QuickTime™ and a
decompressor
are needed to see this picture.
Nationsrapport från Lärarförbundet student
2011 har varit ett år då mycket förändrats inom den svenska utbildningssektorn. Vissa hävdar till
och med att det pågående året är det mest reformtäta någonsin inom svensk utbildning. Bland de
reformer som trätt i kraft sedan årsskiftet kan bland annat ny skollag och ny gymnasieskola
nämnas. De reformer som i högst utsträckning berör de lärarstudenter som vi företräder är
emellertid den nya lärarutbildningen och införandet av lärarlegitimation. Nedan följer en
redogörelse för dessa två reformer.
Ny lärarutbildning
Från och med hösten 2011 har Sverige nya lärarutbildningar och nya lärarexamina. Detta innebär
att den tidigare lärarutbildningen, som lanserades 2001, över de närmaste åren kommer att
ersättas av fyra nya lärarutbildningar och separata examina: förskollärare, grundlärare, ämneslärare
och yrkeslärare. Lärarförbundet Student menar att de kvalitetsförbättringar som eftersträvades
hade varit möjliga att nå inom ramarna för den tidigare lärarutbildningen, och beklagar att skiften
i den politiska makten alltför många gånger inneburit att en lärarutbildning rivs upp till fördel för
nya. Istället för detta hade Lärarförbundet Student föredragit breda politiska överenskommelser
kring lärarutbildningen, så att landets lärosäten får lugn och ro att bygga utbildningar som håller
hög kvalitet och garanterar studenterna de kunskaper som yrkesvardagen kräver. Under hösten
har Lärarförbundet Student framgångsrikt arbetat för att medialt uppmärksamma riskerna för att
de studenter som ännu läser vid den gamla lärarutbildningen kommer nedprioriteras, främst
ekonomiskt, i samband med implementeringen av den nya lärarutbildningen.
För att få ge de nya lärarutbildningarna och utfärda nya lärarexamina fick högskolorna och
universiteten ansöka om examenstillstånd från den statliga myndigheten Högskoleverket. När det
gäller grundlärar- och ämneslärarexamen fanns det tre respektive två inriktningar att ansöka om.
Sammantaget fanns det alltså sju tillstånd som kunde beviljas inom de fyra olika lärarexamina. Vid
Högskoleverkets prövning var det endast kvalitet i utbildning som skulle ligga till grund för
besluten; faktorer som geografisk spridning av lärarutbildningarna skulle inte beaktas. Efter
prövningen hade många universitet förlorat rätten att utbilda någon av de lärarkategorier de
utbildat tidigare enligt den gamla lärarutbildningen, främst på grund av bristande kvalitet i
organiseringen av lärarutbildningarna eller brist på disputerade lärarutbildare, men några
universitet som tidigare inte utbildat lärare hade också tillkommit.
QuickTime™ and a
decompressor
are needed to see this picture.
Lärarlegitimation och introduktionsperiod
Den 1 juli i år trädde lärarlegitimationen i kraft. Detta är en reform som Lärarförbundet Student
stöder, även om det finns problemområden. Legitimationskravet innebär bland annat att personer
som har avlagt någon typ av lärarutbildning men inte ännu beviljats legitimation inte kan erbjudas
fastanställning eller tillåtas sätta betyg efter 2015. För att lärare som tagit sin examen efter den 1
juli innebär detta att man måste genomgå en så kallad introduktionsperiod (motsvarande ett års
heltidsarbete), då man följer en mentor, en mer erfaren kollega.
Lärarförbundet Student ser positivt på legitmationsreformen då den kan förväntas innebära en
bättre skola och en större rättssäkerhet för eleverna, vilket vi hoppas ger läraryrket en högre
status och ökad professionalisering.
Det finns emellertid negativa delar av reformen också. Den är nämligen kraftigt underfinansierad
och omgärdas av frågor som ännu inte fått några svar. Vår bedömning är att många nyblivna
lärare känner oro och osäkerhet inför sitt inträde på arbetsmarknaden.
Vi tror att nyutexaminerade lärare själva kommer bli tvungna att försöka hitta en lämplig
anställning där skolledaren måste tillgodose kravet på att ha en mentor. Detta trots att det i dag
inte finns någon som helst garanti för att det kommer finnas lärare som är villiga och lämpliga att
ställa upp som mentorer, och i dagsläget finns inga ekonomiska incitament för skolhuvudmännen
att varken tillsätta mentorer eller anställa ännu ej legitimerade lärare. Mot bakgrund av detta tror
vi att det finns en överhängande risk att många lärare får mycket svårt att hitta en anställning som
ligger i linje med reformens kvalitetsambitioner och att det i många fall blir svårt att
överhuvudtaget hitta arbete.
Lärarförbundet student har under året, bland annat i samarbete med Lärarnas Riksförbunds
studerandeförening, hörts och synts i olika medier för att rikta fokus på reformens brister.
Representanter från Lärarförbundet Student under NLS-mötet 22-23 oktober är ordförande
Marcus Friberg samt styrelseledamöterna David Hagstedt och Markus Lindgren.
