TOLKANVÄNDNING INOM VÅRDEN

Hälsa och samhälle
TOLKANVÄNDNING INOM
VÅRDEN
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER – EN
KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
JOSEFIN KARLSSON
YVONNE SJÖSTRÖM
Examensarbete i omvårdnad
Nivå 61-90 p
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2011
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
TOLKANVÄNDNING INOM
VÅRDEN
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER – EN
KVALITATIV INTERVJUSTUDIE
JOSEFIN KARLSSON
YVONNE SJÖSTRÖM
Karlsson, J & Sjöström, Y. Tolkanvändning inom vården. Sjuksköterskors
erfarenheter – en kvalitativ intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde
omvårdnad, 2011.
Sveriges befolkning utgjordes år 2009 av 14 % utrikesfödda vilket kan leda till
kommunikationsbrister inom bland annat vården. Det är viktigt att kartlägga
eventuella kommunikationsproblem för att kunna arbeta för en patientsäker vård
där auktoriserad tolk används som ett kommunikationsverktyg. Tidigare studier
har visat på att det även i andra länder, så som Australien och Tyskland, finns en
problematik vad gäller kommunikation och brist på tolkanvändning. Syfte: Syftet
med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tolkanvändning.
Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes på en avdelning på en
kvinnoklinik i södra Sverige. Sju semi-strukturerade intervjuer utfördes med
sjuksköterskor i olika åldrar och med olika lång arbetslivserfarenhet. Materialet
analyserades med hjälp av innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: tid,
kommunikation och vårdkvalitet. Till dessa huvudkategorier följde åtta
underkategorier. Resultat: Det framkom delade meningar mellan sjuksköterskorna
huruvida det hanns kontakta tolk i akuta situationer eller inte. Sjuksköterskorna
berättade att det rådde tidsbrist på avdelningen vilket resulterade i en minskad
användning av auktoriserad tolk. Samtliga berättade om bristande kommunikation
i samband med att patient och vårdgivare ej talade samma språk. Kroppspråk
användes som ett alternativ till verbal kommunikation. Sjuksköterskorna använde
övervägande anhörigtolk, trots att det framkom flera negativa aspekter med denna
tolkform. Auktoriserad tolk sades vara det mest lämpade tolkalternativet men
ansågs användas i för lite. Det berättades att patienter påverkades negativt i
situationer där tolk inte användes och att det vid behov bör användas tolk.
Nyckelord: Anhörigtolk, auktoriserad tolk, kvalitet, patientfokus, personaltolk,
tolk
1
USE OF INTERPRETERS
IN HEALTHCARE
NURSES’ EXPERIENCES – A QUALITATIVE
INTERVIEW STUDY
JOSEFIN KARLSSON
YVONNE SJÖSTRÖM
Karlsson, J & Sjöström, Y. Use of interpreters in healthcare. Nurses’ experiences
– a qualitative interview study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing
Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing 2011.
Sweden’s population in 2009 consisted of 14 percent foreign borne, which can
lead to communication gaps in areas such as healthcare. It is important to identify
communication problems to pursue a patient safe healthcare, where professional
interpreters are used as a tool in communication. Previous studies have shown that
in other countries, like Australia and Germany, problems exist in communication
and lack of use of interpreters. Aim: The aim of this study was to describe nurses’
experiences of using interpreters. Method: The study was of a qualitative
approach and was performed in a ward at a women’s clinic in southern Sweden.
Seven semi-structured interviews were conducted with nurses of different ages
and with different lengths of work experience. The data was analyzed by contentanalyze and resulted in three categories: time, communication and care quality. To
these main categories eight subcategories followed. Results: Divided opinions
appeared between the nurses whether there was time or not to contact an
interpreter in acute situations. The nurses said that there was a lack of time at the
ward which resulted in a reduced use of professional interpreters. All of the nurses
spoke of a lack in communication when the patient and the caregiver did not
speak the same language. Body language was used as an alternative to verbal
communication. The nurses mainly used family members to interpret, although it
appeared several negative aspects of this interpretation form. Professional
interpreters was said to be the most suitable interpreter option but was used too
little. The nurses said that patients were negatively affected in situations where no
interpreter was used and that interpreters should be used when needed.
Keywords: Family interpreter, health care staff as interpreter, interpreter, patient
focus, professional interpreter, quality.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
3
INLEDNING
5
BAKGRUND
Definitioner
Region Skånes riktlinjer för språktolkservice inom
hälso- och sjukvård
Lagstiftning
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor
Socialstyrselsens kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska
Omvårdnadsteoretisk anknytning
Grundläggande principer inom transkulturell
omvårdnad
Tolk
Tidigare forskning
5
5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Frågeställningar
Avgränsningar
10
10
10
METOD
Inklusionskriterier
Urval
Etiska överväganden
Datainsamling
Dataanalys
11
11
11
11
12
13
RESULTAT
Tid
Akuta situationer
Tidsbrist
Kommunikation
Alternativ kommunikation
Bristande kommunikation
God kommunikation
Vårdkvalitet
Patientfokus
Tolk vid speciella tillfällen och vid behov
Ekonomi
14
15
15
15
16
16
16
17
17
17
18
18
DISKUSSION
Metoddiskussion
Urval
Intervjuer
Datamängd
Analys
19
19
19
20
20
21
3
5
6
6
6
6
7
8
8
Resultatdiskussion
Tid
Kroppspråk
Patientupplevelse
Tolk vid behov
Auktoriserad tolk
Anhörigtolk
Personaltolk
Telefontolk
Ekonomi
22
22
22
23
23
24
25
25
26
26
SLUTSATSER
26
FRAMTIDA VÄRDE
27
REFERENSER
28
BILAGOR
30
4
INLEDNING
Språksvårigheter och kulturskillnader är något som vårdpersonal dagligen måste
ha i åtanke. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) förespråkar likvärdig vård för
hela befolkningen, vilket är en av grunderna inom hälso- och sjukvården. Enligt
Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) är en
av sjuksköterskans skyldigheter att undervisa och informera patienter på sådant
sätt att patienten kan delta i och förstå sin vård.
Med detta som bas har vi valt att göra en studie om sjuksköterskors erfarenheter
av tolkanvändning. Inspiration har hämtats från verksamhetsförlagd utbildning då
framför allt en brist på tolkanvändning har varit ett återkommande problem.
Vanligt förekommande var användningen av anhöriga och/eller flerspråkig
personal som tolk istället för en auktoriserad tolk.
Den bristande kommunikation som uppstår då vårdgivare och patient ej förstår
varandra påverkar direkt patientsäkerheten och vi som sjuksköterskor har ett
ansvar att måna om den enskilde patienten och dennes hälsa, fysisk som psykisk.
BAKGRUND
De senaste årtiondena har invandringen till Sverige ökat markant, och detta märks
inte minst i Skåne. Enligt Folkhälsoinstitutets faktablad (2010) utgör utrikesfödda
17 % av Skånes (14% i Sverige) totala befolkning år 2009. Detta skapar
kommunikationsproblem som märks bland annat inom vården där personal och
patient kan ha svårt att förstå varandra. Förståelse är viktigt för att patienten ska
kunna uttrycka sina upplevelser och känslor samt få adekvat information och
behandling från hälso- och sjukvården.
Definitioner
Det förekommer olika typer av tolkar, auktoriserad tolk, sjukvårdstolk,
anhörigtolk och personaltolk.
Auktoriserad tolk; för att en tolk ska vara auktoriserad ska, enligt Semantix
hemsida (2011-02-02), han/hon ha klarat ett statligt kunskapsprov som berör olika
ämne varav ett av dessa är sjukvård. Han/hon ska därmed behärska den
terminologi som förekommer i en tolksituation. Kammarkollegiet är den
tillsynsmyndighet som rör auktoriserade tolkar, samt anordnar kunskapsprovet.
Sjukvårdstolk; auktoriserad tolk med specialkompetens för tolkning inom hälsooch sjukvården enligt Semantix hemsida (2011-05-03).
Anhörigtolk; en anhörig till patienten används för att översätta då patienten inte
pratar samma språk som personalen.
Personaltolk; då personalen ber någon annan i personalstyrkan, som talar det
språk som patienten talar, att översätta.
Region Skånes riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och
sjukvården
Region Skåne har arbetat fram vägledande riktlinjer vid tolkanvändning grundade
i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Dessa riktlinjer gäller inom hela region
Skåne och finns att tillgå på region Skånes hemsida (Region Skånes riktlinjer för
språktolkservice inom hälso- och sjukvården, 2006 §220). Riktlinjerna säger att
5
förstahandsalternativet vid tolkning ska vara sjukvårdstolk, och i andra hand
auktoriserad tolk. Patienten och den anlitade tolken får ej vara släkt och behovet
skall styra användningen av tolk. Vid användande av telefontolk bör
högtalarartelefon användas samt ska tolkservice vara en naturlig del i
kvalitetsarbetet (a a).
Lagstiftning
Lagar som ansetts relevanta för studiens syfte är hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763), förvaltningslagen (1986:223) samt offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400). Enligt hälso- och sjukvårdslag (1982:763) har hela befolkningen rätt
till likvärdig vård och en god hälsa, vilket är målet för hälso- och sjukvården.
Patientens integritet och rätt till självbestämmande skall respekteras samt ska
hälso- och sjukvårdspersonalen arbeta för att skapa god kontakt till patienten. En
annan viktig aspekt som behandlas inom hälso- och sjukvårdslagen är att säkerhet
och patientens behov av kontinuitet i vården tillgodoses. Patienten skall medverka
i de beslut som påverkar dennes vård och behandlingar. Individuellt anpassad
information rörande hälsotillstånd, tillgängliga undersökningar och behandlingar
ska ges till patienten (a a). En myndighet bör anlita tolk då behovet uppstår,
exempelvis vid kontakt med personer som ej behärskar det svenska språket
(Förvaltningslag 1986:223). Sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslag
(2009:400) för uppgifter rörande den enskildes hälsotillstånd och personliga
förhållanden. Dessa uppgifter får ej röjas utom i sådana fall där den enskilde eller
dess närstående ej lider men av att informationen röjs (a a).
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor
Det finns fyra grundläggande ansvarsområden inom sjuksköterskans yrke: att
främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Mänskliga
rättigheter, värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos patient och
närstående skall respekteras. Sjuksköterskan har ett ansvar att förmedla begriplig
information till patienten så att denne förstår och kan samtycka till vård och
behandling (Svensk sjuksköterskeförening 2007).
Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska
Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
(2005) ska sjuksköterskan ha en humanistisk människosyn där hon visar respekt
och omsorg för patientens självbestämmande, integritet och värdighet. Hon skall
respektera patienters olika trosuppfattningar och värderingar samt visa en
öppenhet inför dessa. Vidare ska sjuksköterskan kunna kommunicera med såväl
patienter och närstående som övrig personal respektfullt, lyhört och empatiskt.
Kommunikationen ska erbjuda patienten möjlighet att deltaga i beslut rörande
vård och behandling. Den skall även vara stödjande och vägledande för både
patient och närstående. Information och undervisning som ges skall vara
begriplig, vidare skall sjuksköterskan försäkra sig om att informationen är
uppfattad korrekt. Det är sjuksköterskans uppgift att uppmärksamma patienter
med speciella informationsbehov, även om dessa ej själv uttrycker behovet
(Socialstyrelsen 2005).
Omvårdnadsteoretisk anknytning
Enligt Leininger & Reynolds (1995) är kärnan i Leiningers transkulturella
omvårdnadsteori att olika kulturer uppfattar, känner och utövar omsorg på olika
sätt, dock finns det vissa delar som är gemensamma i alla kulturer. Inom en kultur
6
eller grupp finns det seder, övertygelser, tänkesätt och språkliga uttryck som är
specifika för den kulturen/gruppen. Vidare finns det universella seder,
övertygelser, tänkesätt och språkliga uttryck som är gemensamma för olika
kulturer och grupper. Leininger & Reynolds (1995) hävdar att omsorg (care) är
det centrala begreppet och att de gamla begreppen hälsa, omvårdnad, människa
och miljö inte är tillräckliga som huvuddimensioner inom omvårdnad. Meningen
med teorin är att skapa en möjlighet att ge kulturspecifik omvårdnad och därmed
förbättra omvårdnaden för människor med olika kulturer. För att ge god
omvårdnad är det nödvändigt att omvårdnaden är individanpassad och att
omvårdnaden anpassas efter patientens kulturella värderingar. Två andra begrepp
inom den transkulturella omvårdnadsteorin är naturlig omsorg samt professionell
omsorg. Naturlig omsorg är den grundläggande formen av mänsklig omsorg,
huskurer och folkmedicin medan professionell omsorg är den inlärda kunskap
som upphämtats vid professionell vårdutbildning. För att kunna ge transkulturell
omvårdnad krävs det att klyftan mellan den naturliga omsorgen och den
professionella omvårdnaden inte är för stor. Detta innebär att både den naturliga
och den professionella omvårdnaden måste beaktas och sedan kombineras på
sådant sätt att det är till godo för patienten. Det är av stor vikt att sjuksköterskan
förstår patientens syn på dennes sjukdomsupplevelse och hur denne önskar bli
hjälpt. Sjuksköterskan bör respektera patientens kulturella värderingar men
samtidigt erbjuda gynnsammare alternativ om behovet skulle uppstå. Leiningers
sunrise modell är till för att bistå sjuksköterskor till att kunna föreställa sig att den
kulturella världen består av krafter eller faktorer som påverkar människans
villkor, vilka måste tas hänsyn till för att kunna ge en fullständig mänsklig
omsorg. Modellen visar på de begrepp som måste finnas i åtanke om det önskas
att urskilja de faktorer som leder till framåtskridande transkulturell omvårdnad.
Några av de begrepp som modellen beskriver är; verklighetsuppfattning, religion,
släktband, kulturellt betingade värderingar, ekonomi och språk. Samtliga begrepp
kan förklara och påverka den transkulturella omvårdnaden (Leininger & Reynolds
1995).
Grundläggande principer inom transkulturell omvårdnad
Det är nödvändigt att det finns ett transkulturellt fokus på omvårdnaden för att
individer, familjer och grupper ska få det optimala inom hälsa och välbefinnande
(Leininger & McFarland 2002). Varje enskild kultur har sina egna specifika
värderingar och sätt att utföra omsorg, dessa måste upptäckas, förstås och sedan
användas i omvårdnaden av olika människor. Kunskap om transkulturell
omvårdnad är absolut nödvändigt för att kunna ge meningsfull, säker och
välgörande omsorg. Vidare beskriver Leininger & McFarland (2002) att det är en
mänsklig rättighet att kulturer respekteras och att dessa noga införlivas i hälsooch sjukvården. Det är nödvändigt att först förstå sig själv och sin egen kultur för
att kunna ge transkulturell omvårdnad. För att skapa ny kunskap är det viktigt att
se till både skillnader och likheter mellan olika kulturer. Vid upprätthållande och
bibehållande av välbefinnande hos människor är kulturella värderingar värdefulla
resurser. Vid transkulturell omvårdnad är det viktigt att det finns ett samarbete
mellan patienten och sjuksköterskan vilket resulterar i goda transkulturella beslut
och handlingar. Det är viktigt att förstå både det verbala och det icke verbala
språket. En sjuksköterska som arbetar transkulturellt respekterar mänskliga
rättigheter, hon är uppmärksam på oetiska metoder, kulturella tabun och olagliga
kulturella handlingar eller beslut. För att kunna bedöma och bemöta patienter
korrekt är det viktigt att förstå det kulturella sammanhanget (a a).
7
Tolk
Leininger & McFarland (2002) beskriver gällande tolkanvändning några punkter
som bör tas hänsyn till. Sjuksköterskan bör försäkra sig om att tolken har kunskap
om både klientens språk och kultur. Hon bör diskutera med tolken i förväg vad
som ska ingå i bedömningen samt vilka syften den har för klienten. Vidare är det
viktigt att påpeka att det ska vara en exakt översättning av det som sägs och inte
tolkens egen tolkning på ett lämpligt svar. I de fall där det rör sig om barn
och/eller tonåringar bör den tolk som används vara i ungefär samma ålder som
klienten då barn och ungdomar ofta har ett annat språk än äldre generationen och
information kan därmed översättas fel. Det är att föredra att personalen kan vissa
ord och meningar på det aktuella språket, detta för att kunna kontrollera att tolken
översätter allt det som sägs och inte förkortar eller utelämnar information. Det är
viktigt att tacka den som tolkat och att dubbelkolla med tolken om något känts
oklart (Leininger och McFarland 2002).
Tidigare forskning
Kommunikationssvårigheter är inte endast ett nationellt problem utan även ett
globalt problem. En fokusgruppsstudie från Australien visar att trots att en av sex
invånare inte pratar engelska hemma, är det endast 14% av vårdpersonalen i
undersökningen som använder sig utav antingen telefontolk eller tolk på plats. De
flesta tycker att användningen av tolk är viktig, men anser dock att detta ansvar
ligger på läkaren. Alternativen till auktoriserad tolk är att låta patienten träffa en
flerspråkig sköterska eller läkare, eller att använda sig utav anhörigtolk (Yu-Ting
& Phillips, 2009).
En australiensk tvärrsnittsstudie med 258 deltagare, Wish Garrett m. fl. (2008),
visar att 69 % av de patienter som bara pratar lite eller ingen engelska inte fick
någon auktoriserad tolk. Av deltagarna hade 21 % haft tolk en gång och 10% hade
haft tolk två eller fler gånger. Vidare visar Wish Garrett m. fl. (2008) att 44 % av
de patienter i studien som bara pratade lite eller ingen engelska hade en anhörig
som tolkade åt dem istället för en auktoriserad tolk.
I en svensk semistrukturerad intervjustudie med fenomenografisk ansats som
utfördes på personer från Forna Jugoslavien visade det sig att många av deltagarna
tyckte att anhörigtolk var bra då det redan finns en relation med stöd och
förtroende (Hadziabdic m.fl. 2009). Deltagarna i studien föredrog auktoriserad
tolk framför både anhörigtolk och personaltolk. Patienterna kände sig säkra på att
översättningen blev korrekt via auktoriserade tolkar och att dessa inte dömde
patienterna. Om den auktoriserade tolken därtill hade en öppen attityd upplevde
patienterna ett trygghet och var därmed mer benägna att berätta allt. Det ansågs att
vid bokade möten användes det auktoriserad tolk, dock sade patienterna att de ofta
fått en auktoriserad tolk som inte talat samma dialekt som patienten i fråga vilket
ledde till felinformation (a a). Hadziabdic m.fl. (2009) framhåller att det är viktigt
att använda någon form av tolk vid behov, såväl vid samtal som vid skriftlig
information. I studien förekom telefontolk oftare än tolk på plats men deltagarna
upplevde detta som sämre då de inte kan tyda kroppsspråk samt uppleves inte
ljudkvaliteten alltid som optimal. Dock föredrogs telefontolk vid känsliga frågor
och fysiska undersökningar. Flerspråkiga vårdarbetare var inte att föredra att
använda som tolk, då dessa inte garanterade en korrekt översättning. Dock sågs
fördelen att personaltolk är utbildande inom vården och därmed besitter kunskap
om medicinska termer. Tolk i allmänhet skapade en känsla av beroende och
minskad integritet hos patienterna. Patienterna uttryckte även en oro över
8
konfidentialiteten då de talade öppet rörande känsliga saker till en tredje person.
Även relationen till vårdpersonal försämrades enligt patienterna då tolk användes i
samtalen. Patienterna önskade att de hade blivit informerade av vårdpersonalen
hur de själva kunde boka tolk, då flertalet av dem var medvetna om sin rätt till
tolk (a a).
En tysk enkätstudie utförd på 50 turkiska patienter, 50 tyska sjuksköterskor och
50 tyska läkare av Dogan m fl (2009) visade att det vanligaste problemet inom
vården var bristande kommunikation på grund av språkbarriärer. Detta
kommunikationsproblem ledde till att patienterna ansåg att vården blev begränsad.
I sin tur ledde detta till att patienterna upplevde känslor av neglekt och att de
kände sig tvungna att slutligen låtsas att de förstod den information som gavs åt
dem. Brist på kunskap hos sjuksköterskor gällande både hälsa och sjukdom inom
olika kulturer visades vara ett stort problem. Sjuksköterskor ansåg även att det var
ett stort problem att patienterna inte hade anpassat sig till den tyska kulturen samt
tysk hälso- och sjukvård. Det tolkalternativ som var vanligast förekommande var
anhöriga till patienten. Patienterna upplevde att ibland framförde tolken varken
deras klagomål eller råd och förslag från vårdpersonalen. Den direkta kontakt med
vårdpersonal som förloras då tolk används kunde påverka patienter på så sätt att
de kände sig obekväma i konfidentiella situationer (a a).
Gerrish m fl (2004) beskrev i sin engelska intervjustudie med fokusgrupper att
patienterna ofta förlitade sig på att familjemedlemmar tolkade i situationer där
patient och vårdgivade inte talade samma språk. Det framkom att kvinnor
vanligtvis lät sina män tolka åt dem medan äldre patienter oftare använde sina
barn som tolk. Det var även vanligt att andra anhöriga tolkade och det framkom
att få deltagare hade erfarenhet av att använda auktoriserad tolk. En anledning till
detta var att flertalet patienter inte vet hur de ska göra för att få tillgång till annan
typ av tolk (a a). Sjuksköterskorna i studien förlitade sig ofta på anhörigtolk.
Samtidigt framkom det att sjuksköterskorna uttryckte oro i frågan om huruvida
konfidentialiteten respekteras då anhörigtolk används. Ytterligare oro väcktes hos
sjuksköterskorna vid tanken på hur familjesituationen påverkades då anhöriga
användes för att tolka (a a). Gerrish m fl (2004) skrev även att sjuksköterskorna
saknade kunskap rörande bredden av tolkservicen samt hur de skulle gå tillväga
för att kontakta de olika tjänster som fanns att tillgå. Även ekonomiska faktorer
influerade sjuksköterskorna då vissa deltagare påpekade pressen från chefen att
tänka på kostnaderna för tolk (a a).
En dansk fenomenologisk intervju- och observationsstudie Nielsen & Birkelund
(2009) lyfter kommunikationssvårigheter och tidsbrist som problem. Nielsen &
Birkelund (2009) beskrev att det fanns en irritation bland sjuksköterskorna över
den ökade tidsåtgången hos patienter som inte talar danska jämfört med de
patienter som förstår och talar danska. Irritationen uppkommer då
sjuksköterskorna ansåg sig redan vara upptagna och ha ont om tid.
Sjuksköterskorna anser även att de patienter som talar och förstår danska får
mindre tid då mer tid måste läggas på de patetineter som inte behärskar det danska
språket, vilket i sin tur kan leda till en försämmrad vårdkvalitet (a a).
Att ha en anhörig som tolkar istället för en auktoriserad tolk kan medföra
problem. Rosenberg m fl (2008) redovisade i en kanadensisk semistrukturerad
intervju och fokusgruppstudie, baserad på nio samtal med anhörigtolk och 15
samtal med auktoriserad tolk, att en auktoriserad tolk är mer professionell vad
9
gäller att översätta information rakt av från den ena parten till den andra. En
anhörig som tolkar är mer som en tredje deltagare i konversationen, han/hon
pratar gärna själva. Anhörigtolkar ansåg att deras roll är att skapa förståelse och
översätter därmed inte bara det som sägs mellan vårdgivaren och patienten (a a).
Rosenberg m fl (2008) visade vidare att många anhörigtolkar pratar för patienten
och ibland avsiktligt väljer att inte översätta vissa rekommenderade åtgärder då de
anser att det räcker att denne själv har hört dem. Därmed kan den anhörige ta hand
om patienten, snarare än att patienten kan ta hand om sig själv (a a).
Sjuksköterskorna uttryckte att de oftast använde anhörigtolk och att de försökte
begränsa användningen av auktoriserad tolk utom i de fall där det fanns allvarliga
problem. Dock ansåg flera utav sjuksköterskorna att det i vissa situationer så som
vid intima undersökningar medförde problem att använda anhörigtolk. Vidare
uttryckte sjuksköterskorna en irritation över att de patienter som bott i landet 1520 år fortfarande var i behov av tolk då de inte behärskade språket (a a).
I en svensk studie baserad på tre fokusgruppintervjuer med elva sjuksköterskor,
analyserad med innehållsanalys, av Fatahi m fl (2009) framgår det att formen av
undersökningar och behandlingar är avgörande för val av tolk. Vidare visade
Fatahi m fl (2009) att anhöriga och personal ej är det optimala tolkalternativet.
Även nackdelar fanns rörande auktoriserade tolkar där det framkom att de
auktoriserade tolkarna ej hade särskild kunskap inom hälso- och sjukvård. De
auktoriserade tolkarna var även under strikt tidsram och kunde uppfattas
stressade, vilket ofta ledde till att kvaliteten på samtalet mellan patient och
vårdpersonal försämrades. I vissa fall var den auktoriserade tolken även tvungen
att gå på grund av tidsramen innan samtalet egentligen var avslutat, vilket kunde
påverka både kvalitet och patientsäkerhet. Det kunde även uppstå problem då den
auktoriserade tolken ej talade samma dialekt som patienten. Det visade sig att då
det mellan olika grupper inom ett land fanns spänningar kunde detta påverka
tolksituationen negativt om patienten och den auktoriserade tolken härstammade
från olika delar av landet. Det rekommenderades därför att auktoriserad tolk alltid
bör väljas utifrån modersmål snarare än nationalitet. Vidare fanns det inte alltid
möjlighet att tillgå kvinnliga auktoriserade tolkar när detta önskades av
patienterna, vilket utgjorde ett problem, särskilt då patienten istället valde att
motsäga sig vården (a a).
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med den här kvalitativa intervjustudien är att beskriva sjuksköterskors
erfarenheter av tolkanvändning.
Frågeställningar
- I vilka situationer väljer sjuksköterskor att använda respektive inte använda
tolk?
- Vilken sorts tolk används?
- Hur upplever sjuksköterskan att de olika tolkalternativen påverkar
vårdsituationen?
Avgränsningar
Studien är begränsad till språktolk, antingen på plats eller via telefon.
10
METOD
Den metod som användes i studien var en kvalitativ ansats med semistrukturerade
intervjuer. Studien syftade till att fånga upp informanternas erfarenheter, vilket
gjorde vald metod till ett passande alternativ (Lundman & Hällgren Graneheim,
2008).
Inklusionskriterier
Det önskades ett strategiskt urval vilket enligt Polit & Beck (2006) innebär ett
brett urval med stor variation. Därmed efterfrågades sex till tio sjuksköterskor från
två avdelningar på en kvinnoklinik i södra Sverige. För att få så stor variation som
möjligt önskades informanter i olika åldrar, med olika lång erfarenhet och om
möjligt olika kön. Det önskades även variation vad gäller personal som arbetat
mest på natten respektive dagen.
Urval
Urvalet bestod utav sju sjuksköterskor från en avdelning på en kvinnoklinik i
södra Sverige. Samtliga var kvinnor. Fyra av deltagarna hade mest erfarenhet från
arbete dagtid och tre hade mest från arbete nattid. Fyra deltagare var under 40 år
gamla och resterande var över 50 år. Fem av deltagarna hade mindre än tio års
erfarenhet som sjuksköterska och två hade mer än 30 års erfarenhet. På grund av
tidsbrist och personliga skäl valde två av de som först önskade att medverka att
avstå från deltagande i studien. Bortfallen var båda över 40 år gamla och hade mer
än 20 års erfarenhet. Vid kontakt med avdelningschef på den andra avdelningen
inför godkännande från Malmö högskolas etikprövningsnämnd, visade det sig att
denne slutat sin anställning och en ny chef var tillsatt. Denna information
framkom endast några dagar innan ett skriftligt godkännande skulle lämnas till
etikprövningsnämnden och avdelningen exkluderades därmed.
Etiska överväganden
Intervjuerna utfördes i ett avskilt rum på informanternas arbetsplats, i hopp om att
detta skulle komma att inge trygghet till informanterna. Intervjuerna skedde på
arbetstid, vilket kunde ha varit ett stressmoment för den intervjuade (Trost 2010).
Konfidentialitet garanterades informanterna, vilket innebär att inget av det som
berättades ska kunna spåras tillbaka till dem och göra dem igenkännbara.
Anonymitet kunde däremot inte garanteras, då insamlingen av information i
studien skedde i form av intervjuer där intervjuare träffade informanten (a a).
Eftersom att ljudinspelare användes var det viktigt att vara uppmärksam på tecken
från informanten som tydde på hämning eller besvär. Somliga kan tycka att det är
obekvämt att bli inspelade och ett nekande ska respekteras. Det beaktades att då
det fanns en aktiv och en passiv intervjuare under intervjun kunde den intervjuade
känna sig satt i ett underläge eller uppleva intervjun som ett maktövergrepp (Trost
2010).
Innan studien påbörjades resonerades det kring egna uppfattningar och tankar
kring ämnet, så att personliga åsikter och erfarenheter inte skulle påverka studien,
detta är enligt Polit & Beck (2006) bracketing. Avdelningschefen på den aktuella
avdelningen gav sitt skriftliga samtycke till studien, varefter tillstånd hämtades
hos Malmö högskolas etikprövningsnämnd.
11
Datainsamling
Innan studien påbörjades skulle det enligt Polit och Beck (2006) genomföras fem
förberedelser. De berör val av design, val av datainsamlingsplats, upprättelse av
kontakt med en gatekeeper, sätta ut maxtid för insamlingen och studie samt att
identifiera eventuell utrustning (a a). Skriftlig information lämnades till
avdelningen via informationsbrev (se bilaga 1) vilka distribuerades till
sjuksköterskorna. Breven lades i personalrummet och gjordes därmed tillgängliga
för samtliga. Informanterna skulle innan studien påbörjats ha fått tillräckligt
information om studien. Informationen skulle vara begriplig och informanterna
skulle förstå sin rätt till frivillighet att medverka i studien (Polit & Beck 2006).
Informanten blev i informationsbrevet informerad om; vem som skulle genomföra
undersökningen, syftet med studien, vilken metod som skulle användas och hur
denna skulle gå till, att det inte förelåg några risker eller personliga följder med
undersökningen, samt att enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning
som avser människor, så är deltagandet frivilligt och det finns alltid en möjlighet
att avbryta sin medverkan. Cirka en vecka efter att avdelningen fått
informationsbreven hade inga intresseanmälningar gjorts. Därför
uppmärksammades studien ytterligare genom att gatekeepern utifrån studiens
urvalskriterier lade informationsbrev i nio av personalens fack samt gav dessa en
muntlig förfrågan. De tillfrågade fick tid att fundera och efter några dagar fanns
det nio sjuksköterskor som ville deltaga i studien. Två av dessa valde vid ett
senare tillfälle att avbryta sin medverkan.
Utifrån syftet skapades en semistrukturerad intervjuguide (se bilaga 2) för
datainsamlingen, vilket innebär att frågorna är breda och att de ej kan besvaras
med svarsalternativ (Polit & Beck 2006). Intervjuguiden formades på så sätt att
erfarenheter från personalen betonades. Samtidigt skulle den inte vara för
tidskrävande då personalen på avdelningen enligt gatekeepern ständigt har arbetat
under hög arbetsbelastning. För långa intervjuer under redan pressad arbetstid
skulle kunnat resultera i avbrutna intervjuer eller stressade informanter under
intervjuerna. Det bedömdes att det förelåg en ökad risk för lågt deltagande om
intervjuerna var för långa. Intervjuguiden var dock utformad på så sätt att studiens
syfte och frågeställningar skulle kunna besvaras. För att kontrollera att
intervjuguiden gav svar på syftet utfördes en testintervju. Det resulterade i en
informativ intervju med intressanta situationer. Testintervjun visade därmed på att
intervjuguiden gav det material som efterfrågades. Detta material exkluderades
dock från studien då informanten inte uppfyllde gällande inklusionskriterier.
Intervjuerna genomfördes i avskild miljö på deltagarnas avdelning i april 2011.
Materialet spelades in med två mobiltelefoner vars ljudkvalitet kontrollerades i
förväg för att undvika störningar under intervjun (Trost 2010). Innan intervjun
startade informerades deltagarna muntligt om vad frågorna skulle beröra. De
relevanta tolkalternativen definierades och det betonades att det var
informanternas erfarenheter som efterfrågades. Informanterna uppmärksammades
på att intervjun skulle spelas in och ljudinspelarna presenterades. Under intervjun
fanns det en aktiv och en passiv intervjuare. Den aktiva intervjuarens funktion var
att uppmana informanterna att tala fritt om de frågor som intervjuguiden berörde
(Polit & Beck 2006). Den passiva intervjuarens roll presenterades som ett stöd
och en eventuell kompletterande intervjuare. Informanterna informades om deras
rättighet att avbryta intervjun samt ombads att efter intervjun fylla i en
samtyckesblankett (se bilaga 3) och en informationsblankett (se bilaga 4).
Informationsblanketten avsåg informantens kön, ålder, arbetslivserfarenhet som
12
sjuksköterska samt huruvida informanten arbetat främst nattid eller dagtid.
Informanten gavs tillfälle att ställa eventuella frågor innan intervjun påbörjades.
I enighet med deltagarna beslöts det att samtliga intervjuer som skulle genomföras
på natten skedde på samma natt och att alla intervjuer dagtid skedde på samma
dag. Detta underlättade för personalen men ledde till att alla intervjuerna ej kunde
transkriberas i direkt anknytning till varje intervju. Dock skedde transkriberingen i
närhet till intervjuerna. Intervjuerna blev kortare än önskat med en medeltid på
drygt åtta minuter, med en spridning mellan cirka sex till tio minuter. Materialet
delades upp och transkriberades var för sig. Det transkriberade materialet
kontrollerades sedan åter mot det inspelade materialet av den andre.
Dataanalys
Bearbetning av data utfördes i form av innehållsanalys enligt Lundman &
Hällgren Graneheim (2008). Det transkriberade materialet genomlästes separat för
att få ett helhetsperspektiv av innehållet. För att uppnå högre trovärdighet
markerades meningsbärande enheter, relevanta för studiens syfte enskilt. De
enskilt markerade meningsbärande enheterna jämfördes för att hitta likheter och
skillnader i analyserna. Sedan återupprepades detta första analyssteg ytterligare en
gång gemensamt. Denna analys jämfördes med den tidigare analysen för att
säkerställa att alla relevanta meningsbärande enheter inkluderats. Samtliga
meningsbärande enheter kontrollerades mot intervjuerna för att garantera att inga
utdrag tagits ur sitt sammanhang. För att uppnå konsensus, vilket innebär att det
finns en överensstämmelse mellan författarna (Lundman & Hällgren Graneheim,
2008), utfördes resterande analys gemensamt. De meningsbärande enheterna
kondenserades, det vill säga att texten komprimerades samt blev mer lätthanterlig,
samtidigt som det väsentliga innehållet kvarstod. Därefter abstraherades den
kondenserade texten till koder, vilket medförde att enheterna blev mer
övergripande. En grundlig kontroll av materialet utfördes samt redigering av
koder för att säkerställa överensstämning mellan kod och meningsbärande enhet.
Kategorisering och underkategorisering av koderna skedde parallellt. För att
materialet skulle vara överskådligt sammanställdes allt i tabeller. Ur analysen
framkom sju kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa bearbetades sedan
till tre kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna och underkategorierna
kontrollerades mot studiens syfte och mot innehållet i de meningsbärande
enheterna (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). I tabell 1 följer ett utdrag ur
analystabellen för att belysa de olika analysstegen. Dessa utdrag är korrigerade
genom att talspråk delvis har exkluderats.
13
Tabell 1. Utdrag ur dataanalysen.
Meningsbärande enhet
Kondenserad
enhet
Informant 2: ...jag tror att Anhörigtolk
man ofta kanske väntar på på plats
att den anhöriga kommer
underlättar
hit och besöker försöker,
arbetet genom
om inte det är någonting
att tid sparas
som är akut, man försöker in
föra all informationen när
de är här
Informant 5:… han
Anhörig
översatte ingenting av det svarar för
jag sa, det var hans
patienten
upplevelse att hon
utifrån egna
behövde inte ha någon
upplevelser
bedövning…
Informant 7: ...man ser ju Vilken tolk
utifrån vad det är för
som väljs
situationer så klart men.
beror på
Om det är acceptabelt
situationen
med en anhörigtolk eller
om man. Det är väl en
avvägning liksom.
Kod
Underkategori
Kategori
Anhörigtolk
underlättar
Tidsbrist
Tid
Anhöriga
svarar för
patienten
Bristande
kommunikation
Kommunikation
Bedömnings- Vid speciella
fråga
tillfällen och vid
behov
Vårdkvalitet
RESULTAT
Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier med tillhörande åtta
underkategorier. Läsaren ges i tabell 2 en översikt av kategorier och
underkategorier. Resultaten lyfts av citat som korrigerats genom att talspråk,
exempelvis ”öhm” och upprepade ord, tagits bort. Informanterna har tilldelats
slumpmässiga siffror mellan ett och sju.
Informanterna berättade att det tolkalternativ som används mest på avdelningen är
anhörigtolk och att auktoriserad tolk inte används i tillräckligt stor utsträckning.
Det berättades även av informanterna att det fanns ett behov av förändring
gällande tolkanvändningen på avdelningen.
Tabell 2. Översikt av kategorier och underkategorier.
TID
KOMMUNIKATION
VÅRDKVALITET
- Akuta situationer
- Alternativ
- Patientfokus
- Tidsbrist
kommunikation
- Vid speciella tillfällen
- Bristande
och vid behov
kommunikation
- Ekonomi
- God
kommunikation
14
Tid
Under analysen framkom det att alla informater utom en nämnde tid i samband
med tolkanvändning. Vid analys framkom två underkategorier: akuta situationer
och tidsbrist.
Akuta situationer
Analysen visade på att det finns svårigheter i att hinna kontakta tolk i akuta
situationer, exempelvis rör det sig om minuter när patienter måste akut till
operation. Detta styrks av att det i akuta situationer, exempelvis då patienten vill
uttrycka smärta, förekommer att medpatienter används för tolkning. Dock
motsades detta av att det på natten är i akuta situationer, till exempel att patientens
tillstånd försämras, som det valdes att kontakta tolk. Nedan ges två citat som visar
på skillnader i tolkanvändning i akuta situationer.
”/.../ hade vi verkligen behövt en tolk men det hade vi inte tillgång till då för
det gick så snabbt /.../”(informant 5)
”/.../ på natten så blir det inte, det är inte riktigt samma sak för vi har inte
utskrivningssamtalen och så där det behövs mer, vi använder oss det mer om
det är något att man känner att det är akut att något uppstår så man måste nå
dem (auktoriserad tolk).” (informant 3)
Tidsbrist
Det framkom av informanterna att det på avdelningen fanns för lite tid till att
kontakta tolk. Även samtalet via auktoriserad tolk tycktes vara tidskrävande.
Istället ansågs det lättare att använda sig utav antingen anhörigtolk eller
personaltolk. Persontolk ansågs underlätta arbetet då det gick snabbt och lätt och
informanterna kunde undvika att lägga tid på att kontakta auktoriserad tolk. Det
berättades att personal utnyttjas för att tolka och spara in tid. En informant
beskrev följande om personaltolk:
”Det underlättar mycket vårt jobb, man slipper ju ringa till tolkcentralen
eller vänta på någon anhörig att komma in /.../” (informant 4)
Det berättades att en större personalstyrka på avdelningen hade lett till mer tid för
den enskilde patienten. Detta hade i sin tur bidragit till mer tid till att kontakta
auktoriserad tolk. Enligt informanterna behövdes auktoriserad tolk ofta men det
nämndes att det tog tid innan tolken infann sig på plats. Om anhörig inte befann
sig på plats, vilket är fallet bland annat kvälls- och nattid, ansågs det vara en
fördel att använda persontolk då det på detta sätt sparades in tid. Fanns den
anhörige dock redan på plats sparades det in tid genom att använda anhörig som
tolk. Vid tillfällen där anhörig skulle tolka försökte informanterna ge all
information till patienten vid samma tidpunkt, detta för att ej behöva kontakta tolk
vid ytterligare tillfällen. Informant 3 berättade följande om anhörigtolk:
”/.../ alltså fördelen är ju att man ofta har dom på plats, alltså det går ju
fortare än att man ska hålla på och ringa efter någon eller boka tid och så
/.../” (informant 3)
15
Kommunikation
Under intervjuerna lade informanterna stor vikt vid kommunikation och i analysen
framkom det tre underkategorier: alternativ kommunikation, bristande
kommunikation samt god kommunikation.
Alternativ kommunikation
I situationer där patient och vårdgivare inte förstod varandra språkligt och tolk ej
fanns att tillgå användes ofta kroppsspråk, genom att bland annat gestikulera och
berätta med händerna. Det beskrevs att det i de flesta fall, så som vid fysiska
instruktioner, går att klara sig mycket långt och göra sig förstådd med hjälp av
kroppsspråk. Detta motsades då det även nämndes att kommunikationen inte blivit
bra med endast kroppsspråk och att det varken gick att förmedla all information
eller detaljer till patienten. Följande citat visade på de delade meningarna hos
informanterna rörande kroppspråk:
” /.../ i de flesta fall så kan man använda sitt kroppsspråk och förklara
saker.” (informant 1)
”/.../vi kan ju förmedla väldigt mycket med kroppsspråk, men inte allt. Och
inte detaljer /.../” (informant 6)
Bristande kommunikation
Alla informanter nämnde att det ofta brast i kommunikationen, bland annat då
ingen tolk användes. Samtliga påpekade att kommunikationen kunde brista med
anhörigtolk. En anledning kunde vara att anhöriga inte har svenska som
modersmål och därmed kan det förekomma missuppfattningar. När den anhörige
ej har svenska som modersmål förelåg det en risk att den anhörige varken kunde
tala eller förstå ett avancerat språk, det vill säga att den anhörige exempelvis inte
förstod medicinska termer eller det fackspråk som ibland förekom. Det ansågs
ibland svårt att förenkla språket till lämplig nivå då vissa medicinska termer var
svårförklarade. Informant 5 berättade:
”/.../man har ju absolut ingen aning om hur bra den anhörige kan svenska
eller medicinska termer /.../” (informant 5)
Det ansågs att anhörigtolk inte var det optimala tolkalternativet då det visade sig
att det förekom att den anhörige svarade för patienten utan att prata med denne.
Den anhörige valde även att svara utifrån egna åsikter och upplevelser vilket
kunde leda till en felaktig medicinsk bedömning. Informanterna tyckte att då de
hade liten eller ingen insikt i hur förhållandet mellan patienten och den anhörige
var, så trodde de sig heller inte veta hur korrekt översättningen blev. Det
framkom att anhöriga tenderade att inte översätta allt som sades och att de ibland
inte framförde negativ information. Det förekom en osäkerhet bland
informanterna där de ifrågasatte hur mycket av informationen som fördes vidare
till patienten via den anhörige, vilket berättades exempelvis av informant 2:
”/.../ ja det är ju olika familjesituationer, man vet ju inte hur en
familjesituation ser ut och det kanske inte är ett bra förhållande och så.
Många gånger kan jag ju uppleva när jag har mycket som jag informerar
om, men ja ibland känner jag att det är inte det optimala sättet för att ibland
undrar jag om om allt kommer fram till kvinnan.” (informant 2)
16
Informanterna berättade att det kunde ske missuppfattningar då det användes
personaltolk i de fall där personal eventuellt endast talade grannspråket till
patienten. En av anledningarna till att kommunikationen även brast via en
auktoriserad tolk sades vara att denne ibland inte talade samma dialekt som
patienten. En annan anledning var då kvinnliga patienter önskade kvinnlig tolk
och detta inte gick att ombesörja. När dessa kvinnor istället fick en manlig tolk
upplevdes det av informanterna att samtalet kunde bli begränsat. Det upplevdes
ibland svårt att kommunicera med auktoriserad telefontolk då det inte alltid fanns
tillgång till högtalartelefon.
God kommunikation
Informanterna ansåg att det med auktoriserad tolk blev ett bra samtal eftersom det
blev lättare att kommunicera. Informationen nådde patienten och tolken
förmodades vara korrekt, punktlig och översätta allt som sades samt lät patienten
komma till tals. Informant 6 lyfte följande:
”Ja jag kan nog bara tycka att det har varit positivit när man har haft
auktoriserad tolk. De har kommit i tid och de jag har träffat på väldigt
korrekta.” (informant 6)
När det togs hjälp av en auktoriserad tolk förstod patienten den information som
informanterna ville delge dem. De auktoriserade tolkarna ansågs behärska både ett
avancerat språk och medicinska termer. Trots de negativa aspekter rörande
auktoriserad tolk som nämns ovan hade informanterna till större del positiva
erfarenheter från de tillfällen då de använt auktoriserad tolk. Informanterna ansåg
att det var positivt med telefontolk då det blev lättare att kommunicera och det
fick en positiv effekt där patient och sjuksköterska förstod varandra.
Det sågs även till större del positiva erfarenheter rörande personaltolk där
informanterna nämnde att personal som tolkar kan föra ett bra samtal med
patitenten, vilket informant 2 berättade:
”/.../ vi har ju många nationaliteter som jobbar här och det är jättebra tycker
jag för att de kan ju kommunicera och de kan diskutera med patienterna och
verkligen förklara.” (informant 2)
När den anhörige översatte till patienten och denne sedan ställde frågor tillbaka
som den anhörige översatte till informanten ansågs anhörigtolk fungera bra. Det
ansågs vara en fördel när föräldraparet tolkade åt varandra. Informanterna sade att
det var en bedömningsfråga huruvida anhörigtolk ansågs vara ett lämpligt
tolkalternativ. Dock framkom det att anhörigtolk lämpade sig bäst vid allmänna
frågor. Det sades att anhörigtolkar framförde positiv och nyttig information till
patitenten. Informanterna sade att situationer hade löst sig då de använt sig av
anhörigtolk via telefon.
Vårdkvalitet
Patientfokus, vid speciella tillfällen och vid behov samt ekonomi är de
underkategorier som återfanns inom kategorin vårdkvalitet.
Patientfokus
Informanterna hade patienterna i fokus då de bland annat berättade om situationer
där patienten upplevt negativa känslor då tolk inte använts. Vikten av att
17
informationen ges i direkt anknytning till situationen poängterades eftersom att
patienterna mår dåligt av att inte bli underrättade om vad som händer. Det fanns
även en förståelse för att patienterna kunde te sig rädda då de inte förstod språket.
En annan negativ känsla, i form av genans, infann sig hos vissa patienter i
situationer där patienten kände den auktoriserade tolken. Informant 1 berättade
om en situation där auktoriserad tolk behövdes för att lugna patienten:
”/.../vi var tvungna att ringa en tolk för att kvinnan skulle bli lugn och kunna
koppla av helt enkelt. Annars hade ju hela natten för henne varit förstörd
ju.” (informant 1)
Informanterna berättade att de ibland använt sig av anhörigtolk trots att de känt att
de borde använt auktoriserad tolk eftersom att alla har rätt till en professionell
tolk. Informanterna beskrev generellt att auktoriserad tolk borde användas i större
utsträckning, endast en informant ansåg att systemet fungerade som det var. En
annan aspekt som lyftes av informanterna var att sekretessen kunde falla då det
valdes ett annat tolkalternativ än auktoriserad tolk, till exempel medpatienter och
personaltolk.
Tolk vid speciella tillfällen och vid behov
Informanterna berättade att om det fanns ett behov av tolk så skulle tolk användas.
I vissa situationer, som vid djupare samtal, vid samtal där anhörigtolk bedömndes
olämplig och vid pappersifyllnad var det viktigt att auktoriserad tolk kontaktades.
Informant 4 sade följande:
”/.../ men vi brukar ju ringa också till tolkcenter och beställa tolk ju, så det
är vid utskrivningar /.../ eller när de ska skriva i papperna, för att de inte har
förstått /.../” (informant 4)
I andra situationer, till exempel då praktisk information, som var maten
serverades, skulle framföras valde informanterna ibland att använda medpatienter
som tolk. Informanterna sade att val av tolk ofta var en avvägning och
bedömningsfråga beroende på vad det var för typ av samtal eller information som
skulle ges. Det framkom att det inte fanns ett stort behov av tolkning nattid, men
att det i situationer där den anhörige ej fanns på plats ofta fanns ett telefonnummer
till den anhörige nedskrivet. Detta för att kunna kontakta den anhörige vid behov
av tolkning, som informant 3 berättade:
”/.../ ofta har vi ett telefonnummer nedskrivet så att man kan ringa till till
den anhörige /.../” (informant 3)
Det ansågs finnas ett behov av att ha tolk på avdelningen alltid då patienter som
inte talar det svenska språket ofta fanns representerade.
Ekonomi
Informanterna berättade att personal som tolkar inte får någon ersättning för detta,
men om de istället hade fått ersättning hade det varit okej att utnyttja personalen.
Dock uppmärksammades den ökade arbetsbelastningen som tolkningen medförde
för personalen, vilket bland annat informant 7 beskrev:
18
”Ja... Det är väl egentligen bra men sen är ju frågan om det... Med
arbetsbelastning och sådär om man har mycket att göra så ska man väl inte
behöva ta personalen till det så att säga.” (informant 7)
Det rådde delade meningar huruvida kostnaden var en faktor rörande auktoriserad
tolkanvändning. Det framkom att en av anledningarna till att auktoriserad tolk inte
kontaktades var kostnaden, dock motsades detta i och med att det även framkom
att kostnaden är irrelevant. En annan tanke som uppdagades var om det hade varit
ekonomiskt lönande att ha en heltidsanställd tolk dagtid på hela kvinnokliniken:
”Jag har haft tanken att det hade kanske varit ekonomiskt lönande att ha en
heltidsanställd tolk som man kunde utnyttja dagtid iallafall /.../” (informant
6)
DISKUSSION
Under detta avsnitt redovisas metod- och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
I metoddiskussionen diskuteras urval, datamängd, intervjuer samt analys.
Urval
Det önskades från början informanter från två olika avdelningar på en
kvinnoklinik i södra Sverige. Två avdelningar bedömdes tillräckligt för att få det
eftersökta materialet. Det ansågs vara lämpligt att utföra studien på en
kvinnoklinik då omsättningen av patienter är hög och att personalen då skulle ha
kommit i kontakt med kommunikationssvårigheter flertalet gånger. Den ena
avdelningen exkluderades då information om att avdelningschefen som gett sitt
samtycke till studien avslutat sin anställning på avdelningen. Denna information
framkom i för nära anslutning till studiens påbörjan. Exklusionen medförde att
urvalsvariationen begränsades och att studien endast kunde visa problematiken ur
en avdelnings perspektiv. Med endast ett perspektiv får det anses att
överförbarheten till andra avdelningar är låg (Polit & Beck 2006). Resultaten
påverkades sannolikt då erfarenheter hos personalen troligen skilde sig mellan
avdelningar vilket kunde bero på till exempel olika avdelningsrutiner.
Efter diskussion med gatekeepern misstänktes det att informationsbreven som
placerats i personalrummet på avdelningen inte uppmärksammats av personalen.
En personlig presentation av studien på avdelningen kunde eventuellt lett till att
personalen direkt uppmärksammat studien. En sådan personlig presenation
utfördes inte då det bedömdes att personalklientelet på avdelningen var så stort att
en presentation hade varit otillräcklig. Flera presentationer hade varit nödvändiga
för att nå samtliga inom personalstyrkan vilket bedömdes orimligt på grund av
den begränsade tidsram vilken studien skulle infalla inom.
Enligt urvalskriterierna valdes det via gatekeepern på avdelningen ut nio
sjuksköterskor och uppmärksammade dessa om studien genom att
informationsbrevet placerades i deras fack. Dessa erhölls även en muntlig
förfrågan av gatekeepern med uppmaning att lämna besked inom några dagar.
Informanterna gavs därmed möjlighet att reflektera över en eventuell medverkan i
studien. Denna metod resulterade i att samtliga nio tillfrågade önskade deltaga i
studien. Urvalsvariationen ändrades då två av de nio förfrågade valde att senare
19
avbryta sin medverkan. Detta indikerade att informanterna kände sig trygga i att
deltagandet var frivilligt. Det bedömdes då att det på grund av den begränsade
tidsramen inte fanns möjlighet att på nytt kontakta nya eventuella informanter.
Det slutliga urvalet bestod av endast kvinnor, då det inte fanns någon manlig
sjuksköterska i personalstyrkan att tillfråga. Variation återfanns i erfarenhet av
natt- och dagarbete då urvalet utgjordes av tre sjuksköterskor med övervägande
natterfarenhet och fyra sjuksköterskor med övervägande dagerfarenhet. De
informanter som valde att avbryta sin medverkan i studien föll inom de åldersoch erfarenhetsramar som ej finns representerade i urvalet. Detta kan ha påverkat
resultatet genom avsaknad av ytterligare tänkbara erfarenheter. Trots detta ses en
variation i urvalet vilket är en styrka särskilt då deltagaranatalet är lågt.
Intervjuer
I hopp om att informanten skulle känna sig trygg i intervjun skedde intervjun i ett
avskilt rum på arbetsplatsen (Trost 2010). Samtliga intervjuer fick pågå utan yttre
störningar eller avbrott. Alla informanter gavs möjlighet att ställa frågor innan
intervjun påbörjades men inga frågor ställdes, vilket kunde visa på att
informanterna kände sig välinformerade.
Då samtyckesblanketten skrevs på efter intervjun gavs informanten en möjlighet
att neka till medverkan om denne kände att det som berättats i intervjun inte
längre fick användas i studien. Även det muntliga och inspelade samtycket gavs i
slutet av intervjun. Samtliga informanter gav sitt skriftliga och muntliga samtycke.
Efter det bestämts att det under intervjuerna skulle finnas en aktiv och en passiv
intervjuare ansågs det lämpligt att den passiva intervjuaren antecknade eventuell
icke-verbal kommunikation. Efter diskussion bedömdes det dock att den
tillkommande analysen som detta skulle medfört var för tidskrävande och därmed
exkluderades detta moment. Den passiva intervjuaren var istället ett stöd för den
aktiva intervjuaren och vid behov hade den passiva intervjuaren kunnat
komplettera den aktiva intervjuaren under intervjun. Detta blev aldrig aktuellt då
samtliga intervjuer genomfördes utan behov av komplettering. Innan studiens
påbörjan resonerades det i egna åsikter och erfarenheter kring ämnet, vilket enligt
Polit & Beck (2006) leder till objektivitet och neutralitet, och tyder på uppnådd
överensstämmelse.
Det faktum att samtliga intervjuer genomfördes vid två tillfällen, tre på en natt och
fyra på en dag, kunde detta ha påverkat resultatet. En ytlig diskussion skedde efter
varje intervju, men den grundliga reflektionen i samband med transkribering
uteblev. Transkribering av de tre intervjuerna på natten skedde innan intervjuerna
på dagen genomfördes och gav därför möjlighet till reflektion. Det fanns dock inte
tid eller tillfälle att i lugn och ro grundligt reflektera över eventuella ändringar
mellan varje intervju inför kommande intervjuer.
Datamängd
Det sätt som ansågs vara mest lämpat att kontrollera intervjuguiden var att
genomföra en testintervju. Av enkelhet, lättillgänglighet och intresse utfördes
testintervju på en informant som dock inte uppfyllde urvalskriterierna. Denna
intervju har därför exkluderats. Testintervjun på cirka tio minuter visade på att
intervjuguiden gav den information som besvarade frågeställningarna. Efter
testintervjun antogs det att de kommande intervjuerna skulle vara mellan 10-15
minuter långa då de informanter som skulle deltaga i studien troddes ha mer
20
erfarenheter rörande tolkanvändning. Därmed gjordes inga ändringar i
intervjuguiden.
Det visade sig att trots att intervjuguiden var testad med goda resultat blev
intervjuerna som ingår i studien kortare än vad som förväntades. Intervjuer med
en medeltid på drygt åtta minuter får anses för korta och det föreligger en risk att
väsentligt material ej framkommit. Eftersom det rådde tidsbrist på avdelningen
kan det antas att det hade varit oetiskt att kräva mer tid från informanterna än den
som gavs. Eftersom mycket av innehållet i intervjuerna var av stor relevans borde
studien därför ha fokuserat på ett större antal informanter snarare än längre
intervjuer. Detta hade medfört ett större material med högre trovärdighet. Då det
upptäcktes att antalet intervjuer var för få hade det redan gått så pass lång tid att
det bedömdes att det på grund av tidsbrist inte fanns möjlighet att på nytt kontakta
avdelningen för fler informanter. Hade intervjuerna påbörjats tidigare hade det
funnits mer tid till att komplettera med ytterligare intervjuer vilket troligen hade
påverkat resultatet.
En tänkbar anledning till varför intervjuerna blev så korta var att informanterna
sade sig ha lite erfarenhet av personal- och auktoriserad tolk och hade därför inte
så många erfarenheter att dela med sig av. En annan anledning kunde vara att
informanterna upplevdes finna det svårt att berätta om en specifik situation där
tolk inte användes. I informationsbrevet framkom det att ett av de områden som
skulle beröras var situationer där tolk inte använts. Informationsbrevet kunde ha
rekommenderat informanterna att förbereda sig inför intervjun, vilket kunde ha
motverkat svårigheten kring den specifika situationen. Förberedelse hade även
gjort att informanten känt sig tryggare i intervjun och förhindrat att informanten
eventuellt känt sig otillräcklig. Ytterligare en anledning skulle kunnat vara att
informanterna kände sig stressade då intervjuerna utfördes på arbetstid. Dock
bedömdes det att risken för att informanterna inte skulle vilja deltaga i studien
ökade om intervjuerna skulle skett på informanternas lediga tid.
Intervjumiljön hade då även varit olika för informanterna om vissa interjuvats
under arbetstid och andra efter arbetstid, vilket hade lett till en sänkt
standardisering (Trost 2010). Ett instrument som användes i datainsamlingen var
den aktiva och den passiva intervjuaren. Dessa hade ingen tidigare erfarenhet av
kvalitativa intervjuer och kan därför inte ses som fullt kvalificerade. Detta kan ha
lett till utebliven information då det fanns en osäkerhet och oerfarenhet gällande
följdfrågor. Trots få informanter och korta intervjuer ses en variation och en
spridning i materialet.
Analys
Den kvalitativa innehållsanalysen skedde enligt Lundman och Hällgren
Graneheim (2008). Denna analys bedömdes lämplig då den väl beskrev processen
för kvalitativ innehållsanalys, den var lätthanterlig och ansågs tillförlitlig.
För att konstatera att transkriberingen av intervjuerna var korrekt kontrollerades
text mot inspelning två gånger innan analysprocessen påbörjades. Lundman och
Hällgren Graneheim (2008) nämner att gemensam analys bidrar till att uppnå
konsensus, vilket innebär att det finns en överensstämmelse inom gruppen.
Resultatets trovärdighet stärks då analyserna utförts ett flertal gånger och sedan
jämförts med varandra. De vidare analyserna, kodning, underkategorisering och
kategorisering, har genomförts och vid ett senare tillfälle reviderats och
omarbetats. Denna omarbetning samt ständig kontroll av överensstämmelse
mellan koder, underkategorier och kategorier mot meningsbärande enheter torde
21
höja trovärdigheten. Tillförlitlighet avser enligt Polit & Beck (2006) sanningen i
datan, exempelvis genom triangulering och peer debriefing. Investigator
triangulation innebär att mer än en person samlar och analyserar materialet för att
därmed höja trovärdigheten. Materialet insamlades av mer än en person och
analysen utfördes separat rörande meningsbärande enheter. Dock kondenserades
och kodades materialet ej enskilt varav full triangulering ej uppnåddes. Pålitlighet
kan uppnås dels genom att forskarna delas upp i team som analyserar separat och
sedan jämför analysresultaten, samt genom att en utomstående part granskar
arbetet (a a).
Resultatdiskussion
De ämnen som diskuteras är tid, kroppsspråk, patientupplevelse, tolk vid behov
auktoriserad tolk, anhörigtolk, personaltolk, telefontolk och ekonomi.
Tid
Informanterna ansåg att det inte användes auktoriserad tolk i tillräcklig
utrsträckning på avdelningen. Auktoriserade tolksamtal tog lång tid att genomföra
och det var tidskrävande att kontakta tolk flertalet gånger. Detta upplevdes som ett
stort problem då det rådde tidsbrist på aktuell avdelning, vilket var en av
anledningarna till att auktoriserad tolk inte anlitades. Tidsbrist inom vården visade
sig vara ett problem även i en dansk studie (Nielsen och Birkelund 2009). Vidare
ansågs det vara tidskrävande att vårda patienter som ej behärskade det danska
språket och att detta tog tid från övriga patienter och uppgifter (a a). Leininger och
McFarland (2002) beskriver att för att uppnå optimal tolkning bör tid avsättas åt
att i förväg diskutera med tolken vad samtalet kommer att beröra.
Det rådde delade meningar huruvida det hanns kontakta tolk i akuta situationer
eller ej. Det berättades att det i akuta situationer inte fanns tid att kontakta tolk,
samtidigt sades det att det på natten var i de akuta situationerna som det valdes att
kontakta tolk. Därmed uppkom frågan om begreppet ”akuta situationer” hade
behövt ytterligare definition eller om förtydligande borde gjorts via följdfrågor.
Region Skånes riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och sjukvård 220§
rekommenderar att det i akuta situationer kontaktas auktoriserad telefontolk. Finns
inte önskat språk representerat hos tolkcentralen kan tolk från hela riket anlitas.
Informanterna berättade att de ofta använde sig av anhörigtolk och personaltolk
istället för auktoriserad tolk, vilket styrks i en studie av Yu-Ting och Phillips
(2009). Endast 14 % av vårdpersonalen använde auktoriserad tolk och alternativen
till auktoriserad tolk var anhörigtolk eller flerspråkig sjuksköterska/läkare (a a).
Kroppsspråk
Det framgick att kroppsspråk användes ofta då tolk inte valdes att tillgå, men att
det inte gick att förmedla all information eller detaljer via kroppspråk. Dock sades
det att kroppspråk i de flesta fall är tillräckligt och att det går att klara sig långt
genom att endast använda sitt kroppspråk. Detta motsägs av Hanssen (1998) som
hävdar att kroppspråket är kulturellt betingat och att kroppsställningar och
gestikulationer ej är gemensamma för samtliga kulturer. Risken för feltolkningar
ökar desto mer skild kultur patient och vårdgivare har. Därför är det viktigt att
ifrågasätta hur patienten och vårdpersonalen tolkar varandras kroppsspråk (a a).
Leininger och McFarland (2002) hävdar att det är viktigt att förstå det ickeverbala språket för att få ett kulturellt överstämmande utfall ur situationen. Då
kroppspråket inte kan förmedla den information som är nödvändig för patienten,
22
frångås det utan tolk det som står skrivet i hälso- och sjuvårdslagen (1982:763).
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall hela befolkningen ha tillgång
till en likvärdig vård där det värnas om patientens självbestämmande och
integritet. All vård och behandling bör ske i samråd med patienten och denne har
rätt till indivduellt anpassad information rörande sitt hälsotillstånd (a a).
Patientupplevelse
Det berättades att det utan tolk förekommer missuppfattningar. Detta bekräftas av
Hanssen (1998) som beskriver att informationsutbytet hämmas då tillräckligt goda
språkkunskaper ej finns. Informationen som ges kan därmed uppfattas felaktig
eller påverkas av känslor hos patienten. Informationen kan därför förvridas och
uppfattas felaktigt (a a). När patienten upplevt negativa känslor på grund av att
tolk inte använts efterlevs inte den etiska principen om att göra gott och inte
skada, vilket är en av de grundläggande principerna inom hälso- och sjukvården.
Informanterna uppmärksammade att negativa känslor kunde uppstå hos patienten
när kommunikationen inte var tillräcklig. Detta visar även Dogan m fl (2009) där
patienterna i studien upplevde känslor av neglekt relaterat till att vården
begränsades på grund av kommunikationsproblemen. Även om de inte förstod
konversationerna kände patienterna till slut att de var tvungna att låtsas att de
förstått (a a). Hadziabdic m fl (2009) visade att behovet av tolk gav patienterna en
känsla av beroende och minskad integritet i vårdrelationen. Det upplevdes av
patienterna att relationen till vårdpersonalen försämrades då tolk närvarade vid
konsultationerna (a a).
Tolk vid behov
Informanterna berättade att det var en bedömnigsfråga gällande vilken tolk som
var lämplig att använda. Det framhölls dock att det i vissa situationer, så som
djupare samtal, är olämpligt att använda anhörigtolk och att auktoriserad tolk är
att föredra istället. Rosenberg m fl (2007) visar att enligt sjuksköterskorna bör
auktoriserad tolk endast användas vid allvarligare situationer och att anhörigtolk
är opassande vid exempelvis intima undersökningar.
Informanterna beskrev att det behövdes en förändring vad gäller tolkanvändning
på avdelningen, de ansåg att auktoriserad tolk inte användes tillräckligt och att det
vid behov ska användas tolk. Enligt region Skånes riktlinjer för språktolkservice
inom hälso-sjukvården 220§ skall tolkservice vara en naturlig del av
kvalitetsarbetet. För att uppnå en mer tillfredsställande vård för patienter med
begränsad språkkunskap kan det vara nödvändigt med förändring (Fatahi m fl
2009).
Informanterna sade att tolk inte användes ofta på natten utan oftare på dagen.
Även om exempelvis utskrivningssamtal inte sker på natten kan det dock ändå
förekomma funderingar och problem hos patienten som behöver besvaras i samma
utsträckning som dagtid. Även läkarbesök och ankomstsamtal kan förekomma på
natten. Informanterna sade att när patienterna skulle skriva i papper brukade de
använda tolk. Hadziabdic m.fl. (2009) framhåller att det är viktigt att använda
någon form av tolk vid behov, exempelvis vid skriftlig information.
Medpatienter lyftes som en tolkvariant av informanterna. Det berättades att
medpatienter kunde användas vid småinformation, praktiska saker och i akuta
situationer. Dock påpekades problematiken som uppstår gällande sekretessen när
23
medpatienter används som tolk. Enligt offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) kap 25 §1 gäller sekretess rörande patientens hälsotillstånd och
personliga förhållanden. När medpatienter används som tolk vid småinformation
och praktiska saker berörs ej patientens hälsotillstånd.
Auktoriserad tolk
Endast en informant påpekade att patienterna har rätt till professionell tolk. Enligt
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) har patienter rätt till individuellt utformad
information om sitt hälsotillstånd, undersökningsmetoder, vård och den
behandling som finns. Förvaltningslagen (1986:223 § 8) skriver att myndigheter
bör anlita tolk när de har att göra med någon som ej behärskar svenska språket.
Även socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor
säger att sjuksköterskan ska ha en förmåga att kommunicera med och informera
patienter och närstående, förvissa sig om att given information har uppfattats
korrekt samt uppmärksamma patienter som har speciella informationsbehov.
Leininger och Reynolds (1995) skriver att för att god omvårdnad skall kunna ges
är det nödvändigt att omvårdnaden är individanpassad efter patientens kulturella
värderingar. Sjuksköterskan ska förstå patientens syn på dennes
sjukdomsupplevelse och hur denne önskar att bli hjälpt (a a).
Trots de positiva erfarenheter rörande auktoriserad tolk som informanterna
berättade om, sades det att auktoriserad tolk användes otillräckligt på avdelningen.
Samtliga informanter sade positiva saker om auktoriserad tolk, däribland att de är
punktliga och korrekta samt för ett bättre samtal och skapar en ökad förståelse
mellan patient och vårdgivare. Detta stärks av Rosenberg m fl (2008) som visade
att en auktoriserad tolk är mer professionell vad gäller att översätta information
rakt av från den ena parten till den andra. Även Hadziabdic (2009) visade i sin
studie att patienterna kände sig säkra på att rätt information översattes med
auktoriserad tolk.
Auktoriserade tolkar får enligt region Skånes språktolkservice inom hälso- och
sjukvård 220§ inte ha familjeband till patienten. Trots detta förekom det enligt
informanterna att patienten och den auktoriserade tolken kände varandra. Det
sades att om patienten kände den auktoriserade tolken kunde detta påverka
situationen negativt då patienten kunde uppleva en känsla av genans och begränsa
samtalet. Hanssen (1998) säger att inom en liten språkgrupp finns en risk att alla
känner varandra och att det kan vara svårt för en tolk, som exempelvis är en vän
eller kollega till patienten, att agera neutralt i tolksituationen.
Enligt Leininger och McFarland (2002) bör tolken ha kunskap om patientens
språk och kultur. Det uppmärksammades att när den auktoriserade tolken talade
en annan dialekt än patienten så brast det i kommunikationen. Detta styrks av
Fatahi m fl (2009) som säger att det kan uppstå problem då den auktoriserade
tolken ej talade samma dialekt som patienten. Även då det mellan olika grupper
inom ett land kan finnas spänningar kan detta påverka tolksituationen negativt om
patienten och den auktoriserade tolken härstammade från olika delar av landet.
Problem vid olika dialekter upplevdes även av patienter i Hadziabdics m fl studie
(2009) vilket ledde till att dessa patienter blev felinformerade.
Brister i kommunikationen i form av begränsade samtal uppkom ibland då
manliga tolkar användes till kvinnliga patienter som efterfrågat kvinnlig tolk. Det
föreligger även en risk enligt Fatahi m fl (2009) att kvinnorna i dessa fall
24
motsäger sig vård. Enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) skall
sjuksköterskan arbeta för att värderingar, sedvänjor och trosuppfattningar hos
patienten respekteras. Hanssen (1998) beskriver att särskilt på förlossnings- och
BB-avdelningar bör kvinnliga patienter ha tillgång till kvinnliga tolkar. Vissa
samtalsämnen så som graviditet och förlossning är i många kulturer ämnen som
män och kvinnor ej diskuterar med varandra, därav kan kvinnan känna sig
obekväm i situationer där manlig tolk används (a a). Detta lyfter även Leininger
och McFarland (2002) genom att poängtera att varje enskild kultur har sina egna
specifika värderingar som måste upptäckas, förstås och sedan användas i
omvårdnaden. Det är även viktigt att respektera de kulturella tabun för att kunna
uppnå transkulturell omvårdnad (a a).
Anhörigtolk
Samtliga informanter erfarde olika svårigheter och brister vad gällde
kommunikation, framför allt vid användning av anhörigtolk. Informanterna ansåg
att den anhörige ibland svarade för patienten och det förekom osäkerheter
huruvida den anhörige översatte samtlig information. Dogan m fl (2009) beskrev i
sin studie att patienter ibland upplevde att deras klagomål samt vårdpersonalens
råd uteblev ur översättningen med anhörigtolk. Rosenberg m fl (2007) visade att
anhöriga ansåg att deras uppgift som tolk var att skapa förståelse snarare än att
översätta information rakt av.
Informanterna beskrev att den anhörige kanske inte kunde översätta medicinska
termer eller använda sig utav ett avancerat språk, vilket kunde medföra
missuppfattningar då anhörigtolk användes. Därför ansåg informanterna att
auktoriserade tolkar var att föredra då de behärskar ett mer avancerat språk.
Hanssen (1998) anser att västerländsk medicin och skandinavisk sjukvård kan te
sig främmande för patienter och anhöriga med utländsk bakgrund och därmed kan
anhörigtolkar ha svårt att översätta korrekt.
Anhörigtolk var enligt informanterna det tolkalternativ med flest negativa
aspekter, trots detta var det det tolkalternativ som enligt informanterna användes
mest på avdelningen. Garrett m fl (2008) säger att i nästan hälften av samtliga
situationer där tolk användes var tolken en anhörig till patienten.
Anhörigtolk ansågs vara det mest olämpliga tolkalternativet. I studien av Fatahi m
fl (2009) beskrevs det att anhörigtolk är olämpligt och bör undvikas. Enligt
region Skånes riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och sjukvården 220§
skall det inte förekomma att en person med familjeband till patienten ansvarar för
tolkning mellan patient och vårdgivare. Istället ska det alltid användas
auktoriserade tolkar, i första hand sjukvårdstolkar och i andra hand auktoriserad
tolk utan specialkompetens.
Det poängterades att anhörigtolk inte endast var negativt utan att de i vissa
situationer fungerade bra. Även i Hadziabdic m fl (2009) framkom det att
anhörigtolk kan anses bra då denne redan har en etablerad relation till patienten
och är ett stöd till denne.
Personaltolk
Informanterna ansåg att personaltolk var bra, exempelvis vid basal information
eftersom att sekretessen annars kunde äventyras. Enligt offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) kap. 25 §1 får uppgifter röjas om den enskilde
25
patienten eller närstående inte lider men utav detta. I situationer där personal
användes som tolk får detta anses vara till fördel för patienten. Det berättades
även att personalen kanske endast behärskade grannspråket till det språk som
patienten talade vilket därmed kunde ge en felaktig översättning. När
personaltolken talade patientens språk kunde de kommunicera och diskutera med
patienterna och därmed förklara informationen på sådant sätt att patienten förstod.
I Habziabdic m.fl (2009) studie såg patienterna fördelar med att flerspråkiga
vårdarbetare var utbildade inom vården, dock ansågs de inte vara ett säkert
tolkalternativ då språkkunskapen betvivlades.
Telefontolk
Telefontolk ansågs fungera bra men medförde vissa svårigheter så som
problematik med högtalartelefon. Enligt region Skånes riktlinjer för
språktolkservise inom hälso- och sjukvård 220§ skall högtalartelefon användas för
att underlätta vid telefontolkning. Det framkom inte huruvida telefontolksamtalen
skedde i avskilt rum eller på patientens rum med medpatient närvarande. Då
högtalartelefon bör användas kan det i det senare fallet medföra att sekretessen
och den personliga integriteten bryts. Hadziabdic m fl (2009) redovisar en annan
svårighet med telefontolk, dålig ljudkvalitet. Det framkom även att patienterna
föredrog telefontolk framför på plats-tolk vid känsliga frågor och fysiska
undersökningar (a a).
Ekonomi
Eftersom att det ansågs finnas ett behov av tolk alltid föreslogs det att
heltidsanställd tolk dagtid på kvinnokliniken hade kunnat vara ekonomiskt
lönande. Hanssen (1998) säger att samtalet med tolk förbättras och blir mer
effektivt då tolk och vårdgivare arbetat tillsammans flertalet gånger tidigare. Även
i Fatahi m fl (2009) studie föreslogs det att en heltidsanställd tolk för de större
språken borde anställas på större sjukhus i Sverige.
Det sades att anlitande av tolk var en kostnadsfråga, majoriteten av informanterna
nämnde dock inte kostnadsfrågan. Enligt Gerrishs studie (2004) influerades
sjuksköterskorna av ekonomiska faktorer och dessa upplevde att chefen ansåg att
tolkutgifterna skulle vara begränsade. Informanterna berättade att personal som
tolkar ej får ersättning för detta. Dock ansåg de att om personalen erhöll ersättning
för tolkning skulle de också utnyttjas. Informanterna ansåg att personal ej borde
behövt användas till tolkning då arbetsbelastningen redan var hög. Även Fatahi m
fl (2009) visade i sin studie att det för personalen innebär en ökad arbetsbelastning
att tolka. Enligt 2-faktorteorin (Marqius & Huston 2009) motiveras personalen av
två faktorer, varav den ena kan vara löneförhöjning och den andra en trivsam
arbetsmiljö. Dessa två bör vara balanserade för att uppnå maximal motivation
bland personalen.
SLUTSATSER
De kategorier som uppstod var: tid, kommunikation och vårdkvalitet.
Sjuksköterskorna i studien berättade att det ofta förekom bristande
kommunikation i arbetet med patienterna. Anhörigtolk ansågs vara ett osäkert
tolkalternativ, medan auktoriserad tolk upplevdes vara det tolkalternativ som
lämpade sig bäst vid tolkning. Ett problem enligt sjuksköterskorna var tidsbristen
26
som förekom på avdelningen. Det ansågs att denna tidsbrist bidrog till att
anhörigtolk och personaltolk användes istället för att auktoriserad tolk anlitades.
Sjuksköterskorna berättade att kroppspråk var ett alternativ till verbal
kommunikation. Då tolk inte användes, i vissa akuta situationer så som akut
operation, upplevdes det av informanterna att patienterna påverkades negativt.
Myndigheter bör enligt förvaltningslag (1986:223) anlita tolk då behovet uppstår
och hälso- och sjukvårdslag (1982:763) säger att patienten skall få indivduellt
anpassad information vilket ger patienten rätt till auktoriserad tolk i
vårdsituationer. Region Skånes riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och
sjukvården (2006, §220) framtogs därmed.
FRAMTIDA VÄRDE
Denna studie belyser och berör ett viktigt och aktuellt område som behöver
uppmärksammas och tas upp till ytan. Studien kan ses som en pilotstudie som kan
ligga till grund för vidare studier där fler och andra typer av avdelningar är
inkluderade.
Inför framtida kvalitativ forskning på ämnet rekommenderas det att informanterna
är väl förberedda inför intervjuerna för att få ett större djup i intervjuerna.
Alternativt kan det vara hjälpsamt med ett större antal kvalitativa intervjuer eller
kvantitativa enkäter.
Det faktum att det förekommer situationer där kommunikationen är bristfällig
antyder att det finns behov av förändring. En förändring skulle kunna vara att
vårdutbildningar poängterar vikten av att kontakta auktoriserad tolk i situationer
där behovet uppstår. Vid hög arbetsbelastning för sjuksköterskan skulle
tolkkontakten kunna delegeras till undersköterskan och därmed spara tid. För att
personalen skall bli mer medveten om sina skyldigheter och patienternas
rättigheter bör region Skånes riktlinjer rörande tolkanvändning vara mer
uppmärksammade på avdelningarna.
27
REFERENSER
Dogan, H et al (2009) Patients’ transcultural needs and carers’ ethical responses.
Nursing ethics, 16 (6), 683-696.
Fatahi, N et al (2009) Nurse radiographers’ experiences of communication with
patients who do not speak the native language. Journal of advanced nursing, 66
(4), 774-78.
Folkhälsoinstitutet (2010) Faktablad 2010 höst, 1280 Malmö. Invånare efter
födelseland 2009.
Förvaltningslag 1986:223.
Gerrish, K et al (2004) Bridging the language barrier: the use of interpreters in
primary care nursing. Health and Social Care in the Community, 12 (5), 407-413.
Hadziabdic, E et al (2009) Migrants’ perceptions of using interpreters in health
care. International Nursing Review, 56, 461-469.
Hanssen, I (1998) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (2:a upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslag 1982:763.
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
Leininger, M & McFarland, M.R. (2002) Transcultural nursing. Concepts,
theories, research and practice (3:e upplagan). New York: McGraw-Hill
Companies, Inc.
Leininger, M & Reynolds, C.L. (1995) Teori om mångfald och universalitet i
kulturrelaterad omsorg. I: Johnson Lutjens, L.R., Reynolds, C.L., Leininger, M &
Reed, K.S. Omvårdnadsteorier III. Lund: Studentlitteratur
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I:
Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälsooch sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Marquis, BL & Huston, C Jorgensen (2008) Leadership roles and management
functions in Nursing. Theory and Application (6:e upplagan). Philadelphia:
Wolters Kluwer Health. Lippincott Williams and Wilkins.
Nielsen, B & Birkelund, R (2009) Minority ethnic patients in the Danish
healthcare system – a qualitative study of nurses’ experiences when meeting
minority ethnic patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23 (3), 431437.
Offentlighets- och sekretesslag 2009:400.
28
Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal and
utilization (6:e upplagan). Philadelphia: Lippincott.
Region Skåne (2006) Riktlinjer för språktolkservice inom hälso- och
sjukvården. Antagna av Hälso- och sjukvårdsnämnden 2006-12-13, §
220.
>http://www.skane.se/upload/Webbplatser/vardwebb/riktlinjerspraktolkse
rvice.pdf> 2011-05-13
Rosenberg E et al (2008) Through interpreters’ eyes: Comparing roles of
professionaland family interpreters. Patient Education and Counseling, 70, 87–93.
Semantix, definition auktoriserad tolk
> http://www.semantix.se/sv/Kvalitet-och-sakerhet2/Kvalitet-ochsakerhet/Ordforklaringar/Auktoriserad-tolk-/> 2011-02-02
Sematix, definition sjukvårdstolk
> http://www.semantix.se/sv/Kvalitet-och-sakerhet2/Kvalitet-ochsakerhet/Ordforklaringar/Sjukvardstolk/> 2011-05-03
Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Svensk sjuksköterskeförening (2007) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
Trost, J (2010) Kvalitativa intervjuer (4:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Wish Garrett P et al (2008) Communication and healthcare complexity in people
with little or no English: the Communication Complexity Score. Ethnicity &
Health,13, 203-217
Yu-Ting, H & Phillips, C (2009) Telephone interpreters in general practice –
Bridging the barriers to their use. Australian Family Physician, 38, 443-446.
29
BILAGA 1
Hej!
Vi är två sjuksköterskestudenter som går termin 5 på Malmö högskola. Vi
planerar att genomföra en studie som berör sjuksköterskors erfarenheter av
tolkanvändning. Vi vill gärna träffa några natt- och dagsjuksköterskor från er
avdelning för en intervju med frågor rörande ämnet.
Intervjun kommer att spelas in med ljudinspelare, och äger rum i ett avskilt rum i
anslutning till avdelningen. Båda studenterna kommer att medverka under
intervjun, men endast en intervjuar.
Den insamlade informationen kommer sedan att analyseras och avidentifieras. I
den slutgiltiga uppsatsen kan det komma att finnas med citat som är helt
konfidentiella.
Allt material som samlas/spelas in behandlas konfidentiellt, vilket innebär att
informationen inte ska kunna spåras till den enskilde. Intervjuerna kommer att
överföras till text som kommer att vara tillgänglig för vår handledare samt de
studenter som ingår i vår uppsatsgrupp. När uppsatsen är skriven kommer allt
datamaterial att förstöras.
Tillsammans med oss bestäms vid intresse en tid för intervjun, vi anpassar oss
efter era möjligheter!
Medverkan är helt frivillig och kan när som helst avbrytas.
De områden som kommer beröras är:
 Situationer där tolk använts.
 Situationer där tolk inte använts.
 Erfarenheter av olika typer av tolk.
 Behov av förändring?
Vid frågor eller intresseanmälan kan ni höra av er till:
Yvonne Sjöström
[email protected]
Mobilnummer x
Josefin Karlsson
[email protected]
Mobilnummer x
eller
Gatekeeper XX
Hälsningar Yvonne och Josefin
30
BILAGA 2
Intervjuformulär
 Berätta om en situation där tolk inte användes men skulle behövts. Hur
påverkade detta vårdsituationen?
 Berätta om en situation där tolk användes. Vilken sorts tolk var det och hur
påverkade detta vårdsituationen?
 Vilka är dina erfarenheter gällande att använda
o auktoriserad tolk
o anhörigtolk
o personaltolk
 Vilken av tolkarna används mest?
 Anser du att det används auktoriserad tolk i tillräcklig utsträckning på
avdelningen? Om nej, varför?
 Anser du att det behövs en förändring, och i så fall på vilket sätt?
 Finns det något mer du vill tillägga om tolkanvändning?
31
BILAGA 3
Samtycke
Projektets titel:
Datum:
Sjuksköterskors erfarenhet av
tolkanvändning.
Studieansvarig/a:
2011-03-01
Studerar vid Malmö högskola,
Hälsa och samhälle, 206 05
Malmö, Tfn 040-6657000
Josefin Karlsson
Yvonne Sjöström
Utbildning:
Din E-post som student vid Malmö
högskola:
ej din privata e-post
Sjuksköterskeprogrammet
Nivå:
Josefin Karlsson:
[email protected]
Yvonne Sjöström:
[email protected]
Grundutbildning
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig
information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag
när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:
Datum: ……………………………………………………………………………..
Deltagarens underskrift: …………………………………………………………
32
BILAGA 4
Information om deltagare.
Kryssa för det alternativ som stämmer:
Kön:
Kvinna _____
Man
Ålder:
_____
20-30
_____
30-40
_____
40-50
_____
50-60
_____
60+
_____
Hur länge har du arbetat som
0-5 år
_____
sjuksköterska (specifik inriktning
5-10 år
_____
inräknat)?
10-20 år _____
20-30 år _____
30-40 år _____
40+ år
_____
Har du arbetat främst som
Dag _____
natt-/ eller dagssjuksköterska?
Natt
33
_____