MKB av fiskpassage förbi Ulva kvarn

MKB av fiskpassage förbi
Ulva kvarn
- Samrådsunderlag
Rebecka Bogren, Ellinor Jansson och Jenny Pirard
Projektkurs i MKB, 10 p
Institutionen för stad och land
SLU, Uppsala
Vårterminen 2007
Handledare: Åsa Heiter
Josefin Kofoed Schröder
Uppdragsgivare:
Länsstyrelsen i Uppsala län
Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt
FÖRORD
Denna miljökonsekvensbeskrivning har gjorts som ett projektarbete inom 10 poängskursen
MKB-projekt, LP0343, vid institutionen för stad och land på Sveriges Lantbruksuniversitet i
Uppsala under vårterminen 2007.
Vi som har gjort projektet är Rebecka Bogren, Ellinor Jansson och Jenny Pirard, alla studenter
på Naturresursprogrammet vid SLU.
Syftet med projektet har varit att vi som studenter ska få praktisk erfarenhet av MKBprocessen. Detta dokument kan även fungera som ett underlag för framtida samråd och senare
ingå i tillståndsansökan för byggandet av en fiskpassage förbi Ulva kvarn. Länsstyrelsen i
Uppsala län är beställare av rapporten och målgruppen är tjänstemän på Länsstyrelsen i
Uppsala län, Uppsala kommun, samt berörd allmänhet och företagare vid Ulva.
Under arbetets gång har vi fått handledning av Josefin Kofoed Schröder och Åsa Heiter vid
MKB-centrum på SLU samt Anders Larsson på VA- och avfallskontoret i Uppsala kommun
och Maria Forslund på Länsstyrelsens miljöanalysfunktion. Vi vill särskilt tacka dessa fyra
personer som ställt upp för att svara på frågor och tagit sig tid att vägleda oss i alla lägen.
Vi vill även rikta stort tack till Lars Petterson vid Terra Limnogruppen AB, Magnus Carlsson
vid Vattenfall Power Consultant, Jonas Nilsson vid Miljöskyddsfunktionen Länsstyrelsen i
Uppsala län, Agneta Säfsten och Rita Engberg på Natur- & Fritidskontoret Uppsala kommun,
Dan Thunman på Kulturkontoret Uppsala kommun, Jan-Helmer Gustavsson vid
Kulturmiljöenheten Länsstyrelsen i Uppsala län, Tomas Höök hantverkare vid Ulva Metall
och slutligen Anita Kenneman vid Glashyttan Ulven för er ovärderliga kunskap och hjälp
under projektet.
Rebecka, Ellinor och Jenny
Uppsala, Maj 2007
Rebecka Bogren
Ellinor Jansson
Jenny Pirard
0739-05 79 88
0730-51 06 01
0736-81 82 29
[email protected]
[email protected]
[email protected]
2
ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING
Aspen är en hotad fiskart och för att på sikt
säkerställa ett livskraftigt bestånd krävs det
att nya lekplatser görs tillgängliga. Länsstyrelsen i Uppsala län driver därför
tillsammans med Uppsala kommun ett aspprojekt med syfte att få tillbaka asp i hela
Fyrisån. För att uppnå detta ska fiskpassager byggas förbi sju vandringshinder,
varav Ulva kvarn är ett. Aspprojektets
huvudsakliga syfte är att gynna den
biologiska mångfalden i och kring Fyrisån.
upp igenom sågverksrännan för att löpa ut
i kvarndammen. Slitsränna anser vi vara
den bästa typen av fiskpassage även här.
Alternativ genom kvarnhuset innebär att
passagen börjar i utloppskanalen nedanför
kvarnhuset och fortsätter genom den östra
kanalen in i huset. Passagen går slutligen
genom en idag igensatt intagskanal ut i
kvarndammen. För att hjälpa fisken att
hitta passagen kan en kanal byggas genom
holmen. I utrymmet inne i källaren kan det
vara möjligt att bygga en slitsränna.
Utformningen måste utredas ytterliggare
för att se om det är praktiskt möjligt att
bygga här.
Ulva är en kulturhistoriskt rik plats med
anor från 1300-talet. Under mitten av
1700-talet byggdes den nuvarande
dammen och kvarnhuset och 1875 gjordes
kvarnen om till kraftverk. Området kring
Ulva kvarn är idag ett omtyckt strövområde och utflyktsmål. Här finns en
hantverksby och omgivningen har ett rikt
växt- och djurliv med flera sällsynta arter.
Alternativet på västra sidan om ån innebär
att en fiskpassage byggs genom parken.
Här finns mycket plats att tillgå vilket
möjliggör ett omlöp. Rännan måste gå
genom en kulvert under vägen och anslutas
till Fyrisån på norra sidan om landsvägen.
Det finns flera olika sätt att möjliggöra
fiskvandring förbi vandringshinder. Valet
av fiskpassage beror på platsen där den ska
anläggas samt dess lämplighet ur
biologiskt hänseende. Vid Ulva finns fem
möjliga platser att anlägga en fiskpassage
på.
Nollalternativet innebär att ingen fiskpassage byggs och att vandringshindret
kvarstår. Dammkanten behöver höjas då
dammen idag riskerar att översvämmas vid
höga flöden.
Byggs en fiskpassage anser vi att detta kan
leda till betydande konsekvenser för
vattnet, flora och fauna, kulturmiljön,
friluftslivet
och
turismen.
Dessa
konsekvenser sker dock främst lokalt och
påverkan på regional och nationell nivå
blir minimal. Vilket alternativ som är att
föredra beror på vilka aspekter som anses
viktigast. Det är först och främst viktigt att
se till att en väl fungerande fiskpassage
byggs som fyller sitt syfte.
Alternativet på östra sidan om ån innebär
att fiskpassagen börjar i höjd med den
gamla sågverksrännans utlopp till Fyrisån.
Den nya fåran löper parallellt med
sågverksrännan och ansluts till kvarndammen strax efter intaget till sågverksrännan. En slitsränna eller en kombinerad
slitsränna med omlöp anser vi vara ett det
bästa alternativet för denna plats. Den för
fisken bäst lämpade fisktrappan är omlöp
som är utformade som en naturlig bäck.
Omlöp blir ganska långa då lutningen inte
kan vara så brant. Eftersom inte så mycket
plats finns att tillgå är slitsränna ett bättre
alternativ här. Dessa kan vara brantare än
omlöp och blir därför kortare.
Alla alternativ innebär att den biologiska
mångfalden gynnas. Dock är omlöpet på
västra sidan om ån den bästa typen av
fiskpassage för fisk och övriga vattenorganismer.
Samtliga fiskpassager behöver ett konstant
vattenflöde för att fungera vilket medför att
kraftverket periodvis kommer att få mindre
Alternativet
genom
sågverksrännan
innebär att passagen börjar i den
naturbäcksliknande delen och fortsätter
3
vatten och att fallet kan bli torrlagt. Alla
alternativ förutom genom sågverksrännan
medför att möjligheten att reglera
vattennivån vid höga flöden ökar. Detta
kan i det östra alternativet leda till att
dammkanten inte behöver byggas på då en
slitsränna här kan konstrueras för att klara
höga flöden.
En fiskpassage kan fungera som turistattraktion oavsett var den byggs. Om
passagen byggs inne i kvarnhuset kommer
det bli mer unikt än om den byggs
utomhus. Samtidigt finns här mindre plats
för turister att vistas på runt själva
passagen. Även nollalternativet kan
innebära en ökad turism då asp
förhoppningsvis kommer att kunna leka
nedanför Ulva i och med att fiskpassagen
vid Islandsfallet byggs.
Alternativen på östra sidan och genom sågverksrännan antas ge störst negativa
konsekvenser för flera sällsynta växter
kring Ulva. Dock har ingen inventering
genomförts och därför är denna slutsats
något osäker.
Att avgöra vilket alternativ som är det
bästa är svårt då alla alternativ har sina föroch nackdelar. Det som kan tolkas som det
bästa alternativet med minst negativa
konsekvenser är genom kvarnhuset. Dock
finns osäkerheter kring om alternativet är
möjligt att genomföra. Alternativen på
östra och västra sidan bedöms som
likvärdiga med olika för- och nackdelar.
Det alternativ som medför flest negativa
konsekvenser får antas vara genom
sågverksrännan. Alla alternativ förutom
sågverksrännan och nollalternativet anser
vi sammantaget innebära övervägande
positiva konsekvenser för Ulva kvarnområde.
Oavsett var fiskpassagen byggs kommer
kulturmiljöintrycket av Ulva att påverkas.
Alternativet genom kvarnhuset kommer
utåt sett inte förändra kulturmiljön. Störst
inverkan på kulturmiljön har alternativet
på östra sidan om ån då ingreppet inte
liknar tidigare kulturhistoriska verksamheter utan blir ett nytt inslag i miljön.
Alternativet på östra sidan om ån kommer
även att försvåra framkomligheten längs
med ån vilket är negativt för friluftslivet.
Omlöpet på västra sidan om ån skulle ta
mycket parkmark i anspråk och försvåra
användningen av parken som friluftsområde.
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
BAKGRUND
7
1.1
SYFTET MED PROJEKTET
7
1.2
ASPEN I FYRISÅN
8
1.3
OMRÅDESBESKRIVNING
9
1.3.1
HISTORIK - ULVA KVARN
11
1.3.2
TEKNISK BESKRIVNING AV DAMMEN
13
1.4
FÖRUTSÄTTNINGAR
14
1.4.1
LAGKRAV OCH LAGSKYDD
14
1.4.2
MILJÖMÅL
14
1.4.3
PLANFÖRHÅLLANDEN
14
1.4.4
ANDRA INTRESSEN
15
AVGRÄNSNINGAR
16
2
2.1
I SAK
16
2.2
I TID
16
2.3
I RUM
16
3
NULÄGESBESKRIVNING
17
3.1
VATTEN
17
3.2
FLORA OCH FAUNA
17
3.3
KULTURMILJÖ
18
3.4
FRILUFTSLIV OCH TURISM
19
4
TEKNISK BESKRIVNING AV FISKPASSAGER
20
4.1
OMLÖP
20
4.2
SLITSRÄNNOR
20
4.3
DENILRÄNNOR
21
4.4
KAMMARTRAPPOR
21
4.5
FISKHISSAR OCH SLUSSAR
22
4.6
KULVERTAR
22
4.7
LOCKVATTEN
22
5
ALTERNATIV
23
5
5.1
ÖSTRA SIDAN OM ÅN
23
5.2
GENOM SÅGVERKSRÄNNAN
24
5.3
GENOM FALLET
24
5.4
GENOM KVARNHUSET
25
5.5
VÄSTRA SIDAN OM ÅN
26
5.6
NOLLALTERNATIVET
27
5.7
SAMMANFATTNING
27
6
EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
28
6.1
ÖSTRA SIDAN OM ÅN
28
6.2
GENOM SÅGVERKSRÄNNAN
29
6.3
GENOM KVARNHUSET
30
6.4
VÄSTRA SIDAN OM ÅN
31
6.5
NOLLALTERNATIVET
32
6.6
ÖVRIGA KONSEKVENSER
32
6.7
SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING
33
7
OSÄKERHETER OCH KUNSKAPSLUCKOR
36
8
ÅTGÄRDER
37
9
REFERENSER
38
BILAGA 1: SVENSK-LATINSK ARTLISTA
41
BILAGA 2: SAMRÅDSDELTAGARE
42
6
1 BAKGRUND
1.1 SYFTET MED PROJEKTET
Länsstyrelsen i Uppsala län driver
tillsammans med Uppsala kommun ett så
kallat ”aspprojekt” med långsiktigt mål att
få tillbaka fisken asp i hela Fyrisån upp till
Vendelsjön. För att uppnå detta krävs att
fiskpassager byggs förbi totalt sju
vandringshinder (se fig. 1). Vid Kvarnfallet
har en fisktrappa redan byggts och
ytterligare en fisktrappa planeras i Islandsfallet. Nästa hinder för fisken att ta sig
förbi är Ulva kvarn.
Vandringshindren i ån är hinder för fler
arter än asp. Vid rätt utformning kan
byggandet av fiskpassager därför leda till
att även andra arter kan ta sig högre upp i
Fyrisån. Detta gynnar den biologiska
mångfalden vilket är aspprojektets
egentliga syfte. Aspen används i projektet
som en flaggskeppsart då den som stor fisk
fångar folks intresse och där åtgärder för
aspen medför positiva konsekvenser för
fler arter.
7
6
5
3
4
2
1
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Vandringshinder:
Islandsfallet
Kvarnfallet
Ulva kvarn
Enstadammen
Ekebydammen
Järstadammen
Vendelsjödammen
N
Figur 1. Karta över Fyrisåns avrinningsområde1 där vandringshinder för fisk från Ekoln till Vendelsjön finns
utmarkerade.
1
Omarbetad från Vestersund, 2002
7
Ytterligare ett syfte med aspprojektet är att
höja Fyrisåns status. Då aspen kännetecknar god vattenkvalité2 är den ett bevis
på att Fyrisån idag har renare vatten än på
länge.
Aspen är Upplands landskapsfisk och har
tidigare funnits i hela eller delar av
Fyrisån. Linné dokumenterade under 1700talet att aspen lekte i Uppsala6. Vid Ulva
kvarn kan asp ha passerat fram till år 1757
då nuvarande damm och kvarn byggdes7.
Vandringshinder kan dock ha funnits
tidigare då Ulva har varit omnämnt som
kvarnställe sedan 1300-talet. Nedanför
Ulva kvarnfall kan aspen ha lekt fram till
1841 då Islandsfallet i Uppsala stad
byggdes och hindrade vidare vandring8.
Eventuellt var Fyrisån vid Islandsfallet
stängd för fisk redan under 1600-talet 9.
På uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala län
skall
en
miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) för byggandet av en fiskpassage
vid Ulva kvarn upprättas. Denna MKB
skall utreda olika alternativ för projektet
samt vilka konsekvenser dessa kan ha på
naturoch
kulturmiljön
inklusive
människor, djur och växter. MKB:n kan i
framtiden fungera som ett underlag vid
samråd och för vidare utredningar.
Fördämningsbyggen i vattendraget samt
försämrad vattenkvalité har historiskt lett
till att arten minskat för att sedan helt
försvinna från Fyrisån uppströms Islandsfallet10.
1.2 ASPEN I FYRISÅN
Aspen är en hotad fiskart som idag är
rödlistad i Sverige3 (se fig. 2). Den tillhör
karpfiskfamiljen och kan bli över 1 meter
lång och väga uppemot 14 kg4. I den
senare delen av april vandrar aspen upp i
vattendrag för att leka över grus- och
stenbottnar, helst i klart rinnande vatten.
Under denna period är aspen fredad. För
att på sikt säkerställa ett livskraftigt
aspbestånd krävs det att nya lekplatser görs
tillgängliga.
Vattenkvalitén tros idag inte utgöra ett
hinder för att få tillbaks asp till Fyrisån10.
Aspen leker nämligen årligen i Sävjaån
som är ett biflöde till Fyrisån med liknande
förhållanden. Det som i dagsläget omöjliggör att en asppopulation etableras i Fyrisån
är de vandringshinder som finns i ån.
Figur 2. Asp5
6
Upplands fornminnesförening, 2006
Ulva kvarnkommitté, 1967
8
Larsson pers., 2007
9
Johansson et al, 2002 - 1
10
Vestersund, 2002
2
7
Nilsson, 1996
3
ArtDatabanken, 2007
4
Larsson, pers. 2007
5
Uppsala kommun 2007 a
8
1.3 OMRÅDESBESKRIVNING
1
14
15
13
11
17
5
10
7
16
4
8 6
2
3
9
12
1
18
N
1
Figur 3. Karta över området kring Ulva kvarn11.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
11
Fyrisån
Kvarnfallet
Sågverksrännan
Östra bottenutskovet
Kvarndammen
Västra bottenutskovet
Kvarnhuset
Igensatt vattenintag till kvarnhuset
Utlopp från gamla intaget
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
Modifierat flygfoto, Uppsala kommun, 2003 b
9
Intag till kraftverket
Utlopp från kraftverket
Parken
Hantverksbyn
Landsväg
Landsvägsbro över Fyrisån
Parkering
Björkby
Holmen
Ulva kvarn ligger vid Fyrisån, 8 km norr
om Uppsala och 17 km uppströms utloppet
vid Ekoln i Mälaren. Det långsamt
rinnande vattnet däms vid Ulva upp i en
stenbelagd kvarndamm för att sedan
övergå i ett fall, det högsta i Fyrisån.
Nedströms fallet följer en cirka 150 meter
lång forssträcka omgiven av ädellövskog
(se fig. 4). Från Ulva och nedströms
strömmar ån genom en djup åravin.
Slänterna mot ån, särskilt på västsidan,
består av gräsmattor och stora lövträd.
glasblåseri, restaurang och ett mindre
kraftverk. I ravinen nedanför kvarnhuset
finns en park med öppna grönytor och en
lummig holme. Här finns bord och bänkar
samt grillplats. En keramikugn står på
västra sidan om kvarnhuset.
Figur 6. Kvardammen och kvarnhuset14
Nedanför kvarnhuset mynnar två rännor
från kraftverket ut i en stenbelagd fåra som
leds tillbaks till Fyrisån (se fig. 7). Vatten
från kraftverket mynnar ut i den västra
rännan medan den östra är torrlagd.
Figur 4. Fyrisån nedanför Ulva kvarnfall12.
På östra sidan om fallet finns en gammal
sågverksränna i sten som mynnar ut i en
naturbäcksliknande fåra för att sedan
anslutas till Fyrisån (se fig. 5).
Figur 7. Utloppen från kvarnhuset12
På västra sidan om ån ovanför ravinen
finns äldre gårdsbebyggelse där en
hantverksby inryms (se fig. 8).
Figur 5. Sågverksrännan13
På västra sidan om kvarndammen och
fallet står ett stort, gammalt kvarnhus i
vitputsat tegel och spröjsade fönster (se fig.
6). Inne i byggnaden finns idag bland annat
14
12
13
Foto: Rebecka Bogren, 2007
Foto: Torbjörn Tirén, 2006
10
Foto: Maria Forslund, 2006
köpebrev från så tidigt som år 1329
omnämns Ulva för första gången, då ägt av
Uppsala domkyrka. I en handling från
1344 omnämns kvarnen vid Ulva vilket
tyder på att platsen redan då var ett
kvarnställe. I 1540 års jordbok omtalas
Ulva ha två mycket betydande kvarnar. År
1664 blev Ulva sätesgård. Härefter fanns
tre kvarnar med olika ägare. Vid denna tid
var ån indelad i två fåror ungefär där
kvarnen idag ligger (se fig. 10). Två
kvarnar låg i jämnhöjd vid varsin fåra. Lite
längre nedströms, i den östra fåran låg en
mindre kvarn, en så kallad skvaltkvarn.
Figur 8. Hantverksbyn15
Ovanför kvarnhuset passerar en gammal
landsväg med en vägbro över Fyrisån. På
västra sidan om bron finns en avtagsväg
som delar sig. Den ena grusvägen går upp
till hantverksbyn medan den andra leder
till en grusplan framför kvarnhuset. På
östra sidan av ån i anslutning till
landsvägen finns en grusparkering och
invid den ligger ett runstensfragment (se
fig. 9).
Figur 9. Runstensfragment på östra sidan om ån15.
Ungefär 150 meter nedströms kvarnfallet
ligger en mätstation som använts av SMHI
för beräkning av vattenföringen.
Figur 10. Beskuren karta över Ulva kvarn från
169017. Fyrisån var då delad i två fåror med en
kvarn på vardera sida samt en längre nedströms.
I början av 1700-talet lades skvaltkvarnen
ned efter en vattentvist16. Mellan år 17571759 byggdes de två stora kvarnarna
samman och det nuvarande kvarnhuset
uppfördes när Akademien (Uppsala
Universitet) tog över äganderätten. Det var
först då som Ulva kvarn och fallet fick sitt
nuvarande utseende.
1.3.1 Historik - Ulva Kvarn
Ulva kvarn ligger i Bälinge socken med
gränsen mot Gamla Uppsala socken
löpandes genom Fyrisån16. Platsen är ett
gammalt vadställe som ska ha använts av
både folk och fä. Namnet lär ha uppkommit av att vargen vadade över här. I ett
15
16
Foto: Torbjörn Tirén, 2006
Ulva kvarnkommitté, 1967
17
11
Upplandsmuseét, 2007
På kartan från 1767 (se fig. 11) kan man se
två vattenintag till kvarnhuset från
dammen samt två utlopp på sydsidan av
huset. På den östra sidan om ån låg ett
sågverk med en sågverksränna. Den stora
byggnaden på västra sidan om ån (se nr.
11, fig. 11) var ett tegelbruk. En vattenfåra
ser ut att ha letts in dit från dammen.
Figur 12. Beskuren karta över Ulva kvarn från år
192818. På kartan syns bland annat kvarnhuset,
sågverket och nuvarande hantverksby. Här har
parken fått sin nuvarande utformning.
År 1963 köpte Uppsala kommun Ulva
kvarn och samtidigt sattes vattenintagen till
kvarnhuset igen19. Det västra intaget
öppnades åter 1988 när Ulva Kraft AB fick
tillstånd att producera vattenkraft. Numera
arrenderar de fallrätten av kommunen med
kontrakt till år 2034.
Figur 11. Beskuren karta över Ulva kvarn från
176718. Nuvarande kvarnhuset har byggts med två
vattenintag. Ytterligare en fåra leds till ett tegelbruk
(nr 11). På östra sidan om ån ligger ett sågverk med
tillhörande ränna.
Kvarnhuset renoverades 1998 efter en
brand20.
År 1875 brann kvarnen och totalförstördes
invändigt19. En omfattande renovering
skedde och huset fick ytterligare en våning.
Istället för vattenhjul installerades turbiner.
År 1929 blev kvarnen privatägd och vid
denna tid fanns här bland annat en mjölkvarn, bagerier och ett sågverk (se fig. 12).
18
19
Upplandsmuseét, 2007
Ulva kvarnkommittén, 1967
20
12
Ulva kvarn, 2007
1.3.2 Teknisk beskrivning av dammen
Kraftverksdammen består av en överfallsdamm samt två dammluckor i trä med
bottenutskov på var sida om fallet (se fig.
13).
N
Vägbron över Fyrisån
KVARNDAMMEN
Vattentintaget
till kraftverket
Kraftverksstation
Igensatta
vattenintaget
Östra
utskovet
Västra
utskovet
Det östra bottenutskovets intag sker vinkerätt mot överfallets strömningsriktning och
tröskeln ligger på nivån +9,55. Därifrån
rinner vattnet vidare i en gammal stenbelagd sågverksränna som löper längs med
Fyrisån (se fig. 5). Den cirka 2 meter breda
rännan övergår efter omkring 30 meter till
en naturbäcksliknande fåra som sedan
ansluts till ån.
I kvarnhuset finns ett kraftverk som har sitt
vattenintag på nordvästra sidan av dammen
(se fig. 15).
Överfallsdam
Ulva kvarn
västra
utskovet
Sågverksränna
Figur 13. Översiktlig karta över Ulva kvarn och
kvarndamm21
Överfallsdammens skibord (se fig. 14) är
13,4 meter bred och har en tröskelnivå på
+11,50 (meter över havet enligt rikets
höjdsystem 1970 RH70)22. Dammens fallhöjd är 4,80 meter från skibordet till
vattenytan mellan holmen och vattenföringsstationen23.
Figur 15. Vattenintaget till kraftverket längst till
höger i bilden25.
Tidigare har det funnits två separata
vattenintag till varsin turbin i kvarnhuset,
men idag är bara den västra i bruk26.
Vattenkraftsturbinen levererar 200 kW27. I
källare finns även lämningar kvar från den
östra turbinen.
De två bottenutskoven används för
reglering av vattennivån vid höga vattenflöden. Det västra utskovet har en bottennivå på +8,1022.
Dammens förmåga att avleda vatten
(avbördning) vid kritiska vattennivåer har
beräknats av Magnus Carlsson på
Vattenfall
Power
Consultant28.
Beräkningar är gjorda utifrån ett scenario
med turbinstopp. Uträkningar har upprättats för både dämningsgränsen på
+11,80, då samtliga luckor ska vara öppna,
samt då vattennivån når upp till dammkanten på +12,50. Vid denna nivå ligger
vattenytan i jämnhöjd med betongmurens
överkant. Avbördningen vid dämnings-
Figur 14. T.v. västra bottenutskovet, i mitten
överfallet och t.h. östra bottenutskovet24.
21
25
22
26
Modifierad från Uppsala kommun, 1995
Carlsson, 2007
23
Uppsala kommun, 1987
24
Foto: Torbjörn Tirén, 2006
Foto: Jenny Pirard, 2007
Ahlgren pers., 2007
27
Energimyndigheten, 2006
28
Carlsson, 2007
13
gränsen är i överfallsdammen 3,4 m3/s, 14
m3/s i sågverksrännan och 27,5 m3/s i
västra bottenutskovet. När vattennivån når
dammkrönet är avbördningen i överfallsdammen 20,8 m3/s, 21,0 m3/s i sågverksrännan och 35,7 m3/s i det västra bottenutskovet. Slutsatsen av rapporten är att den
befintliga dammen idag inte klarar 100årsflödet på 90 m3/s, utan översvämmas
vid 78 m3/s. Detta innebär att dammkanten
måste höjas med omkring 0,3 meter.
både inom EU samt på nationell, regional
och kommunal nivå.
Målet i EU:s ramvattendirektiv är att alla
sjöar och vattendrag skall uppnå god
kemisk och ekologisk status till år 2015.
Det nationella miljökvalitetsmålet Levande
sjöar och vattendrag innebär att ”Sjöar och
vattendrag skall vara ekologiskt hållbara
och deras variationsrika livsmiljöer skall
bevaras. Naturlig produktionsförmåga,
biologisk mångfald, kulturmiljövärden
samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras
samtidigt som förutsättningar för friluftsliv
värnas.”
1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR
Vid projekteringen är det viktigt att ta
hänsyn till följande:
1.4.1 Lagkrav och lagskydd
Uppförande av fisktrappa är en vattenverksamhet enligt definitionen i 11 kapitlet
2§ första stycket i Miljöbalken och
tillståndplikt föreligger enligt 11 kapitlet
9§. Enligt 6 kapitlet 1§ ska en MKB ingå i
en ansökan om tillstånd.
Länsstyrelsen i Uppsala län har utarbetat
åtta regionala miljömål31 för att uppnå det
ovan nämnda miljömålet. Det fjärde
delmålet anger bland annat att senast år
2010 skall vattendrag så långt det är
möjligt och lämpligt vara tillgängliga för
fiskvandring och förekomsten av lekvandrande sötvattenfiskar skall gynnas.
Enligt 1 kapitlet 4§ i Plan- och bygglagen
krävs bygglov för byggande, rivningslov
för rivning samt marklov för bland annat
schaktning, fyllning och trädfällning.
Enligt 3 kapitlet 1§ skall byggnader
placeras och utformas på ett sätt som är
lämpligt med hänsyn till natur- och
kulturvärdena på platsen.
1.4.3 Planförhållanden
Ulva by är ej detaljplanelagt.
Enligt kommunens riktlinjer för Fyrisån i
översiktsplanen för Uppsala stad32 skall
kända lekplatser för fisk skyddas. Vidare är
ett långsiktigt mål att undanröja de
vandringshinder för fisk i Fyrisån vid
Islandsfallet, Kvarnfallet och Ulva, samt
Jumskilsån på ett sådant sätt att artens
överlevnad säkerställs, till exempel genom
fisktrappor eller motsvarande.
Aspen är rödlistad i Sverige, klassad som
hotad29, och ingår även i EU:s habitatdirektiv vilket innebär att aspens livsmiljö
ska bevaras och beståndet hållas livskraftigt.
Utifrån Uppsala kommuns översiktsplan31
gäller följande för Ulva kvarn och dess
närområde:
Kulturlämningar som inte finns antecknade
i fornlämningsregistret bör ändå betraktas
som lagskyddade fornlämningar30. Omfattande ändringar kan därför kräva
tillstånd enligt fornminneslagen och bör
göras i samråd med länsstyrelsen.
Strandskydd
100 meter från Fyrisåns strandkant.
Riksintresse för naturvården
Jumkilsdalen N26 (områdesbeteckning i
översiktsplanen).
1.4.2 Miljömål
Relevanta miljömål för detta projekt finns
29
30
Riksintresse för kulturmiljövården
31
ArtDatabanken, 2007
Vattendomstolen, 1988
32
14
Länsstyrelsen i Uppsala län, 2003
Uppsala kommun, 2003 a
Uppsalaslätten
C35.
och
Jumkilsånsdalgång
1.4.4 Andra intressen
SMHI har en mätstation för beräkning av
vattenföringen ungefär 150 meter nedströms kvarnfallet. Anläggandet av en
fiskpassage bör ske uppströms denna mätstation för att inte påverka vattenmätningar.
Vattenskyddsområde
Yttre skyddszon Uppsala och Vattholmaåsarna. Gränsen för den yttre skyddszonen
passerar genom Fyrisån vid Ulva. Av 1§ i
Uppsala
kommuns
vattenskydds33
föreskrifter framgår att om ett vattendrag
utgör en yttre gräns för en skyddszon ska
vattendraget inte anses tillhöra den
innanför gränsen belägna zonen. Därför
innefattas endast den östra sidan om
Fyrisån av dessa föreskrifter. För yttre
skyddszon gäller följande föreskrifter:
Enligt 3§ ska hanteringen och lagringen av
petroleumprodukter
och
kemikalier
utformas så att hela volymen vid läckage
hindras att tränga ned i marken. I den 9§
anges att markarbete inte får ske djupare än
1 meter över högsta grundvattenytan.
Ulva kraft AB har ett kontrakt på fallrätten
till år 2034. Om vattenföringen skulle
minska till följd av en fiskpassage blir
kommunen ersättningsskyldig fram till år
201334.
Militärt intresseområde
Bygglov ska remitteras till försvarsmakten
som får yttra sig vid samrådet.
Regionalt och kommunalt intresseområde
för kulturmiljön
Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång U7.
Ulva kvarn klassas dessutom som en
”miljö som särskilt väl illustrerar områdets
kulturhistoriska innehåll”, U7:21.
Naturvårdsprogram 80.102
Ulva kvarn ingår i ett område med flera
bevarandevärden. Här finns bland annat
lund- och ädellövpartier av bevarandevärde. Mellan Ulva och Gesvad finns
dessutom en av de kraftigaste åravinerna i
Uppland.
33
34
Uppsala kommun, 1990
15
Larsson, pers. 2007
2 AVGRÄNSNINGAR
Arbetet avgränsas till att identifiera och
beskriva direkta och indirekta effekter som
projektet kan medföra på människor, djur,
växter, vatten, landskap samt kulturmiljö.
Övriga aspekter i Miljöbalken 6 kapitlet 3§
anser vi inte relevanta och kommer därför
ej att utredas. Med effekter på människor
avses främst turism, friluftsliv samt
säkerhet. Säkerhetsaspekterna behandlas i
vattenavsnittet. En förutsättning för hela
projektet är att en fiskpassage förbi
Islandsfallet byggs och antas därför ha
genomförts.
2.2 I TID
Avgränsning i tid görs till 10 år framåt för
alla aspekter förutom följande:
Vatten – effekter på vattenkvalitén
begränsas till byggtiden, medan påverkan
på vattenföringen sträcker sig 10 år framåt
men vid byggandet bör hänsyn tas till 100årsflöden.
Flora och fauna – Hur lång tid det tar för
asp att vandra upp i en fiskpassage vid
Ulva beror på flera faktorer. Dels hur stor
populationen är och dels hur långt upp i
Fyrisån de leker vid tidpunkten då
fiskpassagen är färdigbyggd. Någonstans
mellan 5-15 år är tänkbart då det tar 4-5 år
för aspen att uppnå lekmogen ålder35.
Floran och övrig fauna begränsas till 10 år.
2.1 I SAK
En avgränsning görs till att utreda olika
lokaliseringsalternativ för fiskpassagen vid
Ulva kvarn. Fiskpassagens tekniska
utformning behandlas således inte i detalj.
Detta kommer att utredas i ett senare
skede. Då olika typer av fisktrappor kräver
olika utrymme och ger olika konsekvenser
kommer dock utformning av fisktrappor att
behöva behandlas översiktligt.
2.3 I RUM
Denna MKB är avgränsad till att enbart
utreda fiskpassage förbi Ulva kvarn och tar
ej upp övriga vandringshinder i Fyrisån.
Följande avgränsningar görs för respektive
aspekt:
Följande avgränsningar görs för respektive
aspekt:
Vatten – Vattenföringen avgränsas från
Enstadammen ner till Kvarnfallet i Uppsla
stad som är nästa dämning. Vattenkvalitén
påverkas främst från Ulva kvarndamm och
nedströms till Ekoln.
Vatten – översvämningsrisk och risk för
torrläggning
samt
grumling
och
föroreningsrisk vid byggfasen.
Flora och fauna – främst skyddsvärda arter
som påverkas av att en fiskpassage byggs
eller uteblir.
Flora och fauna – för flora och bottenfauna görs en avgränsning till att enbart
innefatta individer i och intill Fyrisån vid
Ulva. Ingen påverkan förväntas ske längre
uppströms och nedströms fallet och
utesluts därför. För fisk och övrig fauna
studeras hela vandringsvägen från Ekoln
upp till Enstadammen.
Kulturmiljö
–
påverkan
på
den
kulturhistoriska omgivningen vid Ulva
samt kvarnbyggnaden, kvarndammen, närliggande kulturbyggnader och fornlämningar.
Friluftsliv och turism – konsekvenserna för
Ulva kvarn som utflyktsmål, parkmiljö,
hantverksby och badplats samt för fritidsfisket.
Kulturmiljö – omgivningen samt de
byggnader och lämningar av kulturvärde
inom Ulva by.
Friluftsliv och turism – närområdet kring
Ulva.
35
16
Vestersund, 2002
3 NULÄGESBESKRIVNING
bli lägre än skibordet. Vattenuttaget till
kraftverket i kombination med det låga
vattenflödet under sommarhalvåret har
medfört att fallet torrlagts vissa år41.
3.1 VATTEN
Fyrisån är Uppsala läns största å med ett
avrinningsområde på omkring 2000 km2 36.
Ån rinner genom Uppsalasättens lerrika
jordbruksmarker vilket bidrar till dess höga
näringshalter37. Huvudfåran sträcker sig
från Vendelsjön i norra Uppland via
Vendelån som rinner samman med Fyrisån
söder om Vattholma. Björklingeån ansluts
senare till ån innan den passerar Ulva.
Fyrisån mynnar sedan ut i Ekoln söder om
Uppsala.
3.2 FLORA OCH FAUNA
Omgivningen kring Ulva kvarn har ett rikt
växt- och djurliv. Området nedströms fallet
är rik på ädellövskog, mestadels alm, men
även ask42. Stora lövträd finns vid
slänterna mot ån.
Den sällsynta och rödlistade växten
paddfot, av ArtDatabanken43 klassad som
missgynnad, har observerats vid sydväggen
av kvarnhuset44. Även den rödlistade
växten grådådra (se fig. 16) har setts i
slänten mellan Björkby och parkeringen på
östra sidan om dammen45.
Vid Ulva kvarn är avrinningsområdet 950
km2 38. Medelvattenföringen, uppmätt vid
SMHI:s mätstation vid Ulva, var mellan
åren 1980-1999 5,9 m3/s39. Högsta uppmätta vattenföring under samma period var
44 m3/s och den lägsta registrerade vattenföringen var 0,1 m3/s.
Det beräknade 100-årsflödet vid Ulva
kvarn ligger på 84 m3/s40. Ett 100-årsflöde
är ett extremflöde som inträffar i genomsnitt vart hundrade år.
Enligt beräkningar gjorda av Magnus
Carlsson39 klarar inte den befintliga
dammen det dimensionerande flödet på 90
m3/s utan överströmmas vid en vattenföring på 78 m3/s. I dagsläget krävs därför
en höjning av dammkrönet på 0,3 meter
och omgivande terräng för att undvika
erosionsskador vid extrema flöden.
Figur 16. Grådådra46.
Stenar och block i forsen har en rik påväxt
av vattenmossor, däribland forsmossa42.
Forsmossan är rödlistad, klassad som
missgynnad och hotas av bland annat
vattenregleringar47.
I en rapport från Räddningsverket40 klassas
Ulva kvarndamm som en riskklass-I
damm, den allvarligaste riskklassen. Detta
innebär att det finns risk för personskador
samt skador på byggnader och infrastruktur.
Vid Stormusselinventeringen i Uppsala län
2004-2005 hittades tre musselarter vid
Ulva kvarn; spetsig målarmussla, flat
Ulva kraft AB har tillstånd att ta ut 8 m3/s
vatten38. Dock får ej vattennivån i dammen
41
Ulva kvarn, 2007
Uppsala kommun, 2007 b
43
ArtDatabanken, 2007
44
Forslund, pers. 2007
45
Höök, pers. 2007
46
Naturhistoriska riksmuseet, 2005
47
Cronberg, 1997
42
36
Brunberg och Blomqvist, 1998
Uppsala kommun, 2003 a
38
Vattendomstolen, 1988
39
Carlsson, 2007
40
Räddningsverket, 2003
37
17
dammussla samt en skalhalva men inga
levande exemplar av tjockskalig målarmussla48. Skalet vid Ulva var det enda fynd
som gjordes vid de 115 platser som
inventerades i länet. Spetsig målarmussla
är tämligen vanlig medan flat dammussla
och tjockskalig målarmussla är rödlistade.
I dagsläget hindras vandrande fiskar att ta
sig upp till Ulva kvarn av Islandsfallet inne
i Uppsala stad. När den planerade
vandringsvägen förbi Islandsfallet har
byggts kommer det dock bli möjligt för
vandrande fiskar att ta sig upp hit53.
Utter har under flera år setts i området54.
Den svenska utterpopulationen är idag liten
och arten är därför rödlistad, klassad som
sårbar55. Ett av hoten mot uttern är
regleringar av vattendrag.
Tjockskalig målarmussla klassas som den
mest hotade av svenska stora sötvattensmusslor. Den är beroende av vandrande
fisk för spridning och fortplantning då den
liksom övriga stormusslor har ett
parasitiskt larvstadium på fisk innan den
utvecklats till färdig mussla. Vilken fiskart
som är huvudvärd för musslan är oklart49.
Fysiska förändringar som vandringshinder
i vattendrag och försvinnande värdfiskar
utgör några av hoten mot arten.
Länsstyrelsen i Uppsala län har en vision
att få tillbaks tjockskalig målarmussla till
Fyrisån50. Då levande individer av den
tjockskaliga målarmusslan saknas i Fyrisån
är det tyvärr mycket osannolikt att den kan
komma tillbaka, utan arten måste i
nuvarande kunskapsläge bedömas som
utdöd här51. För att livskraftiga bestånd av
denna mussla ska kunna existera krävs en
mängd faktorer, lämpliga värdfiskar är
bara en av dessa.
3.3 KULTURMILJÖ
Ulva kvarn och dess omgivning skyddas av
riksintresse för kulturmiljövården samt
ingår i ett regionalt intresseområde för
kulturmiljövården (se 1.4 Förutsättningar).
Ulva är det mest välbevarade och
intressanta kvarnstället vid Fyrisån och
kvarnar har funnits här sedan 1300-talet56.
Det nuvarande kvarnhuset är byggt 1757
men
har
genomgått
omfattande
restaureringar efter två bränder, 1875
respektive 199857. I kvarnhusets östra
källare har de restaureringar som tidigare
genomförts enbart varit av praktiska skäl,
utan hänsyn till kulturmiljön. I källarutrymmet som i dagsläget ej är i bruk finns
lämningar av en gammal träturbin.
Vid en inventering av fiskarter nedanför
Ulva kvarn 2006 fångades sju arter:
stensimpa, mört, löja, ål, småspigg, lake
och abborre52. Vid provfiske 1990 så
fångades en stor andel björkna. Orsaken till
att inga fångades 2006 kan vara att
inventeringen skedde en månad senare och
björknan kan därmed ha sökt sig från
strömsträckorna vid Ulva till mer lugnt
flytande vattenpartier.
På östra sidan om dammen intill sågverksrännan finns rester av en husgrund från det
gamla sågverket som var verksamt här
fram till början av 1900–talet (se fig. 17).
48
53
49
54
Berglund et al. 2006
von Proschwitz, 1999
50
Forslund, pers., 2007
51
Lundberg, pers., 2007
52
Hjelm, 2006
Berglund et al, 2006
Hammar, 2006
55
Olsson och Sandegren, 2006
56
Länsstyrelsen i Uppsala län, 1997
57
Ulva kvarn, 2007
18
3.4 FRILUFTSLIV OCH
TURISM
Området kring Ulva kvarn är ett omtyckt
strövområde och utflyktsmål62. Här finns
en rik naturmiljö (se 3.2 Flora och fauna),
vackra och kulturhistoriskt intressanta
omgivningar (se 3.3 Kulturmiljö) med
stora grönytor samt kvarnfallet som
sevärdhet. Under sommaren kan man sola,
bada och paddla kanot samt hyra roddbåtar
i hantverksbyn63. Vintertid finns möjlighet
till skid- och skridskoåkning på isen.
Vattnet kring Ulva erbjuder även goda
fiskemöjligheter64.
Figur 17. Husgrunden från sågverket invid
sågverksrännan58.
Här finns även ett runstensfragment med
fornlämningsnummer 543:159. Stenen
hittades 1995 vid vattenbrynet i den gamla
sågverksrännan och har antagligen används
som byggmaterial i rännan60. Fragmentets
ursprung är okänt och skriftens innebörd
har inte gått att tyda.
I både parken och på holmen nedanför
kvarnhuset finns bänkar och grillmöjligheter.
I området bedriver flera företagare
verksamhet. Kvarnen inrymmer glasblåseriet Ulven, Ulva konst & Kuriosa (en
antik- och kuriosabutik) samt den
nyöppnade fisk- och skaldjursrestaurangen
Ulva krog. I den äldre gårdsbebyggelsen
vid kvarnen inryms sedan 1984 en
hantverksby (se fig.18). Här finns ett café,
en läderverkstad, en metallverkstad, en
ateljé och ett snickeri.
Hantverksbyn på västra sidan om kvarnen
inryms i gamla timmerhus byggda under
1800-talet (se fig. 18)61.
Varje år i september anordnas Ulva
Marknad med försäljning av hantverksprodukter som lockar mycket folk. Under
sommaren
anordnas
varje
vecka
veteranbilsträffar63.
Figur 18. Hantverksbyn58.
58
Foto: Jenny Pirard, 2007
Riksantikvarieämbetet, 2007
60
Runverket, 1997
61
Uppsala kommun, 1983
59
62
Uppsala kommun, 2007b
Ulva kvarn, 2007
64
Upplandsstiftelsen, 2006
63
19
4 TEKNISK BESKRIVNING AV FISKPASSAGER
Det finns flera olika sätt att möjliggöra
fiskvandring förbi vandringshinder. Här tas
de främsta typerna upp men det finns även
fler, mindre vanliga varianter på fiskpassager som inte behandlas. Valet beror
på platsen där den ska anläggas samt dess
lämplighet ur biologiskt hänseende.
Vanligtvis anläggs fiskpassager för lax och
öring som är hoppande fiskar. Då asp och
de flesta andra sötvattenfiskar inte hoppar
måste fiskpassagen konstrueras efter deras
förutsättningar. Det är dessutom viktigt att
tänka på att fisken ska ta sig både upp och
ner för passagen.
stora stenblock så att lugnare vatten
uppstår.
Lutningen i ett omlöp bör ej överstiga 2
%67. Då fallhöjden mellan skibord och
utloppskanalen från kvarnhuset i Ulva är 5
meter innebär det att ett omlöp kommer
behöva vara omkring 250 meter långt68.
För att asp ska kunna passera bör djupet ej
understiga 0,4 meter69 och vattenhastigheten bör vara mellan 0,3 till 1,0
m/s68.
4.1 OMLÖP
En slitsränna är den näst bästa
fisktrappstypen ur fiskhänseende. Denna
typ består av bassänger med vertikala
slitsar (se fig. 20).
4.2 SLITSRÄNNOR
Den för fisken bäst lämpade fisktrappan är
omlöp, även kallad kanal eller naturränna.
Denna kan utformas som en naturbäcksliknande fåra med flera vilobassänger för
fisken och efterliknar på så sätt bäst
naturliga förhållanden. Omlöp är även lätta
att utforma så att de smälter in i den
befintliga miljön, exempelvis i en skog
eller en stadspark (se fig. 19).
Figur 20. Slitsränna sett ovanifrån70.
Storleken på varje bassäng anpassas efter
slitsöppningens storlek för att undvika hög
turbulens68. Bassänglängden bör vara
omkring 10 gånger större än öppningen
och bassängbredden ungefär 8 gånger
större67. Även vattendjupet anpassas efter
slitsöppningen och bör i regel vara minst
två gånger större69. Vattenhastigheten
genom slitsarna bör ligga i intervallet 0,2
till 0,7 m/s71. Lutningen i rännan bör inte
överstiga 10 % för att även svagare
simmare ska kunna utnyttja den67. Den
kraftigare lutningen jämfört med ett omlöp
medför att en slitsränna kräver mindre
Figur 19. Omlöp i Skebäcksparken, Örebro65.
För att minska erosion av kanterna kan
kanalens botten och sidor byggas upp med
stenar och blockmaterial66. Detta ökar
samtidigt friktionen och vattenhastigheten
minskar. Viloplatser kan anläggas i form
av utvidgningar eller genom att placera ut
67
Sandell et al, 1994
Degerman et al, 1998
69
Pettersson pers., 2007
70
modifierad från Sandell et al, 1994
71
Naturvårdsverket, 1999
68
65
66
Örebro kommun, 2007
Johansson et al, 2002 - 2
20
utrymme. En slitsränna är dessutom
okänslig för förändringar i vattenflödet.
är att det är svårt för svaga simmare att
passera och att flytande skräp lätt kan
ändra strömbilden i rännan. I en
denilränna, även kallad motströmstrappa,
bildas strömmar i motsatt riktning mot
vattenflödet vilket med hjälp av vinklade
lameller minskar vattenhastigheten (se fig.
22). Rännan bör ha en lutning på mellan 10
till 15 % för att möjliggöra passage för de
flesta fiskarter. För en längre ränna krävs
vilobassänger var femte till tionde meter.
Den branta lutningen gör att denilrännor
kräver relativt mycket vatten för att
fungera tillfredställande73.
Slitsöppningar om 0,25 meter antas räcka
vid passagen förbi Ulva kvarn då
slitsrännan vid Kvarnfallet har dessa mått
(se fig. 21).
Figur 21. Slitsränna vid Kvarnfallet72.
Detta medför att varje bassäng blir 2,5
meter långa och 2 meter breda. För att
klara lutningen kan 25 slitsar byggas med
en lutning på 8 %. Höjdskillnaden mellan
varje bassäng blir då ungefär 20 cm. Totalt
blir slitsrännan omkring 65 meter lång. Om
rännan över flacka delar kombineras med
en mer naturliknade fåra blir den längre
och färre slitsar behövs. När slitsrännor
byggs kan det dessutom vara bra att
anlägga
vilobassänger
med
jämna
mellanrum för att underlätta fiskens
vandring.
Figur 22. Perspektivskiss över denilränna76.
En denilränna vid Ulva kvarn kan bli
aktuellt i kombination med omlöp eller
slitsränna endast i undantagsfall i kortare
branta partier.
En slitsränna kan byggas i flera olika
material, vanligen betong eller trä73. För att
trappan bättre ska smälta in i kulturmiljön
vid Ulva kan den byggas i natursten
och/eller trä. Betongkonstruktioner kan
dock färdigbeställas vilket ger lägre
kostnader74.
4.4 KAMMARTRAPPOR
Kammartrappor
är
den
billigaste
fisktrappskonstruktionen och kan ha olika
utformningar. Överfallstyp är en typ av
kammartrappa som enbart är anpassad till
hoppande fiska såsom lax och öring och är
därför inte lämplig i detta projekt77. En
annan typ är underfallstrappa, där vatten
strömmar mellan bassängerna genom en
eller flera öppningar i tvärväggens
nederkant (se fig. 23). Underströmningsöppningar kan orsaka problem för mindre
fisk på grund av de starka strömmar som
4.3 DENILRÄNNOR
Denilrännor är ett billigare alternativ än
slitsrännor men bör undvikas och bara
byggas när omlöp och slitsrännor av olika
anledningar inte är möjliga75. Anledningen
72
Foto: Jenny Pirard, 2007
Sandell et al, 1994
74
Larsson, pers. 2007
75
Petterson pers, 2007
73
76
77
21
modifierad från Sandell et al, 1994
Degerman et al, 1998
bildas78. Dessutom är det stor igensättningsrisk. Därför anser vi att denna typ
av trappa inte är ett lämpligt val i något av
lokaliseringsalternativen och kommer inte
att behandlas vidare.
4.6 KULVERTAR
Kulvertar byggs under vägar och andra
hinder för att möjliggöra passage. De är
ofta billigare att konstruera än broar. De
bör inte göras för långa då fisk inte
föredrar att simma genom mörka
passager80. Om kulvertlängden överstiger
30 meter bör brobyggnation istället
övervägas. I allmänhet fungerar dock
kulvertar väl.
En kulvert bör ha en diameter på minst 0,6
meter för att stora fiskar ska kunna
passera80. Vattendjupet måste vara minst
0,2 meter och vattenhastigheten får ej
överstiga 1,2 m/s. Lutningen bör
minimeras och ej överskrida 1 %.
Figur 23. Överst: Kammartrappa av överfallstyp.
Underst: Kammartrappa av underfallstyp79.
Kulvertar kan bli aktuellt som del av en
fiskpassage vid Ulva kvarn.
4.5 FISKHISSAR OCH
SLUSSAR
4.7 LOCKVATTEN
Något som är lika viktig som fiskvägens
utformning är att fisken verkligen hittar dit.
Det är därför vikigt att skapa lockvatten.
Lockvatten är en vattenström som fisken
känner av och simmar mot för att hitta
vägen uppströms. Vid avsaknad av bra
lockvatten finns risk att fisken simmar mot
de starka strömmarna i huvudfåran och
därför inte hittar passagen81.
En fiskhiss och andra typer av fiskslussar
är tekniskt komplicerade konstruktioner
som kräver underhåll. Detta medför höga
kostnader. En hiss arbetar dessutom i
cykler med intervall på mellan 0,25 till 4
timmar och fisk kan därför inte passera
kontinuerligt80. Detta alternativ gynnar inte
heller den biologiska mångfalden då den
enbart är anpassad för fiskar. Därför
kommer denna typ av konstruktion ej att
behandlas vidare.
För att skapa bra lockvatten krävs att stora
vattenflöden strömmar igenom fåran och
att den placeras så parallellt som möjligt
med befintlig huvudfåra. Mynningen på
fiskvägen bör utformas så att en kraftig
lockvattenström bildas genom att till
exempel bygga upp med sten.
78
Pettersson pers., 2007
Modifierad från Degerman et al, 1998
80
Sandell et al, 1994
79
81
22
Johansson et al, 2002 - 2
5 ALTERNATIV
Den nya fåran löper parallellt med
sågverksrännan
och
passerar
förbi
husgrunden från det gamla sågverket.
Därefter viker rännan av mot väster och
ansluts till kvarndammen, norr om
utskovet till sågverksrännan. Alternativt
kan rännan passera under landsvägen i en
10 meter lång kulvert för att sedan anslutas
till Fyrisån. Då en kulvert är dyr att
anlägga, och en öppen fiskväg är mer
fördelaktigt för fisken än en kulverterad, är
det varken ekonomiskt eller biologiskt
motiverat att anlägga en sådan. Därför
avfärdas det som ett alternativ och istället
ansluts passagen till kvarndammen.
5.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN
I detta alternativ byggs en fiskpassage på
östra sidan om ån (se fig. 24).
Att bygga en denilränna (se fig. 22) över
brantare partier och kombinera det med ett
omlöp skulle kunna vara ett alternativ.
Men då det i detta fall finns andra, ur
fisksynpunkt mer fördelaktiga konstruktioner avfärdar vi denilrännor som ett
lämpligt alternativ.
N
Figur 24. Uppskissat förslag på dragning av
fiskpassage på östra sidan om ån (modifierat
flygfoto)82.
Att enbart bygga ett omlöp på denna sida
om ån bedömer vi som svårt då lutningen
är skarp och tillräckligt med utrymme inte
finns att tillgå. Här finns endast en smal
gräsyta omgiven av branta trädbeklädda
sluttningar (se fig. 26). Om ett omlöp
skulle byggas innebär det att nästan all
plats måste tas i anspråk. Av dessa
anledningar avfärdar vi idén om enbart ett
omlöp på östra sidan.
För att undvika den skarpa lutningen
utmed den naturbäcksliknande delen av
sågverksrännan bör fiskpassagen börja
ungefär i höjd med utloppet till Fyrisån (se
fig. 25). Här finns också möjlighet till att
skapa bra lockvatten.
Figur 25. Sågverksrännans naturbäcksliknande
utlopp till Fyrisån på östra sidan om ån83. Pilen
markerar var fiskpassagen är tänkt att börja.
82
83
Figur 26.. Östra sidan om ån med sågverksgrunden
till höger i bild83.
En slitsränna (se fig. 20) eller en slitsränna
Uppsala kommun, 2003 b
Foto: Jenny Pirard, 2007
23
kombinerad med omlöp anser vi vara ett
mer rimligt alternativ då det tar mindre
plats jämfört med enbart ett omlöp. Om
enbart en slitsränna byggs blir den ungefär
65 meter lång. Om rännan istället över
flackare delar kombineras med en mer
naturbäcksliknande
fåra
blir
den
naturligtvis längre. Byggs dessutom vilobassänger med jämna mellanrum för att
underlätta fiskens vandring förlänger även
det passagens totala längd.
tas bort och intagsnivån för vattnet höjas så
att den endast är något lägre än skibordet.
På grund av den stora nivåskillnaden
mellan vattenytan i dammen och närliggande marknivå kan fiskpassagen
komma att gå i en ganska djup kanal och
marken kan på vissa ställen behöva
utjämnas.
5.2 GENOM
SÅGVERKSRÄNNAN
Figur 28. Sågverksrännan85.
Tänkbara fisktrappstyper är denilrännor
eller slitsrännor. Byggs enbart en
denilränna kommer längden att bli cirka 35
meter. En så lång denilränna skulle kräva
många vilobassänger. Då denilrännor
endast bör anläggas i undantagsfall när det
inte finns andra rimliga utformningar
avfärdas denilrännor som ett alternativ.
Detta alternativ innebär att en fisktrappa
byggs i den gamla sågverksrännan (se fig.
27 och 28).
En slitsränna skulle bli omkring 65 meter
lång och skulle då sträcka sig genom hela
sågverksrännan och den naturbäcksliknande delen. Det skulle därför krävas en
uträtning av bäcken och utjämning av
marken för att få in en slitsränna här. I den
nedre delen behöver rännan grävas ut och i
den övre delen byggas upp.
N
För att få en jämn lutning på trappan krävs
att muren på båda sidor om sågverksrännan
höjs, alternativt får slitsrännan sticka upp
ovanför kanten.
Figur 27. Uppskissat förslag på slitsränna genom
sågverksrännan (modifierat flygfoto)84.
5.3 GENOM FALLET
Passagen börjar i den naturbäcksliknande
delen och fortsätter upp igenom sågverksrännan för att vid bottenutskovet anslutas
till kvarndammen. Bottenutskovet måste
Om en fiskpassage byggs genom fallet
måste någon slags uppbyggd fisktrappa
konstrueras på grund av fallets kraftiga
lutning.
84
85
Uppsala kommun, 2003 b
24
Foto: Jenny Pirard, 2007
En slitsränna skulle bli minst 65 meter lång
och för att få en jämn lutning kräva en
kraftig uppbyggnad. En sådan konstruktion
skulle synas väldigt väl och vara svår att
konstruera så att den smälter in i miljön.
utloppskanalen
kvarnhuset.
någon
meter
nedanför
I utrymmet i källaren (se fig. 30) kan det
vara möjligt att bygga en slitsränna,
alternativt i kombination med denilrännor.
Sådana bör dock helst undvikas.
Området nedanför fallet anses vara ett bra
lekområde för asp. Byggs en fiskpassage
här försvinner delar av lekplatsen vilket
strider mot aspprojektets syfte86. Vi anser
att detta alternativ har för stor påverkan på
kulturmiljön och aspleken för att vara ett
rimligt alternativ och avfärdas därför.
5.4 GENOM KVARNHUSET
Detta alternativ innebär att fiskpassagen
börjar i utloppskanalen nedanför kvarnhuset och fortsätter vidare genom den östra
kanalen in i huset (se fig. 29). Själva
fiskpassagen byggs inne i östra källarutrymmet. Passagen går slutligen genom
den östra intagskanalen och ut i kvarndammen.
Figur 30. Utloppskanalen sett inifrån källaren i
Kvarnhuset88.
Fallhöjden inne kvarnhuset mellan
intagskanalen och utloppet är omkring 4
meter. En slitsränna med 20 cm
höjdskillnad
mellan
vattennivån
i
bassängerna skulle ge en fisktrappa med 20
bassänger som totalt skulle bli 50 meter
lång. Används hela östra delen av källaren
(se fig. 31) kan troligtvis en fisktrappa
rymmas men utformningen måste utredas
ytterliggare.
N
Figur 29. Uppskissat förslag på dragning av
fiskpassage
genom
kvarnhuset
(modifierat
flygfoto87.)
Figur 31. Skiss över östra källarutrymmet i
kvarnhuset, ej skalenlig89.
För att skapa bra lockvatten för fisken kan
en ny kanal grävas genom holmen (se fig.
29). Kanalen kan börja cirka 20 meter
nedströms fallet och anslutas till den östra
86
86
Vestersund, 2002
Uppsala kommun, 2003 b
88
89
25
Foto: Jenny Pirard, 2007
Ellinor Jansson, 2007
idag vid varuleverans samt måste korsas
för besök i kvarnhuset. Om rännan skulle
anslutas till dammen krävs därför att en
cirka 19 meter lång kulvert byggs under
grusplanen. Kulverten skulle även korsa
den
nedgrävda
inloppskanalen
till
kraftverket. Att kunna bygga förbi utan att
påverka denna bedömer vi som omöjligt.
Därför avfärdas detta alternativ. Därav
kvarstår alternativet att fiskpassagen löper
ut norr om landsvägen som det enda
realistiska.
5.5 VÄSTRA SIDAN OM ÅN
Alternativet innebär att en fiskpassage
byggs genom parken på västra sidan om ån
(se fig. 32).
Om fiskpassagen ansluter till Fyrisån på
norra sidan av landsvägen innebär det att
en cirka 15 meter lång kulvert under vägen
måste anläggas.
Avståndet mellan fiskpassagens inlopp och
utlopp blir cirka 160 meter fågelvägen. Det
innebär att fiskpassagen totala längden blir
minst 160 meter. I parken finns plats att
tillgå för att göra rännan ännu längre. Detta
ger möjlighet till att bygga ett omlöp.
Eftersom lutningen inte bör överstiga 2
%92 och fallhöjden är 5 meter måste rännan
bli omkring 250 meter lång93.
N
Figur 32. Uppskissat förslag på dragning av fiskpassage genom parken på västra sidan om ån
(modifierat flygfoto)90.
För att få bra lockvatten för fisk krävs det
att rännan börjar vid en punkt ungefär 100
meter nedströms kvarnhuset, där kraftverksrännan går ihop med Fyrisån (se fig.
33). Rännan ansluts igen till Fyrisån
antingen i dammen intill kraftverksintaget
eller på norra sidan om landsvägen.
För att inte ta för mycket parkmark i
anspråk kan omlöpet dras längs med
kanten mot sluttningen från hantverksbyn
(se fig. 34).
Figur 34. Parken mellan kvarnhuset och hantverksbyn där omlöp kan dras91.
Den kraftigaste lutningen i passagen är
mellan kvarnhuset och hantverksbyn. Där
bör omlöpet slingra sig uppför backen för
att inte få för stor lutning. En något
Figur 33. Startpunkten för fiskpassage i alternativet
på västra sidan om ån91.
Grusplanen framför kvarnhuset utnyttjas
90
91
92
Uppsala kommun, 2003 b
Foto: Jenny Pirard, 2007
93
26
Sandell et al, 1994
Degerman et al, 1998
slingrande fåra minskar vattenhastigheten
vilket underlättar fiskens vandring. Dock
kan rännan inte slingra sig för mycket då
detta kan ge erosionskador94. Ett annat
alternativ är att kombinera omlöpet med en
slitsränna i det brantare partiet mellan
hantverksbyn och kvarnhuset. På så sätt
blir rännan kortare, utrymme sparas och
risken för erosion minskar.
5.7 SAMMANFATTNING
De alternativ utöver nollalternativet som vi
anser rimliga är:
Vid rätt utformning kan ett omlöp komma
att smälta in väl i omgivningen.
Exempelvis kan omlöpet beläggas med
sten och växter planteras omkring.
Träbroar kan läggas över kanalen där
passage behövs.
En slitsränna kombinerad med
omlöp på östra sidan om ån
•
En slitsränna genom
sågverksrännan
•
En slitsränna genom kvarnhuset
•
Ett omlöp kombinerat med
slitsränna på västra sidan om ån
Effekter och konsekvenser av dessa
alternativ kommer att utredas vidare i
kapitel 6. Övriga alternativ avfärdar vi
således och kommer ej att behandlas
vidare.
5.6 NOLLALTERNATIVET
Nollalternativet innebär att ingen fiskpassage byggs och att vandringshindret
kvarstår. Då Ulva kvarndamms nuvarande
funktion är bristfällig kommer förmodligen
en ombyggnad av denna behöva göras,
oavsett om en fiskpassage byggs eller ej.
Anledningen är att dammen idag riskerar
att översvämmas vid höga flöden. Vi antar
därför att en höjning av dammkanten inom
en snar framtid kommer att göras.
94
•
Pettersson pers., 2007
27
6 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER
läns regionala miljömål att göra vattendrag
tillgängliga för fiskvandring.
6.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN
Vatten
En slitsränna kan utnyttjas av flera
fiskarter. Om rännan kombineras med mer
naturliknade delar kan även floran gynnas.
En fiskpassage kommer att ta en viss
mängd vatten i anspråk vilket kommer att
innebära minskad vattenföringen i fallet.
Vid lågvattenföring kan detta få till följd
att området nedanför fallet torrläggs under
längre perioder än tidigare. Vid höga
flöden minskar däremot risken att dammen
översvämmas. Om fiskpassagen dimensioneras för ett flöde på 6 m3/s kan
dammen också klara det beräknade100årsflödet på 84 m3/s. Detta skulle kunna
medföra att dammkrönet inte behöver
höjas.
Sammantaget innebär förslaget genomgående positiva konsekvenser för faunan
med en ökad biologisk mångfald i Fyrisån
som följd.
För floran innebär alternativet att ett flertal
ädellövträd behöver tas ned. Gamla
ädellövträd kan inhysa många sällsynta
insekter, lavar och mossor som därmed
indirekt kan påverkas negativt. Den
rödlistade arten grådådra som har setts i
slänten på östra sidan om parkeringen kan
också komma att påverkas av markarbete
under byggfasen. Grådådra hotas av
konkurrens från omgivande vegetation och
kan därför gynnas av markstörning efter
frösättning95. Markarbetet skulle därför
kunna underlätta spridningen av denna art.
Vattenkvalitén påverkas inte nämnvärt då
större delen av arbete sker på land. Endast
då fiskpassagen ansluts till Fyrisån och
vattnet släpps på för första gången kommer
vattnet att grumlas.
Slitsrännan behöver ej byggas på plats utan
kan transporteras dit i färdiga delar för att
sedan monteras ihop. Detta förkortar
arbetstiden på platsen och risken för
påverkan
på
vattenkvalitén
under
byggfasen minskas ytterligare.
En fiskpassage bidrar till minskad
vattenföring vilket kan leda till längre
perioder med torrläggning nedanför fallet.
Detta kan få negativa konsekvenser för
floran och faunan i vattendraget.
Exempelvis växer forsmossa här som vid
för långa perioder av torka kan dö.
Flora och fauna
Om en fiskpassage byggs är det möjlig för
asp och annan fisk att ta sig förbi fallet vid
Ulva kvarn och vidare upp till
Enstadammen. Detta medför att ett större
habitat bildas och populationerna får
möjlighet att växa och bli mer livskraftiga.
För aspen innebär detta att beståndet kan
stärkas vilket skulle vara ett steg i rätt
riktning för att uppnå god bevarandestatus
för den idag hotade arten.
Kulturmiljö
En slitsränna här medför stor inverkan på
kulturmiljön då ingreppet inte liknar
tidigare kulturhistoriska verksamheter utan
blir ett nytt inslag i miljön96. Det är
framförallt den parkliknande miljön som
kommer att påverkas. I dagsläget är det
dock svårt att avgöra om det är till en
fördel eller nackdel för kulturmiljön.
När en fiskpassage förbi Ulva byggts blir
det även angeläget att bygga bort fler
vandringshinder uppströms. Asp och andra
arter kan då sprida sig ända upp till
Vendelsjön
vilket
är
aspprojektets
långsiktiga mål. Att bygga en fiskpassage
skulle även vara helt i linje med Uppsala
Eventuellt kan byggandet innebära att
runstensfragmentet måste flyttas. Då denna
placerades där 1995 borde det inte vara
95
96
28
Jonsell, 2000
Thunman pers., 2007
något större problem att flytta den igen.
högflöden. Detta leder till större översvämningsrisk.
I marken kan lämningar finnas från sågen
och de kvarnar som tidigare legat här. Det
är även möjligt att det finns äldre
lämningar då runstensfragmentet hittades i
sågverksrännan. Därför kan arkeologiska
utredningar bli nödvändiga innan fiskpassagen byggs.
Den befintliga dammen klarar idag inte
100-årsflödet på 90 m3/s, utan översvämmas vid 78 m3/s 97. Om dessutom en
fisktrappa byggs i sågverksrännan skulle
detta medföra att dammen översvämmas
redan vid flöden om 61 m3/s. Vid 100årsflödet skulle vattennivån i dammen
höjas till +12,97. Då dammkrönet idag är
+12,50 måste betongmuren runt dammen
höjas med omkring 0,5 meter för att inte
översvämmas. Även lågpunkter i den
omgivande terrängen skulle behöva höjas
till samma nivå.
Friluftsliv och turism
En positiv effekt av en fiskpassage är att
den kan bli en turistattraktion och lyfta
Ulva som utflyktsmål. Resor skulle kunna
anordnas för att titta på fiskvandring och
asplek som idag sker till bland annat
Rotebro.
Risken för grumling är relativt stor och risk
för förorening finns då byggandet sker i
nära kontakt med ytvatten.
Om en fiskpassage byggs kommer fisket
att bli bättre i Fyrisån upp till
Enstadammen då fiskarna kan röra sig
högre upp. Eftersom det är fritt fiske i
Fyrisån kan detta ha en positiv inverkan på
friluftslivet vid Ulva.
Flora och fauna
För faunan får byggandet av en fiskpassage
övervägande positiva konsekvenser (se
kap. 6.1). För floran däremot innebär
fiskpassagen genom sågverksrännan en del
negativa konsekvenser. Dels kommer en
del ädellövträd vid den naturbäckslika
delen behöva tas ner. På och i dessa kan
det finnas arter av bevarandevärde. Dels
kan grådådran påverkas (se kap. 6.1). I
bäcken finns även forsmossa som kan
försvinna då en slitsränna placeras där.
Negativa effekter för friluftslivet och
turismen är att rännan kommer att ta plats i
anspråk. Det kan bli något svårare att ta sig
fram på den östra sidan om ån där det idag
finns en stig ned mot vattenföringsstationen
och
hagarna
nedströms.
Eventuellt kan fiskpassagen bitvis behöva
gå i en djup fåra i marken. Detta kan även
försvåra möjligheterna att röra sig fritt i
området samt medföra viss risk att trilla i.
Fiskpassagen medför även minskad vattenföring genom fallet. Detta kan leda till
periodvis torrläggning av forsen som
missgynnar flora och bottenfauna.
Eventuellt kan en fiskpassage även
medföra sämre parkeringsmöjligheter. Det
beror dock helt på hur rännan dras,
förmodligen kommer endast en lite del av
parkeringen tas i anspråk. En stor
parkering finns redan att tillgå på västra
sidan vid hantverksbyn. Denna ligger dock
en bit ifrån kvarnhuset.
Kulturmiljö
Den största påverkan på kulturmiljön sker i
och med att slitsrännan måste byggas i den
naturbäckslika delen. Byggandet här
kommer att leda till förändringar av miljön.
Här har även tidigare en runsten hittats och
det är möjligt att fler historiska lämningar
kan finnas. Detta kan leda till att
arkeologiska utredningar måste genomföras.
6.2 GENOM
SÅGVERKSRÄNNAN
Vatten
Genom att bygga en fiskpassage i
sågverksrännan förloras delvis möjligheten
att reglera vattennivån i dammen vid
Den höjning av dammkrönet som krävs för
97
29
Carlsson, 2007
att klara högflöden kommer inte påverka
kulturmiljön väsentligt då detta sker i en
redan befintlig byggnation98.
Fiskpassagen medför minskad vattenföring
genom fallet. Detta kan leda till
torrläggning som missgynnar flora och
bottenfauna. Byggs däremot en kanal
genom holmen kan risken för torrläggning
nedanför fallet minska.
Friluftsliv och turism
En fiskpassage genom sågverksrännan
kommer liksom östra alternativet att gynna
friluftslivet genom att förbättrade fiskemöjligheter skapas. Någon yta som
används för friluftslivet kommer inte att tas
i anspråk.
Landfloran bedöms inte påverkas då ingen
beväxt mark tas i anspråk förutom den
korta biten där kanalen ska gå genom
holmen.
Kulturmiljö
Turismen kommer liksom för östra
alternativet att gynnas i och med att en
turistattraktion skapas.
Om en fiskpassage byggs inne i kvarnhuset
innebär det byggnationer i östra källarutrymmet samt i den igensatta intagskanalen. Att detta påverkar kulturmiljön är
mindre troligt då förändringarna inte blir
synliga utifrån och de historiska
lämningarna som finns ej är välbevarade.
Dock är kulturhistoriska lämningar, som
den gamla turbinen, skyddade av
fornminneslagen
och
omfattande
förändringar kan kräva tillstånd.
6.3 GENOM KVARNHUSET
Vatten
Konsekvenserna på vattenföringen och
vattenkvalitén är desamma som för östra
alternativet (se kap. 6.1). Regleringsmöjligheten här är dock sämre vid höga
vattenflöden då utrymmet i källaren är
begränsat och inte bör översvämmas.
Öppnas den gamla intagskanalen upp
innebär det att en historisk funktion åter tas
i bruk. Detta skulle vara positivt ur
kulturmiljösynpunkt98.
Övre delen av utloppskanalen från
kvarnhuset liksom kanalen genom holmen
kommer att behöva grävas ut vilket kan
orsaka grumling. I övrigt kommer vattenkvalitén inte att påverkas nämnvärt då
större delen av arbetet sker på land.
Den gamla turbinen som finns i källaren
kommer att behöva flyttas (se fig. 35). Då
den är illa åtgången och något dold där den
står idag skulle en omplacering till en mer
synlig plats kunna vara till fördel för
kulturmiljön.
Flora och fauna
För fisk och andra vattenlevande
organismer gäller samma effekter och
konsekvenser som för alternativet på östra
sidan om ån (se kap. 6.1). Fisk föredrar
dock inte att passera genom mörka gångar
men detta kan möjligtvis åtgärdas med
belysning. Sannolikheten att mindre fisk på
väg nedströms simmar in i kraftverket blir
även större för detta alternativ då
fiskpassagens ingång kommer att ligga
nära kraftverksintaget. En fördel med
alternativet är dock att en ny kanal nära
fallet skapar bra lockvatten för fisk och
därmed skapas två möjliga vägar. Chansen
att fisken hittar passagen blir då större.
98
Figur 35. Lämningar från den gamla turbinen99.
99
Gustavsson pers., 2007 & Thunman pers., 2007
30
Foto: Jenny Pirard, 2007
gynnar därför både flora och fauna100. Det
är också den metod som först och främst
rekommenderas eftersom den möjliggör
återkolonisering för samtliga fiskarter och
smådjur101. Genom att lägga ut grus och
sten i omlöpet kan också lämpliga lek- och
uppväxtmiljöer skapas för fisken102.
Den nya fåran nedanför kvarnfallet kan
påverka kulturmiljöintrycket och bör efterlikna nuvarande kanaler för på bästa sätt
smälta in i miljön.
Friluftsliv och turism
Beroende på hur tillgänglig fiskpassagen
genom kvarnhuset görs kan det medföra
ökad turism. En fisktrappa genom ett hus
skulle vara en unik företeelse som skulle
kunna bli en uppseendeväckande turistattraktion.
För floran medför ett omlöp främst
positiva konsekvenser då den möjliggör
etablering av vattenvegetation. De negativa
effekterna antas bli få eftersom rännan
främst går igenom en klippt gräsmatta som
därför inte tros inrymma några skyddsvärda arter. Den enda möjliga negativa
konsekvensen för floran är om något
enstaka träd behövs tas ner vilket inte är
särskilt troligt.
Inne i kvarnhusets källare finns idag dock
små möjligheter att ta emot besökare.
Åtgärder skulle därför vara nödvändiga för
att göra detta möjligt. Då utrymmena är
små kommer det endast röra sig om mindre
grupper åt gången. Huruvida aspen
kommer att kunna beskådas här beror på
vilka åtgärder som genomförs för att
underlätta detta.
Kulturmiljö
En fiskpassage genom parken på västra
sidan blir väldigt framträdande för Ulva.
Ett omlöp är dock den konstruktion som
bäst kan smälta in i omgivande parkmiljö.
Byggs en slitsränna i betong i det brantare
partiet är det viktigt att utformningen
harmoniserar med omgivningen.
För friluftslivet kommer en fiskpassage
genom kvarnhuset inte ha någon direkt
påverkan förutom att den kommer att leda
till förbättrade fiskemöjligheter i Fyrisån.
Kanalen genom holmen bör utformas så att
den tar minsta möjliga plats i anspråk för
att inte störa friluftslivet.
En fiskpassage genom parken kommer att
innebära en förändring av dagens kulturmiljöintryck på platsen. Dock innebär det
att en gammal vattenfåra på nytt öppnas
upp vilket anses positivt103. Fram till 1757
då nuvarande damm byggdes, var Fyrisån
vid Ulva indelad i två fåror (se fig. 10).
Den västra låg ungefär där omlöpet skulle
kunna placeras. Även efter att dammen
byggdes fanns en fåra kvar som ledde
vatten till tegelbruket (se fig. 11). Möjligt
är att rester av denna fåra kan finnas kvar
under marken och kan användas för att
bygga fiskpassagen i104. Därmed skulle
platsen få ett mer ursprungligt utseende.
6.4 VÄSTRA SIDAN OM ÅN
Vatten
Effekterna på vattenkvalitén och vattenföringen blir desamma som i östra
alternativet (se kap. 6.1). Regleringsmöjligheten vid höga vattenflöden blir
dock inte lika stor här. Risken för grumling
vid anslutningen till Fyrisån kan även vara
något större här då ett omlöp står i nära
kontakt med marken och risk för erosion
från kanterna finns.
Flora och fauna
Platsen kan dock inrymma historiska
lämningar från medeltid och senare tid105.
Konsekvenserna för faunan blir likartade
som för östra alternativet (se kap. 6.1). En
skillnad är dock att på västra sidan finns
det mer utrymme, längre partier med
omlöp kan därför byggas. Omlöp är den
mest naturliga typen av fiskpassage då den
efterliknar den akvatiska miljön och
100
Sandell et al, 1994
Naturvårdsverket, 1999
102
Johansson et al, 2002 - 2
103
Gustavsson pers., 2007 & Thunman pers., 2007
104
Thunman pers., 2007
105
Gustavsson pers., 2007
101
31
Det kan därför bli aktuellt med
arkeologiska utredningar för att se om
utgrävningar krävs innan passagen kan
byggas.
kommer att kunna vandra högre upp i
Fyrisån. På lång sikt kan detta ge negativa
effekter för olika arters överlevnad.
Om fisktrappan i Islandsfallet byggs, vilket
har antagits, så kommer aspen att kunna ta
sig upp till fallet vid Ulva kvarn men inte
längre. Arter som skulle gynnas av en
fisktrappa skulle kunna leva och fortplanta
sig nedanför fallet men ej högre upp i
Fyrisån.
Friluftsliv och turism
En positiv effekt av en fiskpassage är att
den även i detta alternativ kan bli en
turistattraktion. Ett omlöp i parken skulle
bli ganska framträdande för platsen. Detta
kan uppfattas olika beroende på tycke och
smak. Utformas den estetiskt tilltalande
kan den bidra till en vacker parkmiljö
vilket kan gynna turismen. Ytterligare en
vattenfåra här skulle dock inte tillföra
något för friluftslivet då närhet till vatten
redan finns106.
Att inte bygga en fiskpasage strider mot
kommunens långsiktiga mål att undanröja
vandringshinder för fisk i Fyrisån och mot
Uppsala läns regionala miljömål att göra
vattendrag tillgängliga för fiskvandring.
Kulturmiljö
En fiskpassage genom parken kan ta
relativt stor plats i anspråk som idag nyttjas
för friluftsliv och rekreation. Under
exempelvis Ulva marknad utnyttjas all
tillgänglig yta107. Då öppna ytor är något
av en bristvara vid Ulva kan minskat
utrymme få negativa konsekvenser för
friluftslivet och turismen. Allt detta är
viktigt att ha i beaktande vid utformandet
av omlöpet samt att exempelvis bygga
broar där passage är nödvändig.
Dammkrönet kommer troligtvis att höjas
med cirka 30 cm. Detta påverkar dock inte
kulturmiljöintrycket väsentligt108. I övrigt
kommer områdets kulturmiljö kvarstå som
idag.
Friluftsliv och turism
Även om ingen fiskpassage byggs kommer
man förhoppningsvis i framtiden kunna
åka till Ulva för att beskåda asplek
nedanför fallet. Detta då fiskpassagen vid
Islandsfallet och Kvarnfallet gör det
möjligt för vandrande fisk att ta sig upp hit.
Detta kan medföra ett uppsving för
turismen till Ulva.
En positiv konsekvens av en fisktrappa är
förbättrade fiskemöjligheter i Fyrisån.
6.5 NOLLALTERNATIVET
Vatten
6.6 ÖVRIGA KONSEKVENSER
Om ingen fiskpassage byggs kommer
vattenkvalitén vara densamma som idag.
Byggs dammen på, vilket kommer att blir
nödvändigt, minskar risken för översvämning. Om den däremot inte byggs på
kommer översvämningsrisken vara lika
stor som idag.
Vid byggandet av en kulvert i västra
alternativet kommer vägen att behöva
brytas upp under konstruktionsarbetet.
Under byggandsfasen kan det därför bli
tvunget att stoppa trafiken på landsvägen.
Att dela upp vägarbetet i två faser för att
möjliggöra förbifart kan vara svårt då
landsvägen är relativt smal.
Flora och fauna
Nollalternativet innebär att vandringshindret vid Ulva kvarn kvarstår. Den
direkta effekten blir att asp och annan
vandrande fisk inte heller i framtiden
106
107
Idag finns det en vattendom som kräver att
en viss mängd vatten alltid rinner över
skibord. Detta påverkar vattenkraftverkets
uttag av vatten. Om dessutom en ny ränna
grävs kommer det totala uttaget av vatten
Säfsten pers., 2007
Engberg pers., 2007
108
32
Thunman pers., 2007
öka. För att inte överskrida vattendomen
kommer
vattenkraftverkets
uttagsmöjligheter vid låga flöden att minska och
kommunen blir då ersättningsskyldig.
Konkurrensen mellan naturvårdsintressen
och energiintressen kan innebära att
fiskrännan ibland blir tvungen att torr-
läggas.
Alla alternativen innebära att schaktmassor
bildas som bör tas tillvara på. Mest
kommer antagligen att fås vid utgrävningar
på östra sidan ån då rännan kommer att
behöva grävas djupt.
6.7 SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING
Tabell 1. Samlad bedömning av effekter och konsekvenser i jämförelse med dagsläget.
: Positiva konsekvenser,
: Negativa konsekvenser,
: Inga eller obetydliga konsekvenser.
Östra sidan
om ån
Genom
sågverksrännan
Genom
kvarnhuset
Västra
sidan om
ån
Nollalternativet
Vatten
- Vattenkvalité
- Vattenföring
Flora & Fauna
- Flora
- Fauna
Kulturmiljö
Friluftsliv & Turism
- Friluftsliv
- Turism
Vilket alternativ som är att föredra beror på
vilka aspekter som anses viktigast. Syftet
med projektet är att skapa en väg förbi ett
vandringshinder för fisk samt öka den
biologiska mångfalden. Därför är det först
och främst viktigt att se till att man får en
väl fungerande fiskpassage som fyller sitt
syfte. Faunan borde därför vara en viktig
aspekt i detta sammanhang. Dock finns
andra aspekter som är viktiga att ta hänsyn
till där projektet kan ge betydande
miljöpåverkan. För Ulva kvarn är både
kulturmiljön och friluftslivet av stort
intresse. Då projektet även kan medföra
stor påverkan på vattenföringen är detta en
viktig aspekt att beakta.
Vatten
En viss risk för grumling under byggfasen
finns för alla alternativ förutom för
nollalternativet. Grumlingen antas inte få
betydande negativa konsekvenser då den
endast är kortvarig.
Alla alternativen behöver ett konstant
vattenflöde för att fungera vilket medför att
kraftverket periodvis får mindre vatten och
att fallet kan bli torrlagt. Alla alternativen
förutom genom sågverksrännan medför att
avbördningsförmågan ökar så att dammen
bättre klarar extremflöden. En fiskpassage
på östra sidan erbjuder bäst regleringsmöjligheter då en slitsränna klarar höga
33
kulturmiljösynpunkt.
flöden. Det västra alternativet har större
regleringsmöjligheter jämfört med alternativet genom kvarnhuset men mindre än
östra då ett omlöp är mer erosionskänsligt.
Om en fiskpassage byggs genom sågverksrännan kommer regleringsmöjligheterna att
minska och risken för översvämning öka.
Även det västra alternativet innebär att en
gammal vattenfåra åter tas i bruk vilket är
positivt för kulturmiljön. Arkeologiska
utredningar kan komma att krävas innan
byggandet
påbörjas
då
historiska
lämningar kan finnas på platsen.
Flora & Fauna
Alternativet
genom
sågverksrännan
påverkar inte kulturmiljön i så stor utsträckning då passagen byggs i en redan
befintlig fåra. Dock innebär byggandet i
den nedre naturbäckslika fåran en viss
negativ påverkan på kulturmiljön. Även
här kan arkeologiska utredningar bli
aktuellt.
Alternativen på östra sidan om ån och
genom sågverksrännan antas ge större
negativa konsekvenser för floran jämfört
med övriga alternativ. Ingen inventering
har dock genomförts och därför är denna
slutsats något osäker.
För faunan får alla alternativ inklusive
nollalternativet positiva konsekvenser
jämfört med dagsläget då fiskpassagen vid
Islandsfallet antas ha byggts. Byggs det
någon typ av fiskpassage vid Ulva utökas
habitaten och spridningsmöjligheterna
ytterligare.
Störst negativ påverkan på kulturmiljön
antas det östra alternativet ha då en helt ny
fåra byggs. Här kan även historiska
lämningar finnas som kan kräva arkeologiska utredningar.
Friluftsliv & Turism
Omlöpet på västra sidan om ån är den
bästa typen av fiskpassage sett ur fisksynpunkt. Alternativet på östra sidan om ån
är något bättre än det i sågverksrännan då
den kan vara något längre och kan därför
ha fler lugnare delar. Hur väl en fiskpassage inne i kvarnhuset fungerar är svårt
att säga då utformningen ej är klar. Då
fiskar föredrar öppna och ljusa passager är
detta inte optimalt men kan ändå fungera.
De alternativ som bedöms vara bäst för
friluftslivet är genom kvarnhuset och
genom sågverksrännan. Dessa alternativ
anses inte påverka friluftslivet.
Alternativet på östra sidan om ån kommer
att medföra viss negativ påverkan då
framkomligheten längs med ån försvåras.
Det sämsta alternativet ur friluftshänseende
är västra sidan om ån. Omlöpet skulle ta
mycket parkmark i anspråk och försvåra
användningen av parken som friluftsområde.
I alla alternativ går det att skapa lockvatten
men förutsättningarna är bäst i alternativet
genom kvarnhuset då det finns två möjliga
vägar.
En fiskpassage kan fungera som turistattraktion oavsett var den byggs. Om
passagen byggs inne i kvarnhuset kommer
det bli mer unikt än om det byggs utomhus.
Samtidigt medför det mindre plats för
turister runt själva passagen. En fiskpassage på östra sidan om ån får inte en
lika central plats som på västra sidan och
kan eventuellt missas.
Nollalternativet innebär att förhållanderna
för faunan blir bättre jämfört med dagsläget. En fiskpassage vid Islandsfallet ger
utökade spridningsmöjligheter men förutsättningarna för faunan blir sämre än om
en passage byggs förbi Ulva.
Kulturmiljö
Det alternativ som vi bedömer kommer ha
minst påverkan på kulturmiljön är genom
kvarnhuset. Utåt sett kommer kulturmiljön
inte att förändras. Dessutom tas en gammal
ränna på nytt i bruk vilket är intressant ur
I alternativet på västra sidan vägs däremot
två olika turistintressen mot varandra:
fiskpassagen som en turistattraktion mot
minskat utrymme för Ulva marknad som
34
idag drar mycket folk till området. Detta
medför att alternativet inte innebär lika
stora positiva konskevenser som de övriga
alternativen.
för spridningen av flora och fauna. Utöver
detta finns inga negativa konsekvenser
men inte heller några större fördelar med
nollalternativet. Det som kan tolkas som
det bästa alternativet med minst negativa
konsekvenser är genom kvarnhuset. Dock
finns osäkerheter kring om alternativet är
möjligt att genomföra. Alternativen på
östra och västra sidan bedöms som
likvärdiga med olika för- och nackdelar.
Det alternativ som medför flest negativa
konsekvenser får antas vara genom
sågverksrännan.
Även nollalternativet kan komma att innebära ökad turism då asp förhoppningsvis
kommer att kunna leka nedanför Ulva i och
med att fiskpassagen vid Islandsfallet
byggs.
Slutsats
Konsekvenserna av en fiskpassage förbi
Ulva är ur ett regionalt eller nationellt
perspektiv minimala. Påverkan sker istället
främst lokalt. De konsekvenser som blir är
dock inte särskilt betydande. Den
jämförelse som gjorts är i förhållande till
dagsläget och mellan de olika alternativen.
Projektets huvudsyfte, att fisk ska kunna ta
sig förbi Ulva kvarn, får inte glömmas
bort. För att fisken ska hitta och klara av
att ta sig genom vandringsvägen är det
viktigt att alla alternativ utformas på ett
sådant sätt att funktionen uppfyller syftet
på bästa möjliga vis. Ur detta hänseende är
alternativet på västra sidan om ån det
bästa.
Att avgöra vilket alternativ som är det
bästa är svårt då alla alternativ har sina föroch nackdelar. Att inte genomföra
projektet
skulle
medföra
att
vandringshindret kvarstår vilket är negativt
35
7 OSÄKERHETER OCH KUNSKAPSLUCKOR
Denna MKB utreder enbart tänkbara
lokaliseringsalternativ samt möjliga typer
av fiskpassager och går ej in i detalj på den
tekniska
konstruktionen.
Vidare
utredningar av hur fiskpassagen skall
konstrueras kommer därför att bli
nödvändigt.
en lång historik bakom sig.
Hydrologiska beräkningar saknas för att se
hur kraftverket kan komma att påverkas av
förändrad vattenföring.
Idag finns endast bristfällig information
om källarutrymmet i kvarnhuset och
intagskanalen där den tänkta fiskpassagen
planeras gå. Utrymmet i källaren har inte
varit i bruk på länge och ritningar över
rummet saknas. Vi har endast gjort
översiktliga beräkningar och mätningar.
Om tillräckligt mycket utrymme finns att
tillgå för att bygga en slitsränna här är
därför inte helt säkert. Även fiskars
benägenhet att använda en fiskpassage
genom ett hus är okänd. Därför är det i
dagsläget svårt att ge en fullständig
bedömning av alternativets rimlighet och
vidare utredningar är nödvändiga.
Tillräcklig kunskap om djur och växtlivet
kring Ulva saknas idag, framförallt för
floran, och därför bör en inventering
genomföras. En inventering av kräftbeståndet uppströms Ulva skulle även
behöva genomföras för att undersöka
risken för eventuell kräftpestspridning.
Först när en mer omfattande kunskap om
floran och faunan finns tillgänglig kan
samtliga konsekvenser förutsägas.
Arkeologiska utredningar och eventuellt
utgrävningar kan bli aktuellt i främst det
västra och det östra alternativet då Ulva har
36
8 ÅTGÄRDER
Följande åtgärder kan bli nödvändiga att
sätta in för projektframgång:
• Skyddsåtgärder i form av exempelvis
staket bör byggas kring fiskpassagen,
framförallt på östra sidan förutsatt att den
löper i en djup kanal. Det är dock viktigt
att de utformas så att de inte påverkar
kulturmiljön. Exempelvis kan kanten av
passagen gå en bit ovan jord och på så
sätt fungera som en liten mur.
• Asprom från Kvarnfallet kan bli
nödvändigt att plantera in vid Ulva om
aspen efter att en fiskpassage byggts inte
skulle komma upp självmant.
• Att bilda bra lockvatten är viktigt vid
utformandet av fiskpassagen för att
fisken ska hitta vandringsvägen.
• Byggnation bör inte ske under turistsäsongen eller vid högvatten för att
minimera störningar och underlätta
arbetet.
• En lucka för att reglera flödet till
fisktrappan kommer att behövas oavsett
vilket alternativ som väljs. Detta är
viktigt för att möjliggöra reglering av
vattennivån vid olika flöden samt för att
kunna utföra reparationer vid behov.
• Schaktmassor som bildas bör placeras på
lämplig uppläggningsplats utanför Ulva
by.
• Uppföljningsprogram bör utformas för
att kunna utvärdera konsekvenserna som
projektet medför. Programmet bör främst
följa upp om projektets syfte, att hjälpa
fisk att ta sig förbi Ulva, uppnåtts. Det
kan göras genom att ha fiskräknare i
passagen eller att efter något år göra en
inventering av fisk uppströms och
nedströms Ulva. De förmodade konsekvenserna bör också följas upp för att se
om de verkligen blivit av. På så sätt kan
man utvärdera om andra åtgärder kan bli
nödvändiga att sätta in.
• Utformningen och material bör anpassas
så att fiskpassagen smälter in i den
befintliga kulturmiljön (se kap. 1.4). Trä
och natursten är exempel på material som
kan passa in med omgivningen vid Ulva.
• Utformningen på västra sidan bör göras
så att inte för mycket parkmark går
förlorat. Kompensation för förlorat
utrymme för friluftslivet kan bli nödvändigt.
• Gångbroar bör anläggas över fiskpassagen på lämpliga ställen för att
underlätta för folk att röra sig fritt i
området.
• Informationsskyltar eller liknande bör
sättas upp för att uppmärksamma fiskpassagen och på så sätt gynna turismen.
37
9
REFERENSER
PUBLIKATIONER
Berglund, J., Gylje, S., Lundberg, S. och von Proschwitz, T., 2006. Stormusselinventering i
Uppsala Län 2004-2005. Länsstyrelsen i Uppsala Län.
Brunberg, A. och Blomqvist, P., 1998. Rapport nr 8/1998. Vatten i Uppsala län 1997.
Upplandsstiftelsen.
Carlsson, M. 2007. Fiskväg vid Ulva kvarn och betydelsen av sågrännan vid högflöden.
Rapport 2389600. Vattenfall Power Consultant.
Cronberg, N. 1997. Faktablad: Cinclidotus fontinaloides – forsmossa. ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Degerman, E., Nyberg, P., Näslund, I. och Jonasson, D., 1998. Ekologisk Fiskevård.
Sportfiskarna, Jönköping.
Hammar, G. 2006. Utvecklingen av Upplands utterpopulation under 1995-2004,
meddelandeserie 2006:14. Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala.
Hjelm, M. 2006. Fisk i Fyrisån. Resultat av provfiske i centrala Uppsala och nedströms Ulva
kvarn, 2005 och 2006. Upplandsstiftelsen.
Johansson, M., Perhans, A. och Zetterblad, M., 2002 - 1. Förstudie till MKB – Vandringsväg
för asp förbi Islandsfallet. Ultuna?, SLU, Uppsala.
Johansson, S., Pettersson, M. och Stål, K., 2002 - 2. Utredning av fiskvägar förbi två
kraftstationer i nedre Klarälven. Examensarbete, Karlstads universitet.
Jonsell, L. 2000. Faktablad: Alyssum alyssoides- Grådådra. Artdatabanken, SLU, Uppsala.
Länsstyrelsen i Uppsala län, 1997. Kulturmiljöer i Uppsala län. Områden av riksintresse –
beskrivningar. Meddelande serie 1997:13.
Länsstyrelsen i Uppsala län, 2003. Miljömål för Uppsala län 2003-2010. Länsstyrelsens
meddelandeserie 2003:5.
Naturvårdsverket, 1999. Allmänna råd 99:4. Biologisk återställning i kalkade vatten.
Nilsson, O. 1996. Information från Sötvattenslaboratoriet Drottningholm – Några hotade
fiskarter i Sverige. Nr 3 1996. Fiskeriverket, Drottningholm.
Olsson, M. och Sandegren, F., 2006. Faktablad: Lutra lutra – utter. ArtDatbanken, SLU,
Uppsala.
Räddningsverket, 2003. Översiktlig översvämningskartering längs Fyrisån, Rapport nr 40.
Karlstad.
Sandell, G., Pettersson, L. och Abrahamsson, I., 1994. Information från Sötvattenslaboratoriet
Drottningholm – Fiskvägar, en litteraturöversikt. Nr. 1 1994. Fiskeriverket,
Drottningholm.
Upplands fornminnesförening, 2006. UPPLAND 2006 årsbok för medlemmar i Uppsala
fornminnesförening & hembygdsförbund. Upplands fornminnesförenings förlag, Uppsala.
Uppsala kommun, 1983. Bebyggelseinventering i Uppsala kommun.
Uppsala kommun, 1987. Ansökan om tillstånd om uppförandet av ny vattenkraftsstation.
1987-03-11.
38
Uppsala kommun, 1990. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala
vattentäkterna i Uppsala- och Vattholmaåsarna i Uppsala kommun.
Uppsala kommun, 1995. Ansökan Ulva, Uppsala.
Uppsala kommun, 2003 a. Översiktsplan för Uppsala stad.
Vattendomstolen, 1988. Stockholms tingsrätt, dom 1988-03-08 i mål VA 16/87. Domslut
angående vattenanläggningar i Fyrisån vid Ulva kvarn.
Vestersund, T. 2002. Upplands landskapsfisk asp är hotad men problemen går att lösa.
Examensarbete, Uppsala Universitet.
von Proschwitz, T. 1999. Faktablad: Unio crassus – tjockskalig målarmussla. ArtDatabanken,
SLU, Uppsala.
ÖVRIGA SKRIFTLIGA
Ulva kvarnkommitté, 1967. Bilaga till handling i arkivet ”Kommunstyrelsen”. Finns under
Bälinge socken i Faktarummet på Upplandsmuseét i Uppsala.
Upplandsmuséet, 2007. Historiska karor över Ulva. Finns under Bälinge socken i
Faktarummet på Upplandsmuseét i Uppsala.
INTERNET
Artdatabanken, 2007: http://www.artdata.slu.se/rodlista/RodSvarLan.cfm 2007-03-28.
Energimyndigheten ”Godkända anläggningar för tilldelning av elcertifikat 2006-09-19”:
http://www.energimyndigheten.se/WEB%5CSTEMFe01e.nsf/V_Media00/C12570D1003
7720FC1257148002D22E0/$file/Godk%C3%A4nda%20anl%C3%A4ggningar%20200603-23.xls 2007-04-10.
Naturhistoriska riksmuseet, 2005: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/alyss/alysaly.html
2007-05-02.
Ulva kvarn, 2007: www.ulvakvarn.se 2007-03-28.
Upplandsstiftelsen, 2006. Fiskeguide i Upplands län 2006-2007:
http://www.upplandsstiftelsen.se/pages/documents/pdf/Fiskeguiden06_153.pdf, 2007-0509.
Uppsala kommun, 2003 b:
http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/int/MapXtreme.htx;start=PrintFrame
set?cmd=start&theme=FLYG2003, 2007-05-02.
Uppsala kommun, 2007 a:
http://www.uppsala.se/Upload/Bilder/Amnesomraden/Fritid_kultur/Fritid/Asp.jpg, 200704-11.
Uppsala kommun, 2007 b:
http://kartor.uppsala.se/scripts/hsrun.exe/extwebb/dynamiskt2/MapXtreme.htx;start=HS_n
aturomrade?beteckning=GAM005, 2007-04-13.
Riksantikvarieämbetet, 2007:
http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000300021894, 2007-05-02.
Runverket, 1997. Nytt om runer, Verksamheten vid Runverket i Stockholm:
http://ariadne.uio.no/runenews/nor_1997/swed96hg.htm#Ulva, 2007-05-09.
39
Örebro kommun, 2007:
http://www.orebro.se/astraket/forvandlingentioarlangssvartan/fransvampentillalnangsbade
t.4.3b1ca27210d653a1f528000100.html#31.3b1ca27210d653a1f5280001941, 2007-0504.
PERSONLIGT
Ahlgren, Sven. Planeringsavdelningen, VA och avfallskontoret Uppsala kommun. 2007-0416.
Engberg, Rita. Parkplan, Fritids- och naturkontoret Uppsala kommun. 2007-05-03.
Forslund, Maria. Koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter, Länsstyrelsen i Uppsala
län. 2007-03-15.
Gustavsson, Jan-Helmer. Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län. 2007-05-08.
Höök, Thomas. Metallkonstnär, Ulva Metall. 2007-04-25.
Larsson, Anders. Limnolog, Planeringsavdelningen, VA- och avfallskontoret Uppsala
kommun. Våren 2007.
Lundberg, Stefan. Miljöhandläggare, Naturhistoriska riksmuséet. E-mail, 2007-04-17.
Säfsten, Agneta. Naturvård, Fritids- och naturkontoret Uppsala kommun. 2007-05-03.
Petterson, Lars. Konsult, Terra Limnogruppen. E-mail, 2007-04-25.
Thunman, Dan. Stadsantikvarie, Kulturkontoret, Uppsala kommun, 2007-05-08.
FOTOGRAFIER
Forslund, Maria. 2006. Länsstyrelsen i Uppsala län.
Tirén, Torbjörn. 2006. Länsstyrelsen i Uppsala län.
40
BILAGA 1: SVENSK-LATINSK ARTLISTA
FANEROGAMER
Alm
Ask
Ulmus glabra
Fraxinus excelsior
Grådådra
Paddfot
Alyssum alyssoides
Asperugda procumbens
KRYPTOGAMER
Forsmossa
Cinclidotus fontinaloides
DÄGGDJUR
Utter
Lutra lutra
FISKAR
Abborre
Asp
Björkna
Lake
Perca fluviatilis
Aspius aspius
Abramis bjoerkna
Lota lota
Löja
Mört
Småspigg
Stensimpa
Alburnus alburnus
Rutilus rutilus
Pungitius pungitius pungitius
Cottus gobio
Ål
Anguilla anguilla
STORMUSSLOR
Flat dammussla
Pseudanodonta complanata
Spetsig målarmussla
Unio tumidus
Tjockskalig målarmussla Unio crassus
41
BILAGA 2: SAMRÅDSDELTAGARE
Till framtida samråd bör följande bjudas in:
Kulturkontoret, Uppsala kommun
Natur- & fritidskontoret, Uppsala kommun
VA & avfalls kontoret , Uppsala kommun
Fastighetskontoret, Uppsala kommun
Fyrisåns Vattenförbund
Miljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län
Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län
Lars Pettersson, Terra Limno Gruppen AB
Upplandsmuseet
Upplandstiftelsen
Hantverkare och företagare i Ulva
Närboende
Fastighetsägare Björkby
Ulva kraft AB
Svenska Naturskyddsföreningen
Sportfiskeförbund
Friluftsfrämjandet
Svenska Turistföreningen
Veteranbilsförening
Berörd allmänhet
42