MKB av fiskpassage förbi Ulva kvarn - Samrådsunderlag Rebecka Bogren, Ellinor Jansson och Jenny Pirard Projektkurs i MKB, 10 p Institutionen för stad och land SLU, Uppsala Vårterminen 2007 Handledare: Åsa Heiter Josefin Kofoed Schröder Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Uppsala län Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt FÖRORD Denna miljökonsekvensbeskrivning har gjorts som ett projektarbete inom 10 poängskursen MKB-projekt, LP0343, vid institutionen för stad och land på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala under vårterminen 2007. Vi som har gjort projektet är Rebecka Bogren, Ellinor Jansson och Jenny Pirard, alla studenter på Naturresursprogrammet vid SLU. Syftet med projektet har varit att vi som studenter ska få praktisk erfarenhet av MKBprocessen. Detta dokument kan även fungera som ett underlag för framtida samråd och senare ingå i tillståndsansökan för byggandet av en fiskpassage förbi Ulva kvarn. Länsstyrelsen i Uppsala län är beställare av rapporten och målgruppen är tjänstemän på Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun, samt berörd allmänhet och företagare vid Ulva. Under arbetets gång har vi fått handledning av Josefin Kofoed Schröder och Åsa Heiter vid MKB-centrum på SLU samt Anders Larsson på VA- och avfallskontoret i Uppsala kommun och Maria Forslund på Länsstyrelsens miljöanalysfunktion. Vi vill särskilt tacka dessa fyra personer som ställt upp för att svara på frågor och tagit sig tid att vägleda oss i alla lägen. Vi vill även rikta stort tack till Lars Petterson vid Terra Limnogruppen AB, Magnus Carlsson vid Vattenfall Power Consultant, Jonas Nilsson vid Miljöskyddsfunktionen Länsstyrelsen i Uppsala län, Agneta Säfsten och Rita Engberg på Natur- & Fritidskontoret Uppsala kommun, Dan Thunman på Kulturkontoret Uppsala kommun, Jan-Helmer Gustavsson vid Kulturmiljöenheten Länsstyrelsen i Uppsala län, Tomas Höök hantverkare vid Ulva Metall och slutligen Anita Kenneman vid Glashyttan Ulven för er ovärderliga kunskap och hjälp under projektet. Rebecka, Ellinor och Jenny Uppsala, Maj 2007 Rebecka Bogren Ellinor Jansson Jenny Pirard 0739-05 79 88 0730-51 06 01 0736-81 82 29 [email protected] [email protected] [email protected] 2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Aspen är en hotad fiskart och för att på sikt säkerställa ett livskraftigt bestånd krävs det att nya lekplatser görs tillgängliga. Länsstyrelsen i Uppsala län driver därför tillsammans med Uppsala kommun ett aspprojekt med syfte att få tillbaka asp i hela Fyrisån. För att uppnå detta ska fiskpassager byggas förbi sju vandringshinder, varav Ulva kvarn är ett. Aspprojektets huvudsakliga syfte är att gynna den biologiska mångfalden i och kring Fyrisån. upp igenom sågverksrännan för att löpa ut i kvarndammen. Slitsränna anser vi vara den bästa typen av fiskpassage även här. Alternativ genom kvarnhuset innebär att passagen börjar i utloppskanalen nedanför kvarnhuset och fortsätter genom den östra kanalen in i huset. Passagen går slutligen genom en idag igensatt intagskanal ut i kvarndammen. För att hjälpa fisken att hitta passagen kan en kanal byggas genom holmen. I utrymmet inne i källaren kan det vara möjligt att bygga en slitsränna. Utformningen måste utredas ytterliggare för att se om det är praktiskt möjligt att bygga här. Ulva är en kulturhistoriskt rik plats med anor från 1300-talet. Under mitten av 1700-talet byggdes den nuvarande dammen och kvarnhuset och 1875 gjordes kvarnen om till kraftverk. Området kring Ulva kvarn är idag ett omtyckt strövområde och utflyktsmål. Här finns en hantverksby och omgivningen har ett rikt växt- och djurliv med flera sällsynta arter. Alternativet på västra sidan om ån innebär att en fiskpassage byggs genom parken. Här finns mycket plats att tillgå vilket möjliggör ett omlöp. Rännan måste gå genom en kulvert under vägen och anslutas till Fyrisån på norra sidan om landsvägen. Det finns flera olika sätt att möjliggöra fiskvandring förbi vandringshinder. Valet av fiskpassage beror på platsen där den ska anläggas samt dess lämplighet ur biologiskt hänseende. Vid Ulva finns fem möjliga platser att anlägga en fiskpassage på. Nollalternativet innebär att ingen fiskpassage byggs och att vandringshindret kvarstår. Dammkanten behöver höjas då dammen idag riskerar att översvämmas vid höga flöden. Byggs en fiskpassage anser vi att detta kan leda till betydande konsekvenser för vattnet, flora och fauna, kulturmiljön, friluftslivet och turismen. Dessa konsekvenser sker dock främst lokalt och påverkan på regional och nationell nivå blir minimal. Vilket alternativ som är att föredra beror på vilka aspekter som anses viktigast. Det är först och främst viktigt att se till att en väl fungerande fiskpassage byggs som fyller sitt syfte. Alternativet på östra sidan om ån innebär att fiskpassagen börjar i höjd med den gamla sågverksrännans utlopp till Fyrisån. Den nya fåran löper parallellt med sågverksrännan och ansluts till kvarndammen strax efter intaget till sågverksrännan. En slitsränna eller en kombinerad slitsränna med omlöp anser vi vara ett det bästa alternativet för denna plats. Den för fisken bäst lämpade fisktrappan är omlöp som är utformade som en naturlig bäck. Omlöp blir ganska långa då lutningen inte kan vara så brant. Eftersom inte så mycket plats finns att tillgå är slitsränna ett bättre alternativ här. Dessa kan vara brantare än omlöp och blir därför kortare. Alla alternativ innebär att den biologiska mångfalden gynnas. Dock är omlöpet på västra sidan om ån den bästa typen av fiskpassage för fisk och övriga vattenorganismer. Samtliga fiskpassager behöver ett konstant vattenflöde för att fungera vilket medför att kraftverket periodvis kommer att få mindre Alternativet genom sågverksrännan innebär att passagen börjar i den naturbäcksliknande delen och fortsätter 3 vatten och att fallet kan bli torrlagt. Alla alternativ förutom genom sågverksrännan medför att möjligheten att reglera vattennivån vid höga flöden ökar. Detta kan i det östra alternativet leda till att dammkanten inte behöver byggas på då en slitsränna här kan konstrueras för att klara höga flöden. En fiskpassage kan fungera som turistattraktion oavsett var den byggs. Om passagen byggs inne i kvarnhuset kommer det bli mer unikt än om den byggs utomhus. Samtidigt finns här mindre plats för turister att vistas på runt själva passagen. Även nollalternativet kan innebära en ökad turism då asp förhoppningsvis kommer att kunna leka nedanför Ulva i och med att fiskpassagen vid Islandsfallet byggs. Alternativen på östra sidan och genom sågverksrännan antas ge störst negativa konsekvenser för flera sällsynta växter kring Ulva. Dock har ingen inventering genomförts och därför är denna slutsats något osäker. Att avgöra vilket alternativ som är det bästa är svårt då alla alternativ har sina föroch nackdelar. Det som kan tolkas som det bästa alternativet med minst negativa konsekvenser är genom kvarnhuset. Dock finns osäkerheter kring om alternativet är möjligt att genomföra. Alternativen på östra och västra sidan bedöms som likvärdiga med olika för- och nackdelar. Det alternativ som medför flest negativa konsekvenser får antas vara genom sågverksrännan. Alla alternativ förutom sågverksrännan och nollalternativet anser vi sammantaget innebära övervägande positiva konsekvenser för Ulva kvarnområde. Oavsett var fiskpassagen byggs kommer kulturmiljöintrycket av Ulva att påverkas. Alternativet genom kvarnhuset kommer utåt sett inte förändra kulturmiljön. Störst inverkan på kulturmiljön har alternativet på östra sidan om ån då ingreppet inte liknar tidigare kulturhistoriska verksamheter utan blir ett nytt inslag i miljön. Alternativet på östra sidan om ån kommer även att försvåra framkomligheten längs med ån vilket är negativt för friluftslivet. Omlöpet på västra sidan om ån skulle ta mycket parkmark i anspråk och försvåra användningen av parken som friluftsområde. 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 7 1.1 SYFTET MED PROJEKTET 7 1.2 ASPEN I FYRISÅN 8 1.3 OMRÅDESBESKRIVNING 9 1.3.1 HISTORIK - ULVA KVARN 11 1.3.2 TEKNISK BESKRIVNING AV DAMMEN 13 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR 14 1.4.1 LAGKRAV OCH LAGSKYDD 14 1.4.2 MILJÖMÅL 14 1.4.3 PLANFÖRHÅLLANDEN 14 1.4.4 ANDRA INTRESSEN 15 AVGRÄNSNINGAR 16 2 2.1 I SAK 16 2.2 I TID 16 2.3 I RUM 16 3 NULÄGESBESKRIVNING 17 3.1 VATTEN 17 3.2 FLORA OCH FAUNA 17 3.3 KULTURMILJÖ 18 3.4 FRILUFTSLIV OCH TURISM 19 4 TEKNISK BESKRIVNING AV FISKPASSAGER 20 4.1 OMLÖP 20 4.2 SLITSRÄNNOR 20 4.3 DENILRÄNNOR 21 4.4 KAMMARTRAPPOR 21 4.5 FISKHISSAR OCH SLUSSAR 22 4.6 KULVERTAR 22 4.7 LOCKVATTEN 22 5 ALTERNATIV 23 5 5.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN 23 5.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN 24 5.3 GENOM FALLET 24 5.4 GENOM KVARNHUSET 25 5.5 VÄSTRA SIDAN OM ÅN 26 5.6 NOLLALTERNATIVET 27 5.7 SAMMANFATTNING 27 6 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 28 6.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN 28 6.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN 29 6.3 GENOM KVARNHUSET 30 6.4 VÄSTRA SIDAN OM ÅN 31 6.5 NOLLALTERNATIVET 32 6.6 ÖVRIGA KONSEKVENSER 32 6.7 SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING 33 7 OSÄKERHETER OCH KUNSKAPSLUCKOR 36 8 ÅTGÄRDER 37 9 REFERENSER 38 BILAGA 1: SVENSK-LATINSK ARTLISTA 41 BILAGA 2: SAMRÅDSDELTAGARE 42 6 1 BAKGRUND 1.1 SYFTET MED PROJEKTET Länsstyrelsen i Uppsala län driver tillsammans med Uppsala kommun ett så kallat ”aspprojekt” med långsiktigt mål att få tillbaka fisken asp i hela Fyrisån upp till Vendelsjön. För att uppnå detta krävs att fiskpassager byggs förbi totalt sju vandringshinder (se fig. 1). Vid Kvarnfallet har en fisktrappa redan byggts och ytterligare en fisktrappa planeras i Islandsfallet. Nästa hinder för fisken att ta sig förbi är Ulva kvarn. Vandringshindren i ån är hinder för fler arter än asp. Vid rätt utformning kan byggandet av fiskpassager därför leda till att även andra arter kan ta sig högre upp i Fyrisån. Detta gynnar den biologiska mångfalden vilket är aspprojektets egentliga syfte. Aspen används i projektet som en flaggskeppsart då den som stor fisk fångar folks intresse och där åtgärder för aspen medför positiva konsekvenser för fler arter. 7 6 5 3 4 2 1 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Vandringshinder: Islandsfallet Kvarnfallet Ulva kvarn Enstadammen Ekebydammen Järstadammen Vendelsjödammen N Figur 1. Karta över Fyrisåns avrinningsområde1 där vandringshinder för fisk från Ekoln till Vendelsjön finns utmarkerade. 1 Omarbetad från Vestersund, 2002 7 Ytterligare ett syfte med aspprojektet är att höja Fyrisåns status. Då aspen kännetecknar god vattenkvalité2 är den ett bevis på att Fyrisån idag har renare vatten än på länge. Aspen är Upplands landskapsfisk och har tidigare funnits i hela eller delar av Fyrisån. Linné dokumenterade under 1700talet att aspen lekte i Uppsala6. Vid Ulva kvarn kan asp ha passerat fram till år 1757 då nuvarande damm och kvarn byggdes7. Vandringshinder kan dock ha funnits tidigare då Ulva har varit omnämnt som kvarnställe sedan 1300-talet. Nedanför Ulva kvarnfall kan aspen ha lekt fram till 1841 då Islandsfallet i Uppsala stad byggdes och hindrade vidare vandring8. Eventuellt var Fyrisån vid Islandsfallet stängd för fisk redan under 1600-talet 9. På uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala län skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för byggandet av en fiskpassage vid Ulva kvarn upprättas. Denna MKB skall utreda olika alternativ för projektet samt vilka konsekvenser dessa kan ha på naturoch kulturmiljön inklusive människor, djur och växter. MKB:n kan i framtiden fungera som ett underlag vid samråd och för vidare utredningar. Fördämningsbyggen i vattendraget samt försämrad vattenkvalité har historiskt lett till att arten minskat för att sedan helt försvinna från Fyrisån uppströms Islandsfallet10. 1.2 ASPEN I FYRISÅN Aspen är en hotad fiskart som idag är rödlistad i Sverige3 (se fig. 2). Den tillhör karpfiskfamiljen och kan bli över 1 meter lång och väga uppemot 14 kg4. I den senare delen av april vandrar aspen upp i vattendrag för att leka över grus- och stenbottnar, helst i klart rinnande vatten. Under denna period är aspen fredad. För att på sikt säkerställa ett livskraftigt aspbestånd krävs det att nya lekplatser görs tillgängliga. Vattenkvalitén tros idag inte utgöra ett hinder för att få tillbaks asp till Fyrisån10. Aspen leker nämligen årligen i Sävjaån som är ett biflöde till Fyrisån med liknande förhållanden. Det som i dagsläget omöjliggör att en asppopulation etableras i Fyrisån är de vandringshinder som finns i ån. Figur 2. Asp5 6 Upplands fornminnesförening, 2006 Ulva kvarnkommitté, 1967 8 Larsson pers., 2007 9 Johansson et al, 2002 - 1 10 Vestersund, 2002 2 7 Nilsson, 1996 3 ArtDatabanken, 2007 4 Larsson, pers. 2007 5 Uppsala kommun 2007 a 8 1.3 OMRÅDESBESKRIVNING 1 14 15 13 11 17 5 10 7 16 4 8 6 2 3 9 12 1 18 N 1 Figur 3. Karta över området kring Ulva kvarn11. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 11 Fyrisån Kvarnfallet Sågverksrännan Östra bottenutskovet Kvarndammen Västra bottenutskovet Kvarnhuset Igensatt vattenintag till kvarnhuset Utlopp från gamla intaget 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. Modifierat flygfoto, Uppsala kommun, 2003 b 9 Intag till kraftverket Utlopp från kraftverket Parken Hantverksbyn Landsväg Landsvägsbro över Fyrisån Parkering Björkby Holmen Ulva kvarn ligger vid Fyrisån, 8 km norr om Uppsala och 17 km uppströms utloppet vid Ekoln i Mälaren. Det långsamt rinnande vattnet däms vid Ulva upp i en stenbelagd kvarndamm för att sedan övergå i ett fall, det högsta i Fyrisån. Nedströms fallet följer en cirka 150 meter lång forssträcka omgiven av ädellövskog (se fig. 4). Från Ulva och nedströms strömmar ån genom en djup åravin. Slänterna mot ån, särskilt på västsidan, består av gräsmattor och stora lövträd. glasblåseri, restaurang och ett mindre kraftverk. I ravinen nedanför kvarnhuset finns en park med öppna grönytor och en lummig holme. Här finns bord och bänkar samt grillplats. En keramikugn står på västra sidan om kvarnhuset. Figur 6. Kvardammen och kvarnhuset14 Nedanför kvarnhuset mynnar två rännor från kraftverket ut i en stenbelagd fåra som leds tillbaks till Fyrisån (se fig. 7). Vatten från kraftverket mynnar ut i den västra rännan medan den östra är torrlagd. Figur 4. Fyrisån nedanför Ulva kvarnfall12. På östra sidan om fallet finns en gammal sågverksränna i sten som mynnar ut i en naturbäcksliknande fåra för att sedan anslutas till Fyrisån (se fig. 5). Figur 7. Utloppen från kvarnhuset12 På västra sidan om ån ovanför ravinen finns äldre gårdsbebyggelse där en hantverksby inryms (se fig. 8). Figur 5. Sågverksrännan13 På västra sidan om kvarndammen och fallet står ett stort, gammalt kvarnhus i vitputsat tegel och spröjsade fönster (se fig. 6). Inne i byggnaden finns idag bland annat 14 12 13 Foto: Rebecka Bogren, 2007 Foto: Torbjörn Tirén, 2006 10 Foto: Maria Forslund, 2006 köpebrev från så tidigt som år 1329 omnämns Ulva för första gången, då ägt av Uppsala domkyrka. I en handling från 1344 omnämns kvarnen vid Ulva vilket tyder på att platsen redan då var ett kvarnställe. I 1540 års jordbok omtalas Ulva ha två mycket betydande kvarnar. År 1664 blev Ulva sätesgård. Härefter fanns tre kvarnar med olika ägare. Vid denna tid var ån indelad i två fåror ungefär där kvarnen idag ligger (se fig. 10). Två kvarnar låg i jämnhöjd vid varsin fåra. Lite längre nedströms, i den östra fåran låg en mindre kvarn, en så kallad skvaltkvarn. Figur 8. Hantverksbyn15 Ovanför kvarnhuset passerar en gammal landsväg med en vägbro över Fyrisån. På västra sidan om bron finns en avtagsväg som delar sig. Den ena grusvägen går upp till hantverksbyn medan den andra leder till en grusplan framför kvarnhuset. På östra sidan av ån i anslutning till landsvägen finns en grusparkering och invid den ligger ett runstensfragment (se fig. 9). Figur 9. Runstensfragment på östra sidan om ån15. Ungefär 150 meter nedströms kvarnfallet ligger en mätstation som använts av SMHI för beräkning av vattenföringen. Figur 10. Beskuren karta över Ulva kvarn från 169017. Fyrisån var då delad i två fåror med en kvarn på vardera sida samt en längre nedströms. I början av 1700-talet lades skvaltkvarnen ned efter en vattentvist16. Mellan år 17571759 byggdes de två stora kvarnarna samman och det nuvarande kvarnhuset uppfördes när Akademien (Uppsala Universitet) tog över äganderätten. Det var först då som Ulva kvarn och fallet fick sitt nuvarande utseende. 1.3.1 Historik - Ulva Kvarn Ulva kvarn ligger i Bälinge socken med gränsen mot Gamla Uppsala socken löpandes genom Fyrisån16. Platsen är ett gammalt vadställe som ska ha använts av både folk och fä. Namnet lär ha uppkommit av att vargen vadade över här. I ett 15 16 Foto: Torbjörn Tirén, 2006 Ulva kvarnkommitté, 1967 17 11 Upplandsmuseét, 2007 På kartan från 1767 (se fig. 11) kan man se två vattenintag till kvarnhuset från dammen samt två utlopp på sydsidan av huset. På den östra sidan om ån låg ett sågverk med en sågverksränna. Den stora byggnaden på västra sidan om ån (se nr. 11, fig. 11) var ett tegelbruk. En vattenfåra ser ut att ha letts in dit från dammen. Figur 12. Beskuren karta över Ulva kvarn från år 192818. På kartan syns bland annat kvarnhuset, sågverket och nuvarande hantverksby. Här har parken fått sin nuvarande utformning. År 1963 köpte Uppsala kommun Ulva kvarn och samtidigt sattes vattenintagen till kvarnhuset igen19. Det västra intaget öppnades åter 1988 när Ulva Kraft AB fick tillstånd att producera vattenkraft. Numera arrenderar de fallrätten av kommunen med kontrakt till år 2034. Figur 11. Beskuren karta över Ulva kvarn från 176718. Nuvarande kvarnhuset har byggts med två vattenintag. Ytterligare en fåra leds till ett tegelbruk (nr 11). På östra sidan om ån ligger ett sågverk med tillhörande ränna. Kvarnhuset renoverades 1998 efter en brand20. År 1875 brann kvarnen och totalförstördes invändigt19. En omfattande renovering skedde och huset fick ytterligare en våning. Istället för vattenhjul installerades turbiner. År 1929 blev kvarnen privatägd och vid denna tid fanns här bland annat en mjölkvarn, bagerier och ett sågverk (se fig. 12). 18 19 Upplandsmuseét, 2007 Ulva kvarnkommittén, 1967 20 12 Ulva kvarn, 2007 1.3.2 Teknisk beskrivning av dammen Kraftverksdammen består av en överfallsdamm samt två dammluckor i trä med bottenutskov på var sida om fallet (se fig. 13). N Vägbron över Fyrisån KVARNDAMMEN Vattentintaget till kraftverket Kraftverksstation Igensatta vattenintaget Östra utskovet Västra utskovet Det östra bottenutskovets intag sker vinkerätt mot överfallets strömningsriktning och tröskeln ligger på nivån +9,55. Därifrån rinner vattnet vidare i en gammal stenbelagd sågverksränna som löper längs med Fyrisån (se fig. 5). Den cirka 2 meter breda rännan övergår efter omkring 30 meter till en naturbäcksliknande fåra som sedan ansluts till ån. I kvarnhuset finns ett kraftverk som har sitt vattenintag på nordvästra sidan av dammen (se fig. 15). Överfallsdam Ulva kvarn västra utskovet Sågverksränna Figur 13. Översiktlig karta över Ulva kvarn och kvarndamm21 Överfallsdammens skibord (se fig. 14) är 13,4 meter bred och har en tröskelnivå på +11,50 (meter över havet enligt rikets höjdsystem 1970 RH70)22. Dammens fallhöjd är 4,80 meter från skibordet till vattenytan mellan holmen och vattenföringsstationen23. Figur 15. Vattenintaget till kraftverket längst till höger i bilden25. Tidigare har det funnits två separata vattenintag till varsin turbin i kvarnhuset, men idag är bara den västra i bruk26. Vattenkraftsturbinen levererar 200 kW27. I källare finns även lämningar kvar från den östra turbinen. De två bottenutskoven används för reglering av vattennivån vid höga vattenflöden. Det västra utskovet har en bottennivå på +8,1022. Dammens förmåga att avleda vatten (avbördning) vid kritiska vattennivåer har beräknats av Magnus Carlsson på Vattenfall Power Consultant28. Beräkningar är gjorda utifrån ett scenario med turbinstopp. Uträkningar har upprättats för både dämningsgränsen på +11,80, då samtliga luckor ska vara öppna, samt då vattennivån når upp till dammkanten på +12,50. Vid denna nivå ligger vattenytan i jämnhöjd med betongmurens överkant. Avbördningen vid dämnings- Figur 14. T.v. västra bottenutskovet, i mitten överfallet och t.h. östra bottenutskovet24. 21 25 22 26 Modifierad från Uppsala kommun, 1995 Carlsson, 2007 23 Uppsala kommun, 1987 24 Foto: Torbjörn Tirén, 2006 Foto: Jenny Pirard, 2007 Ahlgren pers., 2007 27 Energimyndigheten, 2006 28 Carlsson, 2007 13 gränsen är i överfallsdammen 3,4 m3/s, 14 m3/s i sågverksrännan och 27,5 m3/s i västra bottenutskovet. När vattennivån når dammkrönet är avbördningen i överfallsdammen 20,8 m3/s, 21,0 m3/s i sågverksrännan och 35,7 m3/s i det västra bottenutskovet. Slutsatsen av rapporten är att den befintliga dammen idag inte klarar 100årsflödet på 90 m3/s, utan översvämmas vid 78 m3/s. Detta innebär att dammkanten måste höjas med omkring 0,3 meter. både inom EU samt på nationell, regional och kommunal nivå. Målet i EU:s ramvattendirektiv är att alla sjöar och vattendrag skall uppnå god kemisk och ekologisk status till år 2015. Det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag innebär att ”Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.” 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR Vid projekteringen är det viktigt att ta hänsyn till följande: 1.4.1 Lagkrav och lagskydd Uppförande av fisktrappa är en vattenverksamhet enligt definitionen i 11 kapitlet 2§ första stycket i Miljöbalken och tillståndplikt föreligger enligt 11 kapitlet 9§. Enligt 6 kapitlet 1§ ska en MKB ingå i en ansökan om tillstånd. Länsstyrelsen i Uppsala län har utarbetat åtta regionala miljömål31 för att uppnå det ovan nämnda miljömålet. Det fjärde delmålet anger bland annat att senast år 2010 skall vattendrag så långt det är möjligt och lämpligt vara tillgängliga för fiskvandring och förekomsten av lekvandrande sötvattenfiskar skall gynnas. Enligt 1 kapitlet 4§ i Plan- och bygglagen krävs bygglov för byggande, rivningslov för rivning samt marklov för bland annat schaktning, fyllning och trädfällning. Enligt 3 kapitlet 1§ skall byggnader placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till natur- och kulturvärdena på platsen. 1.4.3 Planförhållanden Ulva by är ej detaljplanelagt. Enligt kommunens riktlinjer för Fyrisån i översiktsplanen för Uppsala stad32 skall kända lekplatser för fisk skyddas. Vidare är ett långsiktigt mål att undanröja de vandringshinder för fisk i Fyrisån vid Islandsfallet, Kvarnfallet och Ulva, samt Jumskilsån på ett sådant sätt att artens överlevnad säkerställs, till exempel genom fisktrappor eller motsvarande. Aspen är rödlistad i Sverige, klassad som hotad29, och ingår även i EU:s habitatdirektiv vilket innebär att aspens livsmiljö ska bevaras och beståndet hållas livskraftigt. Utifrån Uppsala kommuns översiktsplan31 gäller följande för Ulva kvarn och dess närområde: Kulturlämningar som inte finns antecknade i fornlämningsregistret bör ändå betraktas som lagskyddade fornlämningar30. Omfattande ändringar kan därför kräva tillstånd enligt fornminneslagen och bör göras i samråd med länsstyrelsen. Strandskydd 100 meter från Fyrisåns strandkant. Riksintresse för naturvården Jumkilsdalen N26 (områdesbeteckning i översiktsplanen). 1.4.2 Miljömål Relevanta miljömål för detta projekt finns 29 30 Riksintresse för kulturmiljövården 31 ArtDatabanken, 2007 Vattendomstolen, 1988 32 14 Länsstyrelsen i Uppsala län, 2003 Uppsala kommun, 2003 a Uppsalaslätten C35. och Jumkilsånsdalgång 1.4.4 Andra intressen SMHI har en mätstation för beräkning av vattenföringen ungefär 150 meter nedströms kvarnfallet. Anläggandet av en fiskpassage bör ske uppströms denna mätstation för att inte påverka vattenmätningar. Vattenskyddsområde Yttre skyddszon Uppsala och Vattholmaåsarna. Gränsen för den yttre skyddszonen passerar genom Fyrisån vid Ulva. Av 1§ i Uppsala kommuns vattenskydds33 föreskrifter framgår att om ett vattendrag utgör en yttre gräns för en skyddszon ska vattendraget inte anses tillhöra den innanför gränsen belägna zonen. Därför innefattas endast den östra sidan om Fyrisån av dessa föreskrifter. För yttre skyddszon gäller följande föreskrifter: Enligt 3§ ska hanteringen och lagringen av petroleumprodukter och kemikalier utformas så att hela volymen vid läckage hindras att tränga ned i marken. I den 9§ anges att markarbete inte får ske djupare än 1 meter över högsta grundvattenytan. Ulva kraft AB har ett kontrakt på fallrätten till år 2034. Om vattenföringen skulle minska till följd av en fiskpassage blir kommunen ersättningsskyldig fram till år 201334. Militärt intresseområde Bygglov ska remitteras till försvarsmakten som får yttra sig vid samrådet. Regionalt och kommunalt intresseområde för kulturmiljön Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång U7. Ulva kvarn klassas dessutom som en ”miljö som särskilt väl illustrerar områdets kulturhistoriska innehåll”, U7:21. Naturvårdsprogram 80.102 Ulva kvarn ingår i ett område med flera bevarandevärden. Här finns bland annat lund- och ädellövpartier av bevarandevärde. Mellan Ulva och Gesvad finns dessutom en av de kraftigaste åravinerna i Uppland. 33 34 Uppsala kommun, 1990 15 Larsson, pers. 2007 2 AVGRÄNSNINGAR Arbetet avgränsas till att identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som projektet kan medföra på människor, djur, växter, vatten, landskap samt kulturmiljö. Övriga aspekter i Miljöbalken 6 kapitlet 3§ anser vi inte relevanta och kommer därför ej att utredas. Med effekter på människor avses främst turism, friluftsliv samt säkerhet. Säkerhetsaspekterna behandlas i vattenavsnittet. En förutsättning för hela projektet är att en fiskpassage förbi Islandsfallet byggs och antas därför ha genomförts. 2.2 I TID Avgränsning i tid görs till 10 år framåt för alla aspekter förutom följande: Vatten – effekter på vattenkvalitén begränsas till byggtiden, medan påverkan på vattenföringen sträcker sig 10 år framåt men vid byggandet bör hänsyn tas till 100årsflöden. Flora och fauna – Hur lång tid det tar för asp att vandra upp i en fiskpassage vid Ulva beror på flera faktorer. Dels hur stor populationen är och dels hur långt upp i Fyrisån de leker vid tidpunkten då fiskpassagen är färdigbyggd. Någonstans mellan 5-15 år är tänkbart då det tar 4-5 år för aspen att uppnå lekmogen ålder35. Floran och övrig fauna begränsas till 10 år. 2.1 I SAK En avgränsning görs till att utreda olika lokaliseringsalternativ för fiskpassagen vid Ulva kvarn. Fiskpassagens tekniska utformning behandlas således inte i detalj. Detta kommer att utredas i ett senare skede. Då olika typer av fisktrappor kräver olika utrymme och ger olika konsekvenser kommer dock utformning av fisktrappor att behöva behandlas översiktligt. 2.3 I RUM Denna MKB är avgränsad till att enbart utreda fiskpassage förbi Ulva kvarn och tar ej upp övriga vandringshinder i Fyrisån. Följande avgränsningar görs för respektive aspekt: Följande avgränsningar görs för respektive aspekt: Vatten – Vattenföringen avgränsas från Enstadammen ner till Kvarnfallet i Uppsla stad som är nästa dämning. Vattenkvalitén påverkas främst från Ulva kvarndamm och nedströms till Ekoln. Vatten – översvämningsrisk och risk för torrläggning samt grumling och föroreningsrisk vid byggfasen. Flora och fauna – främst skyddsvärda arter som påverkas av att en fiskpassage byggs eller uteblir. Flora och fauna – för flora och bottenfauna görs en avgränsning till att enbart innefatta individer i och intill Fyrisån vid Ulva. Ingen påverkan förväntas ske längre uppströms och nedströms fallet och utesluts därför. För fisk och övrig fauna studeras hela vandringsvägen från Ekoln upp till Enstadammen. Kulturmiljö – påverkan på den kulturhistoriska omgivningen vid Ulva samt kvarnbyggnaden, kvarndammen, närliggande kulturbyggnader och fornlämningar. Friluftsliv och turism – konsekvenserna för Ulva kvarn som utflyktsmål, parkmiljö, hantverksby och badplats samt för fritidsfisket. Kulturmiljö – omgivningen samt de byggnader och lämningar av kulturvärde inom Ulva by. Friluftsliv och turism – närområdet kring Ulva. 35 16 Vestersund, 2002 3 NULÄGESBESKRIVNING bli lägre än skibordet. Vattenuttaget till kraftverket i kombination med det låga vattenflödet under sommarhalvåret har medfört att fallet torrlagts vissa år41. 3.1 VATTEN Fyrisån är Uppsala läns största å med ett avrinningsområde på omkring 2000 km2 36. Ån rinner genom Uppsalasättens lerrika jordbruksmarker vilket bidrar till dess höga näringshalter37. Huvudfåran sträcker sig från Vendelsjön i norra Uppland via Vendelån som rinner samman med Fyrisån söder om Vattholma. Björklingeån ansluts senare till ån innan den passerar Ulva. Fyrisån mynnar sedan ut i Ekoln söder om Uppsala. 3.2 FLORA OCH FAUNA Omgivningen kring Ulva kvarn har ett rikt växt- och djurliv. Området nedströms fallet är rik på ädellövskog, mestadels alm, men även ask42. Stora lövträd finns vid slänterna mot ån. Den sällsynta och rödlistade växten paddfot, av ArtDatabanken43 klassad som missgynnad, har observerats vid sydväggen av kvarnhuset44. Även den rödlistade växten grådådra (se fig. 16) har setts i slänten mellan Björkby och parkeringen på östra sidan om dammen45. Vid Ulva kvarn är avrinningsområdet 950 km2 38. Medelvattenföringen, uppmätt vid SMHI:s mätstation vid Ulva, var mellan åren 1980-1999 5,9 m3/s39. Högsta uppmätta vattenföring under samma period var 44 m3/s och den lägsta registrerade vattenföringen var 0,1 m3/s. Det beräknade 100-årsflödet vid Ulva kvarn ligger på 84 m3/s40. Ett 100-årsflöde är ett extremflöde som inträffar i genomsnitt vart hundrade år. Enligt beräkningar gjorda av Magnus Carlsson39 klarar inte den befintliga dammen det dimensionerande flödet på 90 m3/s utan överströmmas vid en vattenföring på 78 m3/s. I dagsläget krävs därför en höjning av dammkrönet på 0,3 meter och omgivande terräng för att undvika erosionsskador vid extrema flöden. Figur 16. Grådådra46. Stenar och block i forsen har en rik påväxt av vattenmossor, däribland forsmossa42. Forsmossan är rödlistad, klassad som missgynnad och hotas av bland annat vattenregleringar47. I en rapport från Räddningsverket40 klassas Ulva kvarndamm som en riskklass-I damm, den allvarligaste riskklassen. Detta innebär att det finns risk för personskador samt skador på byggnader och infrastruktur. Vid Stormusselinventeringen i Uppsala län 2004-2005 hittades tre musselarter vid Ulva kvarn; spetsig målarmussla, flat Ulva kraft AB har tillstånd att ta ut 8 m3/s vatten38. Dock får ej vattennivån i dammen 41 Ulva kvarn, 2007 Uppsala kommun, 2007 b 43 ArtDatabanken, 2007 44 Forslund, pers. 2007 45 Höök, pers. 2007 46 Naturhistoriska riksmuseet, 2005 47 Cronberg, 1997 42 36 Brunberg och Blomqvist, 1998 Uppsala kommun, 2003 a 38 Vattendomstolen, 1988 39 Carlsson, 2007 40 Räddningsverket, 2003 37 17 dammussla samt en skalhalva men inga levande exemplar av tjockskalig målarmussla48. Skalet vid Ulva var det enda fynd som gjordes vid de 115 platser som inventerades i länet. Spetsig målarmussla är tämligen vanlig medan flat dammussla och tjockskalig målarmussla är rödlistade. I dagsläget hindras vandrande fiskar att ta sig upp till Ulva kvarn av Islandsfallet inne i Uppsala stad. När den planerade vandringsvägen förbi Islandsfallet har byggts kommer det dock bli möjligt för vandrande fiskar att ta sig upp hit53. Utter har under flera år setts i området54. Den svenska utterpopulationen är idag liten och arten är därför rödlistad, klassad som sårbar55. Ett av hoten mot uttern är regleringar av vattendrag. Tjockskalig målarmussla klassas som den mest hotade av svenska stora sötvattensmusslor. Den är beroende av vandrande fisk för spridning och fortplantning då den liksom övriga stormusslor har ett parasitiskt larvstadium på fisk innan den utvecklats till färdig mussla. Vilken fiskart som är huvudvärd för musslan är oklart49. Fysiska förändringar som vandringshinder i vattendrag och försvinnande värdfiskar utgör några av hoten mot arten. Länsstyrelsen i Uppsala län har en vision att få tillbaks tjockskalig målarmussla till Fyrisån50. Då levande individer av den tjockskaliga målarmusslan saknas i Fyrisån är det tyvärr mycket osannolikt att den kan komma tillbaka, utan arten måste i nuvarande kunskapsläge bedömas som utdöd här51. För att livskraftiga bestånd av denna mussla ska kunna existera krävs en mängd faktorer, lämpliga värdfiskar är bara en av dessa. 3.3 KULTURMILJÖ Ulva kvarn och dess omgivning skyddas av riksintresse för kulturmiljövården samt ingår i ett regionalt intresseområde för kulturmiljövården (se 1.4 Förutsättningar). Ulva är det mest välbevarade och intressanta kvarnstället vid Fyrisån och kvarnar har funnits här sedan 1300-talet56. Det nuvarande kvarnhuset är byggt 1757 men har genomgått omfattande restaureringar efter två bränder, 1875 respektive 199857. I kvarnhusets östra källare har de restaureringar som tidigare genomförts enbart varit av praktiska skäl, utan hänsyn till kulturmiljön. I källarutrymmet som i dagsläget ej är i bruk finns lämningar av en gammal träturbin. Vid en inventering av fiskarter nedanför Ulva kvarn 2006 fångades sju arter: stensimpa, mört, löja, ål, småspigg, lake och abborre52. Vid provfiske 1990 så fångades en stor andel björkna. Orsaken till att inga fångades 2006 kan vara att inventeringen skedde en månad senare och björknan kan därmed ha sökt sig från strömsträckorna vid Ulva till mer lugnt flytande vattenpartier. På östra sidan om dammen intill sågverksrännan finns rester av en husgrund från det gamla sågverket som var verksamt här fram till början av 1900–talet (se fig. 17). 48 53 49 54 Berglund et al. 2006 von Proschwitz, 1999 50 Forslund, pers., 2007 51 Lundberg, pers., 2007 52 Hjelm, 2006 Berglund et al, 2006 Hammar, 2006 55 Olsson och Sandegren, 2006 56 Länsstyrelsen i Uppsala län, 1997 57 Ulva kvarn, 2007 18 3.4 FRILUFTSLIV OCH TURISM Området kring Ulva kvarn är ett omtyckt strövområde och utflyktsmål62. Här finns en rik naturmiljö (se 3.2 Flora och fauna), vackra och kulturhistoriskt intressanta omgivningar (se 3.3 Kulturmiljö) med stora grönytor samt kvarnfallet som sevärdhet. Under sommaren kan man sola, bada och paddla kanot samt hyra roddbåtar i hantverksbyn63. Vintertid finns möjlighet till skid- och skridskoåkning på isen. Vattnet kring Ulva erbjuder även goda fiskemöjligheter64. Figur 17. Husgrunden från sågverket invid sågverksrännan58. Här finns även ett runstensfragment med fornlämningsnummer 543:159. Stenen hittades 1995 vid vattenbrynet i den gamla sågverksrännan och har antagligen används som byggmaterial i rännan60. Fragmentets ursprung är okänt och skriftens innebörd har inte gått att tyda. I både parken och på holmen nedanför kvarnhuset finns bänkar och grillmöjligheter. I området bedriver flera företagare verksamhet. Kvarnen inrymmer glasblåseriet Ulven, Ulva konst & Kuriosa (en antik- och kuriosabutik) samt den nyöppnade fisk- och skaldjursrestaurangen Ulva krog. I den äldre gårdsbebyggelsen vid kvarnen inryms sedan 1984 en hantverksby (se fig.18). Här finns ett café, en läderverkstad, en metallverkstad, en ateljé och ett snickeri. Hantverksbyn på västra sidan om kvarnen inryms i gamla timmerhus byggda under 1800-talet (se fig. 18)61. Varje år i september anordnas Ulva Marknad med försäljning av hantverksprodukter som lockar mycket folk. Under sommaren anordnas varje vecka veteranbilsträffar63. Figur 18. Hantverksbyn58. 58 Foto: Jenny Pirard, 2007 Riksantikvarieämbetet, 2007 60 Runverket, 1997 61 Uppsala kommun, 1983 59 62 Uppsala kommun, 2007b Ulva kvarn, 2007 64 Upplandsstiftelsen, 2006 63 19 4 TEKNISK BESKRIVNING AV FISKPASSAGER Det finns flera olika sätt att möjliggöra fiskvandring förbi vandringshinder. Här tas de främsta typerna upp men det finns även fler, mindre vanliga varianter på fiskpassager som inte behandlas. Valet beror på platsen där den ska anläggas samt dess lämplighet ur biologiskt hänseende. Vanligtvis anläggs fiskpassager för lax och öring som är hoppande fiskar. Då asp och de flesta andra sötvattenfiskar inte hoppar måste fiskpassagen konstrueras efter deras förutsättningar. Det är dessutom viktigt att tänka på att fisken ska ta sig både upp och ner för passagen. stora stenblock så att lugnare vatten uppstår. Lutningen i ett omlöp bör ej överstiga 2 %67. Då fallhöjden mellan skibord och utloppskanalen från kvarnhuset i Ulva är 5 meter innebär det att ett omlöp kommer behöva vara omkring 250 meter långt68. För att asp ska kunna passera bör djupet ej understiga 0,4 meter69 och vattenhastigheten bör vara mellan 0,3 till 1,0 m/s68. 4.1 OMLÖP En slitsränna är den näst bästa fisktrappstypen ur fiskhänseende. Denna typ består av bassänger med vertikala slitsar (se fig. 20). 4.2 SLITSRÄNNOR Den för fisken bäst lämpade fisktrappan är omlöp, även kallad kanal eller naturränna. Denna kan utformas som en naturbäcksliknande fåra med flera vilobassänger för fisken och efterliknar på så sätt bäst naturliga förhållanden. Omlöp är även lätta att utforma så att de smälter in i den befintliga miljön, exempelvis i en skog eller en stadspark (se fig. 19). Figur 20. Slitsränna sett ovanifrån70. Storleken på varje bassäng anpassas efter slitsöppningens storlek för att undvika hög turbulens68. Bassänglängden bör vara omkring 10 gånger större än öppningen och bassängbredden ungefär 8 gånger större67. Även vattendjupet anpassas efter slitsöppningen och bör i regel vara minst två gånger större69. Vattenhastigheten genom slitsarna bör ligga i intervallet 0,2 till 0,7 m/s71. Lutningen i rännan bör inte överstiga 10 % för att även svagare simmare ska kunna utnyttja den67. Den kraftigare lutningen jämfört med ett omlöp medför att en slitsränna kräver mindre Figur 19. Omlöp i Skebäcksparken, Örebro65. För att minska erosion av kanterna kan kanalens botten och sidor byggas upp med stenar och blockmaterial66. Detta ökar samtidigt friktionen och vattenhastigheten minskar. Viloplatser kan anläggas i form av utvidgningar eller genom att placera ut 67 Sandell et al, 1994 Degerman et al, 1998 69 Pettersson pers., 2007 70 modifierad från Sandell et al, 1994 71 Naturvårdsverket, 1999 68 65 66 Örebro kommun, 2007 Johansson et al, 2002 - 2 20 utrymme. En slitsränna är dessutom okänslig för förändringar i vattenflödet. är att det är svårt för svaga simmare att passera och att flytande skräp lätt kan ändra strömbilden i rännan. I en denilränna, även kallad motströmstrappa, bildas strömmar i motsatt riktning mot vattenflödet vilket med hjälp av vinklade lameller minskar vattenhastigheten (se fig. 22). Rännan bör ha en lutning på mellan 10 till 15 % för att möjliggöra passage för de flesta fiskarter. För en längre ränna krävs vilobassänger var femte till tionde meter. Den branta lutningen gör att denilrännor kräver relativt mycket vatten för att fungera tillfredställande73. Slitsöppningar om 0,25 meter antas räcka vid passagen förbi Ulva kvarn då slitsrännan vid Kvarnfallet har dessa mått (se fig. 21). Figur 21. Slitsränna vid Kvarnfallet72. Detta medför att varje bassäng blir 2,5 meter långa och 2 meter breda. För att klara lutningen kan 25 slitsar byggas med en lutning på 8 %. Höjdskillnaden mellan varje bassäng blir då ungefär 20 cm. Totalt blir slitsrännan omkring 65 meter lång. Om rännan över flacka delar kombineras med en mer naturliknade fåra blir den längre och färre slitsar behövs. När slitsrännor byggs kan det dessutom vara bra att anlägga vilobassänger med jämna mellanrum för att underlätta fiskens vandring. Figur 22. Perspektivskiss över denilränna76. En denilränna vid Ulva kvarn kan bli aktuellt i kombination med omlöp eller slitsränna endast i undantagsfall i kortare branta partier. En slitsränna kan byggas i flera olika material, vanligen betong eller trä73. För att trappan bättre ska smälta in i kulturmiljön vid Ulva kan den byggas i natursten och/eller trä. Betongkonstruktioner kan dock färdigbeställas vilket ger lägre kostnader74. 4.4 KAMMARTRAPPOR Kammartrappor är den billigaste fisktrappskonstruktionen och kan ha olika utformningar. Överfallstyp är en typ av kammartrappa som enbart är anpassad till hoppande fiska såsom lax och öring och är därför inte lämplig i detta projekt77. En annan typ är underfallstrappa, där vatten strömmar mellan bassängerna genom en eller flera öppningar i tvärväggens nederkant (se fig. 23). Underströmningsöppningar kan orsaka problem för mindre fisk på grund av de starka strömmar som 4.3 DENILRÄNNOR Denilrännor är ett billigare alternativ än slitsrännor men bör undvikas och bara byggas när omlöp och slitsrännor av olika anledningar inte är möjliga75. Anledningen 72 Foto: Jenny Pirard, 2007 Sandell et al, 1994 74 Larsson, pers. 2007 75 Petterson pers, 2007 73 76 77 21 modifierad från Sandell et al, 1994 Degerman et al, 1998 bildas78. Dessutom är det stor igensättningsrisk. Därför anser vi att denna typ av trappa inte är ett lämpligt val i något av lokaliseringsalternativen och kommer inte att behandlas vidare. 4.6 KULVERTAR Kulvertar byggs under vägar och andra hinder för att möjliggöra passage. De är ofta billigare att konstruera än broar. De bör inte göras för långa då fisk inte föredrar att simma genom mörka passager80. Om kulvertlängden överstiger 30 meter bör brobyggnation istället övervägas. I allmänhet fungerar dock kulvertar väl. En kulvert bör ha en diameter på minst 0,6 meter för att stora fiskar ska kunna passera80. Vattendjupet måste vara minst 0,2 meter och vattenhastigheten får ej överstiga 1,2 m/s. Lutningen bör minimeras och ej överskrida 1 %. Figur 23. Överst: Kammartrappa av överfallstyp. Underst: Kammartrappa av underfallstyp79. Kulvertar kan bli aktuellt som del av en fiskpassage vid Ulva kvarn. 4.5 FISKHISSAR OCH SLUSSAR 4.7 LOCKVATTEN Något som är lika viktig som fiskvägens utformning är att fisken verkligen hittar dit. Det är därför vikigt att skapa lockvatten. Lockvatten är en vattenström som fisken känner av och simmar mot för att hitta vägen uppströms. Vid avsaknad av bra lockvatten finns risk att fisken simmar mot de starka strömmarna i huvudfåran och därför inte hittar passagen81. En fiskhiss och andra typer av fiskslussar är tekniskt komplicerade konstruktioner som kräver underhåll. Detta medför höga kostnader. En hiss arbetar dessutom i cykler med intervall på mellan 0,25 till 4 timmar och fisk kan därför inte passera kontinuerligt80. Detta alternativ gynnar inte heller den biologiska mångfalden då den enbart är anpassad för fiskar. Därför kommer denna typ av konstruktion ej att behandlas vidare. För att skapa bra lockvatten krävs att stora vattenflöden strömmar igenom fåran och att den placeras så parallellt som möjligt med befintlig huvudfåra. Mynningen på fiskvägen bör utformas så att en kraftig lockvattenström bildas genom att till exempel bygga upp med sten. 78 Pettersson pers., 2007 Modifierad från Degerman et al, 1998 80 Sandell et al, 1994 79 81 22 Johansson et al, 2002 - 2 5 ALTERNATIV Den nya fåran löper parallellt med sågverksrännan och passerar förbi husgrunden från det gamla sågverket. Därefter viker rännan av mot väster och ansluts till kvarndammen, norr om utskovet till sågverksrännan. Alternativt kan rännan passera under landsvägen i en 10 meter lång kulvert för att sedan anslutas till Fyrisån. Då en kulvert är dyr att anlägga, och en öppen fiskväg är mer fördelaktigt för fisken än en kulverterad, är det varken ekonomiskt eller biologiskt motiverat att anlägga en sådan. Därför avfärdas det som ett alternativ och istället ansluts passagen till kvarndammen. 5.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN I detta alternativ byggs en fiskpassage på östra sidan om ån (se fig. 24). Att bygga en denilränna (se fig. 22) över brantare partier och kombinera det med ett omlöp skulle kunna vara ett alternativ. Men då det i detta fall finns andra, ur fisksynpunkt mer fördelaktiga konstruktioner avfärdar vi denilrännor som ett lämpligt alternativ. N Figur 24. Uppskissat förslag på dragning av fiskpassage på östra sidan om ån (modifierat flygfoto)82. Att enbart bygga ett omlöp på denna sida om ån bedömer vi som svårt då lutningen är skarp och tillräckligt med utrymme inte finns att tillgå. Här finns endast en smal gräsyta omgiven av branta trädbeklädda sluttningar (se fig. 26). Om ett omlöp skulle byggas innebär det att nästan all plats måste tas i anspråk. Av dessa anledningar avfärdar vi idén om enbart ett omlöp på östra sidan. För att undvika den skarpa lutningen utmed den naturbäcksliknande delen av sågverksrännan bör fiskpassagen börja ungefär i höjd med utloppet till Fyrisån (se fig. 25). Här finns också möjlighet till att skapa bra lockvatten. Figur 25. Sågverksrännans naturbäcksliknande utlopp till Fyrisån på östra sidan om ån83. Pilen markerar var fiskpassagen är tänkt att börja. 82 83 Figur 26.. Östra sidan om ån med sågverksgrunden till höger i bild83. En slitsränna (se fig. 20) eller en slitsränna Uppsala kommun, 2003 b Foto: Jenny Pirard, 2007 23 kombinerad med omlöp anser vi vara ett mer rimligt alternativ då det tar mindre plats jämfört med enbart ett omlöp. Om enbart en slitsränna byggs blir den ungefär 65 meter lång. Om rännan istället över flackare delar kombineras med en mer naturbäcksliknande fåra blir den naturligtvis längre. Byggs dessutom vilobassänger med jämna mellanrum för att underlätta fiskens vandring förlänger även det passagens totala längd. tas bort och intagsnivån för vattnet höjas så att den endast är något lägre än skibordet. På grund av den stora nivåskillnaden mellan vattenytan i dammen och närliggande marknivå kan fiskpassagen komma att gå i en ganska djup kanal och marken kan på vissa ställen behöva utjämnas. 5.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN Figur 28. Sågverksrännan85. Tänkbara fisktrappstyper är denilrännor eller slitsrännor. Byggs enbart en denilränna kommer längden att bli cirka 35 meter. En så lång denilränna skulle kräva många vilobassänger. Då denilrännor endast bör anläggas i undantagsfall när det inte finns andra rimliga utformningar avfärdas denilrännor som ett alternativ. Detta alternativ innebär att en fisktrappa byggs i den gamla sågverksrännan (se fig. 27 och 28). En slitsränna skulle bli omkring 65 meter lång och skulle då sträcka sig genom hela sågverksrännan och den naturbäcksliknande delen. Det skulle därför krävas en uträtning av bäcken och utjämning av marken för att få in en slitsränna här. I den nedre delen behöver rännan grävas ut och i den övre delen byggas upp. N För att få en jämn lutning på trappan krävs att muren på båda sidor om sågverksrännan höjs, alternativt får slitsrännan sticka upp ovanför kanten. Figur 27. Uppskissat förslag på slitsränna genom sågverksrännan (modifierat flygfoto)84. 5.3 GENOM FALLET Passagen börjar i den naturbäcksliknande delen och fortsätter upp igenom sågverksrännan för att vid bottenutskovet anslutas till kvarndammen. Bottenutskovet måste Om en fiskpassage byggs genom fallet måste någon slags uppbyggd fisktrappa konstrueras på grund av fallets kraftiga lutning. 84 85 Uppsala kommun, 2003 b 24 Foto: Jenny Pirard, 2007 En slitsränna skulle bli minst 65 meter lång och för att få en jämn lutning kräva en kraftig uppbyggnad. En sådan konstruktion skulle synas väldigt väl och vara svår att konstruera så att den smälter in i miljön. utloppskanalen kvarnhuset. någon meter nedanför I utrymmet i källaren (se fig. 30) kan det vara möjligt att bygga en slitsränna, alternativt i kombination med denilrännor. Sådana bör dock helst undvikas. Området nedanför fallet anses vara ett bra lekområde för asp. Byggs en fiskpassage här försvinner delar av lekplatsen vilket strider mot aspprojektets syfte86. Vi anser att detta alternativ har för stor påverkan på kulturmiljön och aspleken för att vara ett rimligt alternativ och avfärdas därför. 5.4 GENOM KVARNHUSET Detta alternativ innebär att fiskpassagen börjar i utloppskanalen nedanför kvarnhuset och fortsätter vidare genom den östra kanalen in i huset (se fig. 29). Själva fiskpassagen byggs inne i östra källarutrymmet. Passagen går slutligen genom den östra intagskanalen och ut i kvarndammen. Figur 30. Utloppskanalen sett inifrån källaren i Kvarnhuset88. Fallhöjden inne kvarnhuset mellan intagskanalen och utloppet är omkring 4 meter. En slitsränna med 20 cm höjdskillnad mellan vattennivån i bassängerna skulle ge en fisktrappa med 20 bassänger som totalt skulle bli 50 meter lång. Används hela östra delen av källaren (se fig. 31) kan troligtvis en fisktrappa rymmas men utformningen måste utredas ytterliggare. N Figur 29. Uppskissat förslag på dragning av fiskpassage genom kvarnhuset (modifierat flygfoto87.) Figur 31. Skiss över östra källarutrymmet i kvarnhuset, ej skalenlig89. För att skapa bra lockvatten för fisken kan en ny kanal grävas genom holmen (se fig. 29). Kanalen kan börja cirka 20 meter nedströms fallet och anslutas till den östra 86 86 Vestersund, 2002 Uppsala kommun, 2003 b 88 89 25 Foto: Jenny Pirard, 2007 Ellinor Jansson, 2007 idag vid varuleverans samt måste korsas för besök i kvarnhuset. Om rännan skulle anslutas till dammen krävs därför att en cirka 19 meter lång kulvert byggs under grusplanen. Kulverten skulle även korsa den nedgrävda inloppskanalen till kraftverket. Att kunna bygga förbi utan att påverka denna bedömer vi som omöjligt. Därför avfärdas detta alternativ. Därav kvarstår alternativet att fiskpassagen löper ut norr om landsvägen som det enda realistiska. 5.5 VÄSTRA SIDAN OM ÅN Alternativet innebär att en fiskpassage byggs genom parken på västra sidan om ån (se fig. 32). Om fiskpassagen ansluter till Fyrisån på norra sidan av landsvägen innebär det att en cirka 15 meter lång kulvert under vägen måste anläggas. Avståndet mellan fiskpassagens inlopp och utlopp blir cirka 160 meter fågelvägen. Det innebär att fiskpassagen totala längden blir minst 160 meter. I parken finns plats att tillgå för att göra rännan ännu längre. Detta ger möjlighet till att bygga ett omlöp. Eftersom lutningen inte bör överstiga 2 %92 och fallhöjden är 5 meter måste rännan bli omkring 250 meter lång93. N Figur 32. Uppskissat förslag på dragning av fiskpassage genom parken på västra sidan om ån (modifierat flygfoto)90. För att få bra lockvatten för fisk krävs det att rännan börjar vid en punkt ungefär 100 meter nedströms kvarnhuset, där kraftverksrännan går ihop med Fyrisån (se fig. 33). Rännan ansluts igen till Fyrisån antingen i dammen intill kraftverksintaget eller på norra sidan om landsvägen. För att inte ta för mycket parkmark i anspråk kan omlöpet dras längs med kanten mot sluttningen från hantverksbyn (se fig. 34). Figur 34. Parken mellan kvarnhuset och hantverksbyn där omlöp kan dras91. Den kraftigaste lutningen i passagen är mellan kvarnhuset och hantverksbyn. Där bör omlöpet slingra sig uppför backen för att inte få för stor lutning. En något Figur 33. Startpunkten för fiskpassage i alternativet på västra sidan om ån91. Grusplanen framför kvarnhuset utnyttjas 90 91 92 Uppsala kommun, 2003 b Foto: Jenny Pirard, 2007 93 26 Sandell et al, 1994 Degerman et al, 1998 slingrande fåra minskar vattenhastigheten vilket underlättar fiskens vandring. Dock kan rännan inte slingra sig för mycket då detta kan ge erosionskador94. Ett annat alternativ är att kombinera omlöpet med en slitsränna i det brantare partiet mellan hantverksbyn och kvarnhuset. På så sätt blir rännan kortare, utrymme sparas och risken för erosion minskar. 5.7 SAMMANFATTNING De alternativ utöver nollalternativet som vi anser rimliga är: Vid rätt utformning kan ett omlöp komma att smälta in väl i omgivningen. Exempelvis kan omlöpet beläggas med sten och växter planteras omkring. Träbroar kan läggas över kanalen där passage behövs. En slitsränna kombinerad med omlöp på östra sidan om ån • En slitsränna genom sågverksrännan • En slitsränna genom kvarnhuset • Ett omlöp kombinerat med slitsränna på västra sidan om ån Effekter och konsekvenser av dessa alternativ kommer att utredas vidare i kapitel 6. Övriga alternativ avfärdar vi således och kommer ej att behandlas vidare. 5.6 NOLLALTERNATIVET Nollalternativet innebär att ingen fiskpassage byggs och att vandringshindret kvarstår. Då Ulva kvarndamms nuvarande funktion är bristfällig kommer förmodligen en ombyggnad av denna behöva göras, oavsett om en fiskpassage byggs eller ej. Anledningen är att dammen idag riskerar att översvämmas vid höga flöden. Vi antar därför att en höjning av dammkanten inom en snar framtid kommer att göras. 94 • Pettersson pers., 2007 27 6 EFFEKTER OCH KONSEKVENSER läns regionala miljömål att göra vattendrag tillgängliga för fiskvandring. 6.1 ÖSTRA SIDAN OM ÅN Vatten En slitsränna kan utnyttjas av flera fiskarter. Om rännan kombineras med mer naturliknade delar kan även floran gynnas. En fiskpassage kommer att ta en viss mängd vatten i anspråk vilket kommer att innebära minskad vattenföringen i fallet. Vid lågvattenföring kan detta få till följd att området nedanför fallet torrläggs under längre perioder än tidigare. Vid höga flöden minskar däremot risken att dammen översvämmas. Om fiskpassagen dimensioneras för ett flöde på 6 m3/s kan dammen också klara det beräknade100årsflödet på 84 m3/s. Detta skulle kunna medföra att dammkrönet inte behöver höjas. Sammantaget innebär förslaget genomgående positiva konsekvenser för faunan med en ökad biologisk mångfald i Fyrisån som följd. För floran innebär alternativet att ett flertal ädellövträd behöver tas ned. Gamla ädellövträd kan inhysa många sällsynta insekter, lavar och mossor som därmed indirekt kan påverkas negativt. Den rödlistade arten grådådra som har setts i slänten på östra sidan om parkeringen kan också komma att påverkas av markarbete under byggfasen. Grådådra hotas av konkurrens från omgivande vegetation och kan därför gynnas av markstörning efter frösättning95. Markarbetet skulle därför kunna underlätta spridningen av denna art. Vattenkvalitén påverkas inte nämnvärt då större delen av arbete sker på land. Endast då fiskpassagen ansluts till Fyrisån och vattnet släpps på för första gången kommer vattnet att grumlas. Slitsrännan behöver ej byggas på plats utan kan transporteras dit i färdiga delar för att sedan monteras ihop. Detta förkortar arbetstiden på platsen och risken för påverkan på vattenkvalitén under byggfasen minskas ytterligare. En fiskpassage bidrar till minskad vattenföring vilket kan leda till längre perioder med torrläggning nedanför fallet. Detta kan få negativa konsekvenser för floran och faunan i vattendraget. Exempelvis växer forsmossa här som vid för långa perioder av torka kan dö. Flora och fauna Om en fiskpassage byggs är det möjlig för asp och annan fisk att ta sig förbi fallet vid Ulva kvarn och vidare upp till Enstadammen. Detta medför att ett större habitat bildas och populationerna får möjlighet att växa och bli mer livskraftiga. För aspen innebär detta att beståndet kan stärkas vilket skulle vara ett steg i rätt riktning för att uppnå god bevarandestatus för den idag hotade arten. Kulturmiljö En slitsränna här medför stor inverkan på kulturmiljön då ingreppet inte liknar tidigare kulturhistoriska verksamheter utan blir ett nytt inslag i miljön96. Det är framförallt den parkliknande miljön som kommer att påverkas. I dagsläget är det dock svårt att avgöra om det är till en fördel eller nackdel för kulturmiljön. När en fiskpassage förbi Ulva byggts blir det även angeläget att bygga bort fler vandringshinder uppströms. Asp och andra arter kan då sprida sig ända upp till Vendelsjön vilket är aspprojektets långsiktiga mål. Att bygga en fiskpassage skulle även vara helt i linje med Uppsala Eventuellt kan byggandet innebära att runstensfragmentet måste flyttas. Då denna placerades där 1995 borde det inte vara 95 96 28 Jonsell, 2000 Thunman pers., 2007 något större problem att flytta den igen. högflöden. Detta leder till större översvämningsrisk. I marken kan lämningar finnas från sågen och de kvarnar som tidigare legat här. Det är även möjligt att det finns äldre lämningar då runstensfragmentet hittades i sågverksrännan. Därför kan arkeologiska utredningar bli nödvändiga innan fiskpassagen byggs. Den befintliga dammen klarar idag inte 100-årsflödet på 90 m3/s, utan översvämmas vid 78 m3/s 97. Om dessutom en fisktrappa byggs i sågverksrännan skulle detta medföra att dammen översvämmas redan vid flöden om 61 m3/s. Vid 100årsflödet skulle vattennivån i dammen höjas till +12,97. Då dammkrönet idag är +12,50 måste betongmuren runt dammen höjas med omkring 0,5 meter för att inte översvämmas. Även lågpunkter i den omgivande terrängen skulle behöva höjas till samma nivå. Friluftsliv och turism En positiv effekt av en fiskpassage är att den kan bli en turistattraktion och lyfta Ulva som utflyktsmål. Resor skulle kunna anordnas för att titta på fiskvandring och asplek som idag sker till bland annat Rotebro. Risken för grumling är relativt stor och risk för förorening finns då byggandet sker i nära kontakt med ytvatten. Om en fiskpassage byggs kommer fisket att bli bättre i Fyrisån upp till Enstadammen då fiskarna kan röra sig högre upp. Eftersom det är fritt fiske i Fyrisån kan detta ha en positiv inverkan på friluftslivet vid Ulva. Flora och fauna För faunan får byggandet av en fiskpassage övervägande positiva konsekvenser (se kap. 6.1). För floran däremot innebär fiskpassagen genom sågverksrännan en del negativa konsekvenser. Dels kommer en del ädellövträd vid den naturbäckslika delen behöva tas ner. På och i dessa kan det finnas arter av bevarandevärde. Dels kan grådådran påverkas (se kap. 6.1). I bäcken finns även forsmossa som kan försvinna då en slitsränna placeras där. Negativa effekter för friluftslivet och turismen är att rännan kommer att ta plats i anspråk. Det kan bli något svårare att ta sig fram på den östra sidan om ån där det idag finns en stig ned mot vattenföringsstationen och hagarna nedströms. Eventuellt kan fiskpassagen bitvis behöva gå i en djup fåra i marken. Detta kan även försvåra möjligheterna att röra sig fritt i området samt medföra viss risk att trilla i. Fiskpassagen medför även minskad vattenföring genom fallet. Detta kan leda till periodvis torrläggning av forsen som missgynnar flora och bottenfauna. Eventuellt kan en fiskpassage även medföra sämre parkeringsmöjligheter. Det beror dock helt på hur rännan dras, förmodligen kommer endast en lite del av parkeringen tas i anspråk. En stor parkering finns redan att tillgå på västra sidan vid hantverksbyn. Denna ligger dock en bit ifrån kvarnhuset. Kulturmiljö Den största påverkan på kulturmiljön sker i och med att slitsrännan måste byggas i den naturbäckslika delen. Byggandet här kommer att leda till förändringar av miljön. Här har även tidigare en runsten hittats och det är möjligt att fler historiska lämningar kan finnas. Detta kan leda till att arkeologiska utredningar måste genomföras. 6.2 GENOM SÅGVERKSRÄNNAN Vatten Genom att bygga en fiskpassage i sågverksrännan förloras delvis möjligheten att reglera vattennivån i dammen vid Den höjning av dammkrönet som krävs för 97 29 Carlsson, 2007 att klara högflöden kommer inte påverka kulturmiljön väsentligt då detta sker i en redan befintlig byggnation98. Fiskpassagen medför minskad vattenföring genom fallet. Detta kan leda till torrläggning som missgynnar flora och bottenfauna. Byggs däremot en kanal genom holmen kan risken för torrläggning nedanför fallet minska. Friluftsliv och turism En fiskpassage genom sågverksrännan kommer liksom östra alternativet att gynna friluftslivet genom att förbättrade fiskemöjligheter skapas. Någon yta som används för friluftslivet kommer inte att tas i anspråk. Landfloran bedöms inte påverkas då ingen beväxt mark tas i anspråk förutom den korta biten där kanalen ska gå genom holmen. Kulturmiljö Turismen kommer liksom för östra alternativet att gynnas i och med att en turistattraktion skapas. Om en fiskpassage byggs inne i kvarnhuset innebär det byggnationer i östra källarutrymmet samt i den igensatta intagskanalen. Att detta påverkar kulturmiljön är mindre troligt då förändringarna inte blir synliga utifrån och de historiska lämningarna som finns ej är välbevarade. Dock är kulturhistoriska lämningar, som den gamla turbinen, skyddade av fornminneslagen och omfattande förändringar kan kräva tillstånd. 6.3 GENOM KVARNHUSET Vatten Konsekvenserna på vattenföringen och vattenkvalitén är desamma som för östra alternativet (se kap. 6.1). Regleringsmöjligheten här är dock sämre vid höga vattenflöden då utrymmet i källaren är begränsat och inte bör översvämmas. Öppnas den gamla intagskanalen upp innebär det att en historisk funktion åter tas i bruk. Detta skulle vara positivt ur kulturmiljösynpunkt98. Övre delen av utloppskanalen från kvarnhuset liksom kanalen genom holmen kommer att behöva grävas ut vilket kan orsaka grumling. I övrigt kommer vattenkvalitén inte att påverkas nämnvärt då större delen av arbetet sker på land. Den gamla turbinen som finns i källaren kommer att behöva flyttas (se fig. 35). Då den är illa åtgången och något dold där den står idag skulle en omplacering till en mer synlig plats kunna vara till fördel för kulturmiljön. Flora och fauna För fisk och andra vattenlevande organismer gäller samma effekter och konsekvenser som för alternativet på östra sidan om ån (se kap. 6.1). Fisk föredrar dock inte att passera genom mörka gångar men detta kan möjligtvis åtgärdas med belysning. Sannolikheten att mindre fisk på väg nedströms simmar in i kraftverket blir även större för detta alternativ då fiskpassagens ingång kommer att ligga nära kraftverksintaget. En fördel med alternativet är dock att en ny kanal nära fallet skapar bra lockvatten för fisk och därmed skapas två möjliga vägar. Chansen att fisken hittar passagen blir då större. 98 Figur 35. Lämningar från den gamla turbinen99. 99 Gustavsson pers., 2007 & Thunman pers., 2007 30 Foto: Jenny Pirard, 2007 gynnar därför både flora och fauna100. Det är också den metod som först och främst rekommenderas eftersom den möjliggör återkolonisering för samtliga fiskarter och smådjur101. Genom att lägga ut grus och sten i omlöpet kan också lämpliga lek- och uppväxtmiljöer skapas för fisken102. Den nya fåran nedanför kvarnfallet kan påverka kulturmiljöintrycket och bör efterlikna nuvarande kanaler för på bästa sätt smälta in i miljön. Friluftsliv och turism Beroende på hur tillgänglig fiskpassagen genom kvarnhuset görs kan det medföra ökad turism. En fisktrappa genom ett hus skulle vara en unik företeelse som skulle kunna bli en uppseendeväckande turistattraktion. För floran medför ett omlöp främst positiva konsekvenser då den möjliggör etablering av vattenvegetation. De negativa effekterna antas bli få eftersom rännan främst går igenom en klippt gräsmatta som därför inte tros inrymma några skyddsvärda arter. Den enda möjliga negativa konsekvensen för floran är om något enstaka träd behövs tas ner vilket inte är särskilt troligt. Inne i kvarnhusets källare finns idag dock små möjligheter att ta emot besökare. Åtgärder skulle därför vara nödvändiga för att göra detta möjligt. Då utrymmena är små kommer det endast röra sig om mindre grupper åt gången. Huruvida aspen kommer att kunna beskådas här beror på vilka åtgärder som genomförs för att underlätta detta. Kulturmiljö En fiskpassage genom parken på västra sidan blir väldigt framträdande för Ulva. Ett omlöp är dock den konstruktion som bäst kan smälta in i omgivande parkmiljö. Byggs en slitsränna i betong i det brantare partiet är det viktigt att utformningen harmoniserar med omgivningen. För friluftslivet kommer en fiskpassage genom kvarnhuset inte ha någon direkt påverkan förutom att den kommer att leda till förbättrade fiskemöjligheter i Fyrisån. Kanalen genom holmen bör utformas så att den tar minsta möjliga plats i anspråk för att inte störa friluftslivet. En fiskpassage genom parken kommer att innebära en förändring av dagens kulturmiljöintryck på platsen. Dock innebär det att en gammal vattenfåra på nytt öppnas upp vilket anses positivt103. Fram till 1757 då nuvarande damm byggdes, var Fyrisån vid Ulva indelad i två fåror (se fig. 10). Den västra låg ungefär där omlöpet skulle kunna placeras. Även efter att dammen byggdes fanns en fåra kvar som ledde vatten till tegelbruket (se fig. 11). Möjligt är att rester av denna fåra kan finnas kvar under marken och kan användas för att bygga fiskpassagen i104. Därmed skulle platsen få ett mer ursprungligt utseende. 6.4 VÄSTRA SIDAN OM ÅN Vatten Effekterna på vattenkvalitén och vattenföringen blir desamma som i östra alternativet (se kap. 6.1). Regleringsmöjligheten vid höga vattenflöden blir dock inte lika stor här. Risken för grumling vid anslutningen till Fyrisån kan även vara något större här då ett omlöp står i nära kontakt med marken och risk för erosion från kanterna finns. Flora och fauna Platsen kan dock inrymma historiska lämningar från medeltid och senare tid105. Konsekvenserna för faunan blir likartade som för östra alternativet (se kap. 6.1). En skillnad är dock att på västra sidan finns det mer utrymme, längre partier med omlöp kan därför byggas. Omlöp är den mest naturliga typen av fiskpassage då den efterliknar den akvatiska miljön och 100 Sandell et al, 1994 Naturvårdsverket, 1999 102 Johansson et al, 2002 - 2 103 Gustavsson pers., 2007 & Thunman pers., 2007 104 Thunman pers., 2007 105 Gustavsson pers., 2007 101 31 Det kan därför bli aktuellt med arkeologiska utredningar för att se om utgrävningar krävs innan passagen kan byggas. kommer att kunna vandra högre upp i Fyrisån. På lång sikt kan detta ge negativa effekter för olika arters överlevnad. Om fisktrappan i Islandsfallet byggs, vilket har antagits, så kommer aspen att kunna ta sig upp till fallet vid Ulva kvarn men inte längre. Arter som skulle gynnas av en fisktrappa skulle kunna leva och fortplanta sig nedanför fallet men ej högre upp i Fyrisån. Friluftsliv och turism En positiv effekt av en fiskpassage är att den även i detta alternativ kan bli en turistattraktion. Ett omlöp i parken skulle bli ganska framträdande för platsen. Detta kan uppfattas olika beroende på tycke och smak. Utformas den estetiskt tilltalande kan den bidra till en vacker parkmiljö vilket kan gynna turismen. Ytterligare en vattenfåra här skulle dock inte tillföra något för friluftslivet då närhet till vatten redan finns106. Att inte bygga en fiskpasage strider mot kommunens långsiktiga mål att undanröja vandringshinder för fisk i Fyrisån och mot Uppsala läns regionala miljömål att göra vattendrag tillgängliga för fiskvandring. Kulturmiljö En fiskpassage genom parken kan ta relativt stor plats i anspråk som idag nyttjas för friluftsliv och rekreation. Under exempelvis Ulva marknad utnyttjas all tillgänglig yta107. Då öppna ytor är något av en bristvara vid Ulva kan minskat utrymme få negativa konsekvenser för friluftslivet och turismen. Allt detta är viktigt att ha i beaktande vid utformandet av omlöpet samt att exempelvis bygga broar där passage är nödvändig. Dammkrönet kommer troligtvis att höjas med cirka 30 cm. Detta påverkar dock inte kulturmiljöintrycket väsentligt108. I övrigt kommer områdets kulturmiljö kvarstå som idag. Friluftsliv och turism Även om ingen fiskpassage byggs kommer man förhoppningsvis i framtiden kunna åka till Ulva för att beskåda asplek nedanför fallet. Detta då fiskpassagen vid Islandsfallet och Kvarnfallet gör det möjligt för vandrande fisk att ta sig upp hit. Detta kan medföra ett uppsving för turismen till Ulva. En positiv konsekvens av en fisktrappa är förbättrade fiskemöjligheter i Fyrisån. 6.5 NOLLALTERNATIVET Vatten 6.6 ÖVRIGA KONSEKVENSER Om ingen fiskpassage byggs kommer vattenkvalitén vara densamma som idag. Byggs dammen på, vilket kommer att blir nödvändigt, minskar risken för översvämning. Om den däremot inte byggs på kommer översvämningsrisken vara lika stor som idag. Vid byggandet av en kulvert i västra alternativet kommer vägen att behöva brytas upp under konstruktionsarbetet. Under byggandsfasen kan det därför bli tvunget att stoppa trafiken på landsvägen. Att dela upp vägarbetet i två faser för att möjliggöra förbifart kan vara svårt då landsvägen är relativt smal. Flora och fauna Nollalternativet innebär att vandringshindret vid Ulva kvarn kvarstår. Den direkta effekten blir att asp och annan vandrande fisk inte heller i framtiden 106 107 Idag finns det en vattendom som kräver att en viss mängd vatten alltid rinner över skibord. Detta påverkar vattenkraftverkets uttag av vatten. Om dessutom en ny ränna grävs kommer det totala uttaget av vatten Säfsten pers., 2007 Engberg pers., 2007 108 32 Thunman pers., 2007 öka. För att inte överskrida vattendomen kommer vattenkraftverkets uttagsmöjligheter vid låga flöden att minska och kommunen blir då ersättningsskyldig. Konkurrensen mellan naturvårdsintressen och energiintressen kan innebära att fiskrännan ibland blir tvungen att torr- läggas. Alla alternativen innebära att schaktmassor bildas som bör tas tillvara på. Mest kommer antagligen att fås vid utgrävningar på östra sidan ån då rännan kommer att behöva grävas djupt. 6.7 SAMLAD KONSEKVENSBEDÖMNING Tabell 1. Samlad bedömning av effekter och konsekvenser i jämförelse med dagsläget. : Positiva konsekvenser, : Negativa konsekvenser, : Inga eller obetydliga konsekvenser. Östra sidan om ån Genom sågverksrännan Genom kvarnhuset Västra sidan om ån Nollalternativet Vatten - Vattenkvalité - Vattenföring Flora & Fauna - Flora - Fauna Kulturmiljö Friluftsliv & Turism - Friluftsliv - Turism Vilket alternativ som är att föredra beror på vilka aspekter som anses viktigast. Syftet med projektet är att skapa en väg förbi ett vandringshinder för fisk samt öka den biologiska mångfalden. Därför är det först och främst viktigt att se till att man får en väl fungerande fiskpassage som fyller sitt syfte. Faunan borde därför vara en viktig aspekt i detta sammanhang. Dock finns andra aspekter som är viktiga att ta hänsyn till där projektet kan ge betydande miljöpåverkan. För Ulva kvarn är både kulturmiljön och friluftslivet av stort intresse. Då projektet även kan medföra stor påverkan på vattenföringen är detta en viktig aspekt att beakta. Vatten En viss risk för grumling under byggfasen finns för alla alternativ förutom för nollalternativet. Grumlingen antas inte få betydande negativa konsekvenser då den endast är kortvarig. Alla alternativen behöver ett konstant vattenflöde för att fungera vilket medför att kraftverket periodvis får mindre vatten och att fallet kan bli torrlagt. Alla alternativen förutom genom sågverksrännan medför att avbördningsförmågan ökar så att dammen bättre klarar extremflöden. En fiskpassage på östra sidan erbjuder bäst regleringsmöjligheter då en slitsränna klarar höga 33 kulturmiljösynpunkt. flöden. Det västra alternativet har större regleringsmöjligheter jämfört med alternativet genom kvarnhuset men mindre än östra då ett omlöp är mer erosionskänsligt. Om en fiskpassage byggs genom sågverksrännan kommer regleringsmöjligheterna att minska och risken för översvämning öka. Även det västra alternativet innebär att en gammal vattenfåra åter tas i bruk vilket är positivt för kulturmiljön. Arkeologiska utredningar kan komma att krävas innan byggandet påbörjas då historiska lämningar kan finnas på platsen. Flora & Fauna Alternativet genom sågverksrännan påverkar inte kulturmiljön i så stor utsträckning då passagen byggs i en redan befintlig fåra. Dock innebär byggandet i den nedre naturbäckslika fåran en viss negativ påverkan på kulturmiljön. Även här kan arkeologiska utredningar bli aktuellt. Alternativen på östra sidan om ån och genom sågverksrännan antas ge större negativa konsekvenser för floran jämfört med övriga alternativ. Ingen inventering har dock genomförts och därför är denna slutsats något osäker. För faunan får alla alternativ inklusive nollalternativet positiva konsekvenser jämfört med dagsläget då fiskpassagen vid Islandsfallet antas ha byggts. Byggs det någon typ av fiskpassage vid Ulva utökas habitaten och spridningsmöjligheterna ytterligare. Störst negativ påverkan på kulturmiljön antas det östra alternativet ha då en helt ny fåra byggs. Här kan även historiska lämningar finnas som kan kräva arkeologiska utredningar. Friluftsliv & Turism Omlöpet på västra sidan om ån är den bästa typen av fiskpassage sett ur fisksynpunkt. Alternativet på östra sidan om ån är något bättre än det i sågverksrännan då den kan vara något längre och kan därför ha fler lugnare delar. Hur väl en fiskpassage inne i kvarnhuset fungerar är svårt att säga då utformningen ej är klar. Då fiskar föredrar öppna och ljusa passager är detta inte optimalt men kan ändå fungera. De alternativ som bedöms vara bäst för friluftslivet är genom kvarnhuset och genom sågverksrännan. Dessa alternativ anses inte påverka friluftslivet. Alternativet på östra sidan om ån kommer att medföra viss negativ påverkan då framkomligheten längs med ån försvåras. Det sämsta alternativet ur friluftshänseende är västra sidan om ån. Omlöpet skulle ta mycket parkmark i anspråk och försvåra användningen av parken som friluftsområde. I alla alternativ går det att skapa lockvatten men förutsättningarna är bäst i alternativet genom kvarnhuset då det finns två möjliga vägar. En fiskpassage kan fungera som turistattraktion oavsett var den byggs. Om passagen byggs inne i kvarnhuset kommer det bli mer unikt än om det byggs utomhus. Samtidigt medför det mindre plats för turister runt själva passagen. En fiskpassage på östra sidan om ån får inte en lika central plats som på västra sidan och kan eventuellt missas. Nollalternativet innebär att förhållanderna för faunan blir bättre jämfört med dagsläget. En fiskpassage vid Islandsfallet ger utökade spridningsmöjligheter men förutsättningarna för faunan blir sämre än om en passage byggs förbi Ulva. Kulturmiljö Det alternativ som vi bedömer kommer ha minst påverkan på kulturmiljön är genom kvarnhuset. Utåt sett kommer kulturmiljön inte att förändras. Dessutom tas en gammal ränna på nytt i bruk vilket är intressant ur I alternativet på västra sidan vägs däremot två olika turistintressen mot varandra: fiskpassagen som en turistattraktion mot minskat utrymme för Ulva marknad som 34 idag drar mycket folk till området. Detta medför att alternativet inte innebär lika stora positiva konskevenser som de övriga alternativen. för spridningen av flora och fauna. Utöver detta finns inga negativa konsekvenser men inte heller några större fördelar med nollalternativet. Det som kan tolkas som det bästa alternativet med minst negativa konsekvenser är genom kvarnhuset. Dock finns osäkerheter kring om alternativet är möjligt att genomföra. Alternativen på östra och västra sidan bedöms som likvärdiga med olika för- och nackdelar. Det alternativ som medför flest negativa konsekvenser får antas vara genom sågverksrännan. Även nollalternativet kan komma att innebära ökad turism då asp förhoppningsvis kommer att kunna leka nedanför Ulva i och med att fiskpassagen vid Islandsfallet byggs. Slutsats Konsekvenserna av en fiskpassage förbi Ulva är ur ett regionalt eller nationellt perspektiv minimala. Påverkan sker istället främst lokalt. De konsekvenser som blir är dock inte särskilt betydande. Den jämförelse som gjorts är i förhållande till dagsläget och mellan de olika alternativen. Projektets huvudsyfte, att fisk ska kunna ta sig förbi Ulva kvarn, får inte glömmas bort. För att fisken ska hitta och klara av att ta sig genom vandringsvägen är det viktigt att alla alternativ utformas på ett sådant sätt att funktionen uppfyller syftet på bästa möjliga vis. Ur detta hänseende är alternativet på västra sidan om ån det bästa. Att avgöra vilket alternativ som är det bästa är svårt då alla alternativ har sina föroch nackdelar. Att inte genomföra projektet skulle medföra att vandringshindret kvarstår vilket är negativt 35 7 OSÄKERHETER OCH KUNSKAPSLUCKOR Denna MKB utreder enbart tänkbara lokaliseringsalternativ samt möjliga typer av fiskpassager och går ej in i detalj på den tekniska konstruktionen. Vidare utredningar av hur fiskpassagen skall konstrueras kommer därför att bli nödvändigt. en lång historik bakom sig. Hydrologiska beräkningar saknas för att se hur kraftverket kan komma att påverkas av förändrad vattenföring. Idag finns endast bristfällig information om källarutrymmet i kvarnhuset och intagskanalen där den tänkta fiskpassagen planeras gå. Utrymmet i källaren har inte varit i bruk på länge och ritningar över rummet saknas. Vi har endast gjort översiktliga beräkningar och mätningar. Om tillräckligt mycket utrymme finns att tillgå för att bygga en slitsränna här är därför inte helt säkert. Även fiskars benägenhet att använda en fiskpassage genom ett hus är okänd. Därför är det i dagsläget svårt att ge en fullständig bedömning av alternativets rimlighet och vidare utredningar är nödvändiga. Tillräcklig kunskap om djur och växtlivet kring Ulva saknas idag, framförallt för floran, och därför bör en inventering genomföras. En inventering av kräftbeståndet uppströms Ulva skulle även behöva genomföras för att undersöka risken för eventuell kräftpestspridning. Först när en mer omfattande kunskap om floran och faunan finns tillgänglig kan samtliga konsekvenser förutsägas. Arkeologiska utredningar och eventuellt utgrävningar kan bli aktuellt i främst det västra och det östra alternativet då Ulva har 36 8 ÅTGÄRDER Följande åtgärder kan bli nödvändiga att sätta in för projektframgång: • Skyddsåtgärder i form av exempelvis staket bör byggas kring fiskpassagen, framförallt på östra sidan förutsatt att den löper i en djup kanal. Det är dock viktigt att de utformas så att de inte påverkar kulturmiljön. Exempelvis kan kanten av passagen gå en bit ovan jord och på så sätt fungera som en liten mur. • Asprom från Kvarnfallet kan bli nödvändigt att plantera in vid Ulva om aspen efter att en fiskpassage byggts inte skulle komma upp självmant. • Att bilda bra lockvatten är viktigt vid utformandet av fiskpassagen för att fisken ska hitta vandringsvägen. • Byggnation bör inte ske under turistsäsongen eller vid högvatten för att minimera störningar och underlätta arbetet. • En lucka för att reglera flödet till fisktrappan kommer att behövas oavsett vilket alternativ som väljs. Detta är viktigt för att möjliggöra reglering av vattennivån vid olika flöden samt för att kunna utföra reparationer vid behov. • Schaktmassor som bildas bör placeras på lämplig uppläggningsplats utanför Ulva by. • Uppföljningsprogram bör utformas för att kunna utvärdera konsekvenserna som projektet medför. Programmet bör främst följa upp om projektets syfte, att hjälpa fisk att ta sig förbi Ulva, uppnåtts. Det kan göras genom att ha fiskräknare i passagen eller att efter något år göra en inventering av fisk uppströms och nedströms Ulva. De förmodade konsekvenserna bör också följas upp för att se om de verkligen blivit av. På så sätt kan man utvärdera om andra åtgärder kan bli nödvändiga att sätta in. • Utformningen och material bör anpassas så att fiskpassagen smälter in i den befintliga kulturmiljön (se kap. 1.4). Trä och natursten är exempel på material som kan passa in med omgivningen vid Ulva. • Utformningen på västra sidan bör göras så att inte för mycket parkmark går förlorat. Kompensation för förlorat utrymme för friluftslivet kan bli nödvändigt. • Gångbroar bör anläggas över fiskpassagen på lämpliga ställen för att underlätta för folk att röra sig fritt i området. • Informationsskyltar eller liknande bör sättas upp för att uppmärksamma fiskpassagen och på så sätt gynna turismen. 37 9 REFERENSER PUBLIKATIONER Berglund, J., Gylje, S., Lundberg, S. och von Proschwitz, T., 2006. Stormusselinventering i Uppsala Län 2004-2005. Länsstyrelsen i Uppsala Län. Brunberg, A. och Blomqvist, P., 1998. Rapport nr 8/1998. Vatten i Uppsala län 1997. Upplandsstiftelsen. Carlsson, M. 2007. Fiskväg vid Ulva kvarn och betydelsen av sågrännan vid högflöden. Rapport 2389600. Vattenfall Power Consultant. Cronberg, N. 1997. Faktablad: Cinclidotus fontinaloides – forsmossa. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Degerman, E., Nyberg, P., Näslund, I. och Jonasson, D., 1998. Ekologisk Fiskevård. Sportfiskarna, Jönköping. Hammar, G. 2006. Utvecklingen av Upplands utterpopulation under 1995-2004, meddelandeserie 2006:14. Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala. Hjelm, M. 2006. Fisk i Fyrisån. Resultat av provfiske i centrala Uppsala och nedströms Ulva kvarn, 2005 och 2006. Upplandsstiftelsen. Johansson, M., Perhans, A. och Zetterblad, M., 2002 - 1. Förstudie till MKB – Vandringsväg för asp förbi Islandsfallet. Ultuna?, SLU, Uppsala. Johansson, S., Pettersson, M. och Stål, K., 2002 - 2. Utredning av fiskvägar förbi två kraftstationer i nedre Klarälven. Examensarbete, Karlstads universitet. Jonsell, L. 2000. Faktablad: Alyssum alyssoides- Grådådra. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Länsstyrelsen i Uppsala län, 1997. Kulturmiljöer i Uppsala län. Områden av riksintresse – beskrivningar. Meddelande serie 1997:13. Länsstyrelsen i Uppsala län, 2003. Miljömål för Uppsala län 2003-2010. Länsstyrelsens meddelandeserie 2003:5. Naturvårdsverket, 1999. Allmänna råd 99:4. Biologisk återställning i kalkade vatten. Nilsson, O. 1996. Information från Sötvattenslaboratoriet Drottningholm – Några hotade fiskarter i Sverige. Nr 3 1996. Fiskeriverket, Drottningholm. Olsson, M. och Sandegren, F., 2006. Faktablad: Lutra lutra – utter. ArtDatbanken, SLU, Uppsala. Räddningsverket, 2003. Översiktlig översvämningskartering längs Fyrisån, Rapport nr 40. Karlstad. Sandell, G., Pettersson, L. och Abrahamsson, I., 1994. Information från Sötvattenslaboratoriet Drottningholm – Fiskvägar, en litteraturöversikt. Nr. 1 1994. Fiskeriverket, Drottningholm. Upplands fornminnesförening, 2006. UPPLAND 2006 årsbok för medlemmar i Uppsala fornminnesförening & hembygdsförbund. Upplands fornminnesförenings förlag, Uppsala. Uppsala kommun, 1983. Bebyggelseinventering i Uppsala kommun. Uppsala kommun, 1987. Ansökan om tillstånd om uppförandet av ny vattenkraftsstation. 1987-03-11. 38 Uppsala kommun, 1990. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala vattentäkterna i Uppsala- och Vattholmaåsarna i Uppsala kommun. Uppsala kommun, 1995. Ansökan Ulva, Uppsala. Uppsala kommun, 2003 a. Översiktsplan för Uppsala stad. Vattendomstolen, 1988. Stockholms tingsrätt, dom 1988-03-08 i mål VA 16/87. Domslut angående vattenanläggningar i Fyrisån vid Ulva kvarn. Vestersund, T. 2002. Upplands landskapsfisk asp är hotad men problemen går att lösa. Examensarbete, Uppsala Universitet. von Proschwitz, T. 1999. Faktablad: Unio crassus – tjockskalig målarmussla. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ÖVRIGA SKRIFTLIGA Ulva kvarnkommitté, 1967. Bilaga till handling i arkivet ”Kommunstyrelsen”. Finns under Bälinge socken i Faktarummet på Upplandsmuseét i Uppsala. Upplandsmuséet, 2007. Historiska karor över Ulva. Finns under Bälinge socken i Faktarummet på Upplandsmuseét i Uppsala. INTERNET Artdatabanken, 2007: http://www.artdata.slu.se/rodlista/RodSvarLan.cfm 2007-03-28. Energimyndigheten ”Godkända anläggningar för tilldelning av elcertifikat 2006-09-19”: http://www.energimyndigheten.se/WEB%5CSTEMFe01e.nsf/V_Media00/C12570D1003 7720FC1257148002D22E0/$file/Godk%C3%A4nda%20anl%C3%A4ggningar%20200603-23.xls 2007-04-10. Naturhistoriska riksmuseet, 2005: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/brassica/alyss/alysaly.html 2007-05-02. Ulva kvarn, 2007: www.ulvakvarn.se 2007-03-28. Upplandsstiftelsen, 2006. Fiskeguide i Upplands län 2006-2007: http://www.upplandsstiftelsen.se/pages/documents/pdf/Fiskeguiden06_153.pdf, 2007-0509. Uppsala kommun, 2003 b: http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/int/MapXtreme.htx;start=PrintFrame set?cmd=start&theme=FLYG2003, 2007-05-02. Uppsala kommun, 2007 a: http://www.uppsala.se/Upload/Bilder/Amnesomraden/Fritid_kultur/Fritid/Asp.jpg, 200704-11. Uppsala kommun, 2007 b: http://kartor.uppsala.se/scripts/hsrun.exe/extwebb/dynamiskt2/MapXtreme.htx;start=HS_n aturomrade?beteckning=GAM005, 2007-04-13. Riksantikvarieämbetet, 2007: http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000300021894, 2007-05-02. Runverket, 1997. Nytt om runer, Verksamheten vid Runverket i Stockholm: http://ariadne.uio.no/runenews/nor_1997/swed96hg.htm#Ulva, 2007-05-09. 39 Örebro kommun, 2007: http://www.orebro.se/astraket/forvandlingentioarlangssvartan/fransvampentillalnangsbade t.4.3b1ca27210d653a1f528000100.html#31.3b1ca27210d653a1f5280001941, 2007-0504. PERSONLIGT Ahlgren, Sven. Planeringsavdelningen, VA och avfallskontoret Uppsala kommun. 2007-0416. Engberg, Rita. Parkplan, Fritids- och naturkontoret Uppsala kommun. 2007-05-03. Forslund, Maria. Koordinator för åtgärdsprogram för hotade arter, Länsstyrelsen i Uppsala län. 2007-03-15. Gustavsson, Jan-Helmer. Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län. 2007-05-08. Höök, Thomas. Metallkonstnär, Ulva Metall. 2007-04-25. Larsson, Anders. Limnolog, Planeringsavdelningen, VA- och avfallskontoret Uppsala kommun. Våren 2007. Lundberg, Stefan. Miljöhandläggare, Naturhistoriska riksmuséet. E-mail, 2007-04-17. Säfsten, Agneta. Naturvård, Fritids- och naturkontoret Uppsala kommun. 2007-05-03. Petterson, Lars. Konsult, Terra Limnogruppen. E-mail, 2007-04-25. Thunman, Dan. Stadsantikvarie, Kulturkontoret, Uppsala kommun, 2007-05-08. FOTOGRAFIER Forslund, Maria. 2006. Länsstyrelsen i Uppsala län. Tirén, Torbjörn. 2006. Länsstyrelsen i Uppsala län. 40 BILAGA 1: SVENSK-LATINSK ARTLISTA FANEROGAMER Alm Ask Ulmus glabra Fraxinus excelsior Grådådra Paddfot Alyssum alyssoides Asperugda procumbens KRYPTOGAMER Forsmossa Cinclidotus fontinaloides DÄGGDJUR Utter Lutra lutra FISKAR Abborre Asp Björkna Lake Perca fluviatilis Aspius aspius Abramis bjoerkna Lota lota Löja Mört Småspigg Stensimpa Alburnus alburnus Rutilus rutilus Pungitius pungitius pungitius Cottus gobio Ål Anguilla anguilla STORMUSSLOR Flat dammussla Pseudanodonta complanata Spetsig målarmussla Unio tumidus Tjockskalig målarmussla Unio crassus 41 BILAGA 2: SAMRÅDSDELTAGARE Till framtida samråd bör följande bjudas in: Kulturkontoret, Uppsala kommun Natur- & fritidskontoret, Uppsala kommun VA & avfalls kontoret , Uppsala kommun Fastighetskontoret, Uppsala kommun Fyrisåns Vattenförbund Miljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län Lars Pettersson, Terra Limno Gruppen AB Upplandsmuseet Upplandstiftelsen Hantverkare och företagare i Ulva Närboende Fastighetsägare Björkby Ulva kraft AB Svenska Naturskyddsföreningen Sportfiskeförbund Friluftsfrämjandet Svenska Turistföreningen Veteranbilsförening Berörd allmänhet 42