skall de möta klienten utifrån den status som klienten visar upp.
Kvinnorna i studien visar ibland upp ambivalenta sidor där de å ena sidan inte kan
försörja sig på den lilla inkomst de har men å andra sidan säger att de har fått mer tid
för sina barn när de inte förvärvsarbetar. Kvinnorna ansåg samtidigt att barnen och
omsorgen om dessa förhindrade deras möjlighet att ha ett förvärvsarbete. Samtidigt
var deras drivkraft att få ett arbete inte försörjning för sin familj, utan i stället var det
att få en meningsfull sysselsättning. Anpassningen till ett bidragsberoende förklaras
med att det finns kvinnor som med dåligt självförtroende och bristande självtillit inte
vågar satsa på ett förvärvsarbete eller de erbjudanden om utbildning som de får.
(Kullberg 1994)
I resultatet beskrivs hur socialsekreterare mer ingående prövade vilka legitima
orsaker männen hade till att söka ekonomiskt bistånd och att socialsekreterare la
större vikt vid att männen skulle skaffa sig en egen försörjning snarast möjligt. Vid
beslutssammanträden resonerade socialsekreterarna om klienterna, och kvinnorna
sågs inte lika ansvariga för sin situation som männen. Kvinnorna sågs mer som
drabbade och kvinnornas förvärvsarbetssituation uppmärksammades inte i lika hög
grad som männens. Den sociala kontrollen upprätthålls och det är olyckligt menar
Kullberg (1994 s.199). Dels förutsätter socialsekreterare kvinnornas bidragsberoende
och fokuserar inte på deras förvärvsarbete och egen inkomst, och för männens del
därför att de i stället för att uppmuntras till att ta hand om sina barn, uppfattas som
förvärvsarbetande. Detta leder i sin tur till att den sociala kontrollen bidrar till att
reproducera genussystemet och män och kvinnor fastnar i sina roller, män som
försörjare och kvinnor som bidragsberoende och ansvariga för hem och barn.
36
7
RESULTAT
Jag kommer här redovisa resultatet från de studerade LVM-domarna. Först redovisar
jag fördelningen i antalet domar mellan kvinnor och män kvantitativt och redovisar
sedan kvalitativt i ett kapitel hur kvinnor och män beskrivs i LVM-domar ur ett
genusperspektiv. Detta kapitel är uppdelat i underrubriker efter teman som
livssituation, arbete och bostad, relationer och barn, kriminalitet och våld och sist
missbruk.
Lagen är könsneutral, men syns det i domarna? På vilket sätt särskiljs kvinnor och
män, eller döms kvinnor så könsneutralt som lagen är skriven? Frågan är om
bedömningen av unga kvinnor och män är densamma vad gäller ”LVM 4 § 3 b) löper
en uppenbar risk att förstöra sitt liv”(SFS), som är den sociala indikationen? Jag vill
se hur socialtjänsten bedömer missbrukare och hur länsrätten beskriver domskälet.
Görs samma bedömning vad gäller den sociala indikationen för unga kvinnor och
män?
7.1
Fördelning i antal domar mellan kvinnor och män
I endast tre av de 98 domarna som jag fick i min hand var det avslag på ansökan om
vård enligt LVM 4 §, varav ett gällde det en ung kille som länsrätten ansåg kunde
beredas vård enligt LVU i stället för LVM och två domar gällande män över 30 år.
Dessa två domar har ändå ingått i studien då det har gällt LVM 4 §. Det beror på att
männen är äldre än 20 år, vilket den yngre mannen i domen som avslogs inte var och
således ingår inte den domen i studien. Det var inga avslag gällande domar för yngre
missbrukare under 30 år.
De domar enligt LVM 4 § som jag har studerat är 77 till antalet. Av totalt 77
studerade domar är antalet män 46 och kvinnorna är 31. Andelen kvinnor totalt i de
studerade domarna är 40 %, vilket är mer än vad statistik i tidigare forskning som
Socialstyrelsen (2004) och Hedin & Leissner (2002) beskriver.
Av de 77 studerade domar om tvångsvård enligt LVM 4 § är 24 unga missbrukare
mellan 20-30 år. Av dem är det 7 unga män och 17 unga kvinnor. Bara detta är
uppseendeväckande då antalet unga kvinnor är 71 % av de LVM omhändertagna
37
unga missbrukarna. I studien står Kronoberg för den klart största andelen
omhändertagna unga kvinnor då hela tio kvinnor är dömda i Kronobergs länsrätt till
vård enligt LVM 4 §. Dock kan det finnas skillnader beroende på geografi, vilka
kommuner som är representerade, och vilka droger som finns att tillgå i det område
klienten befinner sig. Det visas i studien att statistiken från Kronoberg vad gäller
yngre kvinnor under 30 år skiljer sig från annan statistik och de angränsande länen.
Tabell 1.1 Antal Kvinnor och män mellan 20-30 år omhändertagna enligt
LVM 4 § i Småland under 2007.
Summa
Män 20-30 år
Kvinnor 20-30 år
Kalmar
Jönköping
Kronoberg
7
1
2
4
17
1
6
10
Totalt män och kvinnor 20-30 år
24
Statistik framtagen i studien gällande yngre missbrukare 20-30 år tabell 1.1 se bilaga 1.
Vad det beror på att så många unga kvinnor dömdes i Kronobergs länsrätt kan
diskuteras men en orsak som går att framläsa genom att studera domarna är att de
flesta av de omhändertagna unga kvinnorna i Kronoberg, sex av tio, missbrukar
heroin vilket inte förekommer i de andra länsrätterna i samma omfattning. Endast en
kvinna i åldersgruppen 20-30 år dömdes i Jönköpings länsrätt på grund av
heroinmissbruk. I Kalmar länsrätt finns inget mål där heroin nämns.
Hur används den sociala indikationen LVM 4§ 3 b) vid domar av unga kvinnor och
män som missbrukar? Detta var en av frågeställningarna i min undersökning. När
domslutet är 4 § första stycket, har jag tolkat det så att alla rekvisiten inräknas och då
även b), den sociala indikationen10. Det visar sig att länsrätterna dömer 88 % eller 15
av 17 av de unga kvinnorna enligt LVM 4 § 3 a-b, b, a-c samt 4§ första stycket.
Ingen socialnämnd har enbart ansökt om 4 § 3 a), vilket är rekvisitet för att
missbrukaren utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara.
10
4 § Tvångsvård skall beslutas om:
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att
komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
38
Tabell 1.2 Vilka rekvisit används vid länsrättens dom kontra socialnämndens
ansökan vid vård enligt LVM 4 §.
LVM 4 §
3A 3B 3A-B
3B-C
3A-C
4§
Länsrättens dom kvinnor 20-30 år
2
2
11
1
Socialnämndens ansökan kvinnor 20-30 år
2
11
1
1
Länsrättens dom män 20-30 år
4
2
Socialnämndens ansökan män 20-30 år
2
4
Statistik framtagen i studien gällande yngre missbrukare 20-30 år tabell 1.2 se bilaga 1.
Dock döms två unga män och två unga kvinnor i länsrätten efter rekvisitet LVM 4 §
3 a). Länsrätten dömer även 71 % eller fem av sju av de unga männen enligt LVM 4
§ a-b eller 4§ första stycket. Således visar statistiken framtagen på domarna i
länsrätterna i Småland att unga kvinnor döms enligt b), som är den sociala
indikationen, i större utsträckning än männen. Då det statistiskt är ett litet antal
domar, kan man inte dra generella utsagor från siffrorna att fler unga kvinnor än
unga män döms enligt den sociala indikationen i Sverige även om det visar på att det
är så i Småland gällande unga män och kvinnor under 2007.
7.2
Kvinnor och män beskrivs olika i LVM domar utifrån ett
genusperspektiv
Jag kommer att presentera hur kvinnorna och männen beskrivs utifrån ett
genusperspektiv och kommer att presentera en bild som skiljer sig mellan männen
och kvinnorna. Jag kommer att presentera resultatet utifrån teman gällande
livssituation, arbete och bostad, relationer och barn, kriminalitet och våld samt
missbruk. Dessa teman har uppstått under arbetet med resultatet av studien och jag
har valt att använda dessa teman för att visa på hur män och kvinnor beskrivs i LVM
domarna.
I Proposition (1987/88:147 s.46) till LVM lagen framgår att utslagning bland unga
missbrukare drabbar många redan innan de är 30 år.
”Missbruket dominerar hans livsföring och han kan inte längre upprätta normala
sociala relationer. Han är på grund av missbruket nära att slås ut från
utbildnings- eller arbetsmarknad och att stängas ute från ett normalt boende. Om
man i sådana fall inte kan förmå missbrukaren till frivillig vård är det angeläget
att han kan beredas vård innan situationen försämrats så att han dessutom ådragit
sig medicinsk skada.” (Proposition 1987/88:147)
1
2
1
1
39
Då den sociala indikationen används i betydligt större omfattning vad gäller de yngre
missbrukarna under 30 år har jag fokuserat på dem i mitt resultat, men kommer ändå
att redovisa hur de äldre männen och kvinnorna beskrivs för att få en helhetsbild av
hur män och kvinnor beskrivs i domarna.
7.2.1
Livssituation, arbete & bostad
Enligt Jämställd socialtjänst (2004 s.119) lever betydligt fler missbrukande kvinnor,
än missbrukande män, med barn, som ensamstående förälder och fler kvinnor lever
med en partner. De missbrukande männen lever framförallt ensamma. Är det något
som vi kan se i denna dokumentstudie? Livssituationen och hur kvinnan bor eller
med vem beskrivs mer utförligt i domarna än vad gäller de yngre männen. Det
beskrivs hur de förlorat sin lägenhet eller hur de bor hos andra. En ung kvinnas
boendesituation beskrivs så här i domen:
”Hon bodde först med man som hon känt sedan tidigare men XXX (datum borttaget) blev
hon bostadslös. Hon har bott tillfälligt hos olika kända missbrukare men tillbringat mest tid i
ett rivningshus i XXX (orten borttagen).”(24- årig kvinna)
En kvinna har förlorat sin lägenhet p.g.a. störningar och misskötsamhet. Det beskrivs
utförligt i domen var kvinnan sover, att hon inte lever med sin make och att hon i
stället har umgänge med missbrukande män. I länsrättsdomen beskrivs att kvinnan
för ett vagabonderande liv.
”Hon är gift men har inte levt med maken sedan XXX (datum borttaget). Hon för ett
vagabonderande liv med missbruk och umgänge med missbrukande män. XXX (namn
borttaget) sover ute i parker, i parkeringshus eller i trappuppgångar om hon inte hittar någon
att sova över hos.( Kvinna 34 år)
Gällande en annan kvinna anför socialnämnden att kvinnan vräktes från sin lägenhet
på grund av störande beteende.
”Sedan XXX (datum och år borttaget) är hon bostadslös och har bott hos andra personer med
missbruksproblem.” (Kvinna 26 år)
I domarna vad gäller de yngre männen så beskrivs i ett fall att mannen blivit utslängd
från föräldrahemmet och fått ett stödboende, men annars så fokuseras det mindre på
de yngre männens boende samt utbildning, arbete och relationer.
”Efter att ha blivit utslängd från föräldrahemmet beviljades han ett andrahandskontrakt i
individ och familjenämndens stödboende- ett boende som kräver drogfrihet.” (Man 21 år)
40
En annan ung mans livssituation beskrivs i domen som att han inte har haft någon
längre tids sysselsättning på flera år och boendet beskrivs endast i domen som att han
riskerar att förlora det, inte varför han riskerar att förlora sitt boende. Det beskrivs
inte om han bor med någon eller om det är i ett område med flera missbrukare.
”Han har inte studerat eller haft någon längre tids sysselsättning på flera år. Vidare riskerar
han att förlora sitt boende” (Man 23 år)
Mer utförligt än så beskrivs inte mannens boendesituation eller hans livssituation.
Det framgår även i domen att mannen har en son på två år som han har förlorat
kontakten med. Mer utförligt beskrivs inte heller hans faderskap. I stället för att
redovisa de yngre männens livssituation, så redovisas deras faktiska konsumtion av
droger, vilket är en skillnad från hur kvinnorna beskrivs där boendet, försörjning och
främst relationer beskrivs.
För de äldre männen över 30 år beskrivs boende betydligt mer än för de yngre
männen. Gällande en man som avhysts från sin lägenhet beskrivs i ansökan från
socialnämnden, att han lever i sin husvagn och att han var i så dåligt skick att han
inte lämnat husvagnen på flera veckor.
”Hans sociala struktur har rasat samman och han har suttit ensam i sin husvagn och endast
haft kontakt med sin bror som levererat mat, respektive en vän som levererat alkohol. (…)
Missbruket dominerar hans livsföring och han saknar helt socialt umgänge. Han har tappat
kontakten med sina barn. Han äventyrar sina möjligheter till ett värdigt liv” (Man 56 år)
Trots att missbruket bedöms dominera hans livsföring så döms mannen inte enligt
LVM 4 § b) den sociala indikationen som beskrivs i Proposition 1987/88:147 (s.46).
Detta beroende på att mannen är över 30 år och att han inte anses förstöra sitt liv så
som det menas i propositionen till lagen, där den sociala indikationen är ett sätt att
omhänderta missbrukare innan de nått ett allvarligt missbruk som ”näst intill
omintetgör missbrukarens möjligheter att under lång tid framöver leva ett
människovärdigt liv” (proposition 1987/88:147 s.92). Det är inte ovanligt i domarna
vad gäller de äldre männen över 30 år, att de framställs som ensamma och inte kan
klara sig själva. Men som i domen vad gäller den 56 åriga mannen så dömer
länsrätten enbart efter LVM 4 § 3 a) utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för
allvarlig fara.
41
Hur de yngre männen försörjer sig framkommer inte i domarna jämfört med att de
yngre kvinnorna i flertalet domar beskrivs att de lever på socialbidrag eller att
kvinnan försörjer sig på a-kassa.
”Hon ser ingen anledning till att arbeta eftersom hon uppbär socialbidrag”. (Kvinna 22år)
”I dagsläget har hon inget arbete utan försörjer sig på a-kassa” (Kvinna 24 år)
”Hon ägnar sig åt olaglig verksamhet för att finansiera sitt missbruk och är beroende av
ekonomiskt bistånd för sitt uppehälle” (Kvinna 22 år)
”Sedan hösten XXX (år borttaget) får hon ekonomiskt bistånd” (Kvinna 26 år)
”XXX (namn borttaget) saknar sysselsättning och försörjer sig genom socialbidrag” (Kvinna
28 år)
I domar gällande både yngre män och yngre kvinnor redogörs för deras svårigheter
att påbörja eller avsluta utbildningar vilket kan leda till att de utestängs från
arbetsmarknaden.
”Missbruket har lett till att hon inte kunnat fullfölja eller påbörja planerade studier”
(Kvinna 21 år)
”Står i dagsläget inte till arbetsmarknadens förfogande (…) Arbetslöshet, kriminalitet och
utanförskap är några av de allvarliga konsekvenser som observerats till följd av hennes
accelererande missbruk” (Kvinna 26 år)
”Han har inte studerat eller haft någon längre tids sysselsättning på flera år.” (Man 23 år)
Att utestängas från arbetsmarknaden är också enligt Proposition 1987/88:147 ett skäl
till att kunna gå in tidigare för att kunna bryta ett missbruk för yngre missbrukare
innan de löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv. I en dom framgår att kvinnan har
missbrukat droger sedan tidiga tonåren och att drogerna är det centrala i hennes liv.
”Hon har aldrig kunnat bli delaktig i något ordnat samhällsliv med arbete, studier, bostad,
ordnad försörjning etc.” (Kvinna 21 år)
Bedömningen av socialnämnden gällande denna kvinna är att:
”Missbruket medför även risk för ett kriminellt liv, ohälsa och i slutänden en för tidig död.”
(Kvinna 21 år)
42
De yngre männens vardag beskrivs i domarna där kan man se att domarna beskriver
att männen behöver ”en strukturerad vardag”. ”han lever med onormal dygnsrytm
och sköter inte sin mathållning”. Detta skiljer sig från domar i studien vad gäller
yngre kvinnor där det inte beskrivs alls hur kvinnans vardag ser ut och om hon
vänder på dygnet eller inte. I en av domarna kan man läsa att mannen riskerar att
förlora sin sociala förankring på grund av missbruket:
”Vidare har de sociala konsekvenserna av hans missbruk blivit alltmer påtagliga och han
riskerar att förlora sin sociala förankring”. (Man 21 år)
Intressant är att i flera av ansökningarna från socialnämnderna gällande män äldre
över 30 år så beskrivs att ”hans sociala struktur har rasat samman”, lägenheten
präglad av misär”, ”han kan inte klä på sig själv när han är berusad”.
”Han tappar kontrollen över sin person och sin bostad och kan inte sköta mathållning, hygien
och toalettbestyr” (Man 58 år)
En man har vid tre tillfällen förts till sjukhus för överkonsumtion av alkohol beskrivs
vid de tillfällena ha levt i misär.
”Han har vid dessa tillfällen levt i sådan misär att han varken har klarat att sköta mathållning
eller hygien” (Man 58 år)
En annan man som är ensamstående och bor i egen lägenhet beskrivs i domen att han
inte kan äta själv eller sköta sin hygien och det beskrivs att han under sina perioder
lever i misär.
”… kan inte sköta sin hygien och kan inte äta själv när han är påverkad av alkohol. (…) lever
under sina perioder i misär. (…) Han har vid ett flertal tillfällen hittats på golvet i sin
lägenhet och har då varit ur stånd att ta vara på sig själv” (Man 51 år)
Att leva i misär eller inte kunna sköta sin hygien finns inte beskrivet i domar
gällande yngre män, yngre kvinnor och inte heller bland kvinnor över 30 år.
Gällande de äldre kvinnorna över 30 år så beskrivs de i annorlunda ordalag än de
äldre männen.
”XXX (namnet borttaget) har sedan hon avbrutit sin behandling flyttat runt mellan minst två
olika män vilka själva har missbruksproblematik.” ( Kvinna 49 år)
43
En annan kvinna uppfattas som förvirrad. Socialnämnden menar att ”Missbruket har
lett till att hon lever i en socialt utsatt situation” Lite senare i texten kan vi läsa:
”Hon löper också en uppenbar risk att förstöra sitt liv då hon lever i en socialt mycket utsatt
miljö” (Kvinna 49 år)
Inte någonstans i domen går det att utläsa i vilken miljö kvinnan lever i. Det som
framgår är att kvinnan uppgett att hon dricker ca en halvliter sprit per dag och några
öl. Länsrätten beslutar att kvinnan utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig
fara LVM 4 § 3 a) och går inte på socialnämndens ansökan om både a) och b) som är
den sociala indikationen
7.2.2
Relationer & barn
Det finns skillnader i hur kvinnor och män beskrivs i domarna och tydligt
framkommer att kvinnornas relationer med män, barn eller andra anhöriga redovisas
i domarna medan i männens domar framgår det inte om de umgås med missbrukare
eller har relationer till andra kvinnor, och detta är specifikt framträdande bland de
yngre männen. De äldre männen beskrivs som ensamstående och det framkommer en
bild av den äldre missbrukande mannen som ensam och utan socialt kontaktnät. De
äldre kvinnornas relationer till män eller missbrukare beskrivs i flera domar
”Hon har flyttat runt mellan minst två olika män vilka själva har missbruksproblem”
(Kvinna 49 år)
Ordet prostitution finner jag inte i några av domarna även om kvinnors relationer
med män redovisas i domarna. Inte heller används ordet sexuellt utnyttjande även om
ordet utnyttjad används. En kvinna, som har en destruktiv relation med en man som
är missbrukare, bedöms som aningslös och blir därför utnyttjad. I domen beskrivs att
hon inte förstår allvaret i det egna beteendet trots att det är mannen som utnyttjar
henne.
”Hon lever i ett destruktivt förhållande med en man som är missbrukare och behandlar henne
både psykiskt och fysiskt illa. Av utlåtande från psykolog framgår att hon behöver hon en
strukturerad vardag. Hon bedöms vidare som aningslös och blir därför utnyttjad. Hon kan
inte se samband mellan orsak och verkan och förstår inte allvaret med det egna beteendet.”
(Kvinna 27 år)
Den 27-åriga kvinnans beteende beskrivs utförligt i domen men hennes
drogmissbruk går det inte att avgöra intensiteten på då kvinnan inte har infunnit sig
44
på drogtester. Enligt domen har hon själv uppgett att det rör sig om daglig
användning. I domen framgår att hon medicinerar med antidepressiva läkemedel och
mot oro och sömnbesvär men att hon inte tar dem regelbundet. Hon använder mindre
alkohol uppger kvinnan men hon injicerar i stället amfetamin. Men i vilken
utsträckning finns inga bevis för. Här kan man se att det är kvinnans beteende som
domen fokuserar på. Länsrätten anser att kvinnan har ett långvarigt missbruk av
narkotika och att hon löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv (LVM 4 § 3b).
I en annan ansökan av en socialnämnd som ligger till grund för LVM domen kan
man läsa att socialnämnden yttrar att kvinnan ambulerat mellan den psykiatriska
kliniken, hemmet och olika män.
”Hon har ambulerat mellan olika män, psykiatriska kliniken och hemmet”. ( Kvinna 47 år)
Detta gäller en 47 årig kvinna som dömdes till vård enl. LVM 4§ 3 a) och b). Flera
kvinnor beskrivs som vagabonderande och det fokuseras på hur de lever, om de
flyttar runt mellan olika män mer än på hur mycket de missbrukar. Även kvinnornas
relationer eller umgänge med andra som missbrukar beskrivs i domarna. Detta
förekommer inte i domar gällande de yngre männen. I en dom gällande en 22 årig
kvinna kan man läsa om kvinnans nätverk:
”Hennes nätverk i XXX (borttagen ort) förekommer endast personer som använder droger
och hon kan inte sätta gränser gentemot sitt val av umgänge.”( Kvinna 22 år)
Val av umgänge beskrivs inte i männens domar och deras relationer till de närmast
anhöriga beskrivs som konfliktfyllda de gånger de överhuvudtaget nämns. I ett fall
beskrivs att mannen som: ”tappat kontakten med sin 2 åriga son och flera
konfliktfyllda relationer till sina närmast anhöriga.” Men det beskrivs inte om det är
en kvinna eller hans föräldrar det rör sig om. Det talas inte heller om ifall männen
umgås i missbrukarkretsar så som det beskrivs att kvinnorna gör där man på flera
ställen kan läsa att hon umgås med äldre missbrukare, bor i ett område med många
missbrukare till exempel.
”Hon började dricka alkohol i 14- årsåldern och började umgås med äldre missbrukare. (…)
Hon umgås uteslutande med personer som också missbrukar droger och där det förekommer
kriminalitet.” (Kvinna 21 år)
”Hon har bott med andra personer med missbruksproblem”( Kvinna 26 år)
45
”Hon umgås i kända missbrukarkretsar och har blivit misshandlad av andra missbrukare”
(Kvinna 28 år)
Socialnämnden anför i sin utredning gällande en 22 årig kvinna att hon inte har några
fungerande sociala kontakter utan bara umgås med missbrukare. Länsrätten bedömer
också att kvinnan saknar normala sociala relationer.
”XXX (namn borttaget) har inga fungerande sociala kontakter utan umgås med missbrukare.
Hon har endast sporadisk kontakt med familj/släkt förutom med modern som hon träffar
regelbundet” (Kvinna22 år)
Kvinnan anför att hon har varit drogfri i tre månader. Länsrätten anser att kvinnan
fortfarande får anses ha ett fortgående missbruk av narkotika. Kvinnan anses löpa en
uppenbar risk att förstöra sitt liv och länsrätten beslutar att hon skall beredas vård
med stöd av 4 § första stycket 1,2 och 3 b)LVM.
I en dom kan vi läsa två olika meningar som syftar på kvinnans umgänge med
missbrukare och missbrukande män. I samma dom framgår att kvinnan är gift men
inte har levt med sin man sedan året innan domen.
”Hon har inget socialt fungerande umgänge utan umgås i missbrukarkretsar och har inte
heller kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. (…) Hon lever ett vagabonderande liv med
missbruk och i umgänge med missbrukande män” (Kvinna 34 år)
Beskrivningar av relationer finner man även vad gäller yngre kvinnor under 30 år.
Här återfinns beskrivningar om destruktiva förhållanden eller umgänge med män
eller manliga bekanta.
”Hon tenderar att hamna i destruktiva relationer med män och det finns en överhängande risk
för våldssituationer.”(Kvinna 23 år)
Även i en annan dom kan vi läsa om kvinnans manlig bekanta och hur hon utnyttjas
ekonomiskt och även misshandlas.
”Hon har avvikit från sin lägenhet och i stället bott hos manliga bekanta i XXX (ort
borttaget) och XXX (ort borttaget). Där har hon missbrukat alkohol och det har även
förekommit att hon har misshandlats. Hon låter sig utnyttjas ekonomiskt och då det sällan
finns mat hos dessa män går det långa perioder utan att hon äter” (Kvinna 38 år)
46
Vad gäller om barn förekommer i domarna så beskrivs en man ha ”störda relationer
till sin son” (Man 25 år). Det förklaras inte om han bor med sonen eller om han över
huvud taget har någon kontakt med sitt barn. Endast två barn nämns i domarna vad
gäller de yngre manliga missbrukarna. En annan man, 23 år, beskrivs ha förlorat
kontakten med sin son men inte heller denna mans relation med sin son beskrivs
ytterligare i domen.
”Han har förlorat kontakten med sin tvååriga son och han har också konfliktfyllda relationer
till sina närmaste anhöriga.” (Man 23 år)
Vad gäller de äldre männen över 30 år så beskrivs barn i några fall. En mans
alkoholkonsumtion beskrivs som ha lett till försämrade relationer och förlorad
kontakt med sin sociala förankring.
”XXX (namn borttaget) alkoholkonsumtion har lett till allvarliga hälsoproblem, oförmåga att
klara sitt arbete samt försämrade relationer (…) han riskerar att förlora kontakten med sin
son, sitt arbete och sin sociala förankring.” (Man 47 år)
Det är inte ovanligt att de äldre männen beskrivs som ensamstående och utan socialt
kontaktnät. Vilket är en skillnad mot hur de yngre männen beskrivs där det inte
framkommer vilka relationer de har och med vem i samma utsträckning. I en annan
dom gällande en man över 30 år beskrivs han i domen genom socialnämndens
ansökan:
”Genom missbruket förstör XXX (namn borttaget) sitt eget och familjens liv.”(Man 38 år)
Men länsrätten gör, trots att mannen har både sambo, barn och arbete, bedömningen
att:
”det har inte visats att XXX (namn borttaget) till följd av missbruket löper en uppenbar risk
att förstöra sitt liv i den mening som avses i 4 § LVM.” (Man 38 år)
I några av de yngre kvinnornas domar framkommer det att de har barn. Totalt är det
4 olika mammor och barn som beskrivs i domarna vad gäller de yngre kvinnorna
under 30 år. Det beskrivs att barnen har omhändertagits eller blivit frivilligplacerade.
”Missbruket har inneburit att hennes tvååriga son har blivit placerad i familjehem hos hennes
syster. Sonens placering har kommit till stånd på frivillig väg.”(Kvinna 23 år)
47
”Hennes son född XXX (borttaget datum)bor hos sin far sedan påsken XXX (borttaget
datum) eftersom hennes missbruk då blev så omfattande att sonen inte kunde bo kvar hos
henne” (Kvinna 24 år)
En mamma på 24 år kan tänka sig en mamma-barn behandling på behandlingshem
men barnets pappa motsätter sig detta.
”I februari XXX (år borttaget) föddes hennes dotter XXX (namn borttaget). XXX (namn
borttaget) var fri från droger cirka en månad innan XXX (namn borttaget) föddes. I juli
började hon åter att missbruka och missbruket har sedan dess accelererat. (Kvinna 24 år)
Mer beskrivs inte dottern i domen och det framgår inte om hon har vårdnad om sitt
barn eller om barnet är placerat hos pappan. En annan ung på kvinna 23 år har en
treårig dotter som vårdas främst på grund av mammans missbruk enligt lagen med
särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Varken de yngre männen eller de yngre kvinnorna som missbrukar och har barn
verkar ha något uttalat umgänge med sina barn. Föräldraskapet eller umgänget med
barnen är inget som beskrivs utförligt i domarna
I en av de äldre kvinnornas dom beskrivs i stället utförligt hennes relationer och
avsaknad av barn:
”XXX (namn borttaget) bor i en egen lägenhet i XXX (ort borttaget) Hon är ogift och saknar
barn. Hon har en mamma och en moster i XXX (ort borttaget). Till dessa åker hon då och då
när hon behöver vila upp sig.”(Kvinna 46 år)
7.2.3
Kriminalitet & våld
De yngre männen framställs som mer våldsamma där det beskrivs hot mot familj,
kriminalitet eller att mannen är hotad av andra missbrukare. Om det nämns våld i
domar gällande kvinnor så är det våld mot kvinnan av en man. Det beskrivs inte våld
av kvinnan mot annan person i kvinnornas domar. Detta visas även i Schlytters
(1999) studie där ingen av flickorna omnämns ha misshandlat någon annan, medan i
åtta fall så har pojken misshandlat flickvän, familj, socialarbetare eller annan i
berusat tillstånd.
En kvinna där advokaten framför i länsrätten att kvinnans varit utsatt för
kvinnofridskränkning anför i rätten att:
48
”det senaste året varit kaotiskt. XXX`s (namn borttaget) man har dömts för grov
kvinnofridskränkning och kvinnofridskränkning.”( Kvinna 34 år)
I domen framgår att kvinnan inte har levt med maken sedan året innan.
Socialnämnden beskriver inte mer utförligt om kvinnans man eller domen för grov
kvinnofridskränkning. Hennes umgänge med andra män beskrivs dock.
Det finns även kvinnor som beskrivs i termer av kriminalitet och våld. En kvinna 23
år beskrivs som att:
”Hon tenderar att hamna i destruktiva relationer till män och det finns en överhängande risk
för våldssituationer.(…) Hon har försörjt sitt missbruk genom bland annat bedrägerier och
försäljning av narkotika. Hennes kriminalitet har eskalerat och senast ådömdes hon till åtta
månaders fängelse. (Kvinna 23 år)
En annan ung kvinna beskrivs i domen att hon finansierat sitt missbruk genom
kriminalitet och att hon känt sig hotad.
”XXX (namnet borttaget) har vid flertal gånger uppgett att hon finansierar sitt missbruk
genom kriminalitet. Hon har även förklarat att hon känt sig hotad av olika människor till
följd av missbruket.”(Kvinna 22 år)
Även intressant att notera är att denna kvinna beskrivs av socialnämnden som att:
”Hon har inte levt under några ordnade levnadsförhållanden under de senaste 10 åren. Det
har varit korta boenden och sedan flytt, om och om igen. Hon har inte haft några nära,
långvariga och personliga relationer till någon i sitt liv.”(Kvinna 22 år)
Då kvinnan för 10 år sedan endast var 12 år gammal så kan man ställa sig frågan
vems ansvar det är att hon inte har haft stadigvarande boenden eller relationer sedan
hon var barn?
En kvinna, 24 år, som har ett injektionsmissbruk av heroin är dömd för olovlig
körning, rattfylleri och upprepade narkotikabrott. Men våld, hot och kriminalitet
nämns sällan i domar gällande de yngre kvinnorna. Männen beskrivs oftare i termer
av kriminalitet eller våld. En av männen som är 21 år beskrivs i domen:
”XXX (namnet borttaget) har tidigare under narkotikapåverkan hotat sin familj samt
misshandlat sin styvpappa. Han har haft svårt att acceptera föräldrarnas skilsmässa och har
agerat utåt med bl.a. våld, hot och narkotikaanvändning för att visa sin frustration och för att
bli sedd”(Man 21 år)
49
Socialnämnden antar i sin ansökan att mannen vill ”bli sedd” och för att ”visa sin
frustration”. Samma man har dömts för narkotikabrott till övervakning med
föreskrifter. Han är även polisanmäld för olika brott.
I en dom av en 21- årig man kan vi läsa att mannens brottslighet är förknippad med
narkotika. Det beskrivs även att han har stora skulder och känner sig jagad av vissa
personer och att han vid tre tillfällen har omhändertagits av polis misstänkt för
narkotikabrott.
”Den brottslighet som XXX (borttaget namn) gjort sig skyldig till de senaste åren är
förknippade med narkotika.”( Man 21 år)
Sammanfattningsvis visar studien att män utsätter andra för våld men blir också
hotade eller känner sig jagade av andra. Kvinnor utsätts för våld av män, men utsätter
inte andra för våld. Den kriminalitet som främst beskrivs i domarna är
narkotikarelaterad och det förekommer kriminalitet i både de yngre männen och
kvinnornas domar men mer framträdande i männens domar.
7.2.4
Missbruk
Intressant är att LOB Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer
förekommer i flera av männens domar. I endast ett fall bland de yngre kvinnorna
förekom omhändertagande enligt LOB. En man har tagits enligt LOB 23 gånger utan
att tvångsvård enligt LVM har blivit aktuellt.
”Han omhändertogs under våren 2006 vid 23 tillfällen enligt lagen (1976:511) om berusade
personer. Socialtjänsten inledde i december 2006 en utredning om vård enligt LVM” (Man
52 år)
Den enda kvinna som omhändertagits enligt LOB har omhändertagits två gånger
med ett års mellanrum. Hennes alkoholmissbruk beskrivs som ett:
”mångårigt omfattande missbruk av alkohol som har accelererat de senaste åren. Hon dricker
alkohol så gott som dagligen och har när socialtjänsten har träffat henne dagtid varit berusad.
(…) Socialtjänsten har under hösten 2007 uppmärksammat tecken på att XXX (namnet
borttaget) uppträtt drogpåverkad.” ( Kvinna 28 år)
Hon har vid ett tillfälle testats positiv på amfetamin men länsrätten fastställer att det
”däremot inte framkommit att hon har ett fortgående missbruk av narkotika”. Här gör
50
länsrätten en annan bedömning än socialtjänsten. Kvinnan döms däremot till vård på
samtliga punkter enligt LVM 4 § första stycket 1,2 och 3 a-c.
Jag har mer fokuserat på domarna vad gäller de yngre männen och kvinnorna under
30 år och finner vissa skillnader. Missbruket beskrivs till exempel bland de yngre
männen mer detaljerat än hos kvinnorna. Kvinnornas missbruk beskrivs som ”dagligt
missbruk”, ”injektionsmissbruk” och ofta beskrivs endast en drog, medan männens
missbruk beskrivs mer i detalj. Det beskrivs oftare flera olika droger i männens fall
vilket tyder på att männen oftare har ett blandmissbruk.
”I princip allt injektionsmissbruk samt daglig eller så gott som dagligt missbruk,
oberoende av intagningssätt och medel, är att betrakta som fortgående
missbruk.” (Regeringen 1982)
En 21-årig man har ett kraftigt blandmissbruk. I domen redovisas bruk av hasch,
cannabis, ecstasy, amfetamin, samt skunk (blandning av hasch och lösningsmedel).
Det beskrivs även att mannen har injicerat både amfetamin och kokain. Han har
testats positivt på bensodiazepiner och THC samt att modern funnit föremål i hans
rum som tyder på injicering av droger och hon uppger att hans beteende har
förändrats och situationen i hemmet har förvärrats.
En annan man under 30 år beskrivs ha utvecklat ett avancerat drogmissbruk där hans
blandmissbruk beskrivs. Det är en utförlig beskrivning av mannens missbruk av olika
preparat.
”sedan 13 års ålder utvecklat ett avancerat drogmissbruk av alkohol, hasch, amfetamin,
ecstasy och kokain. Sedan augusti 2005 har han i huvudsak missbrukat rökheroin men han
missbrukar för närvarande injektionsheroin.”(Man 30 år)
I en dom beskrivs att droganvändandet för kvinnan har inneburit att hon överdoserat
narkotika. Men i domen framgår inte vilken slags narkotika, inte heller hur mycket. I
läkarutlåtandet framgår att hon inkommit medvetslös efter intag av heroin samt att
hon tidigare behandlats med subutex11, men mer utförligt beskrivs inte hennes
droganvändning. Det beskrivs även att hon riskerar att utsätta sig för smitta.
”Hon riskerar att utsätta sig för smitta och andra infektioner till följd av missbruket” (Kvinna
33 år)
11
substitutionspreparat vid opiatberoende
51
En kvinna, som har amfetamin och bensodiazepiner som huvuddroger, beskrivs i
domen att hon lever i ett destruktivt beteende.
”Hon har fallit tillbaka i samma mönster som tidigare. Hon lever i ett destruktivt beteende.
Hon säger att hon söker ”lugnet i drogen”. Hon har svårigheter att se allvaret i sin situation”
(Kvinna 22 år).
Det framgår inte i domen hur mycket droger hon använder, inga drogtester redovisas,
endast att kvinnan vid en del tillfällen injicerat amfetamin beskrivs. IFO (Individ och
familjeomsorgsnämnden) beskriver i den muntliga förhandlingen att kvinnan, då hon
bara är 22 år, borde med beaktande av hennes ålder:
”ha förutsättningar för att med rätt stöttning kunna skapa sig ett värdigare liv” (Kvinna 22 år)
Dessa utdrag ur LVM-domarna visar att i domarna redovisas inte kvinnornas
drogmissbruk utan mer vad det lett till, som att utsätta sig för smitta, destruktivt
beteende och att kvinnan inte ser allvaret i sin situation.
Men även i domar gällande män kan vi se exempel på vad missbruket leder till, som i
en dom där vi kan läsa att mannen på grund av sitt missbruk, där heroin är
hudvuddrogen, har lett till beteendestörningar och psykiska störningar och att han till
följd av missbruket har en ökad risk för bland annat kriminalitet.
”Hans huvuddrog är heroin, vilket han injicerar. Till följd av sitt missbruk har han ådragit sig
hepatit C samt beteendestörningar och psykiska störningar. XXX (namnet struket) har enligt
läkarutlåtande tagit flera överdoser och vid ett tillfälle gjort suicidförsök via en överdos. (…)
Drogen är i dagsläget det centrala och till följd av missbruket finns kraftig ökad risk för
kriminalitet, ohälsa och för tidig död. Han är till följd av missbruket på väg att hamna i ett
socialt utanförskap där han riskerar att permanent slås ut från arbetsmarknaden.” (27 årig
man)
Trots detta, som är domskälet, döms denna 27-åriga man till vård enligt LVM 4§ 3 a,
trots att socialnämnden ansökt om 3 a-b och mannen döms inte till vård enligt den
sociala indikationen.
I en annan mans dom kan vi läsa att han har använt olika droger sedan han var 14 år,
som amfetamin, cannabis och opiater. Han har sedan 20 års ålder regelbundet använt
flera olika droger per dag. Han har även börjar injicera droger. Mannen har även
blivit dömd för narkotikabrott och egendomsbrott. I domen beskrivs att:
52
”Missbruket av droger har medfört att han helt har tappat fotfästet i tillvaron.(…) Till och
från har han blivit hotad av andra missbrukare”( Man 25 år)
Även i de domar jag har studerat vad gäller de äldre männen över 30 år så beskrivs
framförallt alkoholmissbruket detaljerat. I flera domar kan man läsa att personen har
blåst ett visst antal promille i alkometer. I en dom framgår att mannen vid hembesök
vid tre olika tillfällen under tre dagar blåste i alkometer 3,37 promille, 2,39 promille
respektive 2,88 promille. En annan man, 48 år, hade vid hembesök av sjuksköterska
från Alkoholpoliklinik 2.38 promille i blodet. Mannen hade druckit i en veckas tid
då ”han berättade att han hade haft syn- och hörselhallucinationer” (Man 48 år)
Även de äldre kvinnorna över 30 år beskrivs i termer av promille, blandmissbruk,
abstinens och delirium. Deras missbruk presenteras mer utförligt än i domarna vad
gäller yngre kvinnor. Det beskrivs skador orsakade av missbruket som hepatit C,
leverskador och bristande fysisk hälsa. Framförallt gäller det kvinnor med
alkoholmissbruk där det i en dom beskrivs att kvinnan kom in till sjukhus i samband
med kramp.
”Hon hade då mer än fyra promille alkohol i blodet” (Kvinna 45 år)
En kvinna som missbrukar alkohol och samtidigt lider av psykisk sjukdom beskrivs
ha en hög promillehalt.
”För närvarande dricker hon mest vin. Hon har själv uppgett att det kan bli upp till fyra liter
per dygn. Promillehalten har under utredningstiden varit hög, högsta uppmätta
blodalkoholhalten var 3,4 promille och då var hon vaken, dagsorienterd och uppe och gick”
(Kvinna 34 år)
En annan kvinnas missbruk och narkotikabrott beskrivs utförligt i domen, även att
kvinnans mamma hittat kanyl i hennes rum samt att polisen beslagtagit sprutor
beskrivs. Kvinnan som omhändertagits i samband med en festival hade
då ”blodsprängda ögon och var drogpåverkad”.
”Hon har erbjudits urinprovstagning men vid de flesta tillfällen inte kommit. De gånger hon
kommit har många av testerna varit positiva. Hon har dömts sju gånger bl.a. för
narkotikabrott och narkotikasmuggling.” (Kvinna 25 år)
53
Sammanfattningsvis förekommer LOB Lag (1976:511) om omhändertagande om
berusade personer mycket sällan i kvinnornas fall. Det framkommer i domarna att
hos äldre kvinnor och män är alkohol den dominerade drogen medan i de yngre
kvinnorna och männens fall så förekommer narkotika i mycket högre utsträckning.
Missbruket beskrivs i både männen och kvinnornas fall och det är stora skillnader i
domarna både för männen och för kvinnorna hur missbruket beskrivs, om det bara
beskrivs som injektionsmissbruk eller dagligt missbruk, som i flera fall hos de yngre
kvinnorna, eller om drogtester, gram/dag och promillehalter i blodet redovisas. Men
det beskrivs mer utförligt i männens domar vilken typ av preparat det gäller, där
blandmissbruk också tenderar att förekomma i fler fall hos de yngre männen där
många olika droger redovisas. Framförallt visas en bild av heroinmissbrukare i
Kronobergs län, vilket också visas i statistiken där sex av tio kvinnor under 30 år
använder heroin och resterande kvinnor använder amfetamin. Samtliga av de fyra
omhändertagna männen under 30 år i Kronoberg använder heroin. Endast en dom
från Jönköpings länsrätt beskriver heroinmissbruk men ingen dom i Kalmar länsrätt
under 2007.
54
8
GENUSTEORETISK ANALYS
Jag har fokuserat på hur kvinnorna respektive männen beskrivs i domarna, om det är
missbruket som domen fokuserar på eller om det är andra delar som livsföringen. Jag
försöker att identifiera mekanismer av vad som är kvinnligt och manligt utifrån
kulturellt uppsatta normer. Detta kopplar jag till begrepp enligt teorier och tidigare
forskning och kommer i detta kapitel att presenteras ur ett genusperspektiv. Jag
kommer i min analys använda mig av genusteori för att beskriva hur män och
kvinnor beskrivs i domarna, förklara varför de finns skillnader, de villkor som män
och kvinnor lever efter och att i analysen, med hjälp av teorin och tidigare forskning,
tolka på vilket sätt man kan förstå förklaringarna av könsskillnader.
8.1
Förståelse av olika livssituationer
Att boendet inte beskrivs mer i männens fall kan bero på att hem och boende enligt
traditionella normer är kvinnans ansvar och att det ses som naturligt kopplat till
kvinnans kön (Bourdieu 1999). Även Kullberg (1994) beskriver att socialsekreterare
tillskriver hem och barnen som kvinnans ansvar, och mannens ansvar är
förvärvsarbete, där mannen åläggs ansvaret för att inte kunna försörja sig medan
kvinnan mer ses som ett offer då hon inte kan försörja sig. Detta påverkar de
isärhållande principer som skapar genusstrukturer och reproducerar den syn vi har på
män och kvinnor. Det kan påverka att socialsekreterare beskriver boendet mer
ingående för kvinnor eller deras brist på eget boende som då gör att de strider mot
normen som kvinna, som ”hustru, fru, jungfru” (Hirdman 2001), vilka enligt genus
kopplas till hem och boende.
Att uppbära socialbidrag eller leva på a-kassa är inte ett rekvisit för ett
omhändertagande enligt LVM, men mitt resultat visar att i domarna tas det upp för
att visa att både missbrukande kvinnor och män står utanför arbetsmarknaden, vilket
kan vara ett skäl till att gå in tidigare och bryta ett missbruk innan det har skadat
någons hälsa (Prop. 1987/88:147). Det som är märkligt är att det inte fokuseras på
det i samma grad hos männen. Enligt Kullberg (1994) var just männens
förvärvsarbete i fokus när han studerade hur socialsekreterare bemöter klienter som
söker ekonomiskt bistånd. Kullberg (1994) menar att männen förväntas ta större
ansvar för sin försörjning, och ses som mer ansvariga för den situation de har hamnat
55
i då de söker ekonomiskt bistånd jämfört med att kvinnorna sågs som mer drabbade
och det var mer accepterat att de levde på bidrag. Det beskrivs i framförallt de yngre
kvinnornas domar hur de får sin försörjning medan att de yngre männens försörjning
nästan inte berörs. Dock framgår det i studien av domarna att den försörjning kvinnor
oftast får är försörjningsstöd eller att hon står utanför arbetsmarknaden.
Det förekommer knappt alls beskrivningar i domarna hur männen försörjer sig. I
Kullbergs (1994) studie ses det av socialtjänsten som mer accepterat att kvinnor lever
på bidrag. Det skulle kunna vara en rest som är kvar sedan genussystemet beskrev att
kvinnan skulle försörjas av mannen och det tolkar jag som att i vårt genussystem är
det accepterat att arbeta mindre för kvinnor som har barn samt att försörjas av bidrag.
Detta kan bland annat bero på att barnbidraget sedan starten har utbetalats till
mammans konto12. Det kan leda till att det ses som mer accepterat för kvinnor att
leva på bidrag. Men varför beskrivs inte männens försörjning i domarna? En
förklaring kan vara att även den missbrukande mannen skiljer sig från normen hur
mannen skall vara. Den missbrukande mannen ses inte som en riktig man och därför
ställs inte samma krav på honom som på de män som Kullberg (1994) studerade som
sökte försörjningsstöd. Det kan vara så att inte bara den missbrukande kvinnan
särskiljs från kvinnor som inte missbrukar, utan även att den missbrukande mannen
särskiljs männen som inte missbrukar.
I både de yngre männens och kvinnornas domar framgår att de har svårt att påbörja
eller avsluta studier. Att de yngre missbrukarna hamnar utanför möjligheter till
arbete och försörjning påverkar säkert att socialtjänsten uppmärksammar ett
missbruk tidigare, enligt den sociala indikationen, innan den missbrukande löper en
uppenbar risk att förstöra sitt liv. Kullberg (1994 s.40) menar att det finns kvinnor
som på grund av dåligt självförtroende eller dålig självtillit inte vågar satsa på
förvärvsarbete eller utbildning bland de klienter han har studerat som söker
ekonomiskt bistånd. Detta kan säkert även gälla män och påverkar att unga
missbrukare har svårt att påbörja eller avsluta en utbildning. Att unga missbrukare
12
Barnbidraget kan numera betalas ut till pappans konto efter en ansökan om det till
försäkringskassan. Om föräldrarna inte väljer betalas barnbidraget ut till mamman. Försäkringskassan
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/foralder/barnbidrag/
56
utestängs från arbetsmarknaden på grund av avhopp från utbildningen är inte bundet
till deras biologiska kön och jag finner inte heller någon större skillnad i hur de
beskrivs i domarna.
Det beskrivs i domarna hur kvinnan bor och med vilka kvinnan umgås och det
förtydligas i domen att det är med män, manliga bekanta eller manliga missbrukare.
De äldre männen framstår som ensamma vilket styrks av Socialstyrelsens
undersökning (2004), och det framgår även att deras missbruk leder till att de lever i
misär och inte kan ta hand om sig själva. Att männen beskrivs leva i social misär,
inte kunna sköta hygien och mathållning och att mannen riskerar att förlora sin
sociala förankring, kan ses jämfört med Bourdieus teori (1999), normen om mannen
som den dominerande, han som skall kunna ta ansvar för familj och försörjning, men
nu så bryter han mot normen och tar inte längre det ansvar han enligt kulturen13 bör
ta, enligt de idéer och föreställningar som finns om män och manlighet. Anledningen
till att männen beskrivs i dessa ordalag som misär, i LVM-domarna, och att inte
kunna sköta sin hygien, kan vara att de i första hand är alkoholmissbrukare och har
varit det under lång tid och att missbruket påverkat dem så att de inte längre kan ta
vara på sig själva. Enligt samhälleliga normer bör en man klara av att ta hand om sig
själv, mannen är också överhuvudet i familjen, familjefadern, vilket kan påverka
synen på mannen då han strider mot normen man då han inte längre kan ta vara på
sig själv.
Det beskrivs även att en man på 56 år äventyrar möjligheten till ett ”värdigt liv”,
vilket är normativt och kan ge en bild av att socialnämnden inte ser det som ett
värdigt liv att tappa sitt sociala umgänge, att bo ensam eller att den sociala strukturen
rasar på grund av missbruket. Men trots detta så döms han inte enligt vad proposition
1987/88:147 menar med ”näst intill omintetgör missbrukarens möjligheter att under
lång tid framöver leva ett människovärdigt liv”. Denna 56-åriga man döms av
länsrätten enligt ”LVM 4 § 3 a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig
fara” (SFS). Jämförelsevis kan man se att en ung kvinna, 22 år, som beskrivs ha ett
destruktivt beteende beskrivs ha ”möjligheter att med rätt stöttning att skapa sig ett
13
Kulturen är enligt Kulick (1987) och antropologin ett system av idéer och föreställningar som
påverkar hur vi agerar och tänker.
57
värdigt liv på grund av sin ålder”. Denna kvinna döms enligt den sociala indikationen
enligt LVM 4 § 3 b).
Den faktiska livssituationen är troligen olika för männen och kvinnorna beroende på
genus och det är troligt att det påverkar hur de beskrivs i domarna och hur
socialsekreterarna bedömer dem. Det visas i studien att de äldre männen beskrivs
leva i misär vilket inte beskrivs i några av kvinnornas domar. Men även de yngre
männen beskrivs vända på dygnet och inte sköta sin mathållning vilket också kan
vara ett tecken på olika genussystem, där en förklaring kan vara att kvinnorna
kopplas till hem och hushåll beroende på traditioner och kulturen. Samtidigt kan det
vara ett tecken på att männen har ett allvarligare missbruk där de inte har förmågan
att sköta mathållning och hygien. Kvinnorna å andra sidan beskrivs som utsatta
vilket de kan vara i sitt missbruk beroende på sexuellt utnyttjande och våld mot
kvinnorna. Men det visas dessutom i tidigare forskning (Socialstyrelsen 2004) att i
praktiken utgår man från att kvinnor har större behov av vård, vilket kan leda till att
kvinnorna anses mer utsatta än männen, vilket leder till att kvinnorna också beskrivs
så i domarna. Även i SoRAD rapport (Palm 2003) beskrivs att 43 % av de anställda
inom socialtjänsten anser att kvinnor bör prioriteras jämfört med att bara 6 % som
anser att männen bör prioriteras. Att det som Palm (2007) beskriver faktiskt finns
större skillnader inom de biologiska könen än mellan dem, men att det inte
uppmärksammas, kan leda till att både män och kvinnor inte får den vård de behöver
och att de inte heller döms så könsneutralt som lagen är skriven .
8.2
Relationer i fokus
Fokus ligger på kvinnans kontakter med olika män och hur de bor och sover och på
det umgänge med missbrukare som kvinnan har. Liknande kan vi se i Schlytters
studie (1999) där hon i sin undersökning kom fram till att umgänge med missbrukare
bedömdes vara ett argument för att flickor skulle placeras enligt LVU utanför
hemmet. Flickornas umgänge finns också med som argument för hennes missbruk.
Även kvinnornas beteende beskrivs i domarna och det stöds också av Schlytters
studie (1999) där hon kommer fram till att det mer fokuseras på flickors beteende i
LVU-domarna. Flickornas sexuella handlingar uppmärksammas vilket det inte gör
hos pojkarna i studien. Samtidigt menar Schlytter (1999 s.127), att flickor oftare blir
sexuellt utnyttjade och att de som en följd av missbruket blir utnyttjade och att det
58
handlar om prostitution eller prostitutionsliknande verksamhet. Umgänge med
kvinnor eller utnyttjande beskrivs inte alls i männens domar.
Beskrivning i domarna av kvinnors relationer med män och beskrivning av
destruktiva relationer stöds också av Schlytter (2000), som beskriver att flickors
sexualitet uppmärksammas på ett helt annat sätt än männens, samt att flickorna i
hennes studie till exempel umgås med äldre män, vilket inte ses som respektabelt i
vårt samhälle enligt normer. Det syns även i domarna vad gäller de yngre kvinnorna
där det beskrivs att de umgås med äldre missbrukande män. Även Bourdieu (1999
s.49) beskriver att den manliga dominansen visar sig genom att kvinnor väljer äldre
män vilket också visar på den sexuella hierarkin. Bourdieu beskriver att kvinnor som
väljer äldre män finns i kategorier av yrken, där ”äktenskapet är kvinnornas främsta
sätt att skapa sig en position” (Bourdieu 1999 s.50). Detta kan vara ett skäl till att de
yngre kvinnorna väljer en äldre man, det enda sättet de kan skapa sig en position i
den värld, det habitus de lever. Det är ett sätt att, i det habitus de verkar, skaffa sig en
position, men är också är paradoxalt en effekt av vad Bourdieu (1999 s.51) menar
med det symboliska våldet ”(etniskt, genus-, kulturellt, språkligt etc.)” och leder till
den manliga dominansen, vilket i kvinnornas fall i flera domar leder till dåliga
relationer och till våld mot kvinnorna.
Promiskuitet och vagabondage ses som ett skäl att placera flickor utanför hemmet,
menar Ullmanen och Andersson (2003). Att använda ord som vagabonderande kan
tyda på att beslutsfattare som länsrätten och utredare som socialsekreterare ser
kvinnors frihet och sexualitet som brott mot traditionella normer liknande det som
Ullmanen och Andersson (2003) anför.
”Ålderdomliga ord som promiskuitet och vagabondage förekommer än idag i
litteraturen som skäl till att flickor placeras utanför hemmet. Valet av sådana ord
ger intrycket av mycket traditionella normer om flickors frihet och sexualitet.”
(Ullmanen & Andersson 2003 s.69)
Det är troligt att det finns en faktisk skillnad i männens och kvinnornas
levnadssituation som gör att kvinnornas relationer står mer i fokus och att kvinnor är
mer utsatta i sitt missbruk bland annat på grund av sexuell utsatthet. Detta skall inte
glömmas och kan vara en orsak till att kvinnornas relationer till män står i fokus.
Men samtidigt visar tidigare forskning att männens sexualitet inte problematiseras
59
(Schlytter
1999,
2000,
Johansson
2005).
Schlytter
(1999)
menar
att
rättstillämpningen inte är könsneutral i LVU-mål. Det visas även i denna studie att i
praktiken beskrivs männen och kvinnorna olika även om lagen är könsneutral.
Kvinnorna beskrivs som vagabonderande och det fokuseras på hur de lever, om de
flyttar runt mellan olika män, mer än på hur mycket de missbrukar. Analysen stöds
av tidigare forskning där bl.a. Schlytter (1999, 2000) menar att flickor särskiljs då det
mer fokuseras på vad de gör än på vad de konsumerar. Även SoRAD rapport 2003
(Palm 2003) visar på att kvinnor ses som sårbara och att de skiljer sig från normen
och Mattsson (2005) menar att det görs en särskillnad mellan kvinnor som
missbrukar och andra kvinnor, men även mellan missbrukande kvinnor och
missbrukande män.
Att en kvinna i en av domarna beskrivs att hon inte kan sätta gränser mot sitt val av
umgänge betyder inte att umgänget är av sexuell karaktär. Men det är ändå intressant
då Schlytter (1999, 2000) menar att kvinnor ses som dem som skall sätta gränser för
männens sexualitet. Det är kvinnans ansvar att inte ha sex med mannen. Här beskrivs
kvinnan som den som inte kan sätta gränser mot sitt val av umgänge. Kvinnan
beskrivs som gränslös vilket inte är accepterat enligt normen för hur en kvinna skall
vara, även umgänge med missbrukare blir då argument för LVM-vård i kvinnornas
fall.
Ullmanen och Andersson (2003 s.69) skriver att många sexualpartners kan vara ett
tecken på problem hos både pojkar och flickor, men att socialtjänsten väljer att
fokusera på flickors sexualvanor, då de ses som mer utsatta på grund av sexuella
övergrepp, ofrivilliga graviditeter eller att kvinnor i missbrukarkretsar byter sexuella
tjänster för att få en plats att sova på eller annan prostitution som utbyte mot
narkotika. Mattsson (2005) beskriver också personalens syn på de kvinnor som tas
in på behandling på behandlingshemmen och att de bär ansvaret inte bara för sin
egen sexualitet men även också för männens. Om kvinnan är sexuellt utnyttjad eller
utsatt i sitt missbruk, måste utredaren ta hänsyn till det och anföra det i yttrandet till
länsrätten, och även när män är sexuellt utnyttjade, men samtidigt visar tidigare
forskning också att kvinnor är sexuellt utnyttjade, men kanske inte i så stor
omfattning som socialtjänsten tror. I Palms (2007) undersökning visar det sig att 28
% av kvinnorna någon gång under sin livstid har blivit sexuellt utnyttjade, medan
60
bara 4 % av männen har blivit det. Men trots allt finns det även män som blivit
sexuellt utnyttjade även om de kvinnor som blivit sexuellt utnyttjade är fler.
Skillnaden finns i alla missbrukargrupper även om narkotikamissbrukare är mer
utsatta för sexuellt utnyttjande, beskriver Palm (2007), och även om det finns
skillnader just i sexuellt utnyttjande så gäller det en minoritet av kvinnorna menar
hon, då det är mindre än en tredjedel av kvinnorna som blivit sexuellt utnyttjade.
Ullmanen och Andersson (2003) menar att det finns olika förväntningar på flickor
och pojkar från socialtjänstens sida där olika värderingar påverkar bedömningen av
dem. I tidigare forskning (Palm 2007, Socialstyrelsen 2004), beskrivs också synen på
de missbrukande kvinnorna som mer utsatta och med komplicerade relationer med
män och att de beskrivs så i utredningar gjorda av socialtjänsten. Det behöver inte
betyda att kvinnor är mer utsatta och har mer komplicerade relationer, utan visar på
att socialtjänsten beskriver dem så och att det beror på de värderingar och de
förväntningar som finns på flickor och pojkar, kvinnor och män. Det kan leda till att
synen på den missbrukande kvinnan reproduceras och hon får en roll som är svår att
ta sig ur. Men samtidigt kan det vara så att kvinnorna är mer utsatta på grund av den
situation de lever i och på grund av den manliga dominansen, som återspeglas i att
kvinnor i flera domar beskrivs vara utsatta för våld av en man eller andra
missbrukare.
Det som är mest uppseendeväckande är ändå att, när man beskriver männen som är
under 30 år i de domar jag har studerat, så beskrivs inte deras relationer alls på
samma sätt som kvinnornas relationer till andra män. Endast i ett fall beskrivs en
relation till en kvinna. Det är då en flickvän och det är när mannen vill ha
parbehandling, då beskrivs relationen till kvinnan som ”mannens fästmö”. Det är en
stor skillnad mot hur kvinnornas relationer beskrivs och är ett tydligt sätt att se de
isärhållande principer som skapar genusstrukturer. Även i Peterssons (2006) studie
av Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder fokuseras på mödrarnas
relationer till barnen och även relationen till sina egna föräldrar, medan fädernas
relationer inte redovisas i utredningarna. Inte i några fall där de yngre männen
beskrivs tas det upp om de har flera kvinnliga bekanta eller har komplicerade
61
relationer med sina flickvänner och inte heller om de umgås med andra missbrukare.
Bara detta är en skillnad i hur de yngre männen och kvinnorna beskrivs.
I rapporten Jämställd socialtjänst beskrivs att pojkar oftare får behandling efter
utagerande beteenden medan flickor mer behandlas med program som är
relationsbaserade (Socialstyrelsen 2004 s.238), vilket stöder att kvinnors relationer
beskrivs mer än männens relationer i domarna och att mer vikt läggs vid kvinnans
relationer. Att mannen har hotat familjen, beskrivningar av brottslighet eller att
männen känner sig hotade av andra missbrukare tar större plats i de yngre männens
domar. Samtidigt kan det vara så att det faktiskt finns så tydliga skillnader i
livsvillkoren för missbrukande kvinnor och män, men att männens relationer inte
beskrivs i domarna och att inte heller deras relationer till barnen beskrivs mer
utförligt tydliggör samtidigt hur genus och normer skapas och gör kvinnan till
ansvarig för hem och barn. Den sociala barnavården återspeglar traditionella normer
och föreställningar om de biologiska könen (Ullmanen och Petersson s.64 2003).
Troligt är att även den sociala missbruksvården återspeglar normer som omgärdar de
biologiska könen.
Vad gäller barn så är det få män som beskrivs vara förälder. Det förekommer i två
fall av de yngre männen, men då beskrivs endast problematiska relationer med
barnen, inte i vilken utsträckning fadern har umgänge med sitt barn eller om fadern
bor med barnet. I domarna beskrivs inte männens relationer med sina barn mer än att
det står ”Han har förlorat kontakten med sin 2-åriga son.” eller ”har störda relationer
till sin son”. Det framgår inte var barnen bor, om de är placerade eller om mannen
alls har någon kontakt med barnet. I de yngre kvinnornas fall finns fyra mammor
beskrivna och deras barn är omhändertagna framgår det av domarna. Ett barn bor
med pappan och där framgår inte om barnet är omhändertaget enligt LVU eller om
mamman har fortsatt vårdnad om sitt barn. Ett barn är placerat hos kvinnans syster.
Men föräldraskapet och modersrollen är inte heller framträdande i någon av de yngre
kvinnornas domar.
I Kullbergs (1994) studie så uppmuntras inte fäder till att ta hand om sina barn, i
stället så uppmuntras de till att skaffa sig ett förvärvsarbete vilket är en skillnad mot
hur kvinnorna bemöts av socialsekreterare. Jag finner det lite förvånande att det inte
62
beskrivs mer ingående om de barn som finns i domarna. I Peterssons (2006 s.62)
undersökning visas att papporna inte behöver problematiseras, och hans dagliga
omsorg om barnen behöver inte utredas så länge han är tillräckligt frånvarande. I
studien kommer Petersson (2006) fram till att man kan se att fadern om han bara
håller sig undan sitt barn, som han beskrivs ha problematiska relationer till, så anses
det inte som skadligt för barnet, medan modern som enligt normer skall vara den
som tar hand om sitt barn inte anses som tillräcklig mamma för att hon inte kan ta
vara på vare sig själv eller sitt barn och då omhändertas barnet i stället, vilket stöder
att pappornas relationer med barnen inte redovisas i domarna. Men varför redovisas
inte heller mammornas relationer? Det kan bero på att kvinnorna inte lever efter
normen kvinna, hur en kvinna skall vara som moder (Bourdieu 1999). En
missbrukande kvinna ses som mindre kvinnlig och hon förväntas inte kunna ta hand
om sitt barn och därför redovisas inte heller hennes relation till barnet i domen mer
utförligt.
Både Petersson (2006) och Bangura Arvidsson (2003) har studerat föräldrarollen.
Petersson (2006) har studerat barnavårdsutredningar och Bangura Arvidsson (2003)
har studerat Ifrågasatta fäder och menar att modersrollen av utredare ses som något
som kommer naturligt hos kvinnor, medan männen behöver stöttas mer i sin
föräldraroll. Bangura Arvidsson (2003) visar samtidigt på att det finns två olika
diskurser, dels att barnet behöver träffa den goda fadern men samtidigt måste
skyddas mot den onda fadern, alltså den missbrukande fadern. Det finns traditionella
föreställningar om kön och familj som visar på att det finns skillnader i synen på
mödrar och fäder, det visar sig också i flertalet undersökningar (Ullmanen &
Andersson 2003, Petersson 2006, Bangura Arvidsson 2003), vilket sannolikt
påverkar att föräldrarollen inte är mer framträdande i männens fall.
8.3
Kriminalitet & våld av män mot kvinnor
Våld, hot och kriminalitet beskrivs i både domar gällande män och kvinnor men det
finns en skillnad. Våldet och hoten beskrivs i männens fall vara riktade mot annan
person,
medan
kvinnorna
blir
hotade
och
även
utsatta
för
våld
och
14
kvinnofridskränkning . I flera fall beskrivs våld av mannen riktat mot andra som
14
Kvinnofridskränkning är våld av närstående till kvinnan, oftast en man som är eller har varit make,
sambo.
63
familjen, styvpappa, eller att mannen känner sig hotad eller jagad. Här visas den
manliga dominansen mot kvinnorna. Kvinnor blir hotade eller utsatta för våld medan
mannen är den som utför våldet. Kriminalitet förekommer i både manliga och
kvinnliga domar, men det är sällsynt att kvinnor beskrivs i termer av kriminalitet.
Den kriminalitet som beskrivs är narkotikarelaterat. I de flesta fallen är det
narkotikabrott, innehav eller försäljning av narkotika.
Schlytter (1999 s.127) redovisade i sin studie att i åtta av pojkarnas fall omnämns
misshandel mot andra som flickvän, föräldrar, syskon och socialsekreterare. Ingen av
flickorna beskrivs i termer av misshandel. Att männen och pojkarna misshandlar kan
enligt teorin och min tolkning av teorin vara en del av den manliga dominansen som
Bourdieu (1999) beskriver, och även Hirdman (2001), där kvinnan är den
underordnade. Även i andra avhandlingar som Schlytter (1999) samt Hedin och
Leissner (2002) beskrivs flickor som mer tysta och inte lika utåtagerande som pojkar,
vilket kan påverka att männen tillåts gå längre i sitt missbruk, då de tillåts att vara
utåtagerande och synas mer än kvinnorna tillåts enligt gällande normer. Flickor
erbjuds oftare program i form av relationsbaserad behandling, visar tidigare
forskning (Socialstyrelsen 2004), vilket säkert fler pojkar och män har behov av än
de som erbjuds denna behandling. Pojkar erbjuds i stället behandling för utagerande
beteenden. Samtidigt förbiser man männens behov av behandling då ”mäns specifika
behov inte har varit föremål för samma intresse som kvinnors”, menar
Socialstyrelsen (2004 s.121).
8.4
Skillnader i beskrivningar av missbruk
Det förekommer mycket sällan LOB (Lag 1976:511 om omhändertagande av
berusade personer), i kvinnornas fall. Beror det kanske på att kvinnorna missbrukar i
det dolda eller beror det på att, om en kvinna omhändertas enligt LOB så sätts det in
större insatser än för männen? Det är också vanligast med LOB hos män som
missbrukar alkohol, vilket troligen beror på att alkohol är en drog där personen blir
vinglig, sömning och raglar samt talar sluddrigt och osammanhängande, vilket kan
leda till att det uppmärksammas av polis oftare än missbruk av andra droger som
amfetamin eller bensodiazepiner. En annan förklaring kan vara att ett
alkoholmissbruk ses som stigmatiserande i större utsträckning för kvinnorna än för
männen, och att de kvinnor som missbrukar alkohol i högre grad håller sig i sin
64
ensamhet. Det stöds av vad socialsekreterarna i SoRAD rapport 2003 (Palm 2003)
har uppgett, då de upplever att kvinnor håller sitt missbruk mer dolt och inte söker
hjälp i samma omfattning som alkoholmissbrukande män.
För männen beskrivs ofta mer ingående vilka droger de använder och i vilken
omfattning. Även fler antal droger och blandmissbruk förekommer ofta i domarna
vad gäller de yngre männen. Det kan vara på grund av att män tillåts gå längre i sitt
missbruk, vilket Schlytter (1999) kom fram till i sin studie av ungdomar
omhändertagna enligt LVU att pojkar tillåts, enligt normer, ha en högre konsumtion
än flickor. I dessa domar som Schlytter studerade (1999) döms pojkarna efter
konsumtion och flickorna efter vad de gör. Detta tycker jag mig även kunna se i
domarna gällande LVM, och det är specifikt märkbart i domar gällande de yngre
missbrukarna. Även våld, hot och kriminalitet förekommer mer i domarna vad gäller
de yngre männen än hos de yngre kvinnorna. Yngre kvinnor döms likt Schlytters
(1999) studie efter beteende och vad missbruket har lett till, som umgänge med andra
missbrukare och umgänge med flera män, och inte den aktuella konsumtion som
kvinnan har.
Mattsson (2005), Palm (2003, 2007), och även Socialstyrelsen (2004) visar på att
synen på kvinnor inom missbruksvården är annorlunda än synen på män. Man antar
att kvinnor är mer sårbara i sitt missbruk och att kvinnor kräver mer terapeutiska
insatser. Kvinnorna görs till kvinnor, och både männen och kvinnorna ”fostras enligt
normer och ideal som kringgärdar kön”, på de institutioner Mattsson (2005 s. 254)
har studerat.
8.5
Genuskontrakt
Det görs en diktomisering mellan män och kvinnor menar Kullberg (1994). Hur vår
omgivning och institutioner som socialtjänsten och länsrätten bemöter oss påverkar
skapandet av genus. Detta leder till produktion och reproduktion av genus i sociala
sammanhang och fastställer de normer som vi lever efter och bildar genuskontrakt.
Genuskontraktet påverkar förhållanden mellan de biologiska könen och hur vi ser på
genus i just vår tidsperiod. Genuskontraktet, som finns på alla nivåer i samhället och
på institutioner, bygger på ömsesidiga föreställningar om hur både män och kvinnor
skall handla och hur vi skall förstå det förhållandet (Ibid). Genuskontraktet, som
65
bygger på ”mannen som norm” (Hirdman 2001) och isärhållandets principer,
återskapar genus i domarna. Män och kvinnor beskrivs i olika ordalag i utredningar
och domar, och socialtjänsten, socialnämnden och länsrätten reproducerar
genuskontraktet, den synen som finns på män och kvinnor. Även tidigare forskning
(Schlytter 1999, 2000, Petersson 2006 Bangura Arvidsson 2003) visar på att pojkar
och flickor, mödrar och fäder inte bedöms på samma sätt i utredningar, i domar och i
socialt arbete. På detta sätt reproduceras genuskontraktet i text, i det här fallet i
LVM-domarna.
Kullbergs (1994) studie visar att i text och i mötet med klienter så gör socialtjänsten
skillnader mellan män och kvinnor. Skillnaderna syns i de domar jag har studerat och
män och kvinnor beskrivs i olika termer. Relationer är framträdande i domar
angående kvinnorna. Även Petersson (2006) visar i sin undersökning att kvinnors
relationer med både barnen och sina egna föräldrar beskrivs i utredningar, men att
det inte är fallet i utredningar gällande männen. Socialstyrelsen (2004 s.238) visar att
pojkar främst får program för utagerande beteenden på särskilda ungdomshem,
medan flickor mer behandlas med program som är relationsbaserade. (Ibid 2004
s.238). Detta leder till den diktomisering av vad som är manliga och vad som är
kvinnliga egenskaper vilket också visat sig i Mattsons (2005) studie där kön görs på
behandlingshemmet. Även Laanemets (2002) skriver i sin studie hur kvinnor skapar
feminitet i missbruksbehandling och att de missbrukande kvinnorna använder
feminitet för att uppfattas så som en kvinna skall vara. Detta finner även Kullberg
(1994), då han menar att kvinnor visar upp en idealiserande bild av sig själva, så som
de tror förväntas av dem av socialsekreterarna.
Förklaringen till olika bedömningar av kvinnor och män kan vi hitta i mannen som
norm och kvinnan som särskiljs normen man. Samhällets aktörer, i det här fallet
socialtjänsten, socialnämnden och länsrätten följer de genussystem som finns och
diktomiseringen mellan manliga och kvinnliga egenskaper, vilket leder till att den
patriarkala strukturen reproduceras. Biologiska skillnader mellan könen exploateras
och det kan vi se i att kvinnors relationer med män beskrivs mer utförligt då kvinnan
ses som kön och åläggs ansvaret för både sin och mannens sexualitet. Det antas att en
kvinna skall hålla sig till en man och inte till flera, enligt kulturen och i det
genussystem vi lever. Även kvinnornas barn beskrivs mer, men överraskande är att
66
deras barn och förhållande till barnen inte beskrivs mer utförligt då kvinnans plats
enligt traditionella normer är hemmet och barnen, och att det i tidigare forskning
(Bangura Arvidsson 2003) beskrivs att moderskapet kommer naturligt för mamman.
Men det kan också vara ett sätt att särskilja den missbrukande kvinnan från andra
kvinnor. Den missbrukande kvinnan ses inte som en riktig kvinna då hon inte tar
ansvar för sitt hem och sina barn.
8.6
Slutsats
Jag har gjort en jämförande studie om hur män och kvinnor beskrivs i
länsrättsdomarna ur ett genusperspektiv och har funnit en del skillnader utifrån vilket
biologiskt kön den missbrukande har. Det finns en risk som jag ser det och det är att
missbrukande män, på grund av kultur och normer, tillåts att gå längre i sitt missbruk
innan de får vård. Det visar resultatet där kvinnorna omhändertas enligt den sociala
indikationen oftare än männen, och statistiken i studien visar också att fler unga
kvinnor omhändertas än unga män. Männen omhändertas när de har nått ett
avancerat missbruk eller lever i misär, vilket ingen av kvinnorna beskrivs göra, även
att männen omhändertas enligt LOB oftare och har ett blandmissbruk kan visa på att
männen omhändertas senare än kvinnorna. Att handläggare ser kvinnor som mer
sårbara och mer utsatta än män (Palm 2007) och i större behov av terapeutiska
insatser (Socialstyrelsen 2004) kan också påverka att kvinnor omhändertas snabbare
än männen., även att mäns specifika behov har förbisetts (Socialstyrelsen 2004), och
att forskning mest har kretsat runt kvinnors behov kan leda till att männen
missgynnas. Även Schlytters (1999) studie av pojkar och flickor i LVU-vården visar
på att länsrätten gör olika bedömningar beroende på biologiskt kön och den studien
stöder det resultat även jag har kommit fram till.
Är det lättare för unga missbrukande kvinnor att dömas till tvångsvård enligt LVM
jämfört med unga missbrukande män? Jag svarar ja på den frågan utifrån den
undersökning och de domar som jag har studerat. Denna studie visar också att ur ett
genusperspektiv så beskrivs och bedöms kvinnor och män på olika sätt. Flera
kvinnor döms enligt LVM 4 § 3 b), den sociala indikationen, till tvångsvård än vad
gäller män. Socialnämnderna åberopar också oftare den sociala indikationen än vad
länsrätterna gör i sitt domslut. Det kan bero på att kvinnan skiljer sig från normen
kvinna enligt genusteorier och omhändertas snabbare än mannen som tillåts gå
67
längre i sitt missbruk. Detta visar statistiken i undersökningen där kvinnorna totalt är
40 % av de dömda enligt LVM 4 §.
Den kvalitativa analysen visar på att den sociala indikationen används oftare för
kvinnorna där deras försörjning, levnadssituation, bostad eller avsaknad av bostad
beskrivs. Kvinnornas relationer med andra män och hur de lever sitt liv beskrivs mer
utförligt, detta gäller både yngre och äldre kvinnor och skiljer sig markant från hur
männen beskrivs i domarna. Männens missbruk beskrivs mer i detalj och män
beskrivs mer i termer av våld, kriminalitet samt att de inte kan ta hand om sig själva
när de missbrukar, så som att inte kunna sköta sin hygien, vända på dygnet och inte
kunna sköta maten. Att männens missbruk mer ligger i fokus i domarna och att
männen tenderar att ha ett blandmissbruk med fler antal droger och en större
konsumtion än kvinnorna, tyder på att de då döms efter 3a) utsätter sin fysiska och
psykiska hälsa för allvarlig fara, i större utsträckning än kvinnorna. Då den sociala
indikationen är ett sätt att omhänderta en person innan den utsätter sin hälsa för
allvarlig fara enligt Proposition 1987/88:147 tyder det på att männen omhändertas
senare än kvinnorna.
Fler antal kvinnor än män mellan 20-30 år omhändertas i Kronobergs länsrätt vilket
är uppseendeväckande och kvinnorna står för hela 71 % av de dömda till tvångsvård
under 2007 av dem som är mellan 20-30 år. Detta skiljer sig från statistiken (Hedin
& Leissner 2002, Socialstyrelsen 2004) där ca 30 % av de missbrukande i vården är
kvinnor. Dock visar statistik att kvinnor är överrepresenterade i tvångsvården
(Socialstyrelsen 2004), men det förklarar inte den markanta skillnad som finns i
Kronoberg. Sex av tio av de tvångsvårdade i Kronoberg är unga kvinnor med ett
heroinmissbruk, men samtidigt kan man ställa sig frågan om det inte finns lika
många manliga heroinmissbrukare i Kronobergs län, och varför uppmärksammas inte
männen i samma utsträckning? Socialstyrelsen (2004 s.119) visar på att heroin är en
vanligare primärdrog hos män. Kvinnor röker heroin mer sällan än männen, annars är
intagningssätten likartade, vilket motsäger att så stor andel heroinmissbrukande
kvinnor omhändertas i Kronoberg och inte män i samma omfattning.
Att kvinnor och män beskrivs olika i domarna kan bidra till genussystemet och likt
Kullbergs (1994 s.197) slutsats att genus skapas på socialkontoret, där han beskriver
68
att den dagliga interaktionen på mikronivå, mellan klienter och socialarbetare, bidrar
till tudelningen mellan det manliga och det kvinnliga. Emellertid så kan jag se att
beskrivningar av män och kvinnor i länsrättsdomar upprätthåller åtskiljandet mellan
män och kvinnor, manligt och kvinnligt, och bidrar till genussystemet på individ,
gruppnivå och samhällsnivå, dels för att männen och kvinnorna beskrivs i olika
ordalag i domarna men också för att de döms till tvångsvård på institution där de
fostras ”enligt normer och ideal som kringgärdar kön”(Mattsson 2005 s 254)
Att fler kvinnor omhändertas enligt LVM 4 § i Småland under 2007 och att det är 71
% omhändertagna kvinnor enligt LVM 4 § i gruppen missbrukare mellan 20-30 år,
kan bero på två olika orsaker. Dels kan det bero på det faktiska missbruket, att
kvinnorna missbrukar mer än männen, och dels kan det bero på att det finns en
skillnad i bedömningen av män och kvinnor. Om det beror på det faktiska missbruket
kan jag inte få svar på i denna studie då jag inte gör någon jämförande studie på hur
det faktiskt ser ut, gällande missbruk av droger, i Småland. Men det som
framkommer i tidigare forskning (Hedin och Leissner 2002, Socialstyrelsen 2004),
att antalet missbrukare är fördelat på ca 70 % män och 30 % kvinnor, talar mot att
det skulle bero på att antalet missbrukande kvinnor är fler i Småland. Även att heroin
är en vanligare primärdrog hos män (Socialstyrelsen 2004), talar mot att det skulle
vara vanligare med heroinmissbrukande kvinnor i Småland, och framförallt
Kronobergs län där flest kvinnor beskrivs vara heroinmissbrukare enligt LVMdomarna. Denna studie, som även stöds av tidigare forskning som Schlytters studie
(1999), visar att män och kvinnor bedöms olika, vilket leder till slutsatsen att fler
kvinnor än män döms till institutionsvård enligt LVM 4 §, på grund av olika
bedömningar beroende på genus.
69
9
DISKUSSION
9.1
Resultat & analys diskussion
Gothlin (1999 s.7) menar att genus kan användas som ett analytiskt verktyg på alla
nivåer i samhället, där genusteori används för att förstå hur genus skapas, och att det
kan användas som analys i språk och i tolkning av texter. Det går att se
genusskillnader i den text som jag har studerat och att genussystemen reproduceras
genom LVM-domar. Det finns tydliga skillnader i hur män och kvinnor beskrivs i
domarna och de yngre kvinnorna döms oftare till vård enligt den sociala
indikationen. Kvinnor döms i något större utsträckning till LVM-vård än männen i
Småland under 2007, visar min undersökning.
Den bild som finns av missbrukande kvinnor kan vara ett sätt att stigmatisera
kvinnorna och kan vara ett sätt för andra att skapa ett vi och ett de, att som
socialarbetare skapa ett avstånd till dessa kvinnor. Enligt genusteorin så reproduceras
skillnader som differentierar män och kvinnor. Men samtidigt så skapas normer för
hur en kvinna skall vara, och då en missbrukande kvinna inte lever efter de normerna
så särskiljs hon från andra kvinnor. Detta kan leda till att det inte är missbruket som
socialtjänsten observerar hos kvinnor, utan att de i stället fokuserar på kvinnans sätt
att vara, hur hon lever, om hon har arbete eller barn eller vilka hon umgås med.
Jag har i studien av LVM-domar inte hittat att sexualitet beskrivs i någon av
domarna, däremot beskrivs kvinnornas umgänge med män. Ofta beskrivs män i
plural och inte en man. Kvinnorna beskrivs som ”ambulerat mellan olika män”,
eller ”bott hos minst två olika män”. Denna fokus på flera män tror jag beror på
samma norm som beskriver flickors sexualitet, där de ställs som ansvariga för både
sin och männens sexualitet. I det här fallet rör det sig om vuxna kvinnor, men ändå
åläggs de ansvaret att inte vara med flera olika män och det leder till att kvinnan
anses ha trätt över normgränserna liknande det Schlytter (1999) beskriver.
Mannen är normen och kvinnan skiljer sig från normen man. Men det finns få studier
som visar vad männen behöver och det finns massor med stereotypa antagningar och
fördomar om ung manlighet menar Johansson (2005). Det antas, visar tidigare studie
(Socialstyrelen 2004) att kvinnan har ett större vårdbehov och att hon har mer
70
problem med relationer än vad män har, vilket leder till att behandling för flickor på
ungdomshem är relationsbaserade. Kan det göra att männen faktiskt blir mindre
uppmärksammade? Ja det är troligt. Om kvinnor oftare synliggörs som missbrukare
än missbrukande män och om männens missbruk observeras först när det har nått ett
tungt missbruk och nått en social misär, så kan männen på individnivå och som
grupp diskrimineras på ett sätt då deras missbruk får gå mycket längre än kvinnornas
missbruk. Schlytter (1999) menar att särbehandling av män och kvinnor inte alltid
gynnar män och inte heller att kvinnor diskrimineras till fördel för männen. Men hon
beskriver att rätten förmedlar och reproducerar de sociala normer och den
uppfattning som finns om både kvinnor och män och menar ”att rätten inte är neutral
i könsmässiga avseenden” (Ibid s 23). Slutsatsen blir att männen uppmärksammas
mindre och tillåts gå längre i sitt missbruk. Kvinnorna däremot stereotypifieras då
hennes relationer med män och beskrivningar i domarna som varandes med flera
olika män gör att de ses som avvikande från normen kvinna.
Det är utredningen som ligger till grund för länsrättens dom, och problemet att män
och kvinnor utreds olika beroende på vilket biologiskt kön de har kan undvikas, tror
jag, genom att evidensbaserade instrument för utredningar inom missbruksvården
används, som ASI eller andra standardiserade instrument som inte särskiljer kön, och
där samma frågor används för män och kvinnor. Det kan leda till en mer jämlik
utredningspraktik och vård för missbrukare, där antaganden som baseras på
genusstrukturer om både män och kvinnor försvinner. Då kan man komma ifrån att
endast kvinnors sexuella utnyttjande uppmärksammas och där även män får frågor
om HIV, prostitution eller andra värdeladdade ord.
Kan då socialtjänsten vara helt jämlik? Svaret är nej och helt sant så skall den nog
inte heller vara det då olika personer kräver olika insatser och socialtjänsten skall se
till individens behov oavsett kön. Så helt jämlikt kan den inte bli men mer jämställd.
Vi måste fortsätta forska på vilket behov både män och kvinnor har vad gäller vård.
Även i utbildningen av socionomer eller andra som arbetar med missbrukare som
behandlare, eller domare och nämndemän i länsrätten, bör utbildas i genusvetenskap
och mer börja ifrågasätta hur vi dömer män och kvinnor utifrån genus, normer och
den kultur vi lever i. Det är viktigt att vara medveten om att det finns skillnader som
71
är skapade av kulturen men att skillnaderna kan ändra sig över tid och rum och att
inget är statiskt.
9.2
Metod & teoridiskussion
Metoden dokumentanalys valde jag för att kunna göra en jämförande studie utifrån
det syfte som fanns med uppsatsen, då jag var intresserad av hur män och kvinnor
beskrivs i LVM-domar. Samtidigt hade det varit intressant att komplettera med
intervjuer av socialsekreterare, men då hade jag fått deras syn på män och kvinnor i
domarna och inte det som reellt är beskrivet i dem, vilket ledde till att jag valde att
endast använda mig av dokumentanalys med både kvantitativ men främst en
kvalitativ ansats för att få svar på mina frågeställningar.
Det finns mycket litteratur att utgå ifrån gällande genus och genusteori men mindre
av litteratur som avhandlar män och kvinnor i domar och utredningar. Dock fann jag
en del tidigare forskning som är närliggande och som rör kvinnor och män i
missbruksvården,
socialsekreterare
i
mötet
med
klienter,
studier
om
barnavårdsutredningar och studie av LVU-domar. Den tidigare forskningen stöder de
slutsatser som jag har kommit fram till i min analys.
Antalet domar jag har studerat är 77 till antalet. Men de domar som gäller män och
kvinnor 20-30 år är bara 24, vilket gör att jag inte kan dra generella utsagor om att
det skulle vara så för alla missbrukande män och kvinnor i den åldersgruppen i
Sverige, då antalet studerade domar är för få. Detta har jag tidigare nämnt, men vill
förtydliga att statistiken skiljer sig markant från annan tidigare statistik vad gäller
yngre omhändertagna kvinnor, då speciellt i Kronobergs län. Därför hade det varit
intressant att ytterligare studera domar från Kronoberg, och även studera Kronobergs
missbruksvård för att se vad det är som påverkar att statistiken skiljer sig, men detta
ryms inte i denna studie.
9.3
Forskningen bör fokusera
skillnader
på likheter snarare än
Tidigare forskning Palm (2007) samt Mattsson (2005) menar att det mer fokuseras på
skillnader mellan män och kvinnor än att se till likheter och att det är vanligt att man
vid studier av kvinnor och män snarare letar efter olikheter än likheter. Mattsson
(2005 s.40) betonar också att synliggörandet av kvinnor gör att det snarare skapas en
72
skillnad mellan kvinnor och kvinnor som missbrukar men även mellan män som
missbrukar och kvinnor som missbrukar. Att fokusera på skillnader kan göra att vi
fastställer de normer som redan finns, vilket leder till att vi reproducerar den
könsmakt som även Bourdieu (1999) beskriver. De Beauvoir (2002) skriver även hon
om hur kvinnan skapas, och det är kanske risken med studier som bara fokuserar på
olikheterna att vi fortsätter att skapa kvinnan som det andra och det svagare könet om
vi inte fortsätter ifrågasätta maktbalansen och hur vi ser på kvinnor och män.
Hirdman (2001) beskriver även hon hur genusstrukturen förändras men samtidigt
som det fokuseras på jämställdhet så fokuseras det på kvinnans biologiska kön, bland
annat när kvinnor visas i media. Kvinnan är inte normen utan särskiljs normen man
genom biologiska skillnader, vilket leder till en fortsatt diktomisering mellan manligt
och kvinnligt.
Samtidigt tror jag att det är svårare att se likheter om man inte kan se skillnader och
samtidigt förstå varför och hur skillnader har uppstått. Men vi måste vara medvetna
om riskerna med att göra en åtskillnad mellan könen så som sker i dag i samhället, i
stat, kyrka, familj och skola (Bourdieu 1999). Att vara kvinna borde inte betyda att
man är mer utsatt bara för att man är född kvinna som biologiskt kön. Det nuvarande
genussystemet kanske leder till att kvinnor är mer utsatta, till exempel att män riktar
våldet mot kvinnor tyder på det, samt att kvinnor är mer sexuellt utsatta (Schlytter
1999, Palm 2007). Men samtidigt visar undersökningen av domarna att män känner
sig hotade och är mer kriminellt belastade. Likaså tyder domarna på att män inte har
lika stort socialt nätverk som kvinnor, vilket visas i speciellt domar där män over 30
år förekommer. Men om en kvinna är utsatt i sin situation som missbrukare måste
hon också få hjälp och vård därefter, men inte bara på grund av sitt biologiska kön,
och detta gäller även för män som måste få den vård de behöver. De normer som
råder kan och skall ifrågasättas för att få ett samhälle där kvinnor och män är mer
jämställda, och detta måste ske på både mikro-, meso- och makronivå.
9.4
Tvångsvård leder till att genus reproduceras
Myndigheternas makt kan jag inte undgå att nämna. Det har inte varit syftet med
undersökningen men genomsyrar hela LVM-vården då det bygger på tvång över
människors fria vilja och medbestämmande. Tvångsvården är inte könsneutral visar
tidigare undersökningar och även denna studie. Genussystemen och den manliga
73
dominansen reproduceras av hur män och kvinnor beskrivs i domarna och är ett sätt
att konstruera genussystem och synen på missbrukande kvinnor och män. Dessa
domar som kommer att följa de människor som döms enligt LVM, inte bara för att de
blir tvingade en vård de motsätter sig utan också för att dokumentet finns kvar och
kan läsas av andra då LVM-domar är offentliga handlingar. Beskrivningar av
männen och kvinnorna och synen på dem, oavsett om de är missbrukare eller inte,
reproducerar synen på män och kvinnor. Detta är något som varje utredare,
socialnämnd och länsrätt bör vara mer medvetna om. Det är beskrivningar av
människor som kommer att finnas kvar för eftervärlden, och samtidigt påverkar det
synen på de män och kvinnor som beskrivs i domarna.
Genom tvångsvård kan inte heller vårdtagaren komma ifrån de tvingande strukturer
som skapar kön på de institutioner som männen och kvinnorna vårdas på, enligt den
undersökning som Mattsson (2005) gjort, där hon finner att genus skapas även på
institutionerna. Därav kan vi se LVM-vården som tvingande strukturer som fostrar
missbrukare, både män och kvinnor till att följa normen och den diktomisering som
gör att genus reproduceras.
74
10
REFERENSLISTA
10.1
Litteratur
Alvesson, M. & Deetz, S. (2000) Kritisk samhällsvetenskapig metod Lund:
Studentlitteratur
Beauvoir, S. (2002) Det andra könet Stockholm: Norstedts
Bergstrand, B-O (2005) Den nya socialtjänstlagen Sverige: Kommunlitteratur
Bourdieu, P. (1999) Den manliga dominansen Göteborg: Daidalos
Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna Lund: Studentlitteratur
Einhorn, S. (2007) Medmänniskor Stockholm: Forum
Gothlin, E. (1999) Kön eller genus Göteborg: Nationella sekretariatet för
genusforskning
Hedin, U-C. red Leissner, T. (2002) Antologi Könsperspektiv på missbruk Bettna:
Bjurner och Bruno AB
Hirdman, Y. (2001) Genus- om det stabilas föränderliga former Malmö: Liber
Johansson, T. red (2005) Manlighetens omvandlingar ungdom sexualitet och kön i
heteronormativitetens gränstrakter Göteborg: Daidalos AB
Kulick, D. et al (1987) Från kön till Genus. Kvinnligt och manligt ur ett kulturellt
perspektiv Borås: Carlssons Bokförlag
Kullberg, C (1994) Socialt arbete som kommunikativ praktik. Samtal med och om
klienter Linköping: Linköpings universitet
Laanemets, L. (2002) Skapande av feminitet, om kvinnor i missbrukarbehandling
Lund: Socialhögskolan
Larsson, S. (2004). Kvalitativ metod – en introduktion. I Larsson. S, Lilja. J. &
Mannheimer. K, (red.), Forskningsmetoder i socialt arbete Lund:
Studentlitteratur.
Mattsson, T. (2005) I viljan att göra det normala En kritisk studie av
genusperspektivet i missbruksvården Malmö: Ègalité
Robson, C. (2002) Real World research United Kingdom: Blackwell Publishing
Schlytter, A. (1999) Kön och juridik i socialt arbete. Tillämpningen av 3 § LVU på
länsrättsnivå Lund: Studentlitteratur
SFS (2008) Sveriges rikes lag Stockholm: Norstedts Juridik AB
Wahl, A. Holgersson, C. Höök, P. & Linghag, S. (2001) Det ordnar sig. Teorier om
organisation och kön Lund: Studentlitteratur
75
10.2
Internet källor
Bangura Arvidsson, M. (2003) Ifrågasatta fäder Olika bilder av fäder till socialt
utsatta barn Lund: Socialhögskolan, Lunds universitet
http://www.lub.lu.se/luft/diss/soc_426/soc_426.pdf
Hämtat på webben 2008-12-27
Johnsson, E. (2004) Rapportserie i socialt arbete. Nr 1, 2006 Tvångsvård enligt LVM
En studie om socialsekreterares och klienters erfarenheter och upplevelser av
LVM-situationen Växjö universitet: Institutionen för vårdvetenskap och socialt
arbete http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_vxu_diva804-2__fulltext.pdf Hämtat på webben 2008-11-13
Nationalencyklopedin (2008) NE.se Nationalencyklopedin
http://www.ne.se.proxy.hik.se/ Hämtat på webben 2008-12-08
Palm, J. (2003) Kvinnor och män i Svensk missbruksbehandling - En beskrivning av
personalen inom socialtjänstens missbruksvård i Stockholms län och deras syn
på missbruksvården år 2002 SoRAD forskningsrapport nr 7-2003 reviderad
http://www2.sorad.su.se/doc/uploads/publications/Soradrapport-R7Swedish.pdf Hämtat på webben 2008-09-05
Palm, J. (2007) Women and men – same problems, different treatment International
journal of social welfare 2007:16: 18 ---31
http://elin.lub.lu.se.proxy.hik.se/elin?func=simpleSearch&sessionId=FD45CC9
B29B5B7FAAF8A994B80E8130C&lang=se&query=Women+and+men+same
+problems+different+treatment Hämtat på webben 2008-12-05
Petersson, G. (2006) Närvarande mödrar och tillräckligt frånvarande fäder
Socialvetenskaplig tidskrift nr 2006
http://www.socwork2.gu.se/svt/ARTIKLAR/2006/2006.1Petersson.pdf
Hämtat på webben 2008-12-27
Schlytter, A. (2000) Kvinnokroppen som text Socialvetenskaplig tidskrift nr 1–2 •
2000 http://www.socwork2.gu.se/svt/ARTIKLAR/2000/SCHLYTTE.PDF
Hämtat på webben 2008-10-31
Socialstyrelsen (2004) Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten
Erlanders Gotab: Stockholm
http://www.sos.se/FULLTEXT/103/2004-103-2/2004-103-2.pdf
Hämtad på webben 2008-11-13
Socialstyrelsen (2008) Vuxna personer med missbruksproblem och övriga vuxna –
insatser år 2007 http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2008/10039/200844-4.htm Hämtat på webben 2008-09-05
Språkrådet (2008) Institutet för språk och folkminnen http://lexin.nada.kth.se/cgibin/sve-eng Hämtat på webben 2008-11-27
Ullmanen, P. & Andersson, G. (2006) Svensk social barnavård ur
ett könsperspektiv 1993–2003 En litteraturgenomgång SiS Rapport 1/06
http://www.stat-inst.se/document/utveckling1_06.pdf
Hämtat på webben 2008-12-27
Vetenskapsrådet (1991) Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pd
f_ Hämtat på webben 2008-11-05
76
10.3
Offentligt tryck
Proposition 2004/05:123 Stärkt rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/05/54/9b724db0.pdf
Hämtat på webben 2008-12-02
SOU 2004:3 Statens offentliga utredningar 2004:3
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3281&dok_id=GSB33d3
Hämtat på webben 2009-01-05
Proposition 1987/88:147 om tvångsvård av vuxna missbrukare, m.m.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GB03147
Hämtat på webben 2008-12-02
Proposition 1981/82:8 om lag om vård av missbrukare i vissa fall, m.m.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=G5038 Hämtat
på webben 2008-12-02
SFS (1976) Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19760511.HTM Hämtat på webben 200812-03
11
BILAGA 1
Totalt är det 98 LVM-domar med ett bortfall på 21 domar. Antalet män över 30 år är
39 och antalet kvinnor över 30 år är 14. Antalet unga missbrukare under 30 år är 7
män och 17 kvinnor. Totalt antal domar enligt LVM 4 § är 77.
Statistik länsrätterna i Småland
Tabell 1.1 Antal Kvinnor och män mellan 20-30 år omhändertagna enligt
LVM 4 § i Småland under 2007.
Summa
Män 20-30 år
Kvinnor 20-30 år
Kalmar
Jönköping
Kronoberg
7
1
2
4
17
1
6
10
Totalt män och kvinnor 20-30 år
24
Statistik framtagen i studien gällande yngre missbrukare 20-30 år tabell 1.1.
Tabell 1.2 Vilka rekvisit används vid länsrättens dom kontra socialnämndens
ansökan vid vård enligt LVM 4 §.
LVM 4 §
Länsrättens dom kvinnor 20-30 år
3A 3B 3A-B
2
Socialnämndens ansökan kvinnor 20-30 år
Länsrättens dom män 20-30 år
2
3B-C
2
11
2
11
3A-C
1
1
1
2
4
Socialnämndens ansökan män 20-30 år
4
Statistik framtagen i studien gällande yngre missbrukare 20-30 år tabell 1.2.
Tabell 1.3 Antal domar enligt LVM från länsrätterna i Småland
2007
Summa Kalmar Jönköping Kronoberg
Antal LVM domar
98
21
53
24
Statistik framtagen i studien gällande domar enligt LVM i Småland tabell 1.3
.
Tabell 1.4 Antal kvinnor och män dömda enligt 4 § LVM 2007
Summa Kalmar Jönköping Kronoberg
Män
46
11
28
7
Kvinnor
31
5
13
13
Totalt domar enligt LVM 4§
77
Statistik framtagen i studien gällande kvinnor och män dömda enligt LVM 4 §
i Småland 2007 tabell 1.4
.
4§
1
1
2
1
Tabell 1.5 Bortfall
Summa Kalmar Jönköping Kronoberg
Upphävt beslut enligt 13 § LVM
4
1
2
1
Avskrivet mål
13
3
8
2
Avslag
1
1
Annan fråga
2
1
1
13 § LVM fastställt beslut
1
1
Totalt.
21
Statistik framtagen i studien gällande bortfall av data som inte skall studeras och således inte är
enligt LVM 4 § i Småland 2007 tabell 1.5
