Finns det en nyckel till
Finlands framgång i
matematik?
Lisen Häggblom, PeD
Åbo Akademi i Vasa
[email protected]
Finland och PISA
”Det finska undret”
Vad mäter undersökningen?
Innehållet i uppgifterna överensstämmer med
läroplanen
Små skillnader mellan skolorna
Den socioekonomiska bakgrunden
Låg andel elever med svaga resultat
Med fokus på kunskap
Kunskap har hög prioritet
Höga förväntningar
Tydliga kunskapsmål
Nationell utvärdering
Satsning på matematik – och
naturvetenskap, LUMA-projektet, 1996 –
2002
Lärarutbildningen
Läraryrket populärt - lockar många sökande
Inträdesförhör – intervju, skriftligt prov
5-årig magistersutbildning för klasslärare
F-6 och ämneslärare 7-12
Målet är att utbilda goda lärare
Pedagogik och ämnesdidaktik
Nationella behörighetskrav
Klasslärare F-6 får behörighet i alla ämnen
Lärarutbildningen
Matematikdidaktiken för klasslärare
har tydlig inriktning på begreppsförståelse
och elevers lärande
Omfattning:4 sv/160 sv obligatoriskt +15
sv valbara biämnesstudier
Ämneslärare: Ämnesstudier + 35 sv
pedagogiska studier, totalt 160 sv
Hög kompetens inom lärarkåren vid
universiteten
Praktik
Fältpraktik
Praktik vid övningsskolor under
handledning, analys av planering,
genomförande och uppföljande utvärdering
Stora variationer men överlag hög nivå
Skolan som lärandemiljö
Nationella krav på lärarbehörighet
Satsning på skolor och miljön
Självständigt arbete
Läxor ges och görs
Läroboken viktig för elever, lärare och
föräldrar
Med fokus på
kunskap
Finland och PISA
Framgång i
matematik
Skolan som
lärandemiljö
Lärarutbildningen
Matematiken som
skolämne
Matematik som skolämne
Hög kravnivå – höga förväntningar
Betonar begreppsbildning, problemlösning
och säker räknefärdighet
Tydlig struktur – elevers medvetenhet om
sitt lärande betonas
Sammanhållna grupper
Utvärdering
Sammanfattning
Högklassig undervisning med nationellt
engagemang
Höga förväntningar
Satsning på lärarutbildningen
Kvalitetsanalyser i lärandemiljön
