L
Idrott kan minska diskriminering
Fortfarande är homosexualitet förenat med
dödsstraff i fem länder och fängelse i 78
länder. Men Barry Chung, professor i psykologi vid Indiana University Bloomington, USA, anser att psykologin har betytt
mycket för att villkoren för hbtq-personer
har förbättras på många håll.
– Psykologin har i viss utsträckning bidragit till förståelsen om bakgrundsfaktorer till den individuella sexuella läggningen. Men i just den frågan finns mer att
göra, sa Barry Chung, och fortsatte:
– Konkreta områden där psykologisk
forskning haft stor betydelse är bland
annat inom diagnossystemen DSM och
ICD. Men det är inte helt okontroversiellt. Det finns många som vill ha kvar
diagnoserna för att kunna utnyttja försäkringspengar för kirurgiska ingrepp.
Psykologin har även bidragit med data om
diskriminering av hbtq-personer, hur förövarna ser ut, om bakgrundsfaktorer till så
kallade hatbrott etc.
– Inom yrkeslivet har vi haft stor hjälp av
att ta reda på hur hbtq-personer påverkas
negativt av att diskrimineras, men också
för att utveckla strategier för drabbade att
hantera diskrimineringen.
I takt med att acceptansen i samhället
Barry Chung
ökar, väljer allt fler hbtq-ungdomar att berätta om sin sexuella läggning.
– Den psykologiska forskningen har i
stor utsträckning handlat om den psykiska
ohälsan som den här gruppen förknippas
med, och som kan ta sig uttryck i prostitution, hemlöshet etc. De som väljer att
tidigt berätta om sin läggning möter fortfarande en rad problem, inte minst i skolan
i form av mobbning. Psykologins arbete
med antimobbningsprogram har här varit
viktigt. Men fortfarande är självmord fem
gånger vanligare bland hbtq-ungdomar än
bland heterosexuella, sa Barry Chung.
Barry Chung tror att idrott och kultur är
områden som i framtiden kan spela en viktig roll för att minska diskrimineringen av
hbtq-personer.
–Under exempelvis fotbolls-VM följdes turneringen av miljoner människor
från hela världen. Vi måste bli bättre på
att uppmuntra och stödja hbtq-personer
inom idrotten så att de vågar berätta om
sin läggning. Idrottsmännen har själva en
attityd som vi bör ta till oss: De försöker
och försöker om igen, och slutligen lyckas
de och vinner. Det är just så vi också måste
arbeta, sa Barry Chung.O
ÄS
ww ARTIK
w.p LARN
syk A I S
olo IN H
gtid ELH
nin ET PÅ
gen :
.se
”Vi blir avatarer
på nätet”
Prästen till brudparet: “I now pronounce
you husband and wife. You may update
your facebook-status”. Russel W Belk
använder gärna anekdoter när
han ska beskriva dem som
lever som i ett parallellt liv i
den digitaliserade världen,
vilket i stor utsträckning
gäller ungdomar. Belk är
professor i marknadsföring på Schulich School of
Business vid York University
i Toronto, Kanada, och har i sin Russel W Belk
forskning studerat hur konsumtionsbeteende påverkar människor på
ett psykologiskt plan. På världskongressen lyfte han fram digitaliseringen under
rubriken Extended self in i digital world.
– Vi har gjort oss mer synliga än
någonsin och vi delar med oss av bilder,
musik, tankar och upplevelser, åsikter
eller sexuella erfarenheter. Allt detta
reflekterar vem du är och vad du tänker,
och den respons du får genom, exempelvis facebook, adderar värderingar till din
”samling”, sa Russel W Belk.
Genom delandet skapas ett kollektivt
minne på ett sätt som inte tidigare
funnits, en gemensam känsla för det
förflutna, och dessutom en visdom som
bygger på ett kollektivt engagemang.
Enligt Russel W Belk har digitaliseringen utvidgat vår självuppfattning.
Internetforum och sociala nätverk har
blivit en sorts inkarnation, en avatar,
av användaren. Han avslutade med att
retoriskt fråga: ”Är robotar framtidens
avatarer, och kommer dessa då att ytterligare påverka begreppet självet?” O
Psykologi i arbetet mot fattigdom
Psykologisk kunskap kan spela en viktig roll för att minska
fattigdomen i utvecklingsländer. Men de insatser som görs
ska baseras på god vetenskap,
menar Rubén Ardila, professor i psykologi vid National
University of Colombia.
För Rubén Ardila inrymmer
psykologin verktyg som kan
bidra till att hantera utvecklingsländernas specifika
problem och även möta de
stora förändringar som dessa
länder nu genomgår, med stor
inflyttning till städerna och en
förhållandevis allt större andel
äldre i befolkningen.
en motivation
bland befolkningen, bidra till
bra utbildning
och en bättre
hälsa och en
bra psykologisk
Rubén Ardila
utveckling för
såväl de yngre
som den allt större gruppen
äldre, sa Rubén Ardila.
– Människor i utvecklingsländer arbetar hårt, men inte speciellt effektivt och producerar
därför väldigt lite. Det handlar
om ineffektiva organisationer
och det är ett bra exempel på
där organisationspsykologi
skulle kunna bidra till att ta
tillvara mänskliga resurser.
– Viktiga bidrag som psykoloEn stor del av den fysiska
gin kan ge är att bättre ta tillvara mänskliga resurser, skapa ohälsan i de fattigaste områ-
dena är beteenderelaterad och
kan påverkas. Det handlar om
sjukdomar till följd av alkoholoch narkotikamissbruk, och
omfattande tobaksbruk liksom
otillräcklig fysisk aktivitet och
näringsfattig kost.
– Situationen ser mycket komplex ut i fattiga länder. Psykologins roll för att dels förstå den
komplexiteten, dels påverka
det beteende som kan kopplas
till fysiska sjukdomar är mycket
viktig. Men de program som
införs måste bygga på bra
evidens och att de psykologer
som arbetar med detta också
har en fot i forskningen. Det här
är ett arbete som kräver såväl
kunskap som en stor portion
kreativitet.
Även i Colombia ökar andelen
äldre. Psykologins betydelse för att
ge denna grupp en bra livskvalitet är
stor. Parallellt med urbaniseringen
minskar dessutom barnens vilja att
ta hand om sina äldre föräldrar, och
den höga status bland de yngre som
äldre tidigare haft i kraft av visdom
efter ett långt liv minskar successivt.
– Den här utvecklingen av ålderskurvan innebär dessutom en tung
belastning för hälso- och sjukvård.
Men i Colombia anses det i dag vara
ett mycket prestigefullt arbete bland
just psykologer att arbeta med äldre,
sa Rubén Ardila. O
QThe International Association
of Applied Psychology bjuder vart
fjärde år in till ICAP, en organisation som i dag har omkring 3 000
medlemmar i över 80 länder.
NR 6 2014 PSYKOLOGTIDNINGEN
29
