OCKELBO KOMMUN
Kunskapsstege
År 7
2009-10-13
1
Kunskapsstege år 7
Matematik
Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter
att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer. Den skall också ge eleven
möjlighet att upptäcka estetiska värden matematiska mönster, former och samband samt att
uppleva den tillfredsställelse och glädje som ligger i att kunna förstå och lösa problem.
Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande:
Aritmetik
Behärskar talområdet 0-1000000.
Kan subtrahera bråktal med samma nämnare.
Behärskar huvudräkning och praktisk överslagsräkning.
Geometri
Behärskar enhetsbyte (ex: 1/4h = 0,25h = 15min).
Behärskar byte från mm till mil, från mg till ton, dvs ej närliggande enheter.
Kan växla mellan areaenheter ett steg i taget.
Kan använda olika enheter för längd, tid, massa och volym i praktiska exempel.
Kan hantera längd- och tidsskillnad.
Kan beräkna vinkelsumman i en triangel.
Kan beräkna arean av triangel.
Kan namnge liksidig, likbent och rätvinklig triangel.
Kan rät, spetsig och trubbig vinkel.
Statistik
Kan tolka diagram i olika situationer.
Kan läsa av och rita stapel- och stolpdiagram.
Kan läsa av cirkeldiagram och histogram.
Procent
Behärskar grundläggande procenträkning (ex: beräkna 5 % av 240; hur många procent är
20 av 300).
Algebra
Behärskar prioteringsregler för de fyra räknesätten och parenteser (ex: 2+5 * 4-6/3=, 13(5+8)= ).
Behärskar förenklingar och ekvationer (ex: x+3x=, x+5=7, x-3=5, 3x=12, x/4=5).
Tekniska hjälpmedel
Behärskar de fyra räknesätten i samband med användning av miniräknare.
2
Naturorienterande ämnen
Syftet med utbildning i de naturorienterande ämnena är att göra naturvetenskapens resultat och
arbetssätt tillgängliga. Samtidigt syftar utbildningen till ett förhållningssätt till kunskaps- och
åsiktsbildning som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal
om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundande argument.
Kemi
Kemiämnet syftar till att beskriva och förklara omvärlden ur ett kemiskt perspektiv. Ämnet
syftar vidare till att belysa och bearbeta frågor om hälsa, miljö och jordens resurser.
De nationella kursplanerna slår fast.
Eleven ska känna till
De vanligaste risksymbolerna och dess innebörd samt kunna tillämpa
säkerhetsföreskrifterna i kemisalen.
De vanligaste risksymbolerna och dess innebörd samt kunna tillämpa
säkerhetsföreskrifterna i kemisalen.
Vad ett grundämne är och ha lite kunskap om några.
Vad en kemisk förening är.
Olika sätt att separera ämnen.
Ha kunskap om olika egenskaper hos några olika ämnen.
Vattnets egenskaper som lösningsmedel samt vatten transporterar ämnen i våra marker.
Om syror och baser.
De vanligaste salterna, deras uppbyggnad och användning.
Metoder för att identifiera sura, basiska och neutrala ämnen.
Några oxider och hur de bildas.
Kunna ge exempel på hur försurning kan ske i naturen och hur den motverkas.
Hur man genomför enklare experiment och laborationer utifrån givna instruktioner.
Fysik
Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv.
Ämnet syftar vidare till förståelse av människans relation till naturen, särskilt sådant som handlar
om energiförsörjning och strålning.
Eleven ska känna till
Olika fysikaliska enheter och mätmetoder.
Begreppen kraft, vridmoment och hävstång samt kunna göra enklare beräkningar på
dessa.
Begreppet tryck.
Begreppen spänning, ström och resistens samt hur man handskas med el.
Hur vårt solsystem är uppbyggt samt kunna förklara mån- och solförmörkelse och
tidvatten.
Att jordens lutning ger upphov till årstiderna.
Huvuddragen i en atoms uppbyggnad.
Skillnaden mellan en atom och en molekyl.
Några historiska personer samt deras upptäckter och upplevelser (ex. Arkimedes,
Newton, Galilei).
Hur man genomför enklare experiment och laborationer utifrån givna instruktioner.
3
Biologi
Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett
naturvetenskapligt perspektiv. Utbildningen syftar också till att göra kunskaper och erfarenheter
användbara för att främja omsorgen om och respekten för naturen och medmänniskorna.
Eleverna ska känna till
Hur gröna växter fångar solenergi och lagrar den som kolhydrater.
Hur växt- och djurceller är uppbyggda och de viktigaste delarnas funktion.
Några encelliga organismer.
Några olika djurgrupper från ryggradslösa djur och ryggradsdjur.
Skillnaden mellan inre och yttre befruktning hos djur.
Hur fortplantningen fungerar hos växter.
Vad som kännetecknar en drog.
Hur olika beroendeframkallande medel påverkar kroppen på kort och lång sikt.
Hur man värnar om naturen (ex. allemansrätten).
Hur man efter givna instruktioner genomför observationer och utför enklare experiment.
Teknik
Ingen teknik här.
Samhällsorienterande ämnen – HISTORIA
Syftet med de samhällsorienterande ämnena är att stimulera till reflektion över mänskligt
tänkande och handlande och över företeelser i samhället, att stärka beredskapen att överblicka
den egna och andras livssituation, att öka tryggheten i den egna identiteten samt att ge kunskaper
om hur vårt samhälle är baserat på etnisk och kulturell mångfald.
Syftet med utbildningen i historia är att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt
betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och dess kultur.
De nationella kursplanerna slår fast.
Dessutom finns ett flertal strävansmål för elevernas maximala utveckling.
Våra nedbrutna mål för att ge eleverna goda möjligheter att nå de nationella målen är följande:
Kan de tidiga kulturerna dvs några viktiga händelser under antiken, några kända personer
och idéer såsom demokratin och förstår de spår denna tid lämnat efter sig.
Människans äldsta historia.
Samhällsorienterande ämnen – RELIGIONSKUNSKAP
Kan, i samband med de arbetsområden som tas upp, uttrycka en tanke om livsfrågor och etik
och se följderna av de beslut man tar t ex i när man läser de tidiga kulternas religion och
bibeln.
Kan berätta om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i skriftlösa
religioner.
4
Samhällsorienterande ämnen – SAMHÄLLSKUNSKAP
Kan lag och rätt dvs förstår innebörden av det grundläggande norm och rättsystemet i
Sverige genom att kunna ge exempel på normer, lagar och viktiga begrepp i
rättsprocessen.
Vet att arbetsområdet är en viktig del av de grundläggande mänskliga rättigheterna och
skyldigheterna t ex rättsäkerhet och påföljd.
Kan hushållsekonomi dvs grunderna i hushållsekonomi och privatekonomi t ex begrepp
som inkomst och utgift och förstår dessutom ekonomins fallgropar.
Kan reflektera över att människors ekonomiska villkor kan variera beroende på kön,
social och kulturell bakgrund.
Samhällsorienterande ämnen – GEOGRAFI
Kan jordens inre och yttre krafter.
Kan vattnets kretslopp.
Kan jordens olika klimat- och vegetationszoner.
Kan se samband mellan naturresurser och människans verksamheter.
Svenska
Ämnets syfte och roll i utbildningen:
Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin
förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva, samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film och
teater. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och
verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för
elevernas språkutveckling. Ämnet skall ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att
utbyta erfarenheter kring dessa.
Språket och litteraturen har stor betydelse för den personliga identiteten. Svenskämnet har som
syfte att främja elevernas förmåga att tala och skriva väl, samt att med förståelse respektera
andras sätt att uttrycka sig i tal och skrift.
Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete
med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar.
Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas
kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet.
Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer krav på förmåga att kunna hantera,
tillgodogöra sig och värdera texter. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken
skapar möjligheter för utveckling av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla.
Kultur och språk är oupplösligt förenade med varandra. I språket finns ett lands historia och
kulturella identitet. Språket speglar också den mångfald av kulturer som berikar och formar
samhället. Skönlitteratur, film och teater bär en del av kulturarvet och förmedlar kunskaper och
värderingar. Skolans uppgift är att med utgångspunkt i elevernas egna kulturella skapande och
med anknytning till deras läs-, film- och teatererfarenheter låta olika upplevelser, åsikter och
värderingar mötas. Svenskämnet syftar till att stärka elevernas identitet och förståelse för
människor med olika kulturell bakgrund.
5
Tala och samtala
Kan framföra en åsikt och diskutera den.
Kan redovisa med hjälp av stödord eller tankekarta inför grupp.
Läsa
Läser och förstår artiklar i en dagstidning.
Kan läsa och återberätta en nyhetsartikel i grupp.
Kan läsa skönlitteratur med god förståelse.
Kan läsa saklitteratur med förståelse.
Skriva
Kan tillämpa de grundläggande skrivreglerna för stavning, skiljetecken och
meningsbyggnad.
Kan göra en enklare beskrivning av huvudpersoner, bipersoner och handling i
skönlitterära verk samt ha egna åsikter.
Kan återge innehållet i en faktatext, med egna ord.
Musik
Syfte
Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla
kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och omedelbart sätt. Musik
påverkar individen samtidigt på flera olika medvetandenivåer och utgör ett viktigt redskap för
lärande, rekreation, bearbetning av medvetna och omedvetna intryck samt för gestaltning och
förmedling av idéer och tankar. Utbildningen i musikämnet syftar till att ge varje elev lust och
möjlighet att utveckla sin musikalitet och få uppleva att kunskaper i musik bottnar i, frigör och
förstärker den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt.
I dagens internationella ungdomskultur förenas musik och text, ofta i kombination med bild, till
nya uttrycksformer som speglar och påverkar den växande individens livssyn. I musikämnet sätts
denna musikerfarenhet in i ett nytt och bredare sammanhang. Detta ger fördjupad kompetens att
analysera och värdera musikupplevelser, se ämnesövergripande samband och kulturella
skillnader samt att själv bli aktiv i ämnet genom eget musicerande och skapande.
Musik är en del av kulturarvet. Musikämnet främjar en musikalisk allmänbildning och lägger en
grund för delaktighet i skolans och samhällets kulturliv. Utbildningen syftar även till att ge ett
historiskt perspektiv på musik och låta eleverna uppleva och förstå att musik är ett socialt och
allmänkulturellt redskap som används på olika nivåer, alltifrån vardagligt bruksmusicerande till
konstnärlig utövning. Musik är också ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och
tolerans samt underlättar integration och samverkan i skola och samhälle.
Kan använda rösten i unison och flerstämmig sång.
Känner till olika kompmodeller för ackord- och rytminstrument.
Kan använda ackordanalys och ha kunskap om tabulatur.
Känner till västvärldens populärmusikhistoria – ursprung och utveckling
Är medveten om olika ljud- och musikmiljöers påverkan på människan och vikten av
hörselvård.
6
Engelska
Tala
Kan tala om något som jag förberett.
Kan berätta om något som ska hända.
Deltar aktivt i samtal och kan ställa och besvara frågor.
Lyssna
Förstår när någon berättar. Exempel: To the Cinema (ex. 10).
Läsa
Kan läsa en längre text.
Skriva
Kan skriva om egna upplevelser.
Bild
Mål att sträva mot
Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven
Utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa
bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom datoroch videoteknik.
Blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang
och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras
bilder.
Utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär
betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande.
Tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om
arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön.
Blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella
yrkesutövare.
Teknik och material
Ha kännedom, kunskap och förmåga att med moderna och traditionella metoder
framställa bilder och former med hjälp av material som blyerts, kol, akrylfärg, pastell,
gips, lera tidningar och ”skräp” m.m.
Ha kännedom och förmåga att använda några olika tryckmetoder.
Ha kännedom om bildframställning med hjälp av dator och kamera (digital).
Konsthistoria
Ha kännedom och vara orienterad om aktuella, lokala, nationella och internationella
verksamheter inom bildkonsten.
Känna till några andra kulturers bilder.
Ha kunskap och känna till ett flertal konstnärer och deras verk i historien.
Ha kunskap och känna till några olika konststilar i historien.
7
Bild och form
Känner till de vanligaste reglerna för komposition, proportion och volym.
Kan och behärskar de elementära reglerna för perspektiv (en och tvåpunktsperspektiv).
Kan forma och skulptera utifrån en given uppgift.
Kan uttrycka sig i bild för ett bestämt syfte.
Tolka, analysera och kommunicera
Vet om att bilder påverkar oss i olika sammanhang.
Kan kritiskt analysera olika bilder t.ex. konstbilder, reklam, serier, propaganda m.m.
Färglära
Vet hur man blandar till färgerna utifrån grundfärgerna.
Känner till färgcirkeln.
Kan använda färger till ett bestämt syfte t.ex. att uttrycka känslor.
Idrott och hälsa
Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga
samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet ska även väcka
nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa
förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och
samarbetsförmåga, samt förståelse och respekt för andra.
De nationella kursplanerna fastslår
Motorik, lek, dans och rörelse
Kan utföra olika danser samt utveckla rörelse till musik.
Har vidareutvecklat motoriska färdigheter.
Deltar i olika lekar.
Hälsofrämjande
Aktivt deltagande i alla idrottsaktiviteter.
Har kunskap om fysisk och psykisk arbetsmiljö samt kunskap inom ergonomi.
Förstå sambandet mellan mat, motion och välbefinnande och avstå från tobak.
Idrottsaktivitet och skaderisker
Har kännedom om lämplig klädsel i samband med olika idrottsaktiviteter.
Tar ansvar för sin egna träning.
Har kunskap om uppvärmningens betydelse inför kommande aktivitet som
skadeförebyggande åtgärd.
Har förståelse för att följa säkerhetsföreskrifter.
Har utvecklat kunskaper i olika idrottsaktiviteter samt känner till grundläggande regler.
Deltar i aktiviteter för att utveckla samarbete, hänsynstagande och positiv stämning.
Har utvecklat spelförståelse, teknik och taktik.
Ledarskap
Har utvecklat kunskaper i ledarskap.
Har insikt att alla är olika och att alla ska kunna delta oberoende av förutsättning.
8
Orientering och friluftsliv
Har lärt sig kartkunskap.
Kan orientera i okänd terräng.
Har provat på friluftsliv under olika årstider och har kännedom om lämplig klädsel.
Simning och första hjälpen
Kan simma 500 m, varav 100 m ryggsim.
Har kunskaper i livräddande första hjälpen.
Kan hantera nödsituationer i och vid vatten samt på is.
Har deltagit i grundläggande HLR-(Hjärt- och Lungräddning) utbildning.
9
