Språket Vilhelmina kommun Grundskolans handlingsplan för att: Förebygga – upptäcka - möta språk-, läs- och skrivsvårigheter Beslutad 2009-08-20 Redigerad 2010-09-16 1 Vilhelmina kommuns kartläggning gällande språk-, läs- och skrivutveckling från förskola till och med år 9 Vårt syfte med en handlingsplan för språkutveckling är att: tidigt upptäcka och följa de barn/elever som behöver stöd för att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga visa hur vi regelbundet arbetar för att hitta de barn som behöver stöd i sin språkliga utveckling ”Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen .” (Lpfö, s. 10) Det arbete som läggs ned på barns språkutveckling redan i förskolan är av stor vikt för det enskilda barnet. ”Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling” (Skolverkets kursplan i svenska) För oss människor är språket ytterst värdefullt. Genom språklig kommunikation förstår människan sig själv och den verklighet hon lever i. I dagens samhälle ställs allt högre krav på språk-, läs- och skrivförmåga och hur kompetent barnet/eleven blir har avgörande betydelse för möjligheten att nå de i styrdokumenten fastställda målen i de olika ämnena. Vi arbetar för att öka barnens/elevernas lust till läsande samt att förstå och reflektera över skönlitterära texter och faktatexter. Språklig förmåga ökar också individens möjlighet att påverka sin omgivning för ökad rättvisa, demokrati och jämställdhet. ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Lpo94, s. 5) Det är viktigt att samtala kring och dokumentera barns/elevers språkliga färdigheter. Denna handlingsplan kan utgöra en del i de pedagogiska samtalen kring barn/elevers språk- och lärandemiljö. 2 Kartläggning sker enligt följande: Förskola När 5 års ålder Vad SIT Språkligt Impressivt Test Vem Specialpedagog Arbetsgång: Specialpedagog i förskolan kartlägger alla barn med SIT. Vid oro kring språkutvecklingen kontaktas föräldrar och berörd personal. Åtgärdsprogram upprättas vid behov för arbetet i förskolan. Om vidare utredning behövs kontaktar föräldrar BVC för remiss till logoped. Specialpedagog informerar personal och specialpedagog i förskoleklass om resultatet av kartläggningen under förutsättning att föräldrar ger sitt medgivande och vid behov görs ytterligare kartläggning. Specialpedagog i förskolan informerar specialpedagog/personal i förskoleklass om kartläggning under förutsättning att föräldrar ger sitt medgivande. Förskoleklass När Vad Vem Januari Bedömning och kartläggning av fonologisk medvetenhet LUS Förskollärare Februari Förskollärare Arbetsgång: Specialteamet inom Gru fskl-6 ansvarar för beställning och distribution av screeningmaterial till förskollärare som genomför och rättar. Specialteamet sammanställer resultaten av screeningarna. Specialteamet och förskollärare analyserar och diskuterar resultaten samt kommande insatser. Vid behov genomför specialteamet utförligare test för att kartlägga vilka faktorer som hindrar eleven i språkutvecklingen. Information som anses värdefull för mottagande klasslärare i år 1 överlämnas vid en elevvårdskonferens. I vissa fall skrivs en Ansökan till Specialteamet för vidare uppföljning. Under våren hålls överlämnandekonferens där förskollärare och mottagande lärare deltar. 3 År 1 När Vad Vem September Fonolek KTI LUS LUS Läsförståelse Diktamen nonsensord (2 ljud) Klasslärare Klasslärare Klasslärare Klasslärare Klasslärare Oktober Februari Maj År 2 När Vad Vem September Oktober Februari DLSBas LUS LUS Klasslärare Klasslärare Klasslärare År 3 När Vad Vem September Oktober Februari Våren DLS för klasserna 2 och 3 LUS LUS Nationella prov Klasslärare Klasslärare Klasslärare Klasslärare År 4 När Vad Vem Oktober Januari LUS DLS Läshastighet DLS Rättstavning 1 LUS Klasslärare Klasslärare Februari Klasslärare År 5 När Vad Vem Oktober Februari Våren LUS LUS Nationella prov Klasslärare Klasslärare Klasslärare 4 År 6 När Vad Vem Oktober Januari Februari LUS DLS Läsförståelse LUS Klasslärare Klasslärare Klasslärare Arbetsgång: Specialteamet inom Gru fskl-6 ansvarar för beställning och distribution av screeningmaterial till klasslärare som genomför och rättar. Specialteamet sammanställer resultaten av screeningarna. Klasslärare ansvarar för genomförandet och rättning av Nationella prov. Specialteamet och klasslärare analyserar och diskuterar resultaten samt kommande insatser. Vid behov genomför specialteamet utförligare test för att kartlägga vilka faktorer som hindrar eleven i sin läs-, skriv- och språkutveckling. I vissa fall skrivs en Ansökan till Specialteamet för vidare uppföljning. Vid individuella insatser och när elev ej uppnått mål upprättas åtgärdsprogram. Under våren i år 3 och vid byte av lärarpersonal, hålls överlämnandekonferens där klasslärare och mottagande lärare deltar. LUS-läsutvecklingsschema är ett kvalitativt bedömningsinstrument som vi använder oss av för att följa elevernas läsutveckling. Varje termin gör klasslärarna en bedömning av var varje elev befinner sig i sin läsutveckling och noterar detta i ett speciellt läsutvecklingsprotokoll. Skolbibliotekarien gör en sammanställning av alla läsutvecklingsprotokoll och därefter sker en s k dragning där skolledning, klasslärare och specialpedagoger deltar. Vid dragningen görs en genomgång av alla årskurser och man tar ett gemensamt beslut om vilka som ska tilldelas resurser i form av en läsintensivvecka. Läsintensivvecka hålls därefter med berörda elever. Överlämning sker mellan år 6 och år 7. År 7-9 Diagnoserna ska fungera både som kartläggning av läsförmåga och som utgångspunkt i undervisningen. Handlingsplanen utvärderas och revideras varje år. 5 År 7 När Vad Vem Höst Diagnostiskt material i svenska Klassläraren och svenska som andraspråk år 6-9 Faktatext ur Fina fakta Vår Diagnostiskt material i svenska Svenskläraren och svenska som andra språk år 6-9 Skönlitterär text Ingenting att skratta åt (CD) År 8 När Höst Vad Vem Diagnostiskt material i svenska Svenskläraren och svenska som andra språk år 6-9 Faktatext HipHop Skönlitterär text Kante Vår År 9 När Höst Vad Vem Diagnostiskt material i svenska Svenskläraren och svenska som andra språk år 6-9 Brev WWF Bildanalys Bildsidan Vid behov kan läraren fylla på med eget material, och vid bedömning använda sig av matrisen i Språket på väg del II. Alla svensklärare och specialpedagoger/speciallärare sätter sig in i Språket på väg del I och II samt Språkutveckling. Arbetsgång: Skolenhetens ämnesansvariga i Svenska ansvarar för beställning och distribution av diagnosmaterial till svensklärarna. Svensklärarna genomför och rättar diagnoserna. Vecka när diagnoserna genomförs i respektive årskurs bestäms gemensamt av svensklärarna 6 Specialpedagog/speciallärare eller svensklärare analyserar och diskuterar resultaten samt kommande insatser. Rektor deltar/informeras. Vid behov genomför specialpedagog utförligare kvalitativa test (LOGOS) för att kartlägga vilka faktorer som hindrar eleven i läs- och skrivutvecklingen. Åtgärdsprogram upprättas för elever som inte når målen. Vid misstanke om specifika läs- och skrivsvårigheter konsulteras logoped/skolpsykolog. Föräldrar, klasslärare, specialpedagog och rektor deltar vid konsultationen. Resultaten av observationer/kartläggning tas upp i språkgruppen vid en utvärderingsträff under vårterminen. Resultaten av kartläggningen tas i beaktande vid fördelning av områdets specialpedagogiska resurser. 7 Schema över kommunens kartläggning Förteckning över diagnosmaterial Bil 1 Bil 2 8 Bilaga 1 Schema över Vilhelmina kommuns kartläggning av elevers språk-, läs- och skrivutveckling Hösten F-klass Fonolek KTI DLS Bas DLS År 2-3 LUS Tecken/Ordkedjor DLS Rättstavning 1 Läsdiagnos fakta Läsdiagnos Läsdiagnos År 1 sep sep År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 sep okt okt okt okt År 7 År 8 År 9 sep okt okt hösten hösten hösten Våren Fonologisk medvetenhet DLS Rättstavning 1 DLS Läsförståelse LUS DLS Läshastighet Nationella prov Diktamen/Läsförståelse Läsdiagnos skönlitt. text Nationella prov F-klass jan År 1 År 2 År 3 År 4 år 5 År 6 feb jan feb År 7 År 8 År 9 jan feb feb feb feb våren feb jan våren maj våren våren 9 Bilaga 2 Screeningmaterial Nya SIT, Språkligt Impressivt Test för barn, Hellqvist, B.(1989) Pedagogisk Design Bornholmsmodellen, Lundberg, I.(2007) Natur&Kultur Fonolek, Hemmingsson I. (LPC i Östersund) KTI, Kontrollerad teckningsiakttagelse, Björk K., Lindman B. Kvalitativa diagnoser, Ljudsäkerhet, Johansson M-G Diagnostiskt material i svenska och svenska som andraspråk år 6-9. Skolverket DLSbas, Järpsten, B.(2004) Psykologiförlaget AB DLS för klasserna 2 och 3, Järpsten, B.(2003) Psykologiförlaget AB DLS för klasserna 4-6, Järpsten, B. Taube, K.(1997) Psykologiförlaget AB Läskedjor-Manual, Jacobsson, C.(2001) Psykologiförlaget Nationella prov för år 3, Skolverket Nationella prov för år 5, Skolverket Nationella prov för år 9. Skolverket Nya LUSboken, Allard, B. Askeljung, M. Sundblad, B.(2001) Bonnierutbildning Nya LUSboken komplement, Allard, B. Askeljung, M.(2003) Bonnierutbildning 10 11 12