Länk till Förvaltningsplan för lax och öring i

1
Förord
Det anrika fisket efter lax och havsöring i Lögdeälven är välkänt både inom och utom landets
gränser. Följande textutsnitt kan, med förord av redaktionen, läsas i Svensk fiskeritidsskrift
”En fiskefärd till Lögdan år 1933”(Gustaf Hedengran):
”Den här återgivna berättelsen, som ligger ett par årtioden tillbaka i tiden, har synts red.
vara av intresse ur ett par olika synpunkter. Dels berör den ett fiskevatten, där en av våra
mest kända sportfiskare, ryttmästare Rudolf Hammarström - åren 1935-139 denna tidsskrifts
redaktör - tillbringade sina sista somrar och där han år 1939 avled efter en dag ägnad åt sin
kära sport. Det var bl.a. med stöd av sina erfarenheter från detta vatten, som han avlivade
den gamla amsagan, att laxen inte hugger i älvar som rinner åt öster”
Älgforsen. Foto: Stefan Larsson
Nog stod fiskelyckan Ryttmästaren och hans fiskekompanjon någotsånär bi, även om
försommaren 1933 var ovanligt varm. I en hölja nära Högåker fångade Ryttmästaren t.ex. en
lax på 4.1 kg, som överlämnades som gåva till disponenten för sågverksbolaget. Mycket
vatten har runnit under broarna sedan Ryttmästaren besökte Lögdeälven och tillgången på
lax har gått både upp och ned, mest ned. Under ett par år under mitten 1990-talet t.ex. var
statusen hos laxen så dålig att totalt fiskeförbud rådde. Trots det har det länge talats om
laxens potential som resurs för turistisk utveckling. Under de senaste åren har laxen återvänt
till Norrlandsälvarna i stort antal och den omtalade potentialen är en realitet. Potentialen
skall nu nyttjas, men med förnuft. Lögdeälvens fiskevårdsområdesföreningar har därför det
stora nöjet att, i samarbete med det av Länsstyrelsen ledda projektet ”Levande laxälvar”,
presentera en förvaltningsplan för lax och havsöring i Lögdeälven med visionen om att
”Fritidsfisket efter lax- och havsöring i Lögdeälven skall rankas som ett av Sveriges mest
attraktiva till 2020”.
/Stefan Larsson, fiskekolog.
Länsstyrelsen i Västerbotten 2017-02-17
2
Blanklax från Hyngelsböle. Foto: Lennart Norberg
3
Innehållsförteckning
Vision och övergripande mål med förvaltningen av lax och havsöring i Lögdeälven ............................. 6
Vision: .................................................................................................................................................. 7
Övergripande mål: ............................................................................................................................... 8
Specifika ekologiska mål:..................................................................................................................... 9
Ekologiska mål - nuläge och uppföljning ......................................................................................... 9
Specifika nyttjandemål ...................................................................................................................... 10
Nyttjandemål - nuläge och uppföljning ........................................................................................ 10
Verksamhetsplan ................................................................................................................................... 11
Verksamhetsplan: ekologiska mål ..................................................................................................... 15
E.1. Översyn av fiskevårdsområdets stadgar ................................................................................ 15
E.2. Införa ett web-baserat system för försäljning av fiskekort inklusive fångstrapportering...... 16
E.3. Årlig sammanställning av fångstrapporterings-data och sålda fiskekort ............................... 18
E.4. Analys av möjligt införande av obligatorisk fångstrapportering ............................................ 19
E.5. Översyn av fiskeregler ............................................................................................................ 20
E.6. Översyn och strukturering av tillsynsarbetet ......................................................................... 21
E.7. Utbildningsinsatser ................................................................................................................. 22
E.8. Inhämta kunskap om lekplatser och lektider ......................................................................... 23
E.9. Uppdatera information angående produktionsarealer .......................................................... 24
E.10. Förbättra driften av fiskväg och fiskräknaren i Fällfors ........................................................ 25
E.11. System för dataöverföring/spridning av data från räknaren ............................................... 26
E.12. Genomföra provfisken inom nationella övervakningsprogrammet ..................................... 26
E.13. Provfiska extralokaler i syfte att inventera övre utbredningsgräns ..................................... 27
E.14. Sammanställning och spridning av insamlade ekologiska data ........................................... 28
E.15. Ingå med representant i länets ”laxråd” .............................................................................. 28
Verksamhetsplan: nyttjandemål ....................................................................................................... 29
N.1. Översyn av fiskekortspriser.................................................................................................... 29
N.2. Införa gemensamt ”laxfiskekort” ........................................................................................... 29
N.3. Skapa informationskanal för älven, t.ex. hemsida ................................................................. 30
N.4. Sprida information om fiskeregler ........................................................................................ 31
N.5. Översyn och uppdatering av skyltning i fält........................................................................... 31
N.6. Löpande underhåll av infrastruktur; vägar, stigar, vindskydd etc. ........................................ 32
N.7. Planering och underlag: fiskeguidning/entreprenörskap ...................................................... 33
N.8. Planering och underlag: zonering av fisket ............................................................................ 33
4
N.9. Finansiering av ”laxälvsvärd” och anställning av laxälvsvärd ................................................ 34
N.10. System för att samla synpunkter och förslag från fiskegäster ............................................ 34
N.11. Summering och analys av innevarande fiskesäsong ............................................................ 36
N.12. Årsstämma ........................................................................................................................... 36
Datainsamling ........................................................................................................................................ 37
Elfiske............................................................................................................................................. 37
Fiskräknare .................................................................................................................................... 38
Smoltundersökningar .................................................................................................................... 39
Ekolod ............................................................................................................................................ 41
Fångstrapporter............................................................................................................................. 43
Laxens och havsöringens ekologiska status i Lögdeälven ..................................................................... 44
Hot mot laxens och havsöringens ekologiska status i Lögdeälven........................................................ 50
Skydd ..................................................................................................................................................... 51
Fiskevård i Lögdeälven .......................................................................................................................... 52
Beskrivning av Lögdeälven .................................................................................................................... 52
Fiskevårdsområden ............................................................................................................................... 53
Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF ...................................................................................................... 54
Lögdeälvens FVOF ............................................................................................................................. 55
Mo-Lögdeå FVOF ............................................................................................................................... 55
Fiskregler i Lögdeälven ...................................................................................................................... 56
Laxens och öringens biologi .................................................................................................................. 57
Referenser, adresser och länkar............................................................................................................ 58
Bilagor.................................................................................................................................................... 59
5
Vision och övergripande mål med förvaltningen av lax och havsöring i
Lögdeälven
Laxen och havsöringen i Lögdeälven utgör en värdefull naturresurs, både ekonomiskt och
socialt, vilken skall förvaltas och nyttjas långsiktigt hållbart. Detta i fiskerättsägarnas och
allmänhetens bästa intressen. Fiskerätten efter lax och öring i Lögdeälven tillhör
fiskerättsägarna, vilka är organiserade i tre fiskevårdsområdesföreningar (FVOF): Mo-Lögde
FVOF, Lögdeälvens FVOF och Lögdeälven-Västanfjällets FVOF. I alla tre områden upplåts fiske
till allmänheten, vilket är fastslaget i respektive förenings stadgar. Utöver de tre
fiskevårdsområdesföreningarna äger också SCA och Sveaskog fiskerätt i Lögdeälven. Under
2016 beslutade respektive FVOF att förvaltningen av laxen och havsöringen i Lögdeälven
skall vara gemensam för de tre fiskevårdsområdena.
Detta dokument beskriver fiskerättsägarnas långsiktiga vision, övergripande mål för
förvaltningen och nyttjandet av laxen och havsöringen i Lögdeälven samt vilken verksamhet
som krävs för att nå vision och mål. Den långsiktiga visionen och de övergripande målen har
beslutats om på föreningarnas årstämmor under 2016 och skall därefter revideras och
ombeslutas vart tredje år. Vidare innehåller detta dokument en övergripande
verksamhetplan, gemensam för alla tre FVOF. Verksamhetsplanen består av en ”att-göralista”, där alla åtgärder syftar till att nå den beslutade visionen och de övergripande målen. I
verksamhetsplanen framgår det vad syftet med åtgärden är, dess prioritet, och där så är
möjligt när den skall genomföras, vad den kostar (i pengar eller arbetstid) samt vem som är
huvudansvarig för att åtgärden genomförs. Verksamhetsplanen är inte statisk och inte
heltäckande utan skall användas som en katalysator för verksamhet, syftande till att nå
vision och mål. Det åligger fiskevårdsområdesföreningar i samverkan med övriga
intressenter (t.ex. länsstyrelsen, kommuner m.fl.) att årligen revidera verksamhetsplanen.
Vision, övergripande mål och samt verksamhetsplanen utgör tillsammans förvaltningsplan
för laxen och öringen i Lögdeälven.
För att nå målen måste resurser och arbete på internationell, nationell, regional och lokal
nivå samverka. Verksamheter i denna förvaltningsplan beskriver i första hand det regionala
och lokala arbete som avses utföras av Lögdeälvens tre fiskevårdsområden i samarbete med
berörda kommuner och Länsstyreslen i Västerbotten. Övrig verksamhet som bidrar till att nå
målen för Lögdeälven men som genomförs utanför den regionala förvaltningens ansvar
berörs ej i detta dokument. I november 2015 publicerades Havs- och vattenmyndighetens
(HaV) sina förslag på hur förvaltning av lax och öring bör utformas och utvecklas. HaV:s
förslag utgör de fem första övergripande målen och de två specifika ekologiska målen i
Lögdeälvens förvaltningsplan.
6
Laxsmolt på väg att lämna älven för att finna föda i havet. Foto: Stefan Larsson
Vision:
Fritidsfisket efter lax- och havsöring i
Lögdeälven skall rankas som ett av Sveriges
mest attraktiva till 2020
7
Övergripande mål:
o Förvaltningen av laxen och havsöringen ska vara ekosystembaserad och
beståndsspecifik.
o Naturligt förekommande bestånd av lax och havsöring skall genom
fiskevårdsåtgärder bevaras, stärkas och återuppbyggas inom älvens hela naturliga
utbredningsområde.
o Mängden lax och havsöring som återvandrar till Lögdeälvens och dess närliggande
kustområde skall öka.
o Såväl beståndens storlek som andra kvalitetsaspekter på bestånden ska ge goda
förutsättningar för fiske efter lax och havsöring i Lögdeälven och dess närliggande
kustområde.
o Fisket, och därtill angränsande aktiviteter, för allmänheten, fiskerättsägarna och
yrkesfisket i närliggande kustområde skall utvecklas och förbättras ekonomiskt och
socialt.
o Intäkter från sålda fiskekort skall i första hand återinvesteras i förvaltningen,
fiskevården och fisket i älven samt främja fiskerättsägarnas gemensamma intressen.
o Intäkterna från sålda fiskekort skall årsvis öka över kommande tre-årsperiod (20162018).
o Spridningen av fiskegäster över älvens hela lax- och havsöringförande sträcka skall
öka.
o Förvaltningsplanen gällande lax och havsöring skall vara gemensam för alla tre
fiskevårdsområdesföreningar (FVOF) i Lögdeälven: Mo-Lögde FVOF, Lögdeälvens
FVOF och Lögdeälven-Västanfjällets FVOF. Förvaltningen skall vara adaptiv och
revideras årligen (verksamhetsplanen) respektive vart tredje år (Vision) med beslut
på respektive FVOF:s årsstämma.
8
Specifika ekologiska mål:
- Lax: 80% av den potentiella laxsmoltproduktionen uppnådd till 2025
- Öring: ”skall förvaltas med fokus på beståndsstorlek och uppvisa
naturlig ålders- och storleksfördelning ”
Analys av den ekologiska måluppfyllelsen för laxen sker årligen och utförs av ICES
(Internationella havsforskningsrådet i vilket Sverige är representerade). I analysen nyttjas
insamlade ekologiska data och expertbedömningar i en statistisk modell. Modellen beräknar
den potentiella laxsmoltproduktions-kapaciteten (PSPK) för enskilda älvar och ICES delar
sedan in älvarna i tre kategorier: under 50%, mellan 50-75% och över 75% av PSPK. Ingen
motsvarande analys finns för havsöringen och ett kvantifierat nationellt förvaltningsmål
saknas. Istället uttrycks målet för öring som: ”skall förvaltas utifrån ett bevarande- och
nyttjandeperspektiv där beståndsstorlek och naturlig ålders- och storleksfördelning utgör
förvaltningsmål”.
Ekologiska mål - nuläge och uppföljning
Ansvaret för uppföljning av de ekologiska målen ligger hos nationell (HaV) och regional
(Länsstyrelsen) myndighet och beskrivs ej i detalj denna rapport.
Lax: Laxen har en positiv utveckling i Lögdeälven, men det ekologiska målet är inte uppnått.
Nationellt och regionalt har det genomförts åtgärder och framgent planeras åtgärder
genomföras, t.ex. flottleds-restaureringar, som fortsatt kommer gynna laxens utveckling i
Lögdeälven.
Öring: Biologiska data saknas för att analys av måluppfyllelse för havsöringen skall kunna
utföras. Genomförda och planerade åtgärder som beskrivet för laxen ovan är riktade för att
också gynna havsöringen. Dock bör datainsamlingen vad avser havsöringen stärkas för att
analys av måluppfyllelsen skall kunna utföras.
9
Specifika nyttjandemål
-
Intäkterna från sålda fiskekort skall öka med i genomsnitt 10% per år
över kommande tre år (2017-2020).
Minst var tredje fiskegäst skall under 2017-2018 ha fiskat på en plats i
älven de tidigare inte fiskat på.
Minst 90 % av fiskegästerna skall 2020 finna fisket trivsamt och känna
att de mycket gärna återvänder till Lögdeälven för att fiska.
Nyttjandemål - nuläge och uppföljning
Intäkterna från fiskekortsförsäljningen i Lögdeälven har ökat under de senaste åren (Figur 1)
och då framför allt i Lögdeälvens FVOF. Det har dock inte gjorts någon analys av orsaker till
ökningen, t.ex. om den varit specifik för Lögdeälven eller om liknande ökning kan ses också i
andra älvar. Uppföljning av detta mål görs årligen med statistik från fiskekortsförsäljningen
som underlag.
Tidvis är fisketrycket på attraktiva sträckor i älven högt och allmänt snackas det om att det
ibland uppstår kö för att få fiska. Fiskevårdsområdena skall jobba aktivt, med t.ex. ökad
information och förbättrad skyltning etc., för att sprida fiskare över älvens hela lax- och
havsöringförande sträcka. Uppföljning av målet kan göras via enkäter och instruktioner till
tillsyningsmän och laxälvsvärd att dokumentera var det fiskas och att de intervjuar fiskare
om hur och var de fiskar. På samma sätt följs målet om fiskegäster syn på trivsel under fisket
i älven upp.
10
Antal sålda dygnskort
2500
2000
1500
1000
500
0
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
Mo FVOF
273
318
342
315
345
364
318
Lögde FVOF
986
1132
1327
1398
1490
1943
1931
Figur 1. Antal sålda dygnskort under åren 2010-2016 i Mo-Lögde FVOF och Lögdeälvens FVOF.
Västanfjället-Lögdeälvens FVOF säljer <100 dygnskort/säsong.
Verksamhetsplan
Verksamhetsplanen för Lögdeälven är framtagen i samarbete mellan älvens tre
fiskevårdsområdesföreningar och Länsstyrelsen i Västerbotten. Enligt beslut på respektive
fiskevårdsområdesförenings årsstämma under 2016 skall verksamhetsplanen analyseras och
revideras årligen. Alla åtgärder i planen syftar till att genomföra förändringar nödvändiga för
att nå uppsatt vision och mål. Så långt det varit möjligt anges vem som bär huvudansvaret
för att åtgärden genomförs, arbetsinsats (i tid), tidsplan (när skall det göras), vad det kostar
och vem som betalar (i pengar eller arbetstid). Planen är uppdelad mellan åtgärder som
syftar till att nå ekologiska mål (E) och nyttjandemål (N). I tabell 1 listas översiktlig
åtgärderna och deras prioritetsordning. Därefter följer utförligare beskrivning av varje
enskild åtgärd, inkluderat syftet med åtgärden.
11
Tabell 1. Översiktlig sammanställning av åtgärder i Lögdeälvens verksamhetsplan.
ID
Verksamhet
Mål/referenspunkt
Prio
E.1.
Översyn av
fiskevårdsområdenas
stadgar
Införa ett web-baserat
system för försäljning av
fiskekort inklusive
fångstrapportering.
Årlig sammanställning av
fångstrapporterings-data
och sålda fiskekort.
Uppdaterade/tidsenli
ga stadgar
E.2.
E.3.
E.4.
E.5.
E.6.
E.7.
Analys av möjligt av
införande av obligatorisk
fångstrapportering
Översyn av fiskeregler
Översyn och strukturering
av tillsynsarbetet
Utbildningsinsatser
E.8.
Inhämta kunskap om
lekplatser och lektider
E.9.
Uppdatera information
angående
produktionsarealer
Förbättra driften och nyttan
av fiskväg och fiskräknare i
Fällfors
E.10.
Ansvar
3
Tidsperiod
2018
Arbetsinsats
(timmar)
21
Kostnad
(kr)
Egen sida på ex.
”fiskekort.se”
1
2016
FVOF/Umeå
kommun/Lst AC
24
10% per
fiskekort
Publikt tillgängliga
fångstrapporteringsdata och
fiskekortstatistik
Beslut på årsstämma
1
Årligen
Respektive
FVOF/Laxälvsvär
den
10
2
2018
FVOF
Underbyggda regler
med koppling till
ekologiska målet och
FIFS.
Implementerat
system för tillsyn
Välinformerade
medlemmar borgar
för bra beslut
Lektid samt
huvudlekområden
identifierade
Rätt ingångsdata för
MSY-skattning/mål
1
2017
FVOF/Lst AC
20
1
2016-2017
Lst AC/FVOF
16
5.500
1
2017-2018
Lst AC/FVOF
15
2
2018-2019
FVOF/Lst AC
60 + 60
3.000
(Kaffe/mackor
etc)
6.000 kr
(milersättning)
1
2016-2017
SLU/Lst AC
30
Långsiktigt
fungerande
fiskräknare
1
2016-2017
FVOF/Lst AC
40
FVOF
Finansiering
Status
Genomfört
Delvis
genomfört
10.000
Arbetstid Lst
AC
FVOF
Delvis
genomfört
FVOF
SLU, arbetstid
Lst AC
Pågår
50%
FVOF/50%
fiskevårdsmed
Pågår
12
el. Alt.
”Levande
laxälvar
E.11.
System för
dataöverföring/spridning av
data från räknaren
Genomföra provfisken inom
nationella
övervakningsprogrammet
Provfiska extralokaler i syfte
att inventera övre
utbredningsgräns
Spridning av insamlade
ekologiska data
Ingå med representant i
länets ”laxråd”
Kvalitetsstämplat
data inkl.
leveransplan
Täthetsdata för 0+
och >0+ med hög
kvalitet
Uppdaterad
utbredning
1
2017
Lst AC/FVOF
1
Årligen
Lst AC
24
20.000
1
Årligen
Lst AC
16
14.000
Kvalitetssäkring samt
transparens
Påverka länets
gemensamma
förvaltning av
laxälvarna
1
Årligen
Lst AC
20
2
2018
Lst AC/FVOF
N.1.
Översyn av fiskekortspriser
2
2018
FVOF/Lst AC
20
N.2.
Införa gemensamt
”laxfiskekort”
Skapa informationskanal för
älven, t.ex. hemsida
Sprida information om
fiskeregler
Marknadsmässiga
priser
Service till fiskegäster
3
2018
Information samlad
på ett ställe
Alla som fiskar skall
veta vilka regler som
gäller
Korrekt fältskyltning
2
2017-2018
FVOF/Lst AC
Projekt/FVOF
1
2016-2017
FVOF/Lst AC
40 + löpande 5
dagar per år
30
1
1
2017-2018
Årligen
FVOF
20
FVOF
Beslutad
”entreprenörspolicy”
2
2017
FVOF
40
FVOF
E.12.
E.13.
E.14.
E.15.
N.3.
N.4.
N.5.
N.6.
N.7.
Översyn av skyltning i fält
Löpande underhåll av
infrastruktur; vägar, stigar,
vindskydd etc.
Planering för underlättande
av
fiskeguidning/entreprenörsk
ap
DCF mm
Projekt/SLU
FVOF
Pågår
13
N.8.
N.9.
N.10.
N.11.
N.12.
Planering och underlag:
zonering av fisket
Undersöka finansiering av
”laxälvsvärd”
System för att samla
synpunkter från fiskegäster
Summering och analys av
innevarande fiskesäsong
Årsstämma
3
2018-2019
Budget för
”laxälvsvärd” samt
förankrad
finansiering
1
2016-2017
Återkoppling från
”kunderna”
Underlag för
planering
Förankra
förvaltningsplan
2
2017
1
Årligen
1
2017
Lst
AC/FVOF/Nord
malings
kommun/Öreälv
en
FVOF
80
FVOF/Kommu
nerna/m.fl.
Pågår
Pågår
Pågår
14
Verksamhetsplan: ekologiska mål
E.1. Översyn av fiskevårdsområdets stadgar
I § 1 i lagen om fiskevårdsområden (1981:533) står: ”I syfte att samordna fisket och
fiskevården och främja fiskerättsägarnas gemensamma intressen kan enligt denna lag fiske
som tillhör eller utgör två eller flera fastigheter sammanföras till ett fiskevårdsområde och
fiskerättsägarna inom detta bilda en fiskevårdsområdesförening”. För varje FVOF skall finnas
en styrelse och stadgar. Enligt § 16 i lagen om fiskevårdsområden framgår också att i
stadgarna för en fiskevårdsområdesförening ska det framgå:
1. grunderna för hur fisket ska utnyttjas och fiskevården bedrivas, samt, om föreningens
verksamhet ska vara begränsad till fiske med vissa redskap eller till fiske efter vissa arter,
uppgift om detta,
2. om uttaxering från medlemmarna av bidrag till föreningens verksamhet ska kunna ske
och, om så ska vara fallet, grunderna för uttaxeringen, och
3. de riktlinjer i övrigt som ska gälla för föreningens verksamhet. Lag (2010:1874).
ÅTGÄRD
Formera arbetsgrupp inom FVOF som får i uppdrag att se över och lämna förslag och
formulera en motion på revidering av föreningens stadgar. Förslag på förändringar
behandlas därefter på årsstämma. Beslutade förslag som gäller 16 § i lagen om
fiskevårdsområden måste därefter prövas av länsstyrelsen innan de fastställs.
Stadgarna för FVOF är relativt övergripande formulerade varför täta revideringar inte är
nödvändiga. Dock förändras sakförhållanden över tid och kan behöva ses över och justeras.
Det är då viktigt att känna till att om en översyn leder till att FVOF önskar ändra i stadgarna
så gäller följande: ”17 § En fiskevårdsområdesförenings beslut om ändring av stadgarna ska, i
den mån ändringen gäller bestämmelser som avses i 16 §, prövas av länsstyrelsen, varvid
bestämmelserna i denna lag om villkoren för och förfarandet vid bildande av
fiskevårdsområde ska tillämpas. Innan länsstyrelsen fastställt stadgarna i deras nya lydelse
får de inte tillämpas av föreningen. Lag (2010:1874).”
Då stadgarna utgör ramen för ett fiskevårdsområdes verksamhet kan en översyn också ge
styrelserna möjlighet till att på ett konstruktivt sätt erinra medlemmarna om stadgarnas
innebörd och betydelse för föreningen. Detta då förslag till ändringar i stadgarna bör
beslutats om på årsstämman.
15
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Genomförs av respektive FVOF. Avklarat när reviderade stadgar har beslutats på årsstämma.
Uppskattad tidsåtgång: arbetsgrupp om 4 personer á 4 timmar (1 6timmar) samt 5 timmar
för beredning inför årsmöte. I övrigt se åtgärdstabell.
E.2. Införa ett web-baserat system för försäljning av fiskekort inklusive
fångstrapportering
I Lögdeälven uppmanas fiskare att rapportera sin fångst genom att lägga fångstrapport i
lådor utplacerade längs älven. Denna typ av rapporteringssystem förekommer även i många
andra älvar och erfarenheterna av detta är liknande i de flesta älvar; det fungerar inte
tillfredställande. Sannolikt tycker många att det är ett besvär att efter genomfört fiske fylla i
rapport och hitta en låda att lägga den inte, kanske särskilt då man inte har någon fångst att
rapportera. Det kan också vara så att förståelse varför det är viktigt att rapportera fångst
saknas.
I dag finns flera system som möjliggör försäljning av elektroniska fiskekort på internet. Köpet
görs via dator eller mobiltelefon och fiskekortet erhålls i form av ett SMS eller ett mejl.
Systemet kräver följaktligen att man är uppkopplad mot internet och, om man önskar köpa
kortet vid älven, att det finns mobiltäckning där man befinner sig. Om inte måste kortet
köpas i förväg. Genom att sälja elektroniska fiskekort underlättar man för fiskaren som
därigenom köpa kort dygnet runt och var som helst ifrån, vilket förenklar för fiskaren att
planera och anpassa sin fiskeresa. Statistik över försäljningen av fiskekort kan sedan följas
realtid, inklusive hur många kort som och av vilken typ samt i vilka områden korten används.
Fiskekort köps allt mer via telefonen.
16
De elektroniska fiskekorten tillsynas på liknande sätt som pappersfiskekorten. På begäran
visar tillsynad fiskare upp ett SMS eller mejl där fiskekortet där det framgår vem som köpt
kortet och när och var kortet är giltigt. En tänkbar nackdel med de elektroniska korten kan
vara att mindre nogräknade personer kan underlåta sig att köpa fiskekort tills en
tillsyningsman eventuellt dyker upp och då genomföra köpet via telefonen innan tillsyn
hunnit genomföras. Sannolikt kommer detta inte vara ett stort problem då de flesta fiskare
är positivt inställda till att betala för fisket. Vidare kan tillsynen utformas så att detta
problem minimera genom att tillsyningsmannen övervakar den fiskande på avstånd en
bestämd tid innan tillsynen görs. Om det uppvisade fiskekortet sedan visar sig vara köpt
efter den tid tillsyningsmannen noterat att personen fiskat kan överträdelse mot kravet på
fiskekort styrkas. Alternativt kan FVOF besluta att fiskekort skall köpas en bestämd tid innan
fisket påbörjas (exempelvis 30 min), vilket gör att fiskekort inte kan köpas på stranden
endast då tillsyningsman dyker upp. En annan fördel med detta är att fiskekortskunden med
högre sannolikt har mobiltäckning vid inköpstillfället.
De internet-baserade fiskekortssystemen medför att fångstrapporteringen avsevärt
underlättas. Rapportering utförs direkt i fiskarens telefon eller dator. Dessutom kan FVOF
enkelt lägga in en funktion i systemet så att påminnelse via SMS eller e-post når fiskaren om
denne inte rapporterat sitt fiske. Om så önskas kan en person som trots påminnelser inte
rapporterar stängas av i systemet och förhindra denne från att köpa ytterlighare fiskekort.
Lämpligen fasas försäljningen av fiskekort på nätet in över tid (1-3 år). Alla fiskare är inte
beredda att använda ett elektroniskt system utan vill fortsatt köpa fiskekort på traditionellt
sätt. Det kan också vara bra att kunna falla tillbaka på det gamla systemet om det krånglar
under inkörningsperioden av det nya.
ÅTGÄRD
Ett web-baserat system (www.fiskekort.se) för försäljning av fiskekort inklusive
fångstrapportering infördes hos all tre FVOF under 2016.
Syftet med fångstrapporteringen är att generara för förvaltningen nödvändigt dataunderlag
om hur mycket lax och öring som fångas, behålls och återutsätts i Lögdeälven samt hur högt
fisketrycket är.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Genomfört, se åtgärdstabell.
17
Lögdeälvens portalsida på www.fiskekort.se. Genom att klicka på respektive område kommer
fiskegästen till respektive FVOF:s sida där fiskekort kan köpas.
E.3. Årlig sammanställning av fångstrapporterings-data och sålda fiskekort
Fångstrapporterings-data skall årligen sammanställas och göras publikt tillgängligt.
Erfarenheter från andra älvar visar att tillgång till fångstdata är mycket uppskattat av
fiskegäster. Fångstdata av god kvalitet används i också förvaltningen, t.ex. av ICES för att
skatta beståndens status. Förslagsvis sammanställs data till ett minimum enligt (se också
tabell 4, sid 43):
SÅLDA KORT




Sålda dygnskort
Sålda årskort
Rapporterade dygnskort: antal/%
Rapporterade årskort: antal/%
18

Tillsynskontroll: antal/%
FÅNGSTER - RAPPORTERADE






Öring (fluga/spinn)
Öring - Återutsatt (Ja/nej)
Öring - Medelvikt (kg)
Lax (fluga/spinn)
Lax - Återutsatt (Ja/nej)
Lax - Medelvikt (kg)
ÅTGÄRD
Data laddas ner från www.fiskekort.se och sammanställs i kalkylproram samt görs publikt
tillgängligt på hemsida för respektive FVOF. Ett system skall också tas fram för hur data skall
leveraras årligen till länsstyrelsen. Fångstrapporter av högkvalitet är viktiga för
förvaltningsarbetet men också högt efterfrågat hos fiskegäster. Att tillgängligöra
fångstrapporterna är därför en del i att nå vision och mål.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Lämpligen åläggs ansvar för denna verksamhet ”laxälvsvärden”, i samråd med länsstyrelsen.
Sker årligen efter avslutad fiskesäsong, klart senast 31 oktober. Tidsåtgång ca 8 timmar.
E.4. Analys av möjligt införande av obligatorisk fångstrapportering
Uttag av lax och öring i fritidsfisket i älven påverkar laxens och örings ekologiska status. En
laxhona t.ex. som fiskas upp före leken innebär inte bara förlust av den fisken utan också
förlust av dess framtida avkomma. Vad gäller yrkesfisket efter lax och öring längs Sveriges
kust är uttaget idag begränsat av en fiskekvot och varje enskild licensierad yrkesfiskare är
skyldig att rapportera sin fångst (och fångstansträngning; m.a.o. med vilken mängd redskap
och under hur lång tid de fiskat) av lax och öring inom 48 timmar efter fångst. Detta står i
kontrast till fisket efter lax och öring i älvarna där ingen nationell begränsning i uttag (kvot)
finns annat än att enskild fiskare endast får behålla en lax per fiskedygn. Därutöver finns inte
heller något nationellt krav på att fritidsfiskare skall rapportera sin fångst eller hur mycket
(dagar) de fiskat. En ofta bortglömd men viktig aspekt vid fångstrapportering är att även
rapportera utebliven fångst. Genom sådan rapportering kan man beräkna s.k. fångst-peransträngning vilket ger ett mått på den aktuella fiskstammens status. Därför går det inte
idag att avgöra hur mycket lax och öring som fångas i Sveriges laxälvar, förutom i ett fåtal
älvar där man träget jobbat för att upprätthålla ett fungerande fångstrapporteringssystem
(t.ex. i Byskeälven).
19
I Byskeälven, som utgör ett undantag genom att uppvisa relativt bra fångstdata, infördes för
några år sedan ett system där FVOF tar ut en kontrollavgift från fiskaren om den underlåter
sig att rapportera. Ett sådant system kräver dock relativt mycket av tillsyningsmännen. Utan
att med hög säkerhet veta hur mycket lax och öring som fångas av fritidsfisket i älven går det
dock inte att bedriva en långsiktigt seriös och hållbar förvaltning.
ÅTGÄRD
Analysera rapporteringsfrekvens under 2016 (www.fiskekort) och utred om föreliggande
frivillig rapportering är acceptabel. Denna åtgärd utförs i ett samarbete mellan FVOF och
Länsstyrelsen.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Huvudansvar FVOF med assitans från Länsstyrelsen. I övrigt se åtgärdstabell.
E.5. Översyn av fiskeregler
I de flesta svenska laxälvar finns tre nivåer av fiskeregler:
1. Nationella regler enligt FIFS 2004:37
2. I vissa älvar, älvsegna fiskeregler beslutade av FVOF i syfte att minska uttaget av fisk
utöver FIFS 2004:37 . T.ex. kortare fisketid eller restriktivare minimimått än vad FIFS
2004:37 föreskriver.
3. Regler som syftar till att reglera själva fisket (”trivselregler”) och inte uttaget av fisk.
T.ex. uppmuntrande av så kallat rotationsfiske.
Under 2016 gjordes en översyn av fiskereglerna (bilaga 1) i hela älven och med ett par
undantag gäller nu samma regler för hela den laxförande sträckan i Lögdeälven. En analys av
detta bör göras och en diskussion om hur reglerna helt skall likställas mellan områdena bör
hållas. Röster inom FVOF i älven har höjts om en gemensam ”laxfiskepremiär”, vilket också
bör fortsatt diskuteras. Beredskap i regelöversynen måste finnas för eventuellt
entreprenörverksamhet i älven. I samråd med älvens FVOF lämnade Länsstyrelsen i
Västerbotten förslag till Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) på revidering av FIFS
(Nationella föreskrifterna) inför 2017, bl.a. en förändrad fiskeförbudstid under leken på
hösten. Älvens FVOF och Länsstyrelsen föreslår att laxen och öringen skall fredas under tiden
15 september t.o.m. 31 december, istället för 1 september t.o.m. 31 december för lax och 1
september t.o.m. 14 oktober för öring. Beroende på utfallet av HaV:s beslut måste FVOF
diskutera hur det påverkar fisket i älven.
20
Åtgärd
Genomför möte kring frågan. Sammankallande FVOF i samarbete med Länsstyrelsen tar fram
underlag.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Alla FVOF, men ett FVOV sammankallande. Kostnad: arbetstid. Länsstyrelsen assisterar.
E.6. Översyn och strukturering av tillsynsarbetet
Tillsyn av fisket i Lögdeälven skall bedrivas i syfte att nationell fiskelag (1993:787),
föreskrifter i Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS) och då i synnerhet
FIFS 2004:37 och fiskevårdsområdesföreningarnas egna regler efterlevs. FIFS 2004:37 och de
lokala reglerna har tillkommit av fiskevårdsskäl och kan ändras över tid baserat på rådande
beståndssituation. Tillsynen skall bedrivas på ett strukturerat och systematiserat sätt.
Länsstyrelsen ansvarar för utbildning och förordnande av fisketillsynsmän. För att få
förordnade som fisketillsynsman skall man ha fyllt 18 år, genomgått utbildning samt i övrigt
anses vara lämplig för uppgiften. En fisketillsynsman har bland annat befogenhet att
undersöka fisk och fiskeredskap och undersökning får ske även om det inte föreligger
misstanke om lagöverträdelse. En fisketillsynsman får även ges förordnande att ta egendom i
beslag t.ex. fångst eller redskap. För att bli förordnad som fisketillsynsman krävs att man
efter länsstyrelsens godkännande genomgår en utbildning. Fiskevattenägarna har tagit fram
ett bra utbildningsmaterial för fisketillsyn.
Fisketillsyn, en central del i fiskets förvaltning.
21
Tillsynen i Lögdeälven skall schemaläggas säsongsvis på lämpligt sätt så att tillfredsställande
tillsynsfrekvens uppnås. Tillsynstid för hastigt påkommande ärenden skall då också avsättas,
t.ex vid anmälan om brott mot regler som kommer in via allmänheten. Efter avslutad
fiskesäsong skall innevarande års tillsyn sammanfattas i en rapport där antalet
tillsynstimmar, antal tillsynade fiskare och eventuella påföljder redovisas.
I tillsynsmännens uppdrag ligger att kontrollera att fiskande har löst fiskekort samt att
uppsatta regler följs. Dock skall tillsynsmännen också kunna fungera som ”fiskevärdar” och
ge fiskare information och tips kring fisket i älven. Förslagvis kan tillsyningsmännen vid en
tillsynsinsats överlämna en folder eller likande till den fiskande där aktuell säsongs regler
sammanfattas.
I sociala medier får Lögdeälven negativa kommentarer på hur tillsynen fungerar i älven.
Några fiskare hävdar att de aldrig eller ytterst sällan blivit tillsynade trots att de fiskat i älven
under många år. För tillsyningsmännen kan det vara svårt att vara på plats då laxfisket
bedrivs då det ofta äger rum under sen kväll och natt. Många av laxfiskarna befinner sig dock
ofta i närheten vid älven även under dagtid (fiskar på stranden eller liknande) och tillsynen
bör då ske även om de inte fiskar för stunden. Befinner man sig vid älven och är utrustade
för fiske måste man tåla att bli tillsynad även om man för stunden inte fiskar. Dessutom är
det sannolikt så, vilket åsikter på sociala medier tyder på, att de flesta fiskarna vid älven vill
bli tillsynade.
Under 2016 samlade Länsstyrelsen tillsyningsmännen till informationsträff innan
fiskesäsongen började i syfte att samordna tillsynen. Lämpligen läggs fortsatt denna uppgift
på laxälvsvärden. De tre områdena bör också diskutera hur/om tillsyningsmännen skall
arvoderas på något sätt.
Åtgärd
Laxälvsvärden ges instruktioner om hur tillsynen skall samordnas och rapporteras, inklusive
anordnande av uppstartsmöte med tillsyningsmän innan start av fiskesäsong.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Huvudansvar på laxälvsvärden. FVOF och länsstyrelsen assisterar.
E.7. Utbildningsinsatser
Det är av stor vikt att medlemmarna i FVOF har grundläggande kunskap om älvens ekologi
och varför god fiskevård och förvaltning är en grundförutsättning för att nå det ekologiska
målet och nyttjandemålet. Utan den förståelsen kommer inte förvaltningsarbetet kunna
bedrivas effektivt och långsiktigt. Flera delar i förvaltningsplanen kräver att medlemmarna
22
har en samsyn kring vilka åtgärder som gynnar de gemensamma mål. Utan en
grundläggande förståelse för fiskarnas ekologi och vad nyttan med olika åtgärder utgör
kommer inte förvaltningens långsiktighet kunna garanteras. Det finns exempel på detta
andra älvar i länet där fiskevårdsfrämjande insatser rivits upp på årstämmor, sannolikt
beroende på oförståelse för syftet med reglerna. Beslut angående fiskevården och
förvaltningen skall fattas i demokratiskt anda och då är det viktigt att alla får information
nödvändig för att kunna ta ställning på ett rationellt och underbyggt sätt.
Åtgärd
Planera, förbered och genomför utbildningstillfällen för medlemmar och andra intressenter
gällande fiskekologi, fiskevård, fiskförvaltning, turismutveckling etc.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
2-3 tillfällen under 2017 och 2018.
E.8. Inhämta kunskap om lekplatser och lektider
Störningar i form av t.ex. fiske under laxens och öringens lektid påverkar deras ekologiska
status negativt. Därför är fisket förbjudet under tiden 1 september – 14 oktober för öring
och 1 september – 31 december för lax. Dessa tider är fastslagna i FIFS 2004:och gäller för
samtliga älvar norr om latituden 63 30 N. I den älvsspecifika förvaltningen av lax och öring i
Lögdeälven är det av stor vikt att nå kunskap om när just Lögdeälvens lax- och öringstam
leker samt att identifiera vilka områden som utgör viktiga lekplatser. God kunskap om detta
kan möjliggöra en älvsspecifik anpassning av förbudstiderna.
Älgforsen, ett viktigt lekområde? Foto: Stefan Larsson
23
I samråd med Länsstyrelsen i Västerbotten har Byskeälvens FVOF nyligen genomfört en
lektid- och lekplats-undersökning i syfte att fastställa eventuella negativa effekter på
stammarna om man tillåter ett Catch & Release fiske under första delen av september. Ett
likande projekt-upplägg som i Byskeälven kan enkelt appliceras också på Lögdeälven.
Åtgärd
Genomföra projekt i Lögdeälevn i syfte att nå kunskap om när Lögdeälvens lax- och
öringstam leker samt att identifiera vilka områden som utgör viktiga lekplatser.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Delat ansvar mellan FVOF och Lst Ac där Lst AC står för projektplan och sakkunskap och FVOF
utför det praktiska arbetet. FVOF bör överväga möjlighet att engagerade även ickemedlemmar i projektet, t.ex. sportfiskare med god lokalkännedom. Kostnader i främst
arbetstid men också bilersättning.
E.9. Uppdatera information angående produktionsarealer
Det ekologiska målet baseras på älvens maximala smoltproduktion, där målet är att älven
skall producera minst 80% av den maximala smoltproduktion. Flera parametarar nyttjas för
att beräkna en älvs maximala smoltproduktion varav älvens sammanlagda produktionsareal
är en. Det finns idag beräkningar av dessa arealer för länets alla älvar men i då dessa i de
flesta fall inte är särskilt noggranna behöver de uppdateras. Det är viktigt att dessa
skattningar är så exakta som möjligt då en felaktigt skattning leder till att det uppsatta
ekologiska målet då också blir fel.
Genom att kombinera alla källor till information om habitat i älven, så som flygfoton,
satelitbilder, fältinventeringar och lokalinformation, kan älvens ytor klassas i olika kategorier
av produktionsarealer (från utmärkta till olämpliga) och därefter kan, med hjälp av elfiskedata, beräkningar av den totala produktionen (av yngel och smolt) skattas.
Åtgärd
Med hjälp av all tillgänglig information uppdatera Lögdeälvens totala produktionsarealer för
lax och havsöring.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Arbetet har påbörjats. Delat ansvar mellan Länsstyrelsen i Västerbotten och SLU.
24
E.10. Förbättra driften av fiskväg och fiskräknaren i Fällfors
En mycket viktig komponent i datainsamling i Lögdeälven utgörs av den fiskräknare som först
installerades i Fällfors 2007 och sedan byttes ut mot en nyare variant 2010. Räknaren är en
s.k. Vaki-räknare inklusive kamera. Fiskar som passerar mellan två ”läs-plattor” längdmäts
och registerars automatiskt. Samtidigt spelas med hjälp av kameran en film in av den
passerande fisken. Genom att titta på filmen kan fisken artbestämmas i efterhand.
Utrustningen levererar alltså data över antal passerande fiskar och deras längder i realtid
och i efterhand ger ytterligare analys (film-tittande) information om antal fiskar av olika
arter. Då räknaren är placerad i Norrfors, ca 40 km från älvens utlopp i havet, och fisk som
väljer att leka nedströms räknaren inte noteras, ger räknaren inte en bild av den totala
uppvandringen älven.
Sedan installationen av räknaren har driften och dataanalys-ansvaret legat på Lögdeälvens
FVOF som också bidrog med medel (125.000 kr) vid införskaffandet av utrustningen. I
samband med detta skrev Lögdeälvens FVOF ett avtal med Länsstyrelsen i Västerbotten
vilket fastställer att Länsstyrelsen årligen bidrar med 20.000 kr till skötsel och drift av
räknaren. I gengäld skall Lögdeälvens FVOF årligen (senast sista december) leverera data från
räknaren till länsstyrelsen i form av antal fiskar av respektive art och deras fördelning över
säsongen.
Vid ett flertal tillfällen har driftstörningar inverkat menligt på datainsamlingen. Bland annat
har blixtnedslag mer än en gång slagit ut räknaren och förstört utrustning. I samarbete med
Åke Forssén (Vattenfall) har under 2015 konstaterats att en ny kamera måste införskaffas
samt att delar av räknaren är felapplicerade vilket kräver åtgärd. Under 2016 genomfördes
ett samverkansmöte på plats där FVOF, Länsstyrelsen och Åke Forssén (Vattenfall) deltog.
Åke Forssén har därefter tagit fram ett förslag på åtgärder och offerter på dessa åtgärder har
tagits fram. I förslaget ingår också att förbättra fiskvägens funktionen genom att bl.a. öppna
upp en ny ingång från älven till det nedersta steget i fiskvägen. Åtgärderna kräver bl.a. låg
vattenföring varför arbetet planeras att utföras någon gång under sensommaren 2017.
ÅTGÄRD
Föreliggande förslag inklusive skisser finns hos Länsstyrelsen i Västerbotten och hos
Västanfjället-Lögdeälvens FVOF. Länsstyrelsen har begärt in prisuppgifter.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Åtgärdat senast 2017-12-31, lämpligen under lågt flöde i augusti.
Lögdeälvens FVOF och Länsstyrelsen i konsultation med Åke Forssén (Vattenfall). Kostnaden
beräknas utifrån offerter uppgå till ca 150.000 kr. Länsstyrelsen undersöker möjligheter till
att bekosta detta via projektmedel (ReBorN eller Levande laxälvar).
25
E.11. System för dataöverföring/spridning av data från räknaren
Data om uppvandrande lax och havsöring från fiskräknaren i Fällfors är viktig ur två aspekter,
vilka syftar till både det ekologiska målet och nyttjande målet i förvaltningen. I den
ekologiska förvaltningen ger data på hur mycket vuxen lekfisk som återvänder i kombination
med smoltdata och yngeldata information om båda arternas hela livscykel och möjliggör
prognoser av t.ex. framtida yngelproduktion. Med avseende på nyttjande målet (utveckling
av fisket) är kanske realtids-data av när och hur mycket lax och havsöring som vandrar upp i
älven den enskilt viktigaste PR-komponenten för älven. Räknarens automatiska registrering
av fiskar som vandrar upp kan relativt enkelt direktlänkas till exempelvis en hemsida. I
sådant fall måste det framgå att datat är preliminärt och inte analyserat med avseende på
art. Idag har Skellefteå kommun denna service på sin hemsida där uppvandringen i
Byskeälven visas.
Den rapporteringen av data från fiskräknaren Lögdeälvens FVOF är ålagda att utföra enligt
kontraktet med Länsstyrelen i Västerbotten (se E.9.1.) har inte fungerat tillfredsställande. En
delförklaring till detta kan vara att räknaren har varit behäftad med driftsproblem varför
datarapportering har kommit i andra hand. Dock bör även driftsproblem rapporteras på ett
systematiskt sätt vilket inte varit fallet.
ÅTGÄRD
1. Utforma och implementera system för Lögdeälvens FVOF:s analys och rapportering
av fiskräknar-data till Länsstyrelsen.
2. Arrangera så att realtids-data från fiskräknaren kan länkas till internet-sida (t.e.x
www.laxälvar.se, hemsida för fisket i Lögdeälven, www.swedishlaplandfishing.com
etc.).
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
1. Åtgärdat senast 2017-10-01
2. Åtgärdat senast 2018-05-01
Huvudansvar för punkt 1: länsstyrelsen och för punkt 2: FVOF.
E.12. Genomföra provfisken inom nationella övervakningsprogrammet
I Lögdeälven har det under lång tid genomförts provfisken (elfisken) genom det nationella
övervakningsprogrammet för lax och havsöring. Sedan 1980 fiskas minst 8 lokaler årligen
(Tabell 2). Genom provfiskena erhålls mått på tätheten av lax- och öringungar (antal
ungar/100 m2).
26
Tabell 2. Koordinater för de provfiskelokaler i Lögdeälven som ingår i det nationella
programmet för laxövervakning. Dessa lokaler fiskas årligen.
Lokal
Mjösjöforsen
Norrfors
Storfall
Toböle
Högåker
Klöse
Hyngelsböle
Kodalsforsen
x-koordinat
708050
707700
706595
706240
706680
706430
705860
705780
y-koordinat
165545
165710
166830
167220
166740
167020
167480
167620
ÅTGÄRD
Provfiska 8 monitoring-lokaler enligt Tabell 2.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Länsstyrelsen i Västerbotten
Ca. 25.000 kr (3125 kr/lokal), inklusive efterföljande analyser och resultatspridning. Detta
finansieras av DCF EU) och av nationella och regionala miljöövervakningen (HaV och
Naturvårdsverket).
E.13. Provfiska extralokaler i syfte att inventera övre utbredningsgräns
Utöver det årliga provfisket efter lax- och öringyngel enligt det nationella
övervakningsprogrammet i Lögdeälven provfiskar Länsstyrelsen ytterligare lokaler
uppströms övervakningsområdet (som sträcker sig upp till Mjösjöforsen, ca 4km ovan
Fällfors). Detta i syfte att övervaka laxens och öringens utökade utbredning i älven.
ÅTGÄRD
Årligen provfiska 3-5 extralokaler, varav minst två ovan Lögdasjön.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Årligen i augusti-september via Länsstyrelsen i Västerbotten.
Ca. 10.000 – 15.000 kr, inklusive efterföljande analyser och resultatspridning. Detta
finansieras av DCF EU) och av nationella och regionala miljöövervakningen (HaV och
Naturvårdsverket). Dessutom finns resurser inom projekt ReBorN för elfiskeuppföljning i
Lögdeälven under perioden 2016-2021.
27
E.14. Sammanställning och spridning av insamlade ekologiska data
Alla ekologiska data som samlas in i Lögdeälven skall sammanställas och spridas öppet till
samtliga intressenter. Att det råder transperens kring information om laxen och
havsöringens status i älven är en förutsättning för att arbetet med förvaltningen skall erhålla
trovärdighet. Det är också viktigt att visa nyttan med de resursers som läggs på fiskevården.
Länsstyrelsen har sedan 2015 en hemsida, www.laxälvar.se, där all verksamhet kring
fiskevård och förvaltning i länets alla laxälvar läggs ut.
ÅTGÄRD
Årligen samla in och distribuera ekologiska data rörande fiskevård och förvaltning av lax och
havsöring i Lögdeälven via www.laxälvar.se
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Ansvarig: Länsstyrelsen i Västerbotten. Årligen, senast 30 november.
E.15. Ingå med representant i länets ”laxråd”
Länsstyrelsen har för avsikt att samla representanter från samtliga intressegrupper vad gäller
laxen och havsöringen i Västerbotten. I länet finns 8 laxälvar och dessa älvars organisationer
står alla inför utmaningen att ta fram beståndsspecifika förvaltningsplaner och utveckla
fisket på hållbart sätt. Därutöver nyttjas laxen och öringen också på kusten i from av
yrkesfiske och fritidsfiske. Länsstyrelsen ser ett värde i att formera ett laxråd där
representanter från FVOF i alla älvar, länsstyrelsen, sportfisket, yrkesfisket och kanske också
kommuner och tursitnäringen ingår. I ett laxråd kan erfarenhet från enskilda älvar och
kustområden delas till hela länet och rådet kan också fungera som en nod mellan
fiskerättsägarna och statlig myndighet (HaV). I rådet kan enskilda älvars förslag till
förändringar i t.ex. FIFS behandlas och kanske remissas regionalt innan det vidarebefordras
till HaV för beslut. Sannolikt kan ett sådant förfarande underlätta Havs beslutstagande och
därmed skynda på annars ofta ganska långdragna processer.
ÅTGÄRD
FVOF i Lögdeälven undersöker inom föreningen hur representant till ett eventuellt laxråd
skall utses.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Beroende på hur länsstyrelsens arbete med laxråd fortskrider. Arbetsinsats motsvarande ca
2 halvdagsmöten per år samt administrativt arbete om ca 8 timmar/år.
28
Verksamhetsplan: nyttjandemål
N.1. Översyn av fiskekortspriser
Fiskekortspriserna i Lögdeälven har under de senaste åren inte höjts nämnvärt. Samtidigt har
möjligheten för gemene man att fånga lax och havsöring i älven förbättras avsevärt och fler
och fler fiskare som besöker Lögdeälven liksom fiskare i andra älvar i länet anser att det är
för billigt att fiska lax i Västerbotten. Med andra ord bör FVOF utvärdera de priser man tar ut
i dag samt fundera över om priserna bör höjas. Med ökande antal lax och öring i älven och
med ett större intresse från fritidsfiskarna ökar också ansvaret för FVOF att förvalta fisket på
ett klokt sätt. Detta kommer också kräva mer resurser vilket ökade fiskekortpriser kan
kompensera för. Genom att informera och i handling visa att fiskekortsintäkterna bidrar till
förbättrad förvaltning är det sannolikt lättare att få acceptans för höjda kortpriser. Dock bör
det i detta sammanhang övervägas om ett specifikt lax- och havsöring kort bör införas. Även
om många av sportfiskarna väljer att fiska efter lax och öring finns det annat fiske i älven
som kanske bör prissättas på annat sätt, t.ex. harrfisket. Genom att separera lax- och
öringfisket från övrigt fiske kan högre pris tas ut för detta utan att annat fiske samtidigt blir
dyrare.
ÅTGÄRD
Ta fram ett underlag över fiskekortsförsäljning i Lögdeälven under de senaste åren samt för
ett par andra älvar, t.ex. Byskeälven där fiskekortspriserna är betydligt högre än i
Lögdeälven. Gör en analys av för- och nackdelar med ökat fiskekortpris och gör plan för
eventuellt ökade intäkter.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Alla FVOF, men ett FVOV sammankallande. Kostnad: arbetstid.
N.2. Införa gemensamt ”laxfiskekort”
Idag säljs fiskekort på tre områden i Lögdeälven; Mo-Lögde, Lögde och Västanfjället och
försäljningen och intäkterna från hanteras separat av respektive FVOF. En fiskegäst som
t.ex. köper dagskort på sträckan Mo-Lögde kan inte byta område under fiskedagen utan att
köpa ytterligare ett fiskekort. Genom att införa ett gemensamt lax- och havsöringkort för
alla tre områdena skulle servicen till besökande fiskegäster förenklas och förbättras. Detta
29
skulle dock innebära att fördelningen av fiskekortsintäkterna måste hanteras på annat sätt
än idag. För detta finns sig flera olika lösningar. I andra älvar, t.ex. i nedre delen av
Umeälven, där flera områden samverkat och tagit fram ett gemensamt kort har man baserat
fördelning av intäkterna på tidigare försäljning, d.v.s. har ett område tidigare sålt 50% av
korten sammantaget för de hopslagna områdena får denna förening också 50% av framtida
försäljning. Detta system är enkelt att genomföra praktiskt men tar inte hänsyn till framtida
förändringar i var fiskegästerna väljer att fiska. Ett annat alternativ, vilket förutsätter att man
inför ett internet-baserat kortförsäljningssystem, är att gästen köper ett kort för hela
sträckan men sedan anger i vilket område hen fiskat under dagen. Fördelning av intäkter
baseras sedan på fiskegästernas rapporter av var de fiskat. System likt det senare finns i dag,
för t.ex. småviltjakten på statens mark ovan odlingsgränsen, och erfarenheter från dessa går
att ta del av innan detta eventuellt införs i Lögdeälven.
ÅTGÄRD
Genomför möte kring frågan. Sammankallande FVOF i samarbete med Länsstyrelsen tar fram
underlag och exempel. Bjud in Sportfiskarna, som administrerar ”fiskekort.se” till mötet.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Alla FVOF, men ett FVOF sammankallande. Kostnad: arbetstid. Länsstyrelsen assisterar.
N.3. Skapa informationskanal för älven, t.ex. hemsida
Öppenhet och god information till intressenter och allmänhet gällande förvaltningen av
fisket i Lögdeälven skall råda. Detta utgör en förutsättning för att skapa förståelse för syftet
med förvaltningen men ger också möjlighet till positiv marknadsföring av älven och fisket.
Ekologiska data som samlas in presenteras årligen på länsstyrelsens sida www.laxälvar.se,
varför ingen ytterligare informationskanal för detta behöver skapas. Viss information om
förvaltning och fiske i älven finns idag på nätet, t.ex. så har Lögdeälvens FVOF en gruppsida
på Facebook. Genom att skapa en hemsida för lax- och öringfisket och dess förvaltning på
älven kan vara ett sätt att samla all information på ställe. Dock kräver en sådan lösning en
plan för hur sidan skall uppdateras löpande. Särskilt fokus bör läggas på att
uppvandringsdata från räknaren i Fällfors läggs ut i realtid på nätet. Via www.fiskekort.se har
älven redan en hemsida vilken kan användas som informationskanal. Det viktigaste är inte
vilken/vilka lösningar man väljer utan att en hållbar och långsiktig drift av hemsidan kan
säkerställas. Överväg om laxälvsvärden kan nyttjas för drift av hemsida.
30
ÅTGÄRD
Tag beslut om vilken typ av informationskanal (hemsida, facebook etc) som skall användas
samt gör en långsiktig plan för hur informationen skall uppdateras. Diskutera frågan också
med kommunen.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Gemensamt ansvar mellan FVOF. Kostnad utgörs framför allt av arbetstid för drift. Relativt
liten kostnad för hemsida.
N.4. Sprida information om fiskeregler
Det åligger varje enskild fiskare att ta reda på vilka fiskeregler som gäller för det aktuella
vattnet, men många gånger kan specifika regler vara anslagna på olika ställen, även om de
flesta FVOF försöker samla reglerna på ett och samma ställe. Dessutom skiljer sig reglerna
ofta mellan olika älvar. Som en viktig service till fiskaren och i ansträngningen med att se till
att reglerna efterföljs kan FVOF med olika medel underlätta för den enskilde. Detta genom
att samla alla regler som gäller för älven, så att fiskegäst inte måste leta regler på flera
ställen, samt tydligt visa att reglerna kontinuerligt uppdateras. Lämpligen anslås reglerna
(bilaga 1) på informationstavlor längs älven, på fiskekorten, på eventuell hemsida samt i
folder som kan delas ut. Foldern kan också överlämnas i samband med tillsyn av fiskekort
och bör då gärna innehålla mer information om fisket än endast fiskereglerna, t.ex. karta
över området etc.
ÅTGÄRD
Delar genomfört under 2016.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Gemensamt ansvar mellan FVOF i samverkan med Länsstyrelsen. Kostnad för tryck av skyltar
samt arbetstid.
N.5. Översyn och uppdatering av skyltning i fält
Bra skyltning av befintliga fiskeplatser, tillåtna vägar, bilparkering, stigar och fiskeregler etc.
är viktigt både för gästfiskarens och de lokalt boendes trivsel. En översyn av dagsläget, ta
bort inaktuell information samt planering för förbättring bör genomföras. En plan för hur
underhåll av skyltning skall fortlöpa måste också tas fram. Delar av skyltningen i fält kan
sedan överföras till älvens digitala karta på www.fiskekort.se och eventuellt till tryckt karta.
31
Bra skyltning är viktigt för att fiskegäster skall känna sig välkomna.
ÅTGÄRD
Genomför möte kring frågan. Sammankallande FVOF tar fram underlag och exempel från
andra älvar och försöker ge en översiktlig kostnad för olika alternativ. Nordmalings kommun
är i färd med att ta fram en uppdaterad karta över älven med den tidigare som bas (se bilaga
2).
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Respektive område ansvar för sin skyltning men samordning måste göras mellan områdena.
Kostnad både i arbetstid och material. Materilakostanden kan bara beräknas efter att
områdena har enats om ambitionsnivå i skyltningen. Beräkna också kostnad för fortlöpande
underhåll.
N.6. Löpande underhåll av infrastruktur; vägar, stigar, vindskydd etc.
Av samma anledning som för skyltning i fält är löpande under håll av vägar, stigar och
vindskyddviktigt både för fiskare och lokalboende. Detta sköts idag i stort tillfredställande av
respektive FVOF. Överväg dock om detta bör systematisetarts och kanske samordnas mer
mellan områdena. Delar av detta arbete, t.ex. röjning av stigar och fiskeplatser, bör åläggas
laxälvsvärden och då skall en instruktion för detta tas fram.
32
ÅTGÄRD
Genomför ett planeringsmöte årligen för hur underhållet skall prioriteras och genomföras.
Ta fram instruktion till laxälvsvärd.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Årligt underhåll. Respektive FVOF ansvar för sitt område. Kostnaderna är kända hos FVOF.
N.7. Planering och underlag: fiskeguidning/entreprenörskap
Inledande diskussioner rörande Lögdeälvens och fiskerättsägarnas inställning till att erbjuda
entreprenörer tillgång till laxfisket bör genomföras. Denna åtgärd kräver långtgående
samråd, planering och diskussion. Centralt för en entreprenör är långsiktigt och förutsägbar
tillgång till resursen och det kan då vara nödvändigt att diskutera om fiskerättsägarna kan
tänka sig att arrendera ut en delsträcka av älven till vilken entreprenören kan få exklusiv
tillgång till fisket. Enligt uppgift finns i dagsläget en intresserad entreprenör som tagit en
första kontakt med Lögdeälvens FVOF.
ÅTGÄRD
En första åtgärd är att börja diskutera frågan med fiskerättsägarna. Lämpligen träffas först
styrelserna under vilket en strategi tas fram för hur man skall gå vidare med frågan.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Alla FVOF, men ett FVOF sammankallande. Kostnad: arbetstid. Länsstyrelsen assisterar.
N.8. Planering och underlag: zonering av fisket
En förutsättning för en utvecklad fisketursism i Lögdeälven är att möjligheter till ett lite mer
exklusivt fiske kan erbjudas fiskegäster som är villiga att betala en större peng för att kunna
fiska ”ostört”. Det kan dock uppstå en konflikt mellan en sådan utveckling och att ge
allmänhet och fiskerättsägare god tillgång till fisket. En möjlig lösning är att ”zonera” i tid
eller rum. Inom skilda zoner kan då fisket anpassas efter olika typer av fiskegäster. I
planering och utredning av eventuell zonering i Lögdeälven kan exempel och erfarenheter
från andra områden där zonering finns nyttjas. Zonering bör diskuteras i samband med
planering och framtagande av underlag för entreprenörskap i älven.
33
ÅTGÄRD
En första åtgärd är att börja diskutera frågan med fiskerättsägarna. Lämpligen träffas först
styrelserna under vilket en strategi tas fram för hur man skall gå vidare med frågan.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Alla FVOF, men ett FVOF sammankallande. Kostnad: arbetstid. Länsstyrelsen assisterar.
N.9. Finansiering av ”laxälvsvärd” och anställning av laxälvsvärd
Under möte i december 2016 har Nordmalings kommun samt Mo-Lögde FVOF, Lögdeälvens
FVOF, Västanfjällets-Lögdeälvens FVOF och Öreälvens FVOF enats om att gemensamt
bekosta en laxälvsvärd som skall jobba i både Lögdeälven och Öreälven. Nordmalings
kommun står för halva kostnaden och de fyra FVOF för den andra delen. Hur kostnaderna
skall fördelas mellan FVOF har diskuterats och en muntlig överenskommelse finns.
ÅTGÄRD
Ett finansieringskontrakt som reglerar respektive parts bidrag, inklusive varaktighet, tas fram
innan laxälvsvärden anlitas. Laxälvsvärdens arbetsvillkor och arbetsuppgifter måste då också
specificeras.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Gemensamt ansvar mellan Nordmalings kommun samt Mo-Lögde FVOF, Lögdeälvens FVOF,
Västanfjällets-Lögdeälvens FVOF och Öreälvens FVOF. Finansieringskontrakt tecknas innan
fiskesäsongen 2017 börjar.
N.10. System för att samla synpunkter och förslag från fiskegäster
Med målet att utveckla fisket efter lax och havsöring bör ett system för att fånga upp åsikter,
synpunkter och förslag på förbättringar från fiskegäster tas fram. Redan idag lämnar
fiskegäster synpunkter på fisket i älven, t.ex. via Facebook eller muntligt till enskilda
personer, men då det saknas ett system i förvaltningen att ta till vara och utvärdera dessa
leder förslag sällan till handling och risk finns för att frustration uppstår bland förslagsgivare.
Enklast kanske förslag kan tas emot via en hemsida där en elektronisk förslagslåda kan
skapas. Utöver detta bör övriga inkomna förslag (t.ex. muntliga) tas om hand på ett
systematiserat sätt. Oavsett hur förslag/frågor kommer FVOF till känna är det viktigt att
frågeställaren får respons på sitt förslag, vilket kommer kräva en fortlöpande arbetsinstats
från FVOF. Förslagvis utses en ansvarig för att förslagslådan vittjas regelbundet och att övriga
34
förslag samlas in och behandlas. En miniminivå kan lämpligen vara att frågeställaren får
besked om hur förslaget hanterats. Under säsongen 2016 hade laxälvsvärden i uppgift att
sammanställa synpunkter som denne fick under tillsynsarbetet längs älven. Om laxälvsvärdstjänsten permanentas kan detta förfarande fortsätta och utvecklas.
Nöjd fiskare! Foto: Okänd, free copyright.
ÅTGÄRD
Styrelserna möts och diskuterar frågan. Lämpligen utses en av styrelserna till
sammankallande och tar fram underlag och agenda till mötet. Även laxälvsvärden kallas.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Gemensamt ansvar för alla tre FVOF men ett område är sammankallande. Kostnad: tid för 12 möten för styrelsemedlemmar.
35
N.11. Summering och analys av innevarande fiskesäsong
Summering och analys av fiskesäsong genomförs med fokus på uppföljning av vision och mål.
Lämpligen tas en mall fram för vad som skall sammanställas, t.ex. sålda fiskekort, fångster,
antal tillsynstimmar, ekologiska data (elfiske, fiskräknare mm), spridning av fiskare längs
älven, nedskräpning mm. En enkel rapport bör tas fram som t.ex. kan läggas ut på hemsida.
ÅTGÄRD
Ansvar för denna verksamhet bör delas mellan alla tre FVOF samt länsstyrelsen och
Nordmalings och Bjurholms kommun. En ansvarsfördelning måste tas fram. Länsstyrelsen
har redan i uppgift att sammanställa ekologiska data. För övriga delar ansvarar förslagvis
respektive FVOF för sitt område. Kommunernas roll måste diskuteras vidare. Ansvarig för
sammanställning och rapport på älvsnivå måste också utses.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Alla FVOF, Länsstyrelsen i Västerbotten, Nordmalings och Bjurholms kommun. Summering
och analys görs årligen så snart som möjligt efter avslutad fiskesäsong. Kostnad framför allt i
arbetstid.
N.12. Årsstämma
FVOF:s årsstämmor hålls under vårvintern. Vart 3:e år skall stämmorna se över och om
nödvändigt revidera övergripande vision och övergripande mål med förvaltningen i älven.
Årligen skall stämman besluta om verksamhet för innevarande år. På styrelsemöte som
föregår stämma skall styrelsen enas i reviderat förslag till vision och mål (vart tredje år) och
årlig verksamhetsplan (varje år). Förslagen baseras på analys av föregående fiskesäsong(er).
ÅTGÄRD
Innan styrelsemöte som föregår stämma skall FVOF ha samrått och tagit fram förslag på
verksamhetsplan och reviderad vision och mål. Styrelsen enas på styrelsemötet om planen
och skriver motion som sedan delges medlemmarna på adekvat sätt innan den tas upp på
årsstämman för beslut.
Ansvar, tidsperiod, kostnad och finansiering
Årligen och vart tredje år.
36
Datainsamling
Elfiske
I Lögdeälven har det under lång tid genomförts provfisken (elfisken) genom det nationella
övervakningsprogrammet för lax och havsöring. Sedan 1980 fiskas minst 8 lokaler årligen
(Tabell 3), samt ett varierande antal lokaler (s.k. extra lokaler) utöver de inom det nationella
programmet. Under de senaste åren har nya extra lokaler fiskats högt upp i Lögdeälven. Till
exempel har ett par lokaler ovan Lögdasjön provfiskats. Då förekomsten av lax har ökat
under senare år har detta varit ett sätt att utröna om laxen, med ökat antal uppvandrande
lekfisk, börjat kollonisera områden högre i älven än tidigare. Ännu har ingen lax fångats ovan
Lögdasjön men under 2016 fångades lax för första gången just nedströms Lögdasjön, knappt
1 km från gränsen mot Åsele kommun.
Genom provfiskena erhålls mått på tätheten av lax- och öringungar samt andra fiskarter
(antal ungar/100 m2). I korthet går elfiske till så att ett elektriskt spänningsfält skapas i
vattnet så att fisken bedövas varvid elfiskaren kan håva den för räkning, vägning och
mätning. Vid elfiske i älvar används vanligtvis en motordriven elgenerator som placeras på
vid strandkanten. Från generatorn dras en kabel (katod) ned i vattnet. En annan kabel
ansluts till en elfiske stav (anod) som elfiskaren bär i en hand. Fiskaren går sedan i
sytematiska slag (uppströms) över den yta som skall fiskas. I andra handen håller fiskaren en
håv för att kunna håva fisk som bedövas. Håvad fisk läggs i en hink med vatten och förs efter
avslutat fiske till stranden där den artbestäms, vägs och mäts, varefter den återsätts i älven.
För att få utföra elfiske krävs förutom utbildning ett tillstånd som utfärdas av
länsstyrelserna.
Tabell 3. Koordinater för de provfiskelokaler i Lögdeälven som ingår i det nationella
programmet för laxövervakning. Dessa lokaler fiskas årligen. Utöver dessa lokaler fiskas
också årligen ett varierande antal extra-lokaler.
Lokal
x-koordinat
y-koordinat
Mjösjöforsen
Norrfors
Storfall
Toböle
Högåker
Klöse
Hyngelsböle
Kodalsforsen
708050
707700
706595
706240
706680
706430
705860
705780
165545
165710
166830
167220
166740
167020
167480
167620
Täthet lax 0+/100m
2016
16.0
15.0
16.5
49.6
5.3
9.1
12.9
10.9
2
Elfiskeprogrammet i Lögdeälven genomförs av Länsstyrelsen i Västerbotten på uppdrag av
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Länsstyrelsen sammanställer årligen resultatet för varje
lokal som sedan förs in i den nationella databasen SERS (Svenskt Elfiskeregister). Därutöver
publicerar årligen en sammanställning av älvs-medelvärde över yngeltäthet på länsstyrelsens
37
hemsida www.laxälvar.se. Data från elfiskena används också av ICES för analys av lax- och
öringstammarnas status.
Elfiske vid Kodalsforsen. Elfiskaren manövrerar både håv och elstav. Assistenten håller
ordning på kabeln och bär en hink ditt fångad i vilken fisk sumpas. Foto: Ulf Carlsson
Fiskräknare
En automatiserad fiskräknare (VAKI+kamera) installerades vid fiskvägen i Fällfors 2007.
Räknaren har dock inte stadigvarande fungerat tillfredställande, varför data av hög kvalitet
på hur mycket lekvandrande fisk som passerar fiskvägen inte erhållits. Vaki-räknaren består
av två skannerplattor monterade i en ram. På plattorna finns lysdioder som skickar infraröda
ljusstrålar från den ena plattan till mottagare på andra plattan. När en fisk simmar genom
dessa ljusstrålar skapas en silhuettbild av fisken som lagars på en hårddisk. Siluettbilderna
används sedan för att räkna hur många fiskar som simmat upp- eller nedströms förbi
räknaren och för att beräkna längden på varje enskild fisk. Utifrån siluettbilderna går det ej
att artbetsömma fiskarna. Dock är den inställande Vaki-räknaren i Fällfors också utrustad
med en kompletterande traditionell kamera som gör att det hög säkerhet visuellt går att
artbestämma varje fisk. Då fiskräknaren sitter ca 40 km fågelvägen från älvens mynning
räknas inte de lekvandrande laxar och öringar som väljer att leka nedströms räknaren, varför
resultat för älvens totala uppvandring inte erhålls. Under 2016 genomfördes ett paltsbesök
vid fiskvägen där hela fiskvägens och fiskräknarens funktion diskuterades. En arbetsplan togs
fram för kommande förbättringar, både för att höja fiskvägens effektivitet samt räknarens
tillförlitlighet (se verksamhetsplanen E.10.).
38
Fiskväg och fiskräknare
i Fällfors
Fiskvägen och fiskräknaren i Lögdeälven ligger i Fällfors, ca 40 km fågelvägen från
Lögdeälvens mynning i Bottenhavet.
Smoltundersökningar
För att beräkna hur mycket smolt som produceras i Lögdeälven placerades under 2015 och
2016 en smoltfälla just nedströms bron i Mo. Fällan fångar endast en mindre andel av den
utvandrande smolten varför ”fångst-återfångst”-metodik måste användas för att skatta den
totala produktionen av smolt. Den smolt som fångades märktes med s.k. PIT-tags, varefter
de sattes ut igen uppströms fångstplatsen. Efterföljande dagar noterades proportionen av
antal märkta och omärkta smolt i fällan varvid fällans fångsteffektivitet (%) kunde beräknas
(den andel av den totala smoltutvandringen som fällan fångade). När fällans
fångsteffektivitet var skattad kunde sedan den totala smoltproduktionen beräknas.
39
Vittjning av smoltfällan i Lögdeälven. Fällan är förankrad med vajrar i landsvägsbron inne i
Mo. Parallellt med vajrarna är flötesförsedda linor spända. Från linorna hänger 70 cm långa
kättingar ner i vattnet med 80 cm mellanrum. Kättingarna fungerar som ledarmar som för
smolten mot fällans fångsttrumma. Efter att smolten passerat den roterande trumman
hamnar till i en sump i aktern av flotten. På bilden håvar Lögde- och Öreälvens laxälvsvärd
med medhjälpare smolt ur sumpen, för att sedan föra den till land för mätning, vägning och
märkning. Foto: Stefan Larsson
40
Kunskap om hur mycket smolt som vandrar ut ur Lögdeälven utgör viktigt information för att
uppnå god förvaltning av älvens lax- och öringsstammens status. Smolten utgör också den
livscykelfas som mäts för att följa upp det nationella laxförvaltningsmålet. Genom att koppla
elfiskeresultaten (yngelproduktionen) till hur många smolt som lämnar älven kan
överlevanden för yngel till smolt erhållas vilket ger information om hur förhållandena har
varit under ynglens uppväxttid fram till smoltstorlek. Vanligen nyttjas så kallade smolthjul för
skattning av smoltproduktionen. För att erhålla uppgifter om en älvs smoltproduktion måste
smoltutvandringen undersökas mer än ett år. Detta då antalet utvandrande smolt varierar
mellan år. Under 2015 skattades, med hjälp av ett smolthjul, smoltutvandringen för första
gången i Lögdeälven och under 2016 kommer åter en undersökning utföras. Efter analys av
data från 2015 och 2016 tas
Kostand för smoltundersökningarna uppgår till ca. 200.000 – 330.000 kr, inklusive
avskrivning på inköpet av fällan. Fällan kostar ca. 300.000 kr i inköp och skrivs av på fem år.
Totala driftskostanden blir lägre om smolthjul bara nyttjas under den mest intensiva
smoltutvandringsperioden, vilket är tillräckligt för att erhålla en skattning av totala antalet
utvandrande smolt. Dock erhålls då inte information om hela smoltutvandringens
utsträckning i tid. Smoltundersökningarna finansieras av Länsstyrelsen i Västerbotten
(Projekt ”Levande laxälvar” finansierat av HaV) ca 80% och av , SLU (DCF etc.) ca. 20%. Ca.
hälften av den totala kostanden utgörs av lön till två personer som sköter driften av fällan.
Här finns möjlighet för FVOF att bidra till smoltskattningen genom att hjälpa till i driften
(vittjning av fällan etc.).
Ekolod
Under 2015 0ch 2016 installerades även ett ekolod i Lögdeälven(Simsonar) vid pumphuset
nära väg E4 respektive just uppströms frikyrkan i Mo. Analys av uppvandringsdatat för 2015
tydde på att ekolodets placering i älven inte varit optimalt varför lodet placerades på en
annan mer lämplig plats under 2016. Med ekolodet ges möjlighet att räkna antal
uppvandrande fiskar. Ekolodet placeras i älvens ena strandkant och dess ekolodsstråle riktas
horisontalt över älven. Fiskar som passerar lodets stråle, uppströms eller nedströms,
detekteras och informationen lagras på en dator kopplad till ekolodet. Efterföljande analys
av data består i att titta på de lagrade ”filmerna” och notera antal passerande fiskar och
deras simriktning samt genom datormjukvara mäta deras längd. Denna metod tillåter inte
artbestämning av detekterade fiskar.
41
Ekolodets
placering 2015
Ekolodets
placering 2016
Ekolodets placering under 2015 och 2016.
Genom fiskräknaren som är installerad i Fällfors finns idag möjlighet till räkning av
uppvandrande lax och öring i Lögdeälven men då denna räknare, som är placerad ca 40 km
från älvens mynning, inte inkluderar fisk som väljer att leka nedströms Fällfors erhålls inte
information om den totala uppvandringen i älven. Att känna till hur mycket lax och öring
som vandrar upp i älven för lek är viktigt att känna till för att kunna förvalta stammarna på
bästa sätt men utgör också en betydelsefull komponent i att marknadsföra älven i
sportfisketurism-sammanhang.
Under 2015 testades första gången en ekolodsräknare i Lögdeälven. Räknare består av ett
ekolod som scannar älven horisontalt. Fisk som passar ekolodets ”stråle” registrerars i form
av ekon vilka senare kan analyseras och antal fiskar som passerat uppströms (eller
nedströms) erhålls. Räknaren placerades knappt 3 kilometer från älvens mynning, varför
hela älvens uppvandring av lax och havsöringen inkluderades. Efter analyser av data från
2015, vilka inte redovisas i denna rapport då datat var av låg kvalitet, kunde det dock
konstateras att räknaren sannolikt var felplacerad och att fisk har kunnat passera utan att
registreras. Räknaren omlokaliseras därför under 2016 till ett annat ställe. Analys av data
från 2016 pågår.
42
Fångstrapporter
Sportfiskare i Lögdeälven uppmanas att lämna fångsttrapport efter avslutat fiske.
Fångstrapporteringen är inte obligatorisk och ingen kontrollavgift tas ut om rapport inte
skickas in. Via fångsttrapporten skall sportfiskare ange uppgifter om fångad fisk (art, vikt,
datum etc), men även ange om ingen fisk fångades. Fram till 2015 lämnades fångstrapport i
Lögdeälven på traditionellt sätt genom att på papper/fiskekort skriva ner önskade uppgifter
och lämna rapporten i längs älven utplacerade fångstrapportlådor. Under senare år har
återrapporterings-frekvensen varit mycket låg (under 10% av sålda kort). Från och med 2016
säljer alla tre fiskevårdsområden i älven också s.k. elektroniska fiskekort (www.fiskekort.se). I
detta system köper fiskegästen sitt fiskekort och fångstrapporterar via dator eller telefon.
Detta uppfattas sannolikt av fiskegästen som ett enklare sätt att rapportera än att som
tidigare lämna rapport i lådor och systemet möjliggör dessutom att genom SMS eller e-post
skicka påminnelser om att lämna fångsttrapport. Under 2016 ökade därför
återrapporterings-frekvensen signifikant till över 70% för de elektroniskt sålda dygnskorten
(Tabell 4).
Tabell 4. Sålda fiskkort och fångstrapporter under 2016 för Lögdeälvens tre
fiskevårdsområdesföreningar.
FISKEKORT
Sålda dygnskort
Sålda årskort
Rapporterade dygnskort: antal/%
Rapporterade årskort: antal/%
Tillsynskontroll: antal/%
FÅNGSTER - RAPPORTERADE
Öring (fluga/spinn)
Öring - Återutsatt (Ja/nej)
Öring - Medelvikt (kg)
Lax (fluga/spinn)
Lax - Återutsatt (Ja/nej)
Lax - Medelvikt (kg)
Mo-Lögde FVO
131
22
108/82
16/73
23/18
Mo-Lögde FVO
29 (22/7)
29/0
0,6
12 (12/0)
6/6
7,6
Lögdeälvens FVO
900
67
646/72
15/22
43/6
Lögdeälvens FVO
61 (52/9)
45/16
1,3
84 (67/17)
51/33
7,1
Västanfjället FVO
30
0
20/0
0/0
0/0
Västanfjället FVO
2 (0/2)
1/1
0,3
0 (0/0)
0/0
0
43
Laxens och havsöringens ekologiska status i Lögdeälven
Laxens ekologiska status i Lögdeälven har ökat under senare år, men ännu är ej det
nationella målet om en smoltproduktion om 75% av den potentiella smoltproduktionskapaciteten (PSPK) nått. Älven klassas av ICES i intervallet ”under 50%”. ICES beräknade
PSPK i en rapport (WGBAST 2015) till 13 000 smolt (median), 21 000 smolt (medel).
Länsstyrelsen har i kontakter med ICES påpekat att skattningen av PSPK 2014 gav 33 000
smolt (median) och att denna stora förändring från ett år till nästa måste utredas och att det
nya skattade PSPK-värdet för Lögdeälven verkar vara orimligt lågt. ICES utreder i skrivande
stund detta. Aktuell statusklassning för Lögdeälven är därför i dagsläget under utredning och
resultat av tidigare analyser osäkra.
Smoltdata från den smoltfälla som var i drift i Lögdeälven under 2015 och 2016 har
analyserats av SLU aqua, enligt ICES modeller. Totalt fångades mycket mer lax (229 och 463)
än öring (49 och 105) i fällan under båda åren och återfångsterna av märkt smolt var tydligt
högre för lax (10 och 11%) än för öring (1% båda åren) (Tabell 5).
Tabell 5. Totalfångst av smolt i Lögdeälven 2015-2016 (endast individer i storleksintervallet
10-25 cm är inkluderade).
En jämförelse mellan åren av smoltfångster per dygn (figur 2) visar att fångsterna skedde
betydligt tidigare 2016, särskilt tydligt syns detta för lax där datum för ”toppfångst” skiljer sig
med ca tre veckor. Även öringsmolten fångades tidigare under 2016 (dock endast med
omkring en veckas skillnad). Det relativt höga antalet laxsmolt som fångades sista dagen då
fällan var i bruk 2015 tyder på att laxens smoltutvandring detta år ännu inte var avslutad.
Under båda åren finns en tendens till något tidigare fångster av öring jämfört med lax, vilket
stämmer överens med observationer från andra vattendrag.
44
Figur 2. Dygnsfångster av lax- och örongsmolt i Lögdeälven 2015-2016.
Sannolikt var laxens smoltutvandring 2015 inte avslutad när fällan togs ur bruk (sista
fångstdag var den 3:e juli, då fångades 7 laxsmolt; figur 2). Hur stor effekt detta tidiga
avbrott kan ha fått på den totala skattningen för 2015 är inte möjligt att fastställa, då det
beror på hur mycket smolt som faktiskt lämnade älven efter att smoltfällan togs ur bruk.
Dock är även antalet skattade laxsmolt för 2016 (ca 5 500) (Tabell 6) klart lägre än
motsvarande tidigare skattning enligt ICES (ca 13 000), trots att smoltutvandringen detta år
hade avklingat innan fisket avbröts (Figur 2). Skillnaden i antal skattade smolt 2016 tyder på
att tidigare indirekta skattningar för Lögde älv varit alltför höga. Inför kommande arbete
inom ICES är målet att inkludera den kompletta smoltskattningen från säsongen 2016 som
underlag. Det pågår även arbete, som nämns ovan, med att revidera/uppdatera en tidigare
skattning av älvens maximala produktionskapacitet (PSPK). Sammantaget förväntas dessa
nya skattningar att resultera i en mer korrekt statusbedömning för laxbeståndet i Lögde älv.
45
Tabell 6. Smoltskattningar för lax och öring i Lögdeälven med 95 % osäkerhetsintervall (90%
för metod 3).
46
Figur 3. Beräknade tätheter av lax (0+ och >0+) i Lögdeälven, 1980-2015. Varje enskild
datapunkt utgör medelvärdet av tätheterna för de 8 elfiskelokalerna som ingår i
laxmonitoring-programmet för älven.
Liksom i alla andra laxälvar i länet har antalet 0+-laxyngel (födda på våren och fångade på
hösten) liksom äldre laxyngel (>0+) per 100 m2 stadigt ökat under senare år. De högsta
tätheterna uppmätts under de tre senaste åren (2014 - 2016) (Figur 3). Att tätheterna
varierar stort mellan år är sannolikt ett naturligt mönster då olika säsongsmässiga faktorer
som påverkar laxens överlevand varierar. Dessutom kan effektiviteten i elfisket variera
mellan år beroende på t.ex. skillnader i vattenstånd (som påverkar hur effektivt man kan
elfiska) mellan år.
Figur 4. Andel lokaler med laxyngel (0+) i elfisket i Lögdeälven.
Antalet provfiskelokaler där laxungar (0+) påträffats har ökat under senare år. Under 1980och 1990-talet fångades laxyngel i genomsnitt i ca hälften av de provfiskade lokalerna, med
stor variation mellan år. Från början av 2000-talet har yngel fångats i samtliga lokaler i
majoriteten av år (Figur 4). Resultaten tyder på att arealen av laxens lek- och
produktionsområden i Lögdeälven expanderat.
47
Öringen visar inte alls samma fina utveckling som laxen. Tätheterna av öringungar
(yngel/100m2) i provfisket i Lögdeälven är generellt mycket lägre än för laxen och visar inte
heller på någon ökning utan har varit relativt konstanta över tid (Figur 5). Däremot har
antalet provfiskelokaler där öringungar (0+) påträffats har minskat under senare år, från att
öring tidigare fånagats i nästen alla lokaler till att nu endast påträffas i mindre än hälften
(Figur 6).
Figur 5. Beräknade tätheter av öring (0+ och >0+) i Lögdeälven, 1980-2015. Varje enskild
datapunkt utgör medelvärdet av tätheterna för de 8 elfiskelokalerna som ingår i
laxmonitoring-programmet för älven.
48
Figur 6. Andel lokaler med öringyngel (0+) i elfisket i Lögdeälven.
Drygt 300 laxar och ca 100-200 öringar har räknats i fiskvägen i Fällfors under åren 20122016 (Figur 7). Under åren har störningar i räkningen uppstått flera gånger då räknaren
under perioder inte fungerat. Bl.a. har åska slagit ut räknaren ett flertal gånger. Åtgärder för
att lösa problem har under vidtagits under omgångar men ännu är ej problemet löst. Vidare
så ger inte räknaren ett totalt svar på hur mycket lax och öringen som vandrar upp i älven då
räknaren är placerad ca 40 km från älvens mynning till havet.
49
350
300
Antal
250
200
Lax
150
Öring
100
Obestämd
50
0
2011
2012
2013
2014
2015
2016
År
Figur 7. Antal lax och öring samt obestämd fisk (lax eller öring) som passerat räknaren i
Fällfors i Lögdeälven 2012-2016. Stora driftproblem uppstod under 2015 varför räkning av
fisk gjordes endast från augusti och framåt.
Hot mot laxens och havsöringens ekologiska status i Lögdeälven
Lögdeälven är påverkad av de ingrepp som gjordes under flottningsepoken. Stora delar av
älvsträckorna är rensade och rätade. Kanaliserade fåror med höga strandvallar stänger av
utbytet mellan vattendraget, strandzonen och vattendragets svämplan. Vattenhastigheten
ökar och den vattenhållande förmågan försämras vilket kan leda till extrema hög- och
lågflöden beroende på nederbörd och temperatur. Även sedimenttransporten i
vattensystemen förändras; grus och sand spolas bort från lekbottnarna. Sammantaget leder
detta till kraftigt ändrade habitat med förstörda lekområden och livsmiljöer för fisk, musslor
och andra vattenlevande organismer. Kontaktzonen mellan vatten och land minskar, och den
totala ytan blir dessutom mycket mindre på grund av minskad blötlagd yta.
Vandringshinder som dammar och felaktigt lagda trummor är ett stort hot mot
konnektiviteten, och stänger möjligheten för fiskar, insekter och andra djur att röra sig fritt
inom vattensystemen. Det hindrar arter från att nå lek-, födo-, eller övervintringsområden,
och leder till försvagade och isolerade populationer. Även flodpärlmusslan påverkas
eftersom den är beroende av öringen som värddjur under larvstadiet.
Vattenreglering, såsom vattenkraftsutbyggnad, skulle påverka ekosystemet mycket negativt,
och förstöra flera av dess viktigaste funktioner. Lögdeälven är dock skyddad från
vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap 6§ miljöbalken.
50
Avverkning och andra skogsbruksåtgärder i strandzonen utgör ett hot mot vattenkvaliteten.
Om ingen eller för liten strandzon lämnas riskerar försurande och grumlande ämnen att
läcka ut i vattendraget. Särskild hänsyn bör tas i anslutning till och uppströms bestånd av
flodpärlmussla. Avverkning i strandzonen ökar solinstrålningen vilket orsakar högre
vattentemperaturer och lägre skuggningsgrad. I längden riskerar mängden död ved i vattnet
att minska, vilket skapar gömställen för fisk och insekter.
Väg- och brobyggen över vattendrag riskerar att skapa erosion och läckage av grumlande och
försurande ämnen. Vägtrummor kan utgöra vandringshinder för fisk och andra
vattenlevande djur. Om nya vägar byggs ska hänsyn till de lokala förutsättningarna tas,
särskilt om det finns en förekomst av flodpärlmussla i närheten. Nya vägtrummor ska läggas
så att de inte förhindrar eller försvårar passage.
Dikning är ett hot, framförallt mot de sjöar som ingår i vattensystemet. Sjösänkningar och
dikningar påverkar strandzonen och transport av sediment och försurande ämnen.
Främmande arter hotar det naturliga ekosystemet. Minken utgör ett hot mot populationen
av fisk, kräftor och fågel. Bäckröding är en nordamerikansk art som inplanterats i svenska
vatten och etablerats sig i vissa vattendrag. Den konkurrerar med framförallt öring.
Miljögifterna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) utgör hot mot områdets
växt- och djurliv. Särskilt känsliga är arter högre upp i näringskedjan. Kvicksilver och PBDE
överstiger idag EU:s gränsvärden i alla Sveriges ytvattenförekomster. Vattenförvaltningen
bedömer idag (2016) det vara tekniskt omöjligt att sänka halterna under gränsvärdena
eftersom problemet främst orsakas av långväga, luftburna föroreningar.
Skydd
Lögdeälven är ett Natura 2000-område och har det skydd enligt miljöbalken som gäller
samtliga Na-tura 2000-områden i landet. Alla verksamheter och åtgärder, innanför och
utanför området, som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-området är
tillståndspliktiga enligt 7 kap 28-29§§ miljöbalken. Detta gäller även planerade
skogsbruksåtgärder längs strandzoner av både huvudfåra och biflöden.
Lögdeälven är skyddad från vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap 6§ miljöbalken. Strandskydd
berör området enligt 7 kap 14§ miljöbalken.
Uttern är fredad enligt 3§ i jaktlagen (1987:259). Utter får endast jagas om det uttryckligen
är tillåtet enligt andra delar av jaktlagstiftningen.
Det är förbjudet att fiska flodpärlmussla enligt 5§ Förordning (1994:1716) om fisket,
vattenbruket och fiskerinäringen. Ett åtgärdsprogram för flodpärlmussla är upprättat.
51
Fiskevård i Lögdeälven
Utöver fiskevårdsområdesföreningarnas löpande fiskevård i form av t.ex. tillsyn, skyltning,
upprätthållande av stigar och vägar, skötsel av fiskräknaren i Fällfors samt den datainsamling
som utförs av Länsstyrelsen i Västerbotten kommer restaureringar av flottledsrensade
sträckor i hela Lögdeälven inklusive biflöden att genomföras inom ramen för projekt
”ReBorN-LIFE”. Projektet löper under fem år (2016-2021) och syftar till att återställa
livsmiljöerna för framförallt lax, flodpärlmussla och utter. Under åren 2015-2017 pågår också
projekt ”Levande laxälvar”, inkluderande både restaureringar av flottledsrensade sträckor
och framtagande av en förvaltningsplan för Lögdeälven. I projektet har en laxfiskereferensgrupp bestående av erfarna laxfiskare med lokalkännedom formerats. Gruppens
uppgift är att bistå med kunskap kring hur och var laxfisket bedrivs i Lögdeälven så att så stor
hänsyn som möjligt kan tas till sportfiskeintresset. Under hösten 2016 genomförde gruppen
en exkursion längs älven tillsammans med projektledare för ReBorN-LIFE och personal från
länsstyrelsens fiskegrupp. Under exkursion diskuterades bl.a. hur restaureringarna kan
genomföras så de negativa effekterna på sportfisket minimeras samtidigt som det inte görs
avkall på de förväntade positiva ekologiska effekterna. I vissa fall kan sannolikt
restaureringarna leda till att nya fiskeplaster kan tillskapas. Referensgruppen har efter
exkursionen getts möjlighet att lämna in kartor över älvsträckor på vilka de kunnat markera
områden där särskild hänsyn till fisket bör tas. Dessa kartor är GIS-lagda hos länsstyrelsen
och kommer utgöra underlag för planeringen av kommande åtgärder i projektet.
Referensgruppen kommer också löpande hållas underrättad om vilka åtgärder som stundar
och därmed ges möjlighet till samråd kring specifika åtgärdsobjekt.
Under hösten 2016 har ett underlag för åtgärder i syfte att förbättra effektiviteten hos
fiskvägen i Fällfors tagits fram. Baserat på underlaget har fiskevårdsområdena i älven och
länsstyrelsen gjort en prisförfrågan hos tre entreprenörer och erhållit två offerter på
utförandet. Arbetet genomförs enklast under lågflöde och eventuella negativa ekologiska
effekter skall minimeras varför arbetet planeras till att genomföras under augusti månad, då
vattenståndet är lågt och leken inte startat.
Beskrivning av Lögdeälven
Lögdeälven är en av Sveriges vildlaxälvar, vilket innebär att den härbärgerar en
självreproducerande vildlaxstam. Älven, som är cirka 200 km lång, mynnar i Bottenhavet just
söder om Nordmalings kommun i Västerbottens län. Avrinningsområdets storlek är 1 608
km² och sjöprocenten ca 4 och medelvattenföringen vid mynningen är 18 m³/s. Andelen
forssträckor är ca 50 % av älvfårans längd ovanför högsta kustlinjen (HK) och ca 60 %
nedanför HK, dock innefattar älven också flera avsnitt med lugnflytande sel och i de nedersta
delarna meandrar älven kraftigt.
52
Från älvens källflöden i Vilhelmina kommun rinner Lögdeälven åt sydost in i Åsele kommun
där den rinner igenom Lögdasjön strax norr om Fredrika, varefter den passerar Bjurholms
och Nordmalings kommun innan den mynnar i havet. Jämfört med andra älvar är Lögdeälven
förhållandevis lite påverkad av bebyggelse och uppodling. Lögdeälven är heller inte reglerad
för vattenkraft men huvudfåran och flera biflöden användes under lång tid på 1900-talet
som flottleder för timmer vilket medfört att rensningar och dämningar har påverkat biologin
och ekologin i älven negativt. Fällforsen, strax uppströms sammanflödet med Mjösjöån, har
utgjort ett naturligt vandringshinder för fisk. Här byggdes 1992 emellertid en fiskväg som
gjort det möjligt för vandringsfisk att nå högre upp i älven.
Lögdeälven, inklusive alla dess biflöden, ingår i EU:s nätverk av skyddade områden, Natura
2000. Det råder förbud mot vattenkraftsutbyggnad i Lögdeälven enligt 4 kap. 6 § i
Miljöbalken Älvens huvudfåra är dessutom förklarad som riksintresse för såväl naturvård
som friluftsliv.
Den idag kända lax- och havsöringsförande delen av Lögdeälven sträcker sig upp till
Lögdasjön, vilket utgör en sträcka av ca 80 km från mynningen. Inga fysiska hinder för fisken
att passera Lögdasjön finns, men provfisken under 2014 och 2015 har inte påvisat förekomst
av lax eller havsöring ovan Lögdasjön.
Fiskevårdsområden
Inom den lax- och havsöringsförande sträckan av Lögdeälven finns tre fiskevårdsområden:
Mo-Lögdeå FVO, Lögdeälvens FVO och Lögdeälvens-Västanfjällets FVO. Tillsammans
inbegriper de tre områdena ca 270 fiskerättsägare. I den översta delen, från området kring
Övre Nyland upp till Lögdasjön förvaltar SCA respektive Sveaskog fisket (se karta). SCA:s
Område omfattar en sträcka om ca 5km, från Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF övre gräns till
just uppströms Holmsjöbäckens utlopp. . SCA upplåter inte fisket i älven till allmänheten.
Länsstyrelsen för dock samtal med SCA om vikten av att lax- och havsöringstammarna
förvaltas på liknande sätt längs hela deras utbredningsområde i älven, vilket SCA samtyckt
till. På den översta delen av den lax- och havsöringförande sträckan i Lögdeälven, från
Holmsjöbäckens utlopp upp till Lögdasjön (ca 8 km), arrenderar Sveaskog fiskerätten av
Fastighetsverket. Sveaskog upplåter i sin tur fisket till allmänheten genom försäljning av
fiskekort.
De tre fiskevårdsområdena har under lång tid arbetat med fiskevårdande insatser, ofta i
samarbete med länsstyrelsen. Under 1988-1994 till exempel, deltog områdena i projekt
Västerbottenslax inom vilket en rad åtgärder utfördes. Huvudmålsättning i projektet var att
stärka stammarna av lax och öring nedströms Fällfors samt, genom att bygga en fiskväg förbi
53
Fällforsfallet, etablera bestånd uppströms. Förutom det krävande arbetet med att få tillstånd
fiskvägen i Fällfors innefattande projektet arbete med avelsfiske, byggande av kläckeri och
odling, olika inventeringar, fiskutsättningar, flottledsrestaureringar och borttagande av
vandringshinder.
Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF
Lögdeälven-Västanfjällets FVO ligger inom Bjurholms kommun, i landskapet Ångermanland
och i Västerbottens län. Området, som innefattar en älvsträcka fågelvägen om ca 10 km,
ligger uppströms Fällforsfallet, vilket tidigare definierades som ett definitivt vandringshinder
för lax och havsöring, varför området inte heller berördes av regler i FIFS. Under slutet av
1980-talet byggdes en fiskväg i anslutning till fallet vilket gav lax och havsöring möjlighet att
passera. Under åren har antalet fisk som passerat fiskvägen noterats men inte från och med
2012, då 662 fiskar räknades, har något större antal vandrat upp till området. Liknande
siffror som under 2012 noterades även under 2013 och 2014, men under 2015 har räkningen
av fisk varit behäftad med störningar och ingen siffra för det året finns noterad. År 2014
inkluderades området i den lax och – havsöringförande sträckan för Lögdeälven och från och
med det året gäller reglerna kring fisket efter lax och öring enligt FIFS (2004:37).
I Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF ingår ca 40 fiskerättsägare. Föreningen säljer fiskekort för
fiske i älven samt planterar in fisk och säljer fiskekort i Blåtjärn (ca 250 kort per år). Fiskekort
säljs endast på traditionellt vis och inte via internet. Årligen säljer man ca 120 dygnskort och
ca 20 årskort gällande Lögdeälven med biflöden och sjöar, vilket ger en årlig intäkt om ca
15.000 kr. Med Blåtjärn inräknad är den totala intäkten ca 50.000 kr.
Föreningen har inte föreskrivit om några egna fiskeregler utöver FIFS men uppmanar fiskare
att lämna fångstrapporter. Trots ansträngningar fungerar dock inte återrapporteringen. Alla
intäkter används till inplantering av fisk i huvudsak till Blåtjärn samt till visst underhåll av
fiskeplatser vid Lögdeälven, varför föreningen inte genomför någon utdelning till
medlemmarna. Under 2015 utbildades och förordnandes tre tillsyningsmän att sköta
tillsynen i området. Tidigare hade man inga tillsyningsmän. Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF
har en egen hemsida på internet. Styrelsen består av Kurt-Allan Egelby (ordförande) Enar
Strandberg (kassör), Christer Jonasson (kassör), Knut Åke Norberg och Nyval av ytterligare en
ordinarie.
54
Lögdeälvens FVOF
Lögdeälvens FVO är det största och mellersta av de tre fiskevårdsområdena i Lögdeälven.
Området sträcker sig från Hyngelsböle i den nedre delen av älven upp till Bjurvik ca 3 km
nedströms Karlsbäck, vilket fågelvägen ger en sträcka av ca 42 km.
Föreningen består av ca 150 fiskerättsägare. Liksom Lögdeälvens-Västanfjällets FVOF
planterar man in fisk och säljer fiskekort för s.k. ”put-and-take-fiske” (Abborträsket och
Vinåstjärn) med kostnader för utsättning och fiskekortsintäkter i stort sett i balans. Utöver
detta säljer man ca 1500 dygnskort (2014) och ca 180 års-/säsongskort för fisket i älven.
Totala intäkterna från fiskortsförsäljning gällande älven var ca 300.000 kr under 2014.
Antalet sålda dygnskort + års-/säsongskort har ökat med lite drygt 400 kort mellan 2010 och
2014,vilket motsvarar ökade intäkter med ca 90.000 kr.
Lögdeälvens FVOF har inga egna fiskeregler utöver FIFS men uppmanar fiskare att lämna
fångstrapporter, som dock inte fungerar tillfredställande. Alla intäkter från
fiskekortsförsäljningen används i huvudsak till underhåll av vägar och rastplatser samt till
utsättning av fisk i Abborrträsket och Vinåstjärn. År 2010 investerade man en stor del av
intäkterna i inköp av fiskräknaren i Norrfors (125.000), för vilken man ansvarar för driften av.
För detta har ett avtal med Länsstyrelsen skrivits där föreningen erhåller ett driftsbidrag om
20.000 kr årligen i utbyte mot att leverera data från räknaren till länsstyrelsen. Föreningen
genomför inte någon utdelning av intäkter till medlemmarna. Området förfogar över 18
utbildade tillsyningsmän. Lögdeälvens FVOF har ingen egen hemsida på internet men har ett
facebook-konto via vilken föreningen lämnar information om räknaren i Fällfors. Styrelsen
består av Torbjörn Bergh (ordförande), Anders Lundberg (sekreterare), Marianne Tavelin
(kassör), Knut-Åke Norberg och Kurt Lundkvist.
Mo-Lögdeå FVOF
Mo-Lögdeå FVOF är det första fiskevårdsområdet i Lögdeälven från havet räknat och
innefattar ca 80 fiskerättsägare från byarna Mo (ca 30 ägare) och Lögdeå (ca 50 ägare).
Området omfattar en älvsträcka om ca 6.5 km fågelvägen eller ca 17 km ”fiskvägen”;
skillnaden beror på att älven meandrar kraftigt i den nedersta delen.
Förening säljer endast fiskekort gällande fisket i älven och försäljning har varit relativt
konstant över de 5 senaste åren: ca 300-350 dygnskort och 50-90 årskort per år vilket
motsvarar en årligen intäkt om ca 50.000 -70.000 kr. Föreningen genomför årligen en
utdelning av intäkterna till medlemmarna om ca ¼ av intäkterna. I övrigt består utgifterna av
många små poster så som t.ex. arvoden, annonser, tidningsprenumeration, fika, ved etc.
Utöver regler i FIFS 2004:37 har föreningen egna regler vilka uppmanar till s.k.
”rotationsfiske” samt förbjuder vissa krokstorlekar och nyttjande av spinnfluga med sänke
55
och nätfiske. För att sköta tillsynen har området 8 st. förordnade tillsyningsmän. Mo-Lögdeå
FVOF har idag ingen egen hemsida på internet och fiskekort säljs på traditionellt sätt och inte
via nätet. Föreningens styrelse består av Lars-Erik Edlund (ordförande), Lennart Norberg
(kassör), Peter Gustafsson (sekreterare) samt ledamöter Erik Asplund, Sven-Erik Öman,
Magnus Åberg, Krister Johansson, Kjell-Uno Forsberg och Daniel Ogenstedt.
Fiskevårdsområdena anordnar årligen ”Laxens dag”. Tipsrunda, korvgrillning och
fiskesnack…en del i fiskevårdsarbetet! Foto: Lennart Norberg
Fiskregler i Lögdeälven
I fisket efter lax och havsöring i Lögdeälven gäller i grunden de regler man finner i Havs- och
vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS) i vilken Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37)
om fiske i Sötvattensområdena ingår. I FIFS 2044:37 gäller för handredskap (sportfiske), utöver
allmänna bestämmelser i kapitel 1, följande särskilda bestämmelser för Lögdeälven:





Tillämpningsområde: från älvens mynning till Lögdasjöns utlopp. Lögdeälvens
sötvattensområde avgränsas från kustområdet av en linje tvärs över nedersta delen av
ledarmarna utanför mynningen.
Fiske efter lax är förbjudet fr.o.m. 1 september t.o.m. 31 december.
Fiske efter öring är förbjudet fr.o.m. 1 september t.o.m. 14 oktober.
Fiske efter harr är förbjudet fr.o.m. 15 april t.o.m. 31 maj.
Fångstbegränsning: 1 lax och 1 vild öring/dygn
56

Minimimått: Lax och öring; 50 cm, Harr; 35 cm.
Utöver reglerna i FIFS 2004:37 har de tre fiskvårdsområdesföreningarna beslutat om ytterligare
regler enligt anslaget i bilaga X. Anslaget om fiskevårsområdenas fiskeregler har under 2016 satts upp
på informationstavlor längs älven samt hos de ombud som säljer fiskekort för Lögdeälven.
Laxens och öringens biologi
Laxen och öringen tillhör de s.k. anadroma arterna, d.v.s. de som äter och växer i havet och
sedan vandrar till sötvatten för lek. I havet vandrar alla laxar ner till Egentliga Östersjön,
söder om Åland, medan öringen stannar nära sin hemälvs mynning. Vissa öringar vandrar
aldrig ut till havet under sitt liv och kallas då för stationär öring. Laxen stannar normalt i
havet 1-4 år och öringen normalt kortare tid än så innan de återvänder till sötvatten för lek.
57
Både laxens och öringens ägg, som honan grävt ner i bottengruset under hösten, kläcker
under våren och ynglen stannar sedan nere i gruset tills de förbrukat gulesäcken, varefter de
kryper upp. Ynglen börjar då äta mindre kräftdjur, blötdjur och insekter. Under denna
tillväxtperiod i älven kallas öringen och laxen för stirr och de har då s.k. stirrfläckar längs
sidorna av kroppen, lite likt abborrens mörka sidoband. Efter normalt 2-3 år börjar laxen och
öring förbereda sig för utvandringen till havet. De genomgår då en fysiologisk omvandling för
att klara havets saltare vatten. Ryggen mörknar och sidorna och undersidan blir silvrig vilket
gör dem mer svårupptäckta för fåglar uppifrån och fiskar underifrån när de når havet. Under
denna period kallas de för smolt. Väl i havet består födan i början fortsatt av kräftdjur och
insekter men även små fiskar blir nu en del av födan. Allt efter att de växer övergår de allt
mer till att äta fisk och då framför allt strömming och skarpsill. Tillväxten i havet är mycket
snabb och efter endast tre år kan en lax ha nått en längd av ca 110 cm och vikt av ca 10-12
kg.
Referenser och länkar
-
Elektroniska fiskekort i Lögdeälven: www.fiskekort.se
FIFS 2004:37 Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37) om fiske i sötvattensområdena. Havsoch vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS)
Havs- och Vattenmyndigheten: www.havochvatten.se
ICES WGBAST, Report of the Baltic Salmon and Trout Assessment Working Group (WGBAST)
2016 ICES CM 2016/ACOM:09
SLU Aqua: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/
Svenska fiskeregler: http://www.svenskafiskeregler.se/
Västerbottens laxälvar: www.laxälvar.se
58
Bilagor
Bilaga 1. Fiskeregler i Lögdeälven
Välkommen till Lögdeälven!
Fiskeregler
ALLT fiske är förbjudet fr.o.m. 1 september t.o.m. 14 oktober.
Därutöver gäller följande:
o Lax: Minimimått 50 cm. Max 1 lax per fiskare/dygn men bara 1 lax/dygnskort.
Mo-Lögdeå FVO: Fiskeförbud 1 sep. t.o.m. 31 dec.
Lögdeälven FVO och Västanfjället FVO: Fiskeförbud 1 sep. t.o.m. 30 apr.
o Öring: Minimimått 50 cm. Max 1 öring per fiskare/dygn men bara 1 öring/dygnskort.
Mo-Lögdeå FVO: Fiskeförbud 1 sep. t.o.m. 14 okt.
Lögdeälven FVO och Västanfjället FVO: Fiskeförbud 1 sep. t.o.m. 30 apr.
o Harr: Minimimått 35 cm. Fiskeförbud 15 april. t.o.m. 31 maj.
- Fiskekortet är personligt och får ej överlåtas.
- Endast fiske med handredskap; ett spö per person.
- Rotationsfiske gäller enligt: ”ett kast, ett steg”.
- All fisk som inte krokats i munnen (inifrån och ut) skall återutsättas, död eller levande.
- Spinn/haspelfiske med sänke är förbjudet (t.ex. spinnfluga).
- Förbud mot ryckfiske.
- Alla beten/sänken innehållande bly är förbjudna.
- Lämna fiskerapport oavsett om fisk fångats eller ej, samt ange om fisk återutsatts.
–-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Rotationsfiske
Lax och havsöring fiskas bäst genom ett rörligt fiske. Börja alltid ditt
fiske uppströms andra och fiska inte nära annan fiskare. Därefter gäller
”ett kast, ett steg”. När du fiskat klart sträckan/poolen, gå tillbaka
uppströms och starta åter uppströms övriga fiskare. Rotationsfiske ger
alla möjlighet att fiska av de hetaste platserna. För trivsel och sämja,
försäkra dig om att ditt fiske inte stör någon annans fiske.
Spinn/haspelfiske med sänke är förbjudet
Fiske med sänke och krokförsedd tafs har i undersökningar visat sig leda till högre andel felkrokade fiskar
jämfört med andra fiskemetoder. För att minimera skador på fisken och för att främja ett etiskt fiske är
därför denna metod inte tillåten i Lögdeälven.
Återutsätta fisk
Felkrokad fisk eller fisk under minimimått skall ovillkorligen återutsättas, död eller levande. Kroka lös
fisken i vattnet. Försäkra dig om att fisken återfått krafter innan du släpper den. Ta inte i fisken med torra
händer, då dess skyddade slemskikt då skadas. Orsaken till att även skadad, döende eller död fisk skall
släppas tillbaka är för att inte ”uppmuntra” till ovarsam hantering av fisken i syfte att få behålla den.
Vi önskar dig en trevlig och spännande fiskedag vid älven! /Mo-Lögdeå FVO, Lögdeälvens FVO och
Västanfjället-Lögdeälvens FVO
Här köper du fiskekort:
Mo-Lögdeå FVO: Sandströms fiskecenter i Nordmaling, Little Bobbys och restaurang
Samarra i Lögdeå samt hos Blixtsport i Umeå.
Lögdeälvens FVO: I automater längs älven, Sandströms fiskecenter i Nordmaling, Little
Bobbys i Lögdeå samt hos Blixtsport i Umeå.
Västanfjället-Lögdeälvens FVO: Balsjö handel, Blixtsport i Umeå
Du kan även köpa fiskekort till samtliga områden på www.fiskekort.se/logdealven, där du även
finner mer information om fisket och älven.
59
Bilaga 2. Karta över Lögdeälvens laxförande sträcka upp till Lögdasjön (Lantmäteriet 2009, Medgivande I2009/0605).
60