FN CRPD/C/SWE/CO/1
Konventionen om barnets rättigheter
för personer med funktionsnedsättning
Distr :. Allmänt
11 April 2014
ADVANCE UNEDITED VERSION
Original: Engelska
Kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Avslutande synpunkter på den första rapporten om Sverige *
I. Inledning
1. Kommittén vid sina 123: e och 124: e möten, som hölls den 31 mars och 1 april 2014 respektive ansåg den
första rapporten från Sverige ( CRPD/C/SWE/1 ), och antog följande avslutande anmärkningar vid sitt 140: e
möte den 11 april 2014.
2. Kommittén välkomnar den första rapporten om Sverige, som har upprättats i enlighet med riktlinjer för
rapportering kommitténs, och tack konventionsstaten för de skriftliga svaren ( CRPD/C/SWE/Q/1/Add.1 ) till
listan över frågor från kommittén.
3. Kommittén uppskattar givande dialog med staten partiets delegation och lovordar konventionsstaten för
styrkan i sin delegation, som omfattade många företrädare för berörda ministerier.
II. Positiva aspekter
4. Kommittén berömmer Sverige för ett antal goda resultat. Den noterar att svenskt teckenspråk är lika med de
fem nationella minoritetsspråken, enligt språklagen, och välkomnar detta viktiga steg. Kommittén lovordar
Sverige för dess integrerat utbildningssystem där 1,5 % av barnen instrueras utanför ordinarie skolor som bygger
på familjens suveräna beslut. Förutom att den nya skollagen infördes 2011, var en rätt att överklaga beslut om
särskilt stöd också infört till överklagandenämnden för utbildning vilket är en förbättring när det gäller
förlängning av garantier finns. Kommittén noterar också att anta en ny lagstiftning som klassificerar förnekande
av rimliga anpassningsåtgärder som diskriminering. Kommittén lovordar Sverige för sitt system för att
säkerställa sekretess för den röstande och regeringen för sin nya lagstiftning som gör flervalssystemet flexibelt
stöd till väljare med funktionsnedsättning som träder i kraft 2015, samt för beredning och planer på att lotsa fullt
tillgängliga e - röstning mot 2018 valen som delegationen har informerat. Det är glädjande att veta att
konventionsstaten har fört ett handikappolitikperspektiv i sitt internationella samarbetsarbete, och att den har
finansierat deltagande av representanter från handikapprörelsen, både på den senaste statliga partimöte och vid
högnivåmötet om posten -2015 utveckling ram. Kommittén noterar också driftsättning av 22 statliga
myndigheter att genomföra konventionen inom sina områden, för att årligen följa utvecklingen under
samordnande myndighet Handisam, den svenska Myndigheten för handikappolitisk samordning, och att Sverige
ser till alla personer med funktionsnedsättning, däribland personer med psykosociala och utvecklingsstörning, att
rätten att rösta och att bli valda.
III. Huvudsakliga problemområden och rekommendationer
A. Allmänna principer och skyldigheter (artiklarna 1-4 )
5. Kommittén är bekymrad över att indikatorer för att övervaka konventionen som fastställts av den
fördragsslutande staten endast bygger på de områden som strikt gäller handikappolitiken och inte täcker i stort
sett alla av konventionens rättighetsområden, och att det saknas indikatorer. Det är vidare bekymrande att
rapporteringssystemet är frivilligt baserad på kommunal nivå, trots att parten inte hade gjort reservation här
samband med ratificeringen av konventionen.
6. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten granskar indikatorsystemet så att det täcker alla områden i
konventionen, och konstruktionsåtgärder för att förmå kommunerna att övervaka genomförandet.
7. Kommittén är bekymrad över att konventet inte har integrerats i den svenska lagstiftningen och därför lämnats
till tolkning av myndigheter och domstolar. Konventionens artiklar kan alltså inte tjäna som riktlinjer i domar
eftersom de inte uttryckligen anges i texten till den nationella lagen. Det finns en allvarlig klyfta mellan den
politik som följs av den statliga parten och kommunerna för att genomföra konventionen. Denna oro har också
tagits upp i de officiella meddelandena mellan konventionsstaten och kommittén med avseende på individuell
kommunikation fallet HM vs stat.
8. Kommittén uppmanar konventionsstaten att se till att konventionen är korrekt omvandlad till svensk
lagstiftning för att gälla som svenskt lag.
B. Särskilda rättigheter (artiklarna 5-30 )
Jämlikhet och icke-diskriminering (artikel 5 )
9. Kommittén är bekymrad över att det nya lagförslaget om diskriminering som klassificerar nekandet av rimliga
anpassningsåtgärder som diskriminering undantar organisationer som sysselsätter färre än 10 anställda.
Kommittén är bekymrad över att begreppet vägran att vidta rimliga anpassningar inte har någon allmän
tillämpning på hela det rättsliga ramverket för den svenska staten och att myndigheter från de olika
förvaltningsnivåerna inte är bundna av denna lagstadgade skyldighet.
10. Kommittén uppmanar konventionsstaten att se över det föreslagna lagförslaget med hänsyn till dess
fullständiga harmonisering med bestämmelserna i artikel 5 i konventionen, att vidta alla lämpliga åtgärder för att
säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls i alla delar av samhället, offentliga och yrkesmässiga villkor utan
något undantag från principen om lika möjligheter för alla. Den uppmanar också konventionsstaten att anta en
juridisk definition av rimliga anpassningsåtgärder i all relevant lagstadgad lag för att den skall kunna tillämpas
på alla områden, inklusive rättsliga och administrativa.
11. Kommittén är bekymrad över att systemet för att hantera fall av intersektionell diskriminering, till exempel
funktionshinder i kombination med kön eller etnicitet, kräver mer utveckling.
12. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten undersöker lämpligheten i den nuvarande strukturen som
används för att hantera situationer av intersektionell diskriminering.
Kvinnor med funktionsnedsättning (artikel 6 )
13. Kommittén är bekymrad över att det finns för lite kunskap om huruvida kvinnor med funktionsnedsättning
diskrimineras på grund av sitt kön, och till vilken grad kvinnor och flickor med funktionsnedsättning
diskrimineras i förhållande till män och pojkar. Det är vidare bekymrande att studier, politik, eller
handlingsplaner som rör personer med funktionshinder inte inkluderar ett genusperspektiv.
14. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att se till att ett perspektiv på genus och funktionshinder
genomsyrar lagstiftning och politik, undersökningar, planer, genomförande, utvärdering och övervakning av
programmet eller dess tjänster. Den rekommenderar vidare att konventionsstaten vidtar effektiva och konkreta
åtgärder för att förhindra intersektionella former av diskriminering av kvinnor och flickor med
funktionsnedsättning.
Barn med funktionshinder (artikel 7 )
15. Kommittén är oroad över rapporter om att barn med funktionshinder utsätts för en högre grad av våld än
andra barn, och att det finns en bristande medvetenhet om detta bland personal som arbetar med barn.
16. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att utveckla forskning och insamling av data och statistik om
våld mot barn med funktionshinder. Den rekommenderas att ytterligare stärka sin strategi och sitt initiativ för
sensibilisering och utbildning av föräldrar och personal som arbetar med barn och öka medvetenheten bland
allmänheten.
17. Kommittén är oroad över rapporter som avslöjar höga antal psykiska, psykosociala problem och sjukdomar
bland ungdomar, och som visar att skolhälsovården har för lite resurser och att det tar för lång tid att få tillgång
till skolpsykologer och psykosociala stödsystem.
18. Kommittén rekommenderar konventionsstaten öka resurser för skolhälsovården för att se till att barn har
tillgång till och erhålla lämplig psykosocial, psykologiskt stöd och psykiatrisk vård i rätt tid.
19. Kommittén är bekymrad över att barn med funktionshinder inte systematiskt deltar i beslut som rör deras liv
och att de saknar möjligheter att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
20. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att säkerställa och anta ytterligare garantier för rätten för barn
med funktionshinder att höras i alla frågor som rör dem.
Ökad medvetenhet (artikel 8 )
21. Kommittén är bekymrad över bristen på kunskap om olika funktionsnedsättningar, relevanta faktorer och
rimliga anpassningsbehov i samband med funktionsnedsättning i den allmänna befolkningen, i synnerhet inom
utbildningsväsendet och bland beslutsfattare.
22. Kommittén uppmuntrar konventionsstaten att skapa en strategi som ökar allmänhetens kunskap om olika
funktionsnedsättningar, och att förstärka inte bara positiv, utan också en informativ bild av kvinnor och män med
funktionsnedsättning som värdiga självständiga och kapabla individer som omfattas av samtliga mänskliga
rättigheter erkänns i konventionen i syfte att avlägsna socio-kulturella diskrimineringshinder i det offentliga
livet. Kommittén rekommenderar vidare att särskilda program inrättas i samråd med handikapporganisationerna,
för att öka medvetenheten bland de anställda inom den offentliga sektorn.
23. Kommittén är bekymrad över bristen på allmänt främjande av innehållet i konventionen, bland offentliga
tjänstemän och privata aktörer, framför allt de nya begrepp som har införlivats till mänskliga rättigheter, till
exempel, rimliga anpassningsåtgärder och funktionshinderbaserad diskriminering.
24. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att lansera periodiska, regelbundna och kontinuerliga
nationella kampanjer och andra utbildningar riktade till offentliga tjänstemän och privata aktörer för att de ska
bekanta sig med det allmänna och särskilda innehållet i konventionen som nyligen har antagits i lagen om
mänskliga rättigheter.
Tillgänglighet (artikel 9 )
25. Kommittén är bekymrad över att regler som gäller tillgänglighet i byggnader inte följs, och konstaterar att
offentlig upphandling inte används till fullo för att främja tillgängligheten.
26. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att se till att kommunerna görs medvetna om principen om
tillgänglighet i syfte att anpassa relevanta lokala, regionala lagar, till exempel bygg- & planeringskoder, i
enlighet med artikel 9, har den nödvändiga finansieringen och vägledning för att följa upp, utvärdera och
säkerställa full tillgänglighet till byggnader samt att möjliggöra rimliga anpassningsbehov för personer med
funktionshinder så att de tillämpligt kan integreras i den kommunala planeringen. Den rekommenderar vidare att
systematiskt inkludera kraven på tillgänglighet i alla sina avtal om offentlig upphandling.
27. Kommittén är bekymrad över att offentligt material som publicerats av staten, regioner, landsting eller
kommuner, bland annat nya lagar, stadgar eller förordningar, sällan publiceras i tillgängliga format.
28. Kommittén uppmuntrar konventionsstaten att komplettera det rättsliga ramverket för den offentliga sektorns
ansvar för att presentera sin information och kommunikation i tillgängliga format.
Rätt till liv ( art.10 )
29. Kommittén uttrycker sin djupa oro över det ökande och höga antalet självmord bland personer med
funktionsnedsättning, inklusive pojkar och flickor i konventionsstaten.
30. Kommittén uppmanar stater som är parter att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra, identifiera och
hantera dessa situationer med risk för självmord hos personer med funktionsnedsättning, inklusive pojkar och
flickor.
Risksituationer och humanitära nödlägen ( art. 11 )
31. Kommittén är oroad över bristen på information om statens insatser för att minska riskerna och om sin
beredskap att ge personer med funktionshinder med det stöd som krävs i händelse av katastrof.
32. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten åtar sig att se till att katastrofförebyggande är fullt
tillgänglig och funktionshinder inkluderande, och att vidta åtgärder för att säkerställa sin beredskap att ge
personer med funktionshinder det stöd som krävs i händelse av en katastrof.
Likhet inför lagen (artikel 12 )
33. Även om förklaringar oförmåga helt har avskaffats, är kommittén oroad att utnämningen av en administratör
är en form av substituerade beslutsfattande.
34. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten vidtar omedelbara åtgärder för att ersätta substitut
beslutsfattande med stöd för beslutsfattandet och ger ett brett spektrum av åtgärder som respekterar personens
autonomi, vilja och önskemål och är i full överensstämmelse med artikel 12 i konventionen, bland annat med
hänsyn till den enskildes rätt, i hans/hennes egen förmåga, att ge och ta ett informerat samtycke för medicinsk
behandling, att få tillgång till rättslig prövning, att rösta, att gifta sig, och att arbeta.
Frihet och personlig säkerhet (artikel 14 )
35. Kommittén är bekymrad över att svenska lagen tillåter en person, mot sin vilja, kan kvarhållas i en medicinsk
enhet, om han eller hon har en psykosocial funktionsnedsättning och anses vara en fara för sig själv eller för
andra. Kommittén är vidare bekymrad över att lagen också möjliggör psykiatrisk tvångsvård i medicinska
institutioner eller i samhället.
36. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att vidta de omedelbara nödvändiga rättsliga, administrativa
och rättsliga åtgärder för att säkerställa att ingen kvarhålls mot sin vilja på något sjukhus på grund av verkliga
eller upplevda handikapp. Kommittén rekommenderar också att konventionsstaten att se till att alla
mentalvårdstjänster tillhandahålls med fritt och informerat samtycke av den berörda personen. Den
rekommenderar att staten avsätter mer ekonomiska resurser för personer med intellektuella och psykosociala
funktionshinder som kräver en hög nivå av stöd, för att se till att det finns tillräckliga samhällsbaserade
öppenvårdstjänster för att stödja personer med funktionsnedsättning.
Frihet från tortyr och grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 15 )
37. Kommittén är djupt oroad över det rapporterade antalet fall som rör användningen av ECT och dess möjliga
användning som obligatorisk behandling. Kommittén är också oroad över rapporter om att dessa behandlingar
oftare utförs på kvinnor.
38. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten avskaffar användningen av icke konventionella metoder
när det gäller personer med psykosociala funktionshinder i medicinska institutioner. Den rekommenderar vidare
att konventionsstaten utbildar läkare och personal inom vård och andra liknande institutioner kring förebyggande
av tortyr, grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som föreskrivs i konventionen.
-----------------------------------------------------------39. Kommittén är bekymrad över de metoder som används i tvingande och ofrivilliga behandlingar överträtts på
pojkar och flickor med funktionsnedsättning i psykisk för hälsovård, särskilt i användningen av band eller
remmar och användningen av avskildhet, som det står i rapporten " Breaking the Silence " av
barnombudsmannen i Sverige.
40. Kommittén uppmanar konventionsstaten att genomföra de rekommendationer som utfärdats av ombudsmän
för barn i Sverige i sin rapport " Breaking the Silence ", i förhållande till pojkar och flickor med
funktionsnedsättning i metall vårdinrättningar.
Frihet från utnyttjande, våld och övergrepp ( art. 16 )
41. Kommittén är oroad över rapporter som visar graden av våld mot kvinnor med funktionsnedsättning utsätts,
och på den låga andelen skyddsrum som är tillgängliga för personer med funktionshinder.
42 Kommittén rekommenderar att konventionsstaten se till att våld och övergrepp mot flickor och pojkar samt
kvinnor med funktionsnedsättning identifieras samt att nödvändigt stöd finns tillgängligt ; och att frågan tas upp i
nationella utbildningar för personal som arbetar med hälso- och sjukvård, skola, polis och rättsväsende.
Att leva självständigt och att delta i samhället (artikel 19 )
43. Kommittén är bekymrad över att statligt finansierad personlig assistans har dragits tillbaka för ett antal
människor sedan 2010 på grund av ändrade tolkning av " grundläggande behov" och "andra personliga behov",
och att personer som fortfarande får hjälp har upplevt kraftiga neddragningar utan känd eller synes motiverat
skäl. Det är vidare bekymrad över det rapporterade antalet positiva beslut enligt den svenska lagen om stöd och
service som inte verkställs.
44. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten se till att program för personlig assistans ger tillräcklig och
rättvist ekonomiskt stöd för att säkerställa att en person kan leva självständigt i samhället.
Respekt för hem och familj ( art. 23 )
45. Kommittén är oroad över att socialtjänsten kan förneka internationell adoption av ett barn, efter krav från
ursprungsländerna till familjer där den ena partnern har en funktionsnedsättning, samt familjer med
funktionshinder utsätts för ytterligare undersökningar i nationell adoption systemet bedömer dem på deras
förmåga att föräldraskapet av lokala myndigheter och socialtjänst.
46. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att säkerställa förbud mot diskriminering på grund av
funktionshinder i adoptionsförfaranden.
Utbildning ( art. 24 )
47. Kommittén är bekymrad över rapporter om att skolor kan vägra tillträde till vissa elever med funktionshinder
på grund av organisation och ekonomiska svårigheter. Kommittén är dessutom oroad över rapporter om att en
del barn med behov av omfattande stöd inte kan gå i skolan på grund av en brist på stöd.
48. Kommittén uppmanar konventionsstaten att garantera inkludering av alla barn med funktionshinder i
integreringen utbildningssystemet och se till att de har det stöd som krävs.
Arbete och sysselsättning ( art. 27 )
49. Kommittén är bekymrad över att trenderna i anställning av personer med funktionshinder är kontroversiella.
De senaste trenderna är oklara och totala arbetslösheten är högre för personer med funktionsnedsättning än för
befolkningen i allmänhet. Även om det finns lovande resultat i fråga om att få stöd för personliga assistenter eller
stöd från den offentliga arbetsförmedlingen, en 100 -procentig ökning av antalet registrerade arbetslösa med
funktionshinder sedan 2008 på grund av förändringar i försäkringen är ganska alarmerande. Kommittén är också
oroad över att det fortfarande finns stora skillnader mellan könen när det gäller sysselsättning och inkomster för
kvinnor med funktionsnedsättning, jämfört med män med funktionsnedsättning.
50. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten vidtar åtgärder för att förbättra möjligheterna för personer
med funktionsnedsättning att få arbete på grundval av den rapport som Funkautredning. Det föreslås vidare att
öka stödåtgärder som t.ex. personlig assistans i arbetslivet, tekniskt bistånd för att utföra på arbetsplatsen, sänkta
sociala avgifter, ekonomiskt stöd till arbetsgivare, rehabilitering, yrkesutbildning, etc., samt att vidta åtgärder för
att minska sysselsättningen och betala klyftan mellan könen. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att
bedöma effekterna av den term som används på arbetsmarknaden med hänvisning till personer med
funktionsnedsättning som " personer med nedsatt kapacitet eller begränsningar " och se över det följaktligen på
principen om icke-diskriminering.
Deltagande i det politiska och offentliga livet (artikel 29 )
51. Kommittén är oroad över bristen på information om tillgänglighet och boende för personer med
funktionshinder rätt att rösta under valrörelsen, och på det låga antalet personer med funktionshinder som kör om
eller innehar offentliga kontor.
52. Kommittén rekommenderar konventionsstaten att se till att medborgarutbildning genom massmedia görs
tillgänglig, är att information om val erbjuds i lättillgänglig form, som valkampanjer görs fullt tillgängliga, är det
stödet vid vallokaler görs tillgängliga och de mekanismer som sätter på plats för att underlätta omröstningen
assistans är utvecklade i nära samarbete med organisationer för personer med funktionsnedsättning för att passa
deras behov, och att vallokal assistenter är utbildade för att rymma väljarna. Den rekommenderar också att
konventionsstaten att se till att alla personer med funktionsnedsättning som väljs till en offentlig ställning får all
krävs stöd, inklusive personliga assistenter.
Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott ( art. 30 )
53. Kommittén är bekymrad över att konventionsstaten inte har undertecknat eller ratificerat World Intellectual
Property Organization Marrakesh fördraget att underlätta tillgången till publicerade arbeten för personer som är
blinda, synskadade eller annat läshandikapp som ger tillgång till publicerat material för blinda personer, personer
med nedsatt syn eller personer med andra svårigheter i att ha tillgång till tryckt material.
54. Kommittén uppmuntrar konventionsstaten att vidta alla lämpliga åtgärder för att underteckna, ratificera och
genomföra Marrakesh fördraget så snart som möjligt.
C. Särskilda skyldigheter (artiklarna 31-33 )
Statistik och datainsamling ( art. 31 )
55. Kommittén beklagar den låga uppdelade uppgifter om personer med funktionsnedsättning. Kommittén
påminner om att sådan information är nödvändig för att: förstå situationen för vissa grupper av personer med
funktionsnedsättning i konventionsstaten som kan vara föremål för olika grad av sårbarhet; utveckling av lagar,
politik och program som är anpassade till deras situation ; och utvärdering av genomförandet av konventionen.
. 56 Kommittén rekommenderar att konventionsstaten systematisera insamling, analys och spridning av
uppgifter, uppdelade efter kön, ålder och funktionshinder; öka kapaciteten i detta avseende; och utveckla
jämställdhetsindikatorerför att stödja utvecklingen av lagstiftningen, politik och institutionell förstärkning för att
övervaka och rapportera om de framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av de olika bestämmelserna i
konventionen.
57. Kommittén är bekymrad över att uppgifterna är knappa på frågor som påverkar flickor, pojkar, och kvinnor
med funktionshinder, bland annat de som tillhör ursprungsbefolkningar
58. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten att systematiskt samla in, analysera och sprida uppgifter
om flickor, pojkar och kvinnor med funktionshinder, bland annat de som tillhör ursprungsbefolkningar.
Internationellt samarbete (artikel 32 )
59. Kommittén lovordar staten på dess antagande av både integrering och tvåspårsstrategi
handikappfattandeinternationella utvecklingsarbetet.
60. Kommittén rekommenderar att den delar dess god praxis med medlemsstaterna, FN- organ och andra berörda
intressenter. Vidare uppmanar kommittén för integration av en funktionshindrades rättigheter perspektiv i den
post- 2015 utveckling ram.
Nationellt genomförande och övervakning (artikel 33 )
61. Kommittén är bekymrad över att konventionsstaten ännu inte har infört en oberoende mekanism baserad på
principerna om den ställning och funktion som de nationella institutionerna för skydd och främjande av
mänskliga rättigheter ( Parisprinciperna ) för att övervaka genomförandet av konventionen. Kommittén är vidare
bekymrad över att samordningsansvaret ligger under socialdepartementet i stället för det ministerium som
ansvarar för mänskliga rättigheter och diskriminering.
62. Kommittén rekommenderar att konventionsstaten upprätta en oberoende övervakningsmekanism effektivt
fullgöra skyldigheten enligt konventionen i enlighet med Parisprinciperna.
Uppföljning och spridning
63. Kommittén uppmanar konventionsstaten att genomföra rekommendationerna från kommittén som finns i de
nuvarande avslutande anmärkningarna. Den rekommenderar att konventionsstaten överlämna de avslutande
observationer för övervägande och åtgärder för att medlemmar av regering och riksdag, tjänstemän i berörda
ministerier, lokala myndigheter, medlemmar av berörda yrkesgrupper, såsom utbildning, medicinsk och jurister,
liksom medierna, med hjälp av moderna sociala kommunikationsstrategier.
64. Kommittén uppmuntrar starkt konventionsstaten att involvera det civila samhällets organisationer, i
synnerhet handikapporganisationerna, i utarbetandet av sin andra periodiska rapport.
65. Kommittén uppmanar konventionsstaten att sprida dessa avslutande observationer kraftigt, bland annat till
icke - statliga organisationer och organisationer som företräder personer med funktionshinder, samt till personer
med funktionshinder själva och deras familjer, i nationella och minoritetsspråk, bland annat teckenspråk, och i
tillgängliga format, och att göra dem tillgängliga på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter.
Nästa rapport
66. Kommittén uppmanar konventionsstaten att inkomma med sina kombinerade andra och tredje periodiska
rapporter senast den 15 januari 2019, och att inkludera däri information om genomförandet av de nuvarande
avslutande anmärkningarna. Likaså ger kommittén konventionsstaten möjligheten att de ovan nämnda
rapporterna lämnas in enligt kommitténs förenklade rapporteringsförfarande, enligt vilket kommittén förbereder
en lista med frågor i minst ett år före den dag då de kombinerade rapporter beror. Svaren från den stat som är
part till denna lista på frågor betraktas som rapporten från konventionsstaten.
