Värmelära - manoobbola

Värmelära
Värme
• Värme är rörelse hos atomer och molekyler.
• Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är
atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer
utrymme).
Fast
Flytande
Gas
Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska
Atomerna rör sig helt
platser och vibrerar.
fritt.
fritt.
Värmeutvidgning
• När ett ämne värms ökar atomernas
och molekylernas rörelse och tar mer
plats.
• Samtidigt minskar densiteten när
ämnen värms. Det gäller både fasta
ämnen, vätskor och gaser. Vatten är
ett undantag som har högst densitet
vid +4 °C och då är vattnet flytande.
• Exempel på värmeutvidgning är
solkurvor på järnvägsräls
Temperatur
• Temperatur är ett mått på värme
• Temperatur mäts med en termometer
• Temperaturskalor
Fahrenheit °F, används i USA
Celsius °C, fixpunkt är vattnets kok- och fryspunkt
Kelvin K, används av vetenskapsmän, saknar minusgrader
• En termostat är en termometer som reglerar temperaturen
i t.ex. frysen, kylen och ugnen
• Samband mellan °C och °F
F - 32
C 
F  C 1,8  32
1,8
Vätskors volymökning
• De flesta vätskor ökar i volym när
temperaturen stiger, undantag är vatten.
• Vattnets densitet är störst vid +4 °C, det är
oftast +4 °C på sjöbotten.
• Vattnets volym ökar när det när det stelnar
till is. Volymökningen har enorm kraft.
Isberg, 1/10 ovanför
vattenytan
Sönderfruset kopparrör
Gasers volymökning
• Alla gaser utvidgar sig då de värms upp.
• En gas instängd i en behållare kan inte
ändra sin volym, då kommer trycket i
gasen öka vid uppvärmning.
• Om trycket blir för stort kan behållaren
explodera.
• I en varmluftsballong värms luft, då får
luften i ballongen lägre densitet och blir
lättare än luften utanför ballongen.
Ballongen stiger.
Värmespridning - ledning
• Vid ledning sprids värmen genom att
atomer/molekyler knuffar på närliggande
atomer/molekyler.
• T.ex. Spisplatta
Kastrull
Vatten.
• Värme leds inte lika bra i alla material och ämnen.
• Metaller är bra värmeledare.
• Luft och andra gaser är dåliga värmeledare.
• Isoleringsmaterial är luftiga material, t.ex.
mineralull, frigolit.
• Vakuum är bästa värmeisoleringen, utnyttjas i en
termos.
Värmespridning - Strömning
• När rörelser i en gas eller vätska tar med sig
värme kallas det strömning.
• Vattenburen värme i ett hus sprids med
strömning och pumpar.
• I ett rum med element kommer värmen spridas i
rummet med hjälp av strömning av luften.
• Golfströmmen ger oss varmare klimat.
Bilden visar hur
temperaturen i ett rum
kan variera om rummet
värms upp med ett
element.
Värmespridning - Värmestrålning
•
•
•
•
Värmestrålning kallas också infrarött ljus.
Människor kan inte se infrarött ljus.
Solens värme kommer till jorden via strålning.
Mörka ytor tar lättare upp värmestrålning än
en ljus yta.
• Ju blankare en yta är, desto mindre blir
värmeutstrålningen.
Värme är energi
• För att höja temperaturen måste man alltid
tillföra energi, t.ex. koka vatten.
• För att sänka temperaturen måste man alltid
bortföra energi, t.ex. frysa mat.
• Det krävs mycket energi för att värma vatten,
men samtidigt kan vatten lagra mycket energi.
• Energi mäts i enheten joule (J), ofta används
kilojoule (kJ).
• Matens energiinnehåll mäts också i kilojoule.
T.ex. innehåller 1 liter mellanmjölk 1980 kJ.
• 1 liter bensin innehåller 32616 kJ, dvs.
drygt 16 mer energi än 1 liter mjölk.
Fast, flytande och gas
Smältning
Fast
Kokning
Flytande
Stelning
Gas
Kondensering
• Kokpunkt: Temperaturen då ett flytande ämne kokar och
övergår till gasform.
• Smältpunkt: Temperaturen då ett fast ämne smälter och
övergår till flytande form.
• Fryspunkt: Temperaturen då ett flytande ämne stelnar
och övergår till fast form.
• Kokpunkten beror på lufttrycket, t.ex. vattnet kokar vid
100 ° C vid havsytan och vid 75 ° C på toppen av Mount
Everest.
Avdunstning och kondensation
• Vid avdunstning (ångbildning) tar vätskan upp
värme.
• Vid kondensation avger ångan värme.
• Detta används i kylskåp och värmepumpar.
• Fuktig hud blir kall, det krävs värme för att
vattnet ska avdunsta.
• Svettning är kroppens kylsystem.