Spelförståelse – kinematik och underliggande neurala processer
Carl-Johan Olsson
Umeå universitet , Centrum för Befolkningsstudier
Projektnummer: P2011-0112
Bakgrund och syfte med projektet
I alla lagidrotter samt i många individuella idrotter är det viktigt att förutse spelsituationer.
Detta kallas ofta för spelförståelse. Detta är ett komplext begrepp som spänner över många
domäner som inkluderar fysiologiska, psykologiska och sociologiska färdigheter. En sak är
däremot säkert, vad vi lägger i begreppet spelförståelse handlar om en idrottares förmåga
att effektivt lösa ett problem under en spelsituation. Vidare, oavsett om begreppet
spelförståelse befinner sig inom flera områden så finns det en sak som är gemensamt. För
att spelaren ska kunna agera på ett bra och effektivt sätt måste information samlas ihop och
analyseras, vilket sker i hjärnan. I detta projekt undersökte vi vilka underliggande neurala
mekanismer som ligger till grund för lyckad predicering av spelsituation.
Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten
Inom alla lagidrotter, samt flera individuella idrotter, är det av största vikt att generera
relevant information om spelsituation (både utifrån eget agerande samt i relation till
lagkamrater/motståndare). Denna information ska sedan bearbetas och idrottaren måste
planera, reagera och agera.
Det gäller att ligga steget före, att förutse situationer så att man kan skapa tid för val av
optimala handlingsmönster och spelstrategier. I spelsituationen sker denna process oftast
under stor tidspress och kan vara helt avgörande för lagets och/eller den enskildes
prestation och framgång. Spelförståelse är ett centralt begrepp inom idrott, inte minst med
avseende på lagidrott på elitnivå, dock finns idag få vetenskapliga studier rörande
sambandet mellan ”vilken information” och ”på vilket sätt” den enskilda spelaren tar in och
tolkar olika spelsituationer samt hur och var sådan information processas i hjärnan.
I det aktuella projektet kommer vi undersöka hur rörelsemönster processas (kinematik) samt
vilka underliggande neurala processer som stödjer spelförståelse i termer av att kunna
predicera en spelsituation. Vi är väl medvetna om att spelförståelse är ett komplext begrepp.
Emellertid, om vi kan öka kunskapen om hur idrottare percipierar information, vilken, samt
mängden information som krävs för att effektivt kunna bearbeta spelsituationen så kan vi
även förstå hur en del av spelförståelsen är uppbyggd. I projektet har vi undersökt hur
graden av motorisk kunnande påverkar bedömningen av utfallet av spelsituationer, samt
vilka nätverk i hjärnan som rekryteras för att kunna göra en korrekt bedömning.
Resultaten visade att beroende på grad av motoriskt kunnande så användes olika delar av
hjärnan för att avgöra spelsituationen. Noviserna använde mer visuella delar av hjärnan för
att söka informationen. Detta tyder på att det är viktigt med motoriskt kunnande för att ha
en god spelförståelse. Men, resultaten visade även att det inte bara var motoriken som
avgjorde. Experterna använde sig utav hjärnområden som i andra studier visat ha betydelse
för analys av sociala sammanhang. Noviserna däremot använde sig av hjärnområden som i
tidigare studier används för att lösa komplexa uppgifter. Analysen sker alltså på olika ställen i
hjärnan beroende på om det är en novis eller expert som ska göra bedömningen.
