FRÄMMANDE ARTER I SVENSKA HAV
www.frammandearter.se
Tricellaria inopinata (Mossdjur)
A. Buskliknande kolobnier av Tricellaria inopinata i ett hällkar. B. Mikroskopbild av T. inopinata.
Man ser tydligt de enskilda individerna (zooiderna) i kolonin. C. Ytterligare detaljerad mikroskopbild
av T. inopinata där man kan särskilja avicularier och en ovicell från autozooiderna. Framför
autozooidernas öppningar sitter de utskott som kallas ”scutum”.
A. © Judith Oakley, B och C: © Phil Roth
Svenskt vardagsnamn
Saknas
Vetenskapligt namn
Tricellaria inopinata d’Hont & Occhipinti Ambrogi, 1985. fam. Candidae
Organismgrupp
Mossdjur (fylum Bryozoa)
Storlek och utseende
Alla Tricellaria-arter bildar upprätta kolonier med förkalkade grenar som
är upprepade gånger gaffelgrenade. Som alla bryozoer består kolonin av
små enskilda individer, s.k. zooider. Avståndet mellan varje förgrening
skiljer sig årt mellan olika arter, och hos T. opinata varierar det mellan
3-19 zooider, oftast är det 3, 5 eller 7 (alltid ett ojämnt antal).
Zooiderna kan ha olika utseende och funktion men flest till antalet är de
s.k. autozooiderna vilka har till uppgift att filtrera föda ur vattnet. Inom
släktet Tricellaria har autozooiderna alltid karakteristiska taggar och
utskott som kan användas för att skilja de enskilda arterna åt. Alla arter
har dock en enkel eller tvådelad tagg på ovansidan och ett ensamt
utskott, ett s.k. scutum som böjer sig över öppningen. Tricellaria-släktet
1
FRÄMMANDE ARTER I SVENSKA HAV
www.frammandearter.se
har även ”avicularier” och ”oviceller” som är morfologiskt omvandlade
zooider. Avicularier sitter på sidan av vissa autozooider och har en
försvarsfunktion i kolonin, medan ovicellerna innehåller befruktade ägg.
Den stora morfologiska variationen inom varje enskild koloni misstänks
dock ha gett upphov till en förvirring i arttillhörighet inom släktet.
Arten Tricellaria opinata är krämfärgad-svagt gul. Grenarna består alltid
av ett enkelt lager av zooider och autozooiderna varierar i storlek
beroende på var i kolonin de sitter. Åtminstone vissa autozooider har en
avicularia som då alltid är placerad på sidan (Fig. C). T. inopinata kan
särskiljas från T. occidentalis och T. porteri genom en kombination av
karaktärer: stor morfologisk variationen hos scutum, stor variation i
antal autozooider mellan varje förgrening; åtminstone några av
taggarna är tvådelade. (D´Hondt and Occhipinti Ambrogi, 1985;
Dyrynda et al., 2000).
Kan förväxlas med
Se under Geografiskt ursprung
Geografiskt ursprung
Det är ännu inte klarlagt om T. inopinata är identisk med andra
Tricellaria-arter i Stilla havet, i taxonomisk litteratur talar man om
T. inopinata-occidentalis-porteri-komplexet. Men det är också möjligt att
den är en ny hybrid mellan olika Tricellaria-arter som förts samman
genom olika mänskliga aktiviteter.
Första observation
i svenska vatten
Arten har inte observerats i svenska vatten
Förekomst i svenska
havs- och kustområden
Arten har inte observerats i svenska vatten
Övrig förekomst
utanför ursprungligt
utbredningsområde
Tricellaria inopinata namngavs då den 1982 observerades i
Venedigbukten i Adriatiska havet i Medelhavet. Detta var första
dokumenterade fyndet i Europa. Första observationen i Atlanten gjordes
1998 vid Poole Harbour nära Bournemouth vid engelska sydkusten, och
1999 hade den spridit sig till angränsande hamnar och marinor.
Referenser till
observationer i
områden nära svenska
farvatten
Poole Harbour, engelska sydkusten, 1998 (Dyrynda et al., 2000).
Troligt införselsätt
T. inopinata sprids sannolikt som påväxtorganism på fartyg och på
kringdrivande algfragment.
Miljö där arten
förekommer
T. inopinata återfinns framför allt i hamnar och marinor men även på
naturliga stränder. Den är en påväxtorganism som förekommer i den
delen av vattnet som ligger precis under lägsta tidvattenlinjen
(infralittoralen) på naturliga och artificiella icke-biologiska substrat,
båtar, pontonbryggor och stenar. Den fäster också på biologiska
substrat i hamnområden, som makroalger (t.ex. Chondrus crispis och
Sargassum muticum) och andra fastsittande evertebrater (t.ex. Styela
clava och Mytilus galloprovincialis).
T inopinata tolererar ett stort temperaturspannm 2-34,5 °C, och
salthalter mellan 20 och 33 ‰. Den klarar också att leva i kraftigt
förorenat vatten.
Ekologiska effekter
T. inopinata har varit framgångsrik och etablerat kraftiga populationer
på de lokaler den observerats, både i Adriatiska havet och vid engelska
sydkusten. I Venedigbukten har den lett till att inhemska arter av
mossdjur har minskat i antal.
2
FRÄMMANDE ARTER I SVENSKA HAV
www.frammandearter.se
Läs mer
•
Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe (DAISIE)
http://www.europe-aliens.org/speciesFactsheet.do?speciesId=50567
Mer om bilderna
•
© Judith Oakley, www.oakleyintertidal.co.uk
•
© Phil Roth, sample from Sydney by Josh Mackie
http://www.bryozoa.net/cheilostomata/candidae/tricino.html
Referenser till artbeskrivning
•
D´Hondt J-L, Occhipinti Ambrogi A. (1985). Tricellaria inopinata, n. sp., un nouveau Bryozaire
Cheilostome de la faune méditerranéenne. PSZNI: Marine Ecology 6:35-46.
•
Dyrynda PEJ, Fairall VR, Occhipinti Ambrogi A, D'Hondt J-L. (2000). The distribution, origins and
taxonomy of Tricellaria inopinata d'Hondt and Occhipinti Ambrogi, 1985, an invasive bryozoan new to
the Atlantic. Journal of Natural History 34:1993-2006.
Referenser till fyndplatser
•
•
Dyrynda PEJ, Fairall VR, Occhipinti Ambrogi A, D'Hondt J-L. (2000). som ovan.
Detta faktablad om Tricellaria inopinata skapades den 2 september 2010 av Kerstin
Magnusson
3
