Barnombudsmannen rapporterar br2006:01
”Vill man gå på toa
ligger man illa till”
Om arbetsmiljön i skolan
Många elever är nöjda med sin skola, men
vi får ofta signaler om att det finns brister i
arbetsmiljön. Vi har därför i en enkätundersökning
frågat barn och unga i våra kontaktklasser om hur de
ser på sin arbetsmiljö. Resultaten presenteras i den här
rapporten.
Vi ser att det bland annat handlar om smutsiga
och otrygga skoltoaletter, hög ljudvolym i olika
utrymmen, tråkiga och stökiga lunchrum samt dålig
luft i klassrummen. Mobbning är ett annat vanligt
problem som ofta förekommer både i och utanför
skolan.
Eleverna ska inte behöva uppleva en arbetsmiljö i
skolan som vi vuxna aldrig skulle acceptera på våra
arbetsplatser. Ett bra sätt att skapa en god arbetsmiljö
i skolan är att barn och unga själva får vara med att
påverka den. Men det krävs också att vuxna tar sitt
ansvar och fattar kloka beslut.
www.bo.se
ISBN 91-87448-15-7
Barnombudsmannen rapporterar br2006:01
”Vill man gå på toa
ligger man illa till”
Om elevernas arbetsmiljö
Omslagsfoto: Patrick Seeger/Pressens Bild
ISBN 91-87448-15-7
ISSN 1652-0157
Barnombudsmannen
Postadress: Box 22106, 104 22 Stockholm
Besöksadress: Norr Mälarstrand 6
Telefon: 08-692 29 50
Fax: 08-654 62 77
E-post: [email protected]
Webbplats: www.bo.se
Innehåll
Förord............................................................................................................................................... 4
Sammanfattning av Barnombudsmannens förslag............................................................ 6
Arbetsmiljön i skolan – en viktig fråga för barn och unga................................................. 8
Om kontaktklassundersökningen ............................................................................................11
Elevernas syn på den fysiska arbetsmiljön............................................................................ 12
Elevernas syn på den psykosociala arbetsmiljön.................................................................19
Från folkhälsa till elevhälsa...................................................................................................... 28
Vilka arbetar med elevernas hälsa och arbetsmiljö?......................................................... 39
Käll- och litteraturförteckning.................................................................................................40
Bilagor.............................................................................................................................................41
3
Förord
Arbetsmiljön i skolan är ett viktigt och vanligt tema i samtal med skolbarn. Skälet till det är
naturligtvis att många barn tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan. Skolorna runt
om i Sverige ser olika ut och har olika förutsättningar på grund av bland annat storlek, ålder
på byggnader, närmiljö, stämning och personalsammansättning. Det finns många
skillnader men det finns också mycket som förenar skolan som arbetsmiljö.
Många elever är nöjda med sin skola men det är också mycket vanligt att de upplever att
det finns brister i arbetsmiljön för eleverna. Några vanliga brister är smutsiga och otrygga
skoltoaletter, hög ljudvolym i olika utrymmen, tråkiga och stökiga lunchrum samt dålig luft
i klassrummen. Mobbning är ett annat vanligt problem och som ofta förekommer både i
och utanför skolan. Mobbning och kränkande behandling kan få elever att känna olust
varje dag som de måste gå till skolan.
Arbetsmiljön för elever och lärare i skolan regleras av arbetsmiljölagen. Samma lagstiftning
reglerar även arbetsmiljön på alla andra arbetsplatser. Trots att det är samma lagstiftning
kan vi konstatera att den ofta hanteras olika för eleverna i skolan och för vuxna på deras
arbetsplatser. Jag ställer mig ständigt frågan; hur kommer det sig att vi vuxna tror att barn
och ungdomar ska stå ut med situationer som vi vuxna aldrig skulle stå ut med?
Smutsiga toaletter utan lås leder till att eleverna undviker att gå på toaletten under hela
skoldagen. Stökiga lunchrum leder till att elever hoppar över lunchen som de så väl
behöver. Mögliga duschar gör att man inte tar en dusch efter gymnastiken och ständiga
kränkningar kan leda till att barn överhuvudtaget inte vill gå till skolan. Alla vill känna
stolthet och trygghet på sina arbetsplatser och det gäller även barn.
Elevernas arbetsmiljö har under lång tid varit en fråga som Barnombudsmannen har
arbetat med. För att få en ännu bättre bild av hur elever ser på sin vardag i skolan frågade vi
under hösten 2004 våra kontaktklasser om deras skolförhållanden. De nästan 800 svar som
vi fick in ger oss en värdefull bild av hur elever upplever sin situation. Alltför ofta tror vi
vuxna att vi vet hur det är för barn i deras vardag men vi måste lära oss att ta reda på hur
de själva upplever det.
Knappt hälften av de elever som svarade anser att deras skola är fin och att den har
trivsamma lokaler. En tredjedel av de svarande uppger att de sällan eller aldrig har
möjlighet att gå till en plats i skolan där de kunde få lugn och ro om de så önskade. Även i
denna enkät framstår skoltoaletter, stressiga skolluncher och höga ljudvolymer som relativt
vanliga problem.
Det är inte rimligt att barn i Sverige ska behöva uppleva en arbetsmiljö i skolan som vi
vuxna aldrig skulle acceptera på våra arbetsplatser. Det är nu hög tid att ta bristerna i
skolan på allvar och förbättra situationen där eleverna inte är nöjda. Det bästa sättet att
skapa en bra arbetsmiljö är att barn och unga själva får vara med att påverka i skolan men
att vuxna tar sitt ansvar och fattar kloka beslut. Vi hoppas att denna rapport leder till fler
kloka beslut och en bättre arbetsmiljö på Sveriges största arbetsplats.
Lena Nyberg
Barnombudsman
4
5
Sammanfattning av Barnombudsmannens
förslag
Barnombudsmannen lägger fram följande förslag i rapporten. Några av förslagen har lagts
redan tidigare (se bland annat avsnittet ”Arbetsmiljön i skolan – en viktig fråga för barn och
unga”).
Förslag på förändringar i lag eller annan författning
x
Arbetsmiljölagen måste omfatta även förskola och fritidshem.
x
Arbetsmiljölagen måste anpassas efter barns och ungas arbetsmiljö, det vill säga
skolan.
x
Elevskyddsombuden måste få samma rättigheter som andra skyddsombud, såsom
rösträtt på skyddskommittémöten och stopprätt.
x
Elevskyddsombud i grundskolan måste få motsvarande rätt till stödundervisning som
elevskyddsombud i gymnasieskolan (se gymnasieförordningen).
x
Arbetsmiljölagen måste kompletteras med en rätt för eleverna att utse
elevskyddsombud även för årskurs 1–6.
x
Arbetsmiljölagen måste kompletteras med en rätt att utse vuxna barnskyddsombud,
med samma ställning som skyddsombud, som representerar barnen inom förskolan,
fritidshemmen och i årskurs 1–6 i grundskolan.
x
Regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning bör innehålla krav på tillgänglighet
för elever med funktionshinder.
x
I den nya skollagen bör det slås fast att varje barn har rätt till en tillgänglig,
professionell elevhälsa där de olika yrkesgrupperna anges.
x
Bestämmelser om rätten att ompröva betyg måste skyndsamt införs i skollagen.
x
Regeringen och Skolverket bör förstärka mat- och hälsoundervisningen i grund- och
gymnasieskolans kursplaner.
x
Undervisning om mat och hälsa bör erbjudas inom det allmänna utbildningsområdet i
lärarutbildningen.
x
Lärarstudenter måste i lärarutbildningen få kunskap om hur man interagerar med och
bemöter andra samt få kunskap i konflikthantering.
Förslag på uppföljning och utvärdering
x
Regeringen bör om några år, tillsammans med elever, följa upp och utvärdera den nya
diskrimineringslagen.
Förslag på forskningsområden
x
Forsknings- och utvecklingsprojekt bör stimuleras ekonomiskt för att kartlägga barns
arbetsmiljö utifrån barnens perspektiv, inte minst barn med funktionshinder.
x
Forskning kring skolans fysiska och psykosociala arbetsmiljö bör stimuleras
ekonomiskt.
x
Forskning kring hälsoeffekter av barns inflytande bör stimuleras ekonomiskt.
6
Förslag som berör andra myndigheter
x
Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att prioritera tillsynen av elevernas fysiska miljö,
framför allt tvätt- och dusch- , toalett- , mat- samt paus- och viloutrymmen, till
exempel skolgården.
x
Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att prioritera tillsynen av elevernas psykosociala
arbetsmiljö, till exempel arbetet mot mobbning och negativ stress.
x
Skolverket bör få i uppdrag att tillse att föreskrifterna om elevskyddsombud verkligen
följs och att elevskyddsombud i gymnasieskolan får kompensation för de delar av
utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag.
x
Elevskyddsombuden bör ges ett organiserat stöd av lämplig myndighet på samma sätt
som de vuxna skyddsombuden har sina fackförbund.
x
Innehållet i elevskyddsombudens utbildning bör preciseras och kvalitetssäkras av
Arbetsmiljöverket.
7
Arbetsmiljön i skolan – en viktig fråga för
barn och unga
Barnombudsmannen och elevernas skolmiljö
Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och
intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Myndigheten ska driva på genomförandet av barnkonventionen, men också bevaka hur
konventionen efterlevs i samhället. Barnombudsmannen lämnar till exempel förslag till
regeringen på ändringar i svensk lagstiftning och arbetar för att statliga myndigheter,
kommuner och landsting ska integrera ett barnperspektiv i sin verksamhet.
Enligt barnkonventionen har barn rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Konventionen ställer
även krav på att barn ska ges inflytande över frågor som berör dem. Utbildning ska ske på
grundval av lika möjligheter och staten ska vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden
närvaro och minska antalet studieavbrott. Utbildningen ska dessutom utveckla barnets
fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga. Detta ska
ske med utnyttjande till det yttersta av samhällets tillgängliga resurser. Sammantaget
ställer detta krav på en bra arbetsmiljö för eleverna.
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Där finns cirka 235 000 anställda och 1,4 miljoner
elever och såväl eleverna som de anställda har rätt till en bra arbetsmiljö. En bra arbetsmiljö
är en förutsättning för lärande.
Barnombudsmannen har arbetat med elevernas arbetsmiljö under många år. Det är en av
de mest angelägna frågorna för barn och unga. I enkäter till våra kontaktklasser kommer
frågor om arbetsmiljön i skolan, stress och mobbning högst upp på listan över frågor som
Barnombudsmannen bör arbeta med. Vi har diskuterat frågan i våra barnråd och i vårt
ungdomsråd. Vi har anordnat ett stresseminarium tillsammans med barn och unga och har
tillsammans med ett antal myndigheter och organisationer anordnat en konferens om
arbetsmiljön i skolan. Vi har medverkat i ett projekt om jämställdhet i förskola och skola.
Barnombudsmannens rapport Hur kul är det på en skala? visade att barn och unga är nöjda
med skolan i allmänhet. 1 De är framför allt nöjda med vad de lär sig i skolan, hur de läser
och skriver samt med idrotten i skolan. Nästan 80 procent är nöjda med skolan i allmänhet,
med undervisningen, med läromedlen och med den sociala skolmiljön. När det gäller
skolans fysiska miljö, däremot, är barn och unga inte särskilt nöjda. Endast 60 procent är
nöjda med den fysiska skolmiljön och 7 procent är direkt missnöjda. Eleverna är minst nöjda
med skoltoaletterna och skolmaten. De är inte heller särskilt nöjda med skolmatsalen och
skolgården.
Barn och unga är även mindre nöjda med hur ofta skolsköterskan är i skolan. Många elever
tycker också att skoldagarna är för långa. Minst nöjda av alla med skolan allmänt sett är de
i årskurs 8 och 9. Barn med funktionshinder är mindre nöjda än barn i allmänhet. Flickor
med svensk bakgrund är nöjdare än pojkar med svensk bakgrund medan barnen och de
unga med utländsk bakgrund är lika nöjda oavsett kön. Elever som går i skolan i områden
1 Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen ”Rätten att komma till tals”. BR2005:03.
Stockholm 2005.
8
där mer än en tredjedel av invånarna har utländsk bakgrund är nöjdare än elever i andra
områden.
Nöjdhetsvärdet för undervisningen är i genomsnitt 78 på skalan 1–100. Läromedlen får ett
genomsnitt på 79. De yngsta eleverna är mer nöjda än de äldre. Flickor är något nöjdare än
pojkar.
Vi beslutade oss efter den undersökningen för att undersöka arbetsmiljön i skolan ytterligare. Vi ville ta reda på vilka delar av den fysiska och psykosociala skolmiljön som behöver
förbättras. Det finns en klar förbättringspotential.
Tillämpningen av arbetsmiljölagstiftningen brister. Få elever känner till om skolan har ett
elevskyddsombud. Eleverna får ingen arbetsro i skolan. De är varken nöjda med belysning,
luft, stolar, bord eller datorarbetsplatser. Det saknas vilorum i många skolor. Många elever
undviker att gå på toaletten under skoldagen.
Lagstiftningen om arbetsmiljön i skolan
Skolan är en arbetsplats som alla andra. Arbetsmiljölagen, som nu är föremål för översyn,
gäller för alla som genomgår utbildning, alltså även för eleverna. Lagens ändamål är att
förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
De grundläggande bestämmelserna om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön finns i
arbetsmiljölagen (3 kap. 2 § och 3 kap. 2a §) . Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) innehåller själva metodiken för arbetsmiljöarbetet.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) handlar om att i det dagliga arbetet fatta beslut
och genomföra åtgärder för en bra arbetsmiljö. Det innebär att uppmärksamma och ta
hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka anställdas och elevers hälsa
och säkerhet. Arbetsmiljölagstiftningen reglerar både den fysiska och psykosociala
arbetsmiljön i skolan.
Enligt lagen ska de som genomgår utbildning av huvudmannen för utbildningen ges
tillfälle att genom elevskyddsombud medverka i skyddsverksamheten på arbetsstället, om
det är rimligt med hänsyn till utbildningens art och utbildningsperiodens längd. Elevmedverkan gäller enligt lagen inte elever i lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan eller
motsvarande ungdomsutbildning.
Elevskyddsombuden utses av eleverna. Huvudmannen för utbildningen skall se till att
elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av
information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket. I
fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller
sekretesslagen (1980:100).
Det är viktigt att arbetstagarna, det vill säga även eleverna och elevskyddsombuden, är
med i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivare och arbetstagare ska enligt lagen samverka för att
åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren bör därför försöka komma överens med
eleverna om hur samverkan ska gå till. Detta kan till exempel ske genom personalmöten
och gemensamma undersökningar av arbetsmiljön.
Barnombudsmannen föreslog redan 1998 att arbetsmiljölagstiftningen borde skärpas på
ett antal punkter:
9
x
Arbetsmiljölagen bör utvidgas till att omfatta även förskola och fritidshem.
x
Arbetsmiljölagen bör ges ett barnperspektiv.
x
Elevskyddsombuden bör få en förstärkt roll.
x
Nuvarande skyddsorganisation inom skolans och fritidshemmens område bör
kompletteras med en rätt för eleverna att utse elevskyddsombud även för årskurs 1–6.
x
Skyddsorganisationen inom förskolan, fritidshemmen och skolans årskurs 1–6 bör
kompletteras med vuxna barnskyddsombud som representerar barnen.
x
Barnskyddsombud bör ges samma ställning som skyddsombud.
x
Forsknings- och utvecklingsprojekt bör stimuleras för att kartlägga barns arbetsmiljö
utifrån barnens perspektiv.
Dessa förslag står vi fast vid.
Sommaren 2004 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning med uppdrag att
se över vissa delar av arbetsmiljölagen. Av utredningsdirektiven framgår bland annat att
utredaren ska se över elevrepresentanternas befogenheter och pröva om möjligheter finns
att stärka bevakningen av elevernas arbetsmiljö. Av direktiven framgår också att de förslag
som framställts i Barnombudsmannens rapporter samt i Barnsäkerhetsdelegationens
slutbetänkande ska beaktas. En reglering som tydligt klargör elevrepresentanternas
rättsliga ställning ska eftersträvas. Även frågan om tillämpningsområdet för arbetsmiljölagen bör utvidgas till att omfatta barn i förskola ingår i utredningens direktiv. Utredaren
ska vara färdig med sitt uppdrag till den 1 mars 2006. 2
I skollagen, som också varit föremål för en översyn, och i andra skolförfattningar finns
bestämmelser som rör elevernas arbetsmiljö. I skollagens så kallade portalparagraf anges
till exempel att alla som verkar inom skolan ska främja jämställdhet mellan könen och
aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Det finns också bestämmelser om
elevinflytande i skolan. I grundskoleförordningen finns bestämmelser om att grundskolans
lokaler ska vara ändamålsenliga. Från den 1 juli 2004 gäller Skolverkets nya föreskrifter om
elevmedverkan genom elevskyddsombud.
Under 2006 träder en ny lag i kraft om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling i skolan. Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
(HomO), Handikappombudsmannen (HO) och ett särskilt barn- och elevombud för
likabehandling inom Statens skolverk ska inom sina respektive ansvarsområden se till att
lagen följs. Dessa myndigheter ska också kunna föra skadeståndstalan i domstol för ett
barn eller en elev. 3
Arbetsmiljöverket har tillsyn över att arbetsmiljölagstiftningen efterlevs, medan Skolverket
har tillsynsansvaret över de delar som regleras i skollagstiftningen. Arbetsmiljöverket och
Skolverket samarbetar på olika sätt kring frågorna, bland annat genom en gemensam
webbplats: www.av.se/skola. Socialstyrelsen har tillsynsansvar när det gäller bland annat
skolhälsovården.
2 Näringsdepartementet. Översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen. Dir. 2004:91.
3 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (Prop.
2005/06:38).
10
Om kontaktklassundersökningen
Barnombudsmannen har regelbundna kontakter med barn och ungdomar för att ta reda på
vad de tycker i aktuella frågor. Kontakterna sker bland annat genom besök på skolor och i
föreningar, genom brev- och telefonkontakter och via myndighetens webbplats. Barnombudsmannen tar också hjälp av ett antal kontaktklasser som svarar på enkäter inom olika
områden. Till sin hjälp har Barnombudsmannen även flera barn- och ungdomsråd, samt ett
expertråd. Barnombudsmannen har också chattat med ungdomar på Lunarstorm.
Barnombudsmannen ställer minst två gånger om året frågor till barn och unga i kontaktklasserna. Frågorna ställs via Hallå!, den del av Barnombudsmannens webbplats som
vänder sig till barn och unga. Frågorna ställs med både fasta och öppna svarsalternativ.
Svaren bearbetas och analyseras.
En enkät om arbetsmiljön i skolan besvarades av våra kontaktklasser under hösten 2004.
Resultaten av den enkäten presenteras i denna rapport. Kontaktklasserna finns i skolor över
hela landet, i glesbygd och storstad, i större samhällen och i förorter. De som har svarat är
inte utvalda enligt någon statistisk urvalsmetod. Siffrorna kan ändå ge en indikation på vad
barn och unga tycker i olika frågor.
Vi har fått 779 svar på enkäten om arbetsmiljön i skolan, varav 49 procent pojkar och 51
procent flickor. 96 procent går i grundskolan och fyra procent i gymnasieskolan. De flesta,
70 procent, går i årskurserna 7–9. De största åldrarna är 12, 13, 14 och 15 år. Flickorna är något
fler i materialet och lite yngre än pojkarna. 28 procent av pojkarna är 12 år eller yngre och 35
procent av flickorna. 43 procent av pojkarna är i åldrarna 13–14 år att jämföras med 38
procent av flickorna.
Det har kommit svar från klasser i 17 skolor och de finns i 17 kommuner i landet. De
kommuntyper som dessa kommuner representerar är företrädesvis förortskommuner,
övriga kommuner som har fler än 25 000 invånare samt större städer enligt Sveriges
Kommuners och Landstings kommunindelning 2005.
9 procent är själva födda i ett annat land än Sverige. 14 procent har båda sina föräldrar
födda i ett annat land, 11 procent en av sina föräldrar och 73 procent har båda sina föräldrar
födda i Sverige. 14 procent kan anses ha utländsk bakgrund i så måtto att de själva och/eller
båda deras föräldrar är födda i ett annat land.
11 procent har svarat att de har något funktionshinder som försvårar för dem eller hindrar
dem att göra det de vill. Det är en något större andel pojkar än flickor som har svarat ja på
denna fråga. Några kontaktklasser kommer från skolor där särskoleklasser är integrerade.
En kontaktklass finns i en specialskola för hörselskadade barn. En del av dem som har svarat
ja på denna fråga kommer från dessa klasser.
11
Elevernas syn på den fysiska arbetsmiljön
Missnöje med skolans fysiska miljö
I vår undersökning ”Rätten att komma till tals” från 2002 framkommer att barn och unga
inte är särskilt nöjda med skolans fysiska miljö, oavsett bostadsort eller kön. Genomsnittsvärdet för den fysiska skolmiljön är 69 och det är ett av de områden i undersökningen som
får de lägsta värdena. I bostadsområden där mer än en tredjedel av befolkningen har
utländsk bakgrund är barnen och ungdomarna något mer nöjda med den fysiska
skolmiljön. 4
Minst nöjda med den fysiska skolmiljön är barn i årskurs 8–9, medan barnen i årskurserna 2,
3 och 4 är något mer nöjda. Värdena varierar i årskurserna 2–9 mellan 55 och 81 på skalan 1–
100.
Barn och unga med funktionshinder ger den fysiska miljön ett lågt betyg jämfört med barn
och unga i allmänhet. Barnombudsmannen anser att regleringen kring lokaler, utemiljö och
utrustning måste innehålla krav på tillgänglighet för elever med funktionshinder. En elev
med funktionshinder som får en tillrättalagd skolmiljö behöver i bästa fall inte vara handikappad. Att skapa en tillgänglig miljö utifrån denna kunskap skulle i vissa fall minska
behovet av särskilda stödåtgärder.
Arbetslokalerna ska enligt arbetsmiljölagen vara utformade och inredda på ett sådant sätt
att de är lämpliga från arbetsmiljösynpunkt. De arbetshygieniska förhållandena när det
gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande ska, enligt lagen, vara tillfredsställande. I den
utsträckning som föranleds av arbetets art och arbetstagarnas behov ska det enligt lagen
finnas utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila samt första hjälp
vid olycksfall eller sjukdom.
Nöjdheten med skolans lokaler varierar
Knappt hälften av eleverna som svarat på vår kontaktklassenkät 2004 anser att deras skola
är fin (44 procent) och har trivsamma lokaler (46 procent). 44 procent anger att det finns
växter i deras skola. 35 procent anser att de har en ren och fräsch skola och 30 procent
anger att det finns olika slag av utsmyckningar i deras skola.
22 procent anser däremot att deras skola är sliten. 14 procent tycker att den är nerklottrad
och 16 procent att den är smutsig.
Tre av fyra, 74 procent anser att de har bra belysning i sina klassrum och 44 procent att
luften är bra i klassrummen. Drygt hälften, 51 procent, har bra stolar och bord och 38
procent anser sig ha bra datorarbetsplatser.
Nästan sex av tio elever i kontaktklasserna, 58 procent, är nöjda med de platser som finns i
skolan för eget arbete medan 13 procent inte är nöjda. Flickorna är något mer nöjda än
pojkarna. Nöjdheten med platser för eget arbete är störst i den yngsta åldersgruppen och
mer i årskurserna 4–6 än i årskurserna 7–9.
4 Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen ”Rätten att komma till tals”. BR2005:03.
Stockholm 2005.
12
Knappt två av tre av eleverna i kontaktklasserna, eller 65 procent, uppskattar caféet/uppehållsrummet i sin skola, 9 procent tycker inte om det och 10 procent har inte någon
uppfattning. Elva procent har inget uppehållsrum i sin skola, vilket är anmärkningsvärt. Har
någon hört talas om en skola utan lärarrum? Fyra av fem, 80 procent, av 13–14-åringarna
tycker att caféet/uppehållsrummet är bra. De är mer positiva än de andra åldersgrupperna.
Bland dem som är 12 år och yngre är det 28 procent som inte har något café/uppehållsrummet i sin skola. I årskurserna 4–6 är det 31 procent som inte har något café/uppehållsrummet i sin skola. 72 procent av eleverna i årskurserna 7–9 är nöjda med sitt
café/uppehållsrummet.
Vad tycker du om… 5
ditt schema
skolgården
platser för eget arbete
caféet/uppehållsrummet
platser för grupparbeten
vilorummet
datarummet
omklädningsrummet/duschrummet
Bra
Varken
eller
Dåligt
Vet inte
Finns
inte
Totalt
57
42
58
65
54
28
58
51
22
25
17
10
19
10
14
19
19
26
13
9
14
20
19
26
2
4
7
4
8
16
5
3
1
3
4
11
4
25
4
2
101
100
100
100
100
100
100
100
En femtedel, 21 procent, tycket att datarummet i deras skola är mycket bra och 37 procent
att det är ganska bra. Pojkarna är inte lika nöjda som flickorna. Åldersgruppen 13–14 år har
störst andel positiva.
Mer än hälften, 54 procent, uppskattar de platser som finns för grupparbeten i skolan, 14
procent gör det inte och 19 procent har svarat på mellanalternativet – varken bra eller
dåligt. Flickorna verkar något lite mer positiva. De som är 15 år och äldre är mer kritiska än
de yngre. De i årskurserna 7–9 är inte lika positiva som de i årskurserna 4–6.
Varannan elev i våra kontaktklasser, 51 procent, uppskattar omklädningsrummet och
duschrummet i sin skola och 26 procent gör det inte. Den yngsta åldersgruppen, 12 år och
yngre, är mest positiv till omklädningsrum och duschrum på sin skola. Eleverna i
årskurserna 4–6 är mer positiva än de i årskurserna 7–9.
Barnombudsmannens barnråd tycker att tuggummi och snus under bänkar, på golv, dörrar
och i tak är oerhört äckligt. Det tycks förekomma på många håll. Flera vill ha vackrare rum.
De yngre barnen efterlyser mjukare stolar och mysiga soffor.
Elevorganisationen har goda erfarenheter av när eleverna själva blir ansvarig för att till
exempel måla om en toalett eller göra om en matsal. De övriga eleverna känner mer ansvar
för miljön då.
Var fjärde elev missnöjd med skolgården
Barnets rätt till vila, lek och fritid framgår av artikel 31 i barnkonventionen. Alla barn har rätt
till en skolgård som är anpassad till deras behov av vila, lek och fritid. Speciellt för yngre
5 Kategorierna ”Bra” och ”Dåligt” är i denna tabell en sammanslagning av svarsalternativen ”Mycket bra” och ”Ganska
bra” respektive ”Ganska dåligt” och ”Mycket dåligt”. Se bilagan och tabellerna över frågorna 11 a–i för utförliga uppgifter.
På grund av avrundningar till heltal blir summeringen inte alltid 100.
13
elever är skolgården ett viktigt pausutrymme som främjar både skolarbetet och elevernas
allsidiga utveckling. 6
Drygt fyra av tio, eller 42 procent, av eleverna i våra kontaktklasser tycker att skolgården är
mycket eller ganska bra, 26 procent att den är mycket eller ganska dålig och 25 procent har
inte direkt uppfattning om den. En större andel pojkar än flickor är inte nöjda med
skolgården – 31 procent har svarat att den är ganska eller mycket dålig jämfört med 21
procent bland flickorna. Uppskattningen av skolgården minskar med stigande ålder.
Eleverna i årskurserna 4–6 är mer positiva till sin skolgård än de i årskurserna 7–9.
Möjligheterna att vila små och vilorum saknas
Det ska i skolan finnas en lämplig plats för tillfällig vila till exempel vid huvudvärk eller
illamående. I skolan kan exempelvis vilrum i anslutning till elevvårdslokalerna utnyttjas. 7
Var femte elev i våra kontaktklasser, eller 20 procent, anger att de alltid har möjlighet att
gå undan och vila om de vill ha lugn och ro på rasten och 21 procent kan göra det ofta. Var
fjärde, 25 procent, säger att de kan göra det ibland medan hela 34 procent sällan eller aldrig
har denna möjlighet. I den äldsta åldersgruppen är det minst möjlighet att gå undan på
rasten.
25 procent av dem som svarat har inte rum för vila i sin skola och ytterligare 16 procent vet
inte om det finns rum för vila. I den yngsta åldersgruppen är en tredjedel nöjda och i den
äldsta drygt en femtedel.
Alltför många håller sig i stället för att gå på skoltoaletten
Toalettrum ska vara avskilt och ha låsbar dörr. I rummet eller i anslutning till detta ska det
finnas en tvättplats. I de flesta fall är det lämpligt med en toalett för varje påbörjat 15-tal
elever. I toalettrum behövs normalt toalettpapper, handduk, papperskorg, bägare för
dricksvatten, klädkrok, spegel samt uppsamlingskärl för sanitetsbindor med mera. Vid
tvättplats ska finnas rengöringsmedel. 8
Fyra av fem elever i våra kontaktklasser, 80 procent, får alltid eller ofta vara ifred på
toaletten i skolan, 10 procent ibland och 10 procent sällan eller aldrig. De yngsta får vara i
fred på toaletten i större utsträckning än de äldre åldersgrupperna. De som går i
årskurserna 7–9 får i mindre utsträckning vara ifred på toaletterna än dem som går i
årskurserna 4–6.
Elva procent håller sig alltid hela dagen i skolan för att de inte tycker om att gå på toaletten
under skoltid, 10 procent gör det ofta, 20 procent ibland och 59 procent sällan eller aldrig.
Nästan en fjärdedel av flickorna håller sig ibland en hel dag, 23 procent. Motsvarande andel
bland pojkarna är 16 procent. I åldersgruppen 15 år och äldre är det 21 procent som alltid
håller sig hela dagen.
6 Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI 521.
7 Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI 521.
8 Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI 521.
14
Kontaktklasserna om toaletterna
Får du vara ifred på toaletten?
Håller du dig en hel dag?
Finns det tvål och handdukar?
Alltid/ofta
Ibland
Sällan/aldrig
Totalt
80
21
41
10
20
21
10
59
38
100
100
100
Tvål och handdukar har endast 16 procent alltid på sina toaletter i skolan, 25 procent ofta, 21
procent ibland och 38 procent sällan eller aldrig. Det är en något större andel pojkar än
flickor som aldrig har tvål och handdukar på sina toaletter. Tvål och handdukar saknas alltid
för en större andel i den äldsta åldersgruppen än för de yngre åldersgrupperna. Eleverna i år
4–6 har en bättre hygienisk standard på sina toaletter i detta avseende än eleverna i år 7–9.
45 procent uppger att toaletterna städas varje dag på deras skola och 38 procent vet inte
om toaletterna städas varje dag.
Två tredjedelar av eleverna i våra kontaktklasser svarar att lärarna har egna toaletter, 67
procent, och nästan var fjärde, 24 procent, vet inte om lärarna har egna toaletter. Tre
fjärdedelar, 76 procent, anser att det finns tillräckligt många toaletter i skolan.
Barbro Lundblad vid Vårdvetenskapliga fakulteten på Göteborgs universitet, har nyligen
publicerat en artikel om toalettvanor hos skolbarn mellan sex och 16 år. 9 Hon konstaterar
att urinvägsinfektioner, förstoppning och inkontinens ofta drabbar i övrigt friska barn och
att oregelbundna toalettvanor ses som en bidragande faktor. I åldrarna mellan sju och
femton år är det framför allt sociala och vanemässiga skäl som styr toalettvanorna. När
barn kontinuerligt undertrycker eller ignorerar signaler på att kissa ökar risken att utveckla
blåstömningsstörningar och urinvägsinfektion.
I Lundblads artikel beskrivs en enkätundersökning som genomfördes i Göteborg 2001 bland
6 till 16-åriga skolbarn. Syftet med studien var att ta del av barnens erfarenheter och uppfattning om skoltoaletterna och i vilken mån dessa påverkade toalettvanorna under skoltid.
Resultatet visade att det var sinnesintryck, syn- och luktintryck, som främst påverkade
barnens uppfattning om toaletterna och också deras benägenhet och vilja att använda
dem. Synintryck av såväl urin som avföring på toalettringen liksom på golv och väggar
liksom upplevelsen av dålig lukt visade sig ha betydelse för toalettvanorna i samtliga åldrar.
12 procent av de yngre och 25 procent av de äldre barnen i undersökningen kissade aldrig på
toaletten i skolan. Det visade sig också att det bland skolbarnen fanns en vana att försöka
undvika att gå på toaletten under skoltid. Denna vana accelererade med barnens ålder och
rapporterades av 35 procent av barnen på högstadiet. Av de 385 barnen i undersökningen
rapporterade 63 procent att de aldrig bajsade på toaletten i skolan.
Osäkerhetskänslor under toalettbesöken är också ett problem och dörrlåset tycks ha en
betydande roll. 22 procent av barnen hade svårigheter att låsa eller låsa upp dörren till
toaletten. Barn beskrev också att de är oroliga för att den befintligt dåliga lukten på
toaletten ska förknippas med dem och att de hellre undvek toalettbesök än att riskera
detta.
9 Lundblad, B och Hellström, A-L. Perceptions of School Toilets as a Cause for Irregular Toilet Habits Among Schoolchildren
Aged 6 to 16 Years. Journal of School Health. April 2005; 75, 4; 125-28.
15
För att inte riskera hälsoproblem i urinvägarna bör barn, enligt Lundblad, kissa en till två
gånger under sin arbetstid det vill säga från det att de lämnar hemmet tills det de återvänder på eftermiddagen. 10 När barn känner olust och osäkerhet under ett toalettbesök kan
man förmoda att det också kan påverka kroppsställningen då de sitter på toaletten.
Sittställningen är av stor betydelse för fullständig tömning av blåsan. Man ska sitta stadigt,
något framåtlutad och ha stöd av lår och fötter då denna sittställning möjliggör en avslappning av bäckenbottenmuskulaturen vilket i sin tur möjliggör fullständig tömning av urinblåsan. När flickor som står upp och grenslar över toaletten är det näst intill omöjligt att
tömma blåsan fullständigt.
Behandlingsstrategin vid de flesta urinvägsproblem hos barn innefattar att upprätta eller
bibehålla regelbundna toalettvanor. Skolbarns möjlighet att följa givna behandlingsråd bör
med hänsyn till detta resultat värderas utefter deras erfarenheter och uppfattning om
toaletten i skolan.
Siffrorna ovan talar sitt tydliga språk och Barnombudsmannen menar att de är oacceptabla.
Att till exempel känna sig tvingad att hålla sig hela dagen istället för att gå på toaletten är
företeelser som inte får finnas på någon arbetsplats.
En pojke i Barnombudsmannens barnråd säger: ”Jag går inte på toaletten i skolan för att det finns
så mycket kiss på golvet att jag blir blöt i strumporna. Det är äckligt. Vill man kissa är det bättre att
göra det i skogen. Om man vill bajsa ligger man illa till, då är det bara att gå hem eller bajsa på
sig.”
I en studie som bland annat Arbetslivsinstitutet initierat visade det sig att eleverna på flera
skolor som deltog i studien tycker att elevtoaletterna är ett problemområde, men att det
var relativt okänt av personalen som vanligtvis inte besöker elevernas toaletter. 11 Flera
skolor åtgärdade elevtoaletterna, till exempel skapades ett ”Dassprojekt”. Eleverna pratade
själva om vad de kan göra för att toaletterna ska vara fräscha.
Missnöje med skolmaten och hög ljudvolym i skolmatsalen
Vid planering av matutrymmen är det viktigt att se till att utrymmena tillgodoser behovet
av avkoppling från skolarbetet. Många föredrar exempelvis flera mindre matrum framför
en enda stor skolmatsal för att få en lugnare måltidsmiljö. 12
Drygt en fjärdedel av eleverna i kontaktklasserna, eller 27 procent, anser att det alltid är
trevligt att äta i matsalen och 42 procent anser att det ofta är trevligt att äta i matsalen. 21
procent anser att det är trevligt ibland medan 10 procent anser att det sällan eller aldrig är
trevligt. Matsalen uppskattas i större utsträckning av den yngsta åldersgruppen än av de
äldre.
Drygt hälften, 52 procent, tycker att ljudnivån i deras skolmatsal för det mesta är lagom
hög, 39 procent tycker att den är hög och 10 procent att den är för hög. Flickorna tycker i
något större utsträckning än pojkarna att ljudnivån är lagom hög i matsalen under
10 Lundblad, B och Hellström, A-L. Perceptions of School Toilets as a Cause for Irregular Toilet Habits Among
Schoolchildren Aged 6 to 16 Years. Journal of School Health. April 2005; 75, 4; 125-28.
11 Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljökvalitet i skolan. Utvärdering av en arbetsmiljöintervention baserad på samverkan.
Arbete och hälsa 2002:09. Stockholm 2002.
12 Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI 521.
16
lunchrasten. De som är 15 år och äldre anser i större utsträckning än de yngre att ljudnivån
är för hög – 15 procent jämfört med 8 procent.
Skolmaten
Mycket god 21%
Ganska god 46%
Inte särskilt god 24%
Inte alls god 10%
34 procent av eleverna i kontaktklasserna tycker inte om skolmaten. Det är många.
Flickorna är missnöjda med skolmaten i något större utsträckning än pojkarna. En femtedel,
21 procent, av dem som svarat på vår enkät anser att skolmaten för det mesta är mycket
god och nästan hälften, 46 procent, att den för det mesta är ganska god.
Kontaktklasserna om skollunchen
Är det trevligt att äta i matsalen?
Alltid/ofta
Ibland
Sälland/aldrig
Totalt
69
21
10
100
Några i våra barnråd tycker att skolmaten har blivit bättre eller att den är god, medan andra
tycker att den alltid smakar illa. Ett problem tycks vara att om man har lunch sent så finns
det risk för att maten, till exempel köttet i en gryta, är slut och att det är ”grisigt” i matsalen. Eleverna i barnråden tycker att borden borde torkas av oftare och att lärarna borde
sitta med vid borden där eleverna äter.
En flicka i ett av våra barnråd berättade om när en elev klagade över att korven var kall. Mattanten
svarade: ”Den blir varm i munnen.”
Sällan diskussioner om vad man kan göra för att må bra
Drygt var fjärde elev i våra kontaktklasser, eller 27 procent, uppger att lärarna sällan
diskuterar vad man kan göra för att må bra och 10 procent att det aldrig diskuteras. 16
procent av eleverna i kontaktklasserna svarar att lärarna ofta diskuterar med dem om
sådana saker och 47 procent anger att de diskuterar sådant ibland. Flickorna upplever i
något större utsträckning än pojkarna att lärarna ofta eller ibland pratar med dem om vad
man kan göra för att må bra. Antalet samtal minskar också med stigande ålder. Större
andel i årskurserna 4–6 har ofta eller ibland sådana samtal med sina lärare än de i
årskurserna 7–9.
17
Forskning om skolans fysiska miljö eftersatt
I en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola
lyfter författaren Pia Björklid fram att forskning om skolans fysiska miljö är eftersatt. 13
Dessutom är skolbyggnaderna inte anpassade efter de nya läroplanerna utan mest
lämpade för den gamla förmedlingspedagogiken. Barnombudsmannen anser därför att det
är oerhört viktigt att forskning om skolans fysiska miljö uppmuntras och att
skolbyggnaderna snarast anpassas efter de nya läroplanerna.
Barnombudsmannen föreslår
x
Regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning bör innehålla krav på tillgänglighet
för elever med funktionshinder.
x
Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att prioritera tillsynen av elevernas fysiska miljö,
framför allt tvätt- och dusch- , toalett- , mat- samt paus- och viloutrymmen, till
exempel skolgården.
x
Forskning kring skolans fysiska arbetsmiljö bör stimuleras ekonomiskt.
13 Myndigheten för skolutveckling. Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk
miljö i förskola och skola. Forskning i fokus, nr 25, 2005.
18
Elevernas syn på den psykosociala
arbetsmiljön
Trivseln i skolan hög, men arbetsron minskar med stigande ålder
Nästan var tredje, eller 31 procent, av kontaktklasseleverna trivs alltid i skolan och nästan
hälften, 46 procent, trivs ofta i skolan och 17 procent ibland. 7 procent trivs sällan eller aldrig
i skolan. Det är en något större andel flickor än pojkar som trivs alltid eller ofta när de är i
skolan – 80 respektive 74 procent. Trivseln minskar något med stigande ålder.
Endast 9 procent av eleverna i våra kontaktklasser får alltid arbetsro i klassrummet, 44
procent ofta och 37 procent ibland. Det är 11 procent som sällan eller aldrig får arbetsro i
skolan. Arbetsron i skolan minskar också med stigande ålder.
Skolmiljön
Trivsel i skolan
Arbetsro
Lugn och ro på rasten
Alltid/ofta
Ibland
Sällan/aldrig
Totalt
77
51
41
17
37
25
7
11
34
100
100
100
Nöjdhetsvärdet för den sociala skolmiljön i undersökningen ”Rätten att komma till tals” var
i genomsnitt 79. 14 Värdena varierade i årskurserna 2–9 mellan 67 och 87. Värdena var lägst
för de unga i årskurs 8–9. Barn med utländsk bakgrund som går i skolor i områden där mer
än en tredjedel av invånarna har utländsk bakgrund var något positivare än barn i
genomsnitt.
I undersökningen svarade en fjärdedel av barnen och ungdomarna att de kände oro för
mobbning. Frågan mätte dels rädslan att själv bli utsatt, dels oron för att finnas med i
sammanhang där mobbning, hot och våld förekommer. 15
På frågan vad det är som gör att man trivs bra i skolan nämner eleverna i en undersökning
från Skolverket framför allt tre olika saker: bra kompisar, bra lärare och en bra miljö.
Samtliga elevgrupper menar att kompisar är viktiga för att man ska trivas bra i skolan. I sju
av de totalt tio grupperna är eleverna eniga om att kompisarna är det allra viktigaste skälet
till om man trivs bra i skolan eller inte. De tycker att det är mycket viktigt att ha åtminstone
en kompis att vara med, men det är också viktigt att man inte blir mobbad av andra
elever. 16
Även Elevorganisationen i Sverige upplever att de flesta elever trivs i skolan, men eleverna
känner trots det inte att de är i fokus.
I Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden (ULF) 2002–2003 framkom
att drygt hälften av eleverna i årskurs 4–6 anser att det inte brukar vara lugnt i
14 Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen ”Rätten att komma till tals”.
BR2005:03. Stockholm 2005.
15 Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen ”Rätten att komma till tals”. BR2005:03.
Stockholm 2005.
16 Skolverket. Yngre elevers attityder till skolan 2003, sid. 76 f. Stockholm 2004.
19
klassrummet på lektionerna. I årskurs 7–9 är det hela sex av tio och i gymnasieskolan något
lägre, fyra av tio.
Fler än hälften av eleverna i Skolverkets attitydundersökning anser att det enbart ibland
eller mer sällan är lugnt i klassrummet på lektionerna. 17 Därtill upplever fler än hälften av
eleverna att de enbart ibland eller mer sällan har arbetsro i skolan.
Elevskyddsombud – vad är det?
Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna i skyddsverksamheten.
Föreskrifterna om elevskyddsombud (SKOLFS 2004:13) anger hur skolorna ska göra för att
skapa en bas för sådana goda förhållanden. En viktig uppgift som rektorn har enligt föreskrifterna är att han eller hon skall se till att alla elever informeras om på vilket sätt och i
vilka former de har rätt att delta i arbetsmiljöarbetet. Informationen skall också syfta till att
utveckla elevernas kunskaper om arbetsmiljön, så att de på bästa sätt kan delta i skolans
arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud. Arbetsmiljöarbetet skall organiseras och
bedrivas så att elevskyddsombudens deltagande underlättas.
Resultaten från vår enkät är nedslående. 59 procent av eleverna i kontaktklasserna vet inte
om det finns elevskyddsombud på deras skola. Med tanke på att 70 procent av de svarande
går i årskurserna 7–9 är siffrorna anmärkningsvärda. Det är en större andel flickor än pojkar
som inte vet om det finns elevskyddsombud på deras skola – 65 respektive 53 procent.
Hälften i åldersgruppen 15 år och äldre vet inte om det finns elevskyddsombud på deras
skola jämfört med två av tre i de två yngre åldersgrupperna.
Fem procent uppger att de inte har något elevskyddsombud på sin skola. 29 procent har
dock elevskyddsombud som fungerar bra medan 7 procent har elevskyddsombud som inte
fungerar särskilt bra. 16 procent i den äldsta åldersgruppen tycker inte att
elevskyddsombuden på deras skola fungerar särskilt bra.
Att få vara med och bestämma verkar inte gälla alla områden
Inflytandefrågorna är grundläggande när det gäller barns mänskliga rättigheter och
genomförandet av barnkonventionen. Både arbetsmiljölagen och skollagen anger att
eleverna har rätt till inflytande i skolan.
Elevinflytandet kan delas in i tre nivåer: individ, grupp och skolenhet/skolhuvudmannen.
Individnivån rör till exempel inflytandet över det egna lärandet (varje elevs individuella
inflytande). Gruppnivån är inflytandet över det som sker inom en klass eller en grupp och
rör både det egna och det gemensamma lärandet som till exempel klassregler och
gemensamma mål (både individuellt och kollektivt inflytande). Den tredje nivån är det
inflytande som gäller hela verksamheten på enhetsnivå som skola och ibland hela
kommunen (kollektivt inflytande).
Vår undersökning visar att det endast är mindre andelar av eleverna i våra kontaktklasser
(7–11 procent) som får vara med och bestämma om när de ska ha rast och hur lång rasten
ska vara, hur det ska se ut i matsalen och korridorerna och vilken mat som ska serveras i
matsalen.
17 Skolverket. Attityder till skolan 2003. Rapport 243, 2004.
20
35 procent upplever att de får vara med och bestämma i skolan när det gäller det som de
ska lära sig och vilket arbete de ska göra. 32 procent känner att de får vara med och
bestämma hur de ska göra arbetet. 25 procent får vara med och bestämma om vilket
material de ska använda, 22 procent om när de ska ha prov och när redovisningen ska vara
klar. Endast 15 procent upplever att de får vara med och bestämma om hur många läxor de
ska ha per vecka.
29 procent upplever att de får vara med och bestämma om regler i skolan och 26 procent
om friluftsdagar och utflykter. 30 procent får vara med och bestämma om hur det ska se ut
i klassrummet.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Det är långt kvar innan elevinflytandet har slagit igenom i
skolan. Andra undersökningar visar på samma resultat.
I SCB:s undersökning av levnadsundersökningar (ULF) åren 2002–2003 framkom till
exempel att endast drygt var tionde elev i årskurs 4–6 tycker att de får vara med och
bestämma i skolan om vilka dagar man ska ha läxor och prov. Fyra av tio elever i årskurs 7–9
och sex av tio elever i gymnasiet upplever att de har sådana möjligheter. Inga märkbara
skillnader fanns mellan pojkar och flickor när det gäller hur man ser på sina möjligheter till
inflytande i dessa frågor.
Klassråd och elevråd kunde fungerat bättre
I grundskolan ska man i skolans arbetsplan ange hur elevinflytandet i varje klass närmare
ska utformas. Elevråd är inte obligatoriskt men finns på de flesta skolor. Klassråd ska finnas
i alla klasser i gymnasieskolan.
57 procent av eleverna i kontaktklasserna tycker att klassrådet i deras klass fungerar bra. 10
procent har inget klassråd och 15 procent säger att det inte fungerar särskilt bra. Den äldsta
åldersgruppen är minst nöjd.
Drygt hälften, 51 procent, tycker att elevrådet på deras skola fungerar bra. 36 procent vet
inte hur det fungerar och 9 procent tycker att det inte fungerar särskilt bra. 4 procent har
inget elevråd. I den äldsta åldersgruppen är det nästan var femte elev som anser att
elevrådet inte fungerar särskilt bra.
Även dessa siffror skulle kunna förbättras avsevärt.
I en skola uttrycker ett av våra barnråd en stor besvikelse över hur inflytandet fungerar.
Eleverna skulle få en ny klätterställning på skolgården och alla fick rösta efter att ha sett två
klätterställningar på bild. Ville de ha den större eller den mindre? Flest röster fick den större,
men när den väl kom till skolgården blev eleverna besvikna. Den var ju ”jätteliten”. En pojke
påpekade att de vuxna aldrig berättade hur stora de respektive ställningarna skulle bli i
verkligheten. De hade velat få detta förklarat för sig innan.
Lärarnas kunskap och bemötande av avgörande betydelse
Endast en femtedel, eller 21 procent, av eleverna i våra kontaktklasser anser att alla vuxna i
skolan lyssnar på dem och tar dem på allvar. 39 procent känner att de flesta vuxna i skolan
lyssnar på dem och tar dem på allvar. 6 procent tycker att ingen vuxen i skolan lyssnar på
dem och tar dem på allvar. 22 procent anser att en del vuxna i skolan lyssnar på dem. I
åldersgruppen 15 år och äldre ser man inte lika positivt på detta som i de yngre
21
åldersgrupperna. Vid en jämförelse mellan årskurserna 4–6 och 7–9 ser man att skolbarnen
i de yngre klasserna i större utsträckning upplever att de vuxna i skolan lyssnar på dem och
tar dem på allvar.
28 procent av eleverna i våra kontaktklasser upplever att de alltid får tillräckligt med stöd
och uppmuntran i sitt skolarbete av sina lärare, 34 procent att de ofta har det och 25
procent att de får stöd och uppmuntran ibland. 13 procent upplever sällan eller aldrig att de
får stöd eller uppmuntran i sitt skolarbete av sina lärare. Stöd och uppmuntran från lärare
minskar med stigande ålder. Eleverna i mellanstadiet upplever i större utsträckning att de
får stöd och uppmuntran av sina lärare än eleverna i högstadiet.
Stöd och uppmuntran från lärarna
Alltid/ofta 62%
Ibland 25%
Sällan/aldrig 13%
En del lärare uppfattas som orättvisa av Barnombudsmannens barnråd. Till exempel finns
det lärare som generellt är hårdare mot pojkarna än mot flickorna när det är stökigt i
klassrummet. Pojkarna får gå ut ur klassrummet, medan flickorna får stanna.
Eleverna i barnråden tycker inte heller om när olika regler gäller för lärare och elever. Till
exempel när eleverna inte får ha pengar eller tuggummi i skolan, vilket de vuxna får. Elever
får skäll när de kommer för sent, medan lärarna slipper skäll och ursäktar sig med att de
tyvärr försov sig. Elever får inte äta godis i skolan, men lärarna fikar ”varje rast”. När lärarna
sedan står lutade över eleverna så doftar de kaffe eller jordgubbstårta ur munnen. En elev
beskriver att hon har svårt att koncentrera sig på skolarbetet när det luktar gott ur lärarens
mun. Eleverna har bett lärarna att inte äta hela tiden, eftersom det är ”suktande”, men
lärarna försvarar sin rätt till kaffe. En pojke konstaterar: ”Det är som en drog för dem. Kakor
och bullar och allting.”
I SCB:s undersökning av levnadsförhållanden 2002–2003 framkom att de allra flesta ansåg
att de för det mesta får den hjälp de behöver av lärarna i skolan. En större andel pojkar än
flickor, liksom en större andel yngre än äldre elever, uppger emellertid att de alltid får hjälp
av lärarna vid behov. Bland gymnasieelever tycker drygt en tredjedel av pojkarna mot
knappt en fjärdedel av flickorna att de alltid får den hjälp de behöver av lärarna i skolan.
Skolverkets rapport visar på liknande siffror. 18
Resultaten från våra kontaktklasser visar även att rektorerna inte syns så ofta ute i
verksamheten; 17 procent ser ofta sin rektor ute i skolan, 38 procent ser rektorn ute i skolan
18 Skolverket. Attityder till skolan 2003. Rapport 243, 2004.
22
ibland och 32 procent sällan. 14 procent ser aldrig sin rektor ute i skolan. Flickorna upplever i
lite större utsträckning än pojkarna att rektorn är synlig bland eleverna.
Under konferensen ”Tillsammans för en bra arbetsmiljö i skolan” hösten 2003 lyfte Elevorganisationen i Sverige och Sveriges elevråd, Svea, fram att det sociala klimatet i skolan är
viktigt. Därför måste personalen i skolan kontinuerligt arbeta för en god stämning i skolan.
Om stämningen är god vill eleverna gå till skolan och de känner sig trygga.
Skolk – ett tecken på att något inte är som det ska
Drygt två tredjedelar, eller 68 procent av eleverna i kontaktklasserna, är aldrig borta från
skolan utan att ha lov till det, 20 procent är det någon gång, 7 procent ibland och 5 procent
är mycket eller ganska ofta borta från skolan utan lov. Att skolka från skolan är vanligast i
åldersgruppen 15 år och äldre och vanligare i årskurserna 7–9 än i årskurserna 4–6.
För 42 procent av dem som åtminstone någon gång varit borta från skolan utan lov hände
ingenting när de kom tillbaka till skolan. I en tredjedel av fallen, 33 procent, pratade läraren
med eleven och frågade varför han/hon skolkat, i 22 procent av fallen kontaktade läraren
elevens föräldrar. För 3 procent av dem som skolkat drogs studiebidraget in eftersom eleven
skolkat mycket.
Susann Häggqvist konstaterar i sin avhandling att den psykosociala arbetsmiljön bidrar till
en betydande del av elevernas frånvaro. 19 Barnombudsmannen anser att skolans personal
måste följa upp samtliga elever som skolkar, kontakta föräldrarna och vidta andra adekvata
åtgärder. Att som siffrorna ovan visar att så många som 42 procent av de elever som
åtminstone någon gång varit borta från skolan utan lov upplevde att det inte hände
någonting när de kom tillbaka till skolan är ytterst anmärkningsvärt.
Alltför många känner sig rädda eller oroliga eller blir illa behandlade
I skollagen anges att alla som verkar inom skolan ska främja jämställdhet mellan könen och
aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska
beteenden. I arbetsmiljölagstiftningen finns bestämmelser om kränkande särbehandling.
Känner du dig rädd eller orolig i skolan?
Aldrig
Någon enstaka gång
Minst en gång i månaden
Minst en gång i veckan
Nästan varje dag
0
10
20
30
40
50
60
70
19 Häggqvist, S. Arbetsmiljö och utveckling i skolan. Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal. Arbete och
hälsa 2004:03. Arbetslivsinstitutet 2004.
23
Drygt hälften, 58 procent, av eleverna i kontaktklasserna känner sig aldrig rädda eller
oroliga i skolan, 32 procent någon enstaka gång och 11 procent känner sig rädda eller oroliga
minst en gång i månaden i skolan. 4 procent är rädda eller oroliga nästan varje dag.
Pojkarna säger i något större utsträckning än flickorna att de aldrig är rädda. 12 procent av
dem som är 15 år eller äldre är rädda nästan varje dag eller i vart fall minst en gång i veckan.
Ju äldre eleverna är desto fler är rädda nästan varje dag med andra ord.
4 procent blir illa behandlade eller retade i skolan nästan varje dag och ytterligare 4 procent
minst en gång i veckan. Det är 12 procent som blivit illa behandlade eller retade i skolan
under det senaste året med en frekvens av mellan minst en gång i månaden och nästan
varje dag. En större andel flickor än pojkar har aldrig blivit illa behandlade eller retade i
skolan under det senaste året – 64 respektive 52 procent. 11 procent av åldersgruppen 15 år
och äldre har blivit illa behandlade eller retade i skolan nästan varje dag eller åtminstone en
gång i veckan under det senaste läsåret. Detta är en större andel än i de två yngre
åldersgrupperna.
Drygt hälften, 53 procent, som blivit illa behandlade eller retade i skolan har blivit det av en
klasskamrat, 36 procent av en annan person i skolan, 23 procent av en äldre elev och 12
procent av en lärare. 7 procent har blivit utsatta för detta av en yngre elev. Var sjätte elev i
årskurs 4–6 är rädd för en eller flera elever på skolan och 12 procent är rädda för en eller
flera lärare, visar en rapport från Skolverket. 20 I en annan rapport från Skolverket framgår
att fler elever i år 7–9 och gymnasiet känner sig mobbade eller trakasserade av sina lärare
än av andra elever. 21
Siffrorna är inte heller här acceptabla. Barnombudsmannen vill understryka vikten av att
diskussioner om och respekten för mänskliga rättigheter finns med som ett naturligt inslag
i undervisningen i alla skolformer. Samtidigt kan inte allt ansvar läggas på skolan. Värderingar börjar formas i mycket tidig ålder och föräldrarnas roll kan inte förringas. I de former
av föräldrastöd som samhället erbjuder måste därför värderingsfrågorna finnas med.
Enligt barnkonventionen får inget barn utsättas för olagliga angrepp på sin heder och sitt
anseende och konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barnet
mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld och för att säkerställa att disciplinen i skolan
upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet.
Regeringen har under 2005 ändrat i lärarutbildningens examensordning. Ändringen
innebär att kraven på blivande lärare skärps på så sätt att de även ska kunna förebygga och
motverka diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. Detta välkomnar
Barnombudsmannen.
Stress i skolan vanligare bland äldre flickor
Barnombudsmannen har vid flera tillfällen uppmärksammat stress bland barn och unga,
genom undersökningar, seminarier, en konferens och förslag till regeringen.
Den första undersökningen bland barn och ungdomar genomfördes 2000 och redovisades i
Barnombudsmannens årsrapport 2001 till regeringen, Båda är bäst typ. Den gången rörde
frågorna skola och stress. Med anledning av resultaten genomfördes en konferens som
20 Skolverket. Yngre elevers attityder till skolan 2003. Rapport 256, 2004.
21 Skolverket. Attityder till skolan 2003. Rapport 243, 2004.
24
syftade till att lyfta fram de viktigaste faktorerna som gör att barn och unga känner stress
och att ta fram förslag på hur man kan förändra situationen och gå vidare.
För att vidga begreppen om var och hur barnen och ungdomarna upplever sin situation
genomförde Barnombudsmannen ett seminarium med 16 barn och ungdomar. Där gavs de
möjlighet att diskutera och reflektera runt områdena hemma, fritid, skola, framtid och
media. Seminariet ingick i ett samarbete med flera andra myndigheter som har resulterat i
en rapport till regeringen med dokumentation och förslag. 22
Under våren 2003 riktades en särskild enkät om stress till våra kontaktklasser. 23 När
eleverna svarade på vad det kan bero på att de känner sig stressade framgick det att nästan
80 procent anser att skolan ger upphov till stress i deras liv. Barnen anger i följande ordning
som orsak till stress i skolarbetet alternativen ”för mycket läxor”, ”ingen lugn och ro i
klassen”, ”för mycket prov”, ”höga krav på sig själva” och ”att lärare ställer för höga krav”.
Nästan vartannat barn (46 procent) svarar ”för mycket läxor”. ”Ingen lugn och ro i klassen”
svarar 40 procent av barnen och ”för mycket prov” samt ”du ställer höga krav på dig själv”
svarar ungefär 30 procent av barnen. Barnen svarar att de känner sig stressade i skolmiljön
och hälften (49 procent) anger ”korta raster”, cirka 40 procent ”ont om tid att byta om före
och efter gymnastiken”, en fjärdedel svarar ”inget att göra på skolgården”, ”matrasten är
kort” och ”hög ljudnivå i skolans lokaler”.
I vår arbetsmiljöenkät till våra kontaktklasser 2004 ställde vi frågor om storleken på
elevernas undervisningsgrupp, schemaläggning och möjligheten att äta sin lunch i lugn
och ro. Faktorer som påverkar känslan av stress.
Fyra av fem, eller 81 procent, av eleverna anser att de går i en lagom stor klass eller undervisningsgrupp. Det är en något större andel flickor än pojkar som tycker att klassen är
lagom stor – 84 procent respektive 77 procent. Bland dem som är 15 år och äldre är det 76
procent som anser sig gå i en lagom stor klass och 17 procent som tycker att de går i för stor
klass.
57 procent tycker att deras schema är mycket eller ganska bra och 19 procent tycker att de
har ett dåligt schema. Flickorna är något nöjdare med schemat än pojkarna. Den yngsta
åldersgruppen, 12 år och yngre, är mest nöjda med sitt schema. Eleverna i årskurserna 4–6
är nöjdare med sitt schema än eleverna i årskurserna 7–9.
Ungefär var tredje, 32 procent, hinner alltid äta sin mat i lugn och ro och 35 procent säger
att de ofta hinner äta i lugn och ro. Det är 11 procent som sällan eller aldrig hinner äta i lugn
och ro i skolan. Stressen under lunchrasten ökar med stigande ålder. Eleverna i årskurserna
4–6 hinner äta sin mat i lugn och ro i större utsträckning än eleverna i årskurserna 7–9.
Kontaktklasserna om att äta i lugn och ro
Hinner du äta i lugn och ro?
Alltid/ofta
Ibland
Sälland/aldrig
Totalt
67
23
11
100
Ämnet stress kommer spontant upp i vissa av Barnombudsmannens barnråd, men inte i
andra. Några tycker att det är stressigt att alla prov kommer i slutet av terminen. Några vill
22 Barnombudsmannen. Stress i barns och ungas vardag. BR 2003:02. Stockholm 2003.
23 Enkätundersökning i Barnombudsmannens kontaktklasser 2003. Barnombudsmannen. Barn och unga berättar om
stress. BR 2004:03. Stockholm 2004.
25
att man ska börja senare än åtta på morgonen. Det är svårt att gå och lägga sig åtta på
kvällen för att orka upp tidigt på morgonen. Ett barnråd berättar att de en dag i veckan har
nästan en och en halv timmes lunchrast då de hinner äta länge, spela spel, fotboll och ha
kul. Detta tycker eleverna är mycket positivt.
Sveriges elevråd, Svea, föreslår att skolorna tar eleverna till hjälp vid schemaläggning.
Många gånger kan eleverna komma med lösningar på problem i schemaläggningen
eftersom det är eleverna som upplever schemat i verkligheten. Det tycker vi är en bra idé.
Även daglig fysisk aktivitet förbättrar hälsan och miljön för lärande. Skolan har sedan en tid
tillbaka ett ansvar att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Det framgår av en ny
skrivning i läroplanen. Även i det arbetet har lärarnas insatser stor betydelse.
Vad säger då våra kontaktklasser om möjligheterna att få röra på sig i skolan? Nästan två
tredjedelar, 62 procent, tycker att de får röra på sig tillräckligt i skolan, men 30 procent
tycker inte det och 9 procent vet inte. Det är en större andel pojkar än flickor som tycker att
de inte får röra sig tillräckligt i skolan – 39 respektive 22 procent. Ungefär en tredjedel av
åldersgrupperna 13–14 år och 15 år och äldre tycker att de inte får röra på sig tillräckligt i
skolan. Det är en tredjedel av eleverna i årskurserna 7–9 som tycker att de inte får röra på
sig tillräckligt i skolan jämfört med en fjärdedel av eleverna i årskurserna 4–6.
Resultaten är inte tillfredsställande. Trots det lovvärda initiativet från regeringen har ännu
inte den nya skrivningen i läroplanen slagit igenom. Barnombudsmannen anser därför att
förnyade tag måste tas ute i skolorna så att eleverna får röra på sig mer.
Det är också viktigt för elevernas hälsa att man vid schemaläggning börjar med att lägga ut
lunchrasterna först så att varje elev får en regelbundenhet i sina matvanor. Detta leder i sin
tur även till minskad stress.
I Skolverkets rapporter framgår att fler än var sjätte elev i årskurs 4–6 känner sig stressad i
skolan varje dag eller flera gånger i veckan. 24 Jämförelser med äldre elever i årskurs 7–9 och
i gymnasieskolan visar att det är betydligt vanligare att äldre än yngre elever, och i synnerhet äldre flickor och kvinnor, känner sig stressade i skolan. Majoriteten av de yngre eleverna
som känner sig stressade i skolan har svarat att de känner sig stressade ”någon gång i
månaden” eller ”mer sällan”. Av de äldre flickorna och kvinnorna som känner sig stressade i
skolan har däremot en majoritet svarat att de ”oftast” är stressade.
Siffrorna bekräftas av SCB:s undersökning av levnadsförhållanden 2002–2003. Bland äldre
flickor upplevde var fjärde att arbetstempot är för högt.
Elever vill kunna ompröva sina betyg
39 procent av eleverna i våra kontaktklasser skulle vilja kunna överklaga sina betyg och en
lika stor andel vet inte om de skulle vilja ha den möjligheten. Drygt en femtedel, 22 procent,
svarar nej på denna fråga. Det är 58 procent av dem som är 15 år och äldre som skulle vilja
kunna överklaga sina betyg. Motsvarande andel bland 13–14-åringarna är 46 procent och i
den yngsta åldersgruppen 16 procent. I den yngsta åldersgruppen är andelen som inte vet
om de skulle vilja kunna överklaga sina kommande betyg eller inte 56 procent.
24 Skolverket. Attityder till skolan 2003. Rapport 243, 2004 samt Skolverket. Yngre elevers attityder till skolan 2003.
Rapport 256, 2004.
26
1999 års Skollagskommitté hade bland annat i uppdrag att stärka elevernas rättssäkerhet
Som ett led i detta föreslog därför kommittén att elever ska kunna ompröva sina betyg. 25
Barnombudsmannen välkomnade detta. Det är en av de viktigaste frågorna för den
enskildes rättssäkerhet att regler om överklagande och omprövning finns. Det är också av
yttersta vikt att vi eftersträvar en skola där eleverna känner sig fria att uttala sina åsikter
och att lyfta upp problem som de ser. Vi hoppas därför att bestämmelser om omprövning
skyndsamt införs i skollagen.
De flesta elever nöjda med sina läromedel
Eleverna ska enligt skollagen utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och
andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.
Nästan tre av tio, 29 procent, är mycket nöjda med sina läromedel i alla ämnen och 62
procent är ganska nöjda. Nio procent är inte nöjda med sina läromedel. Den yngsta åldersgruppen, 12 år och yngre, är mycket nöjda i större utsträckning än de äldre i materialet. I
mellanstadiet är 43 procent mycket nöjda, jämfört med 24 procent i högstadiet.
Barnombudsmannen anser att det är glädjande att så många elever är nöjda med sina
läromedel. Det finns dock anledning att fundera över varför nöjdheten avtar med åldern.
Barnombudsmannen föreslår
x
Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att prioritera tillsynen av elevernas psykosociala
arbetsmiljö, till exempel arbetet mot mobbning och negativ stress.
x
Forskning kring skolans psykosociala arbetsmiljö bör stimuleras ekonomiskt.
x
Elevskyddsombuden bör ges ett organiserat stöd av lämplig myndighet på samma sätt
som de vuxna skyddsombuden har sina fackförbund.
x
Innehållet i elevskyddsombudens utbildning bör preciseras och kvalitetssäkras av
Arbetsmiljöverket.
x
Elevskyddsombud i grundskolan måste få motsvarande rätt till stödundervisning som
elevskyddsombud i gymnasieskolan (se gymnasieförordningen).
x
Bestämmelser om rätten att ompröva betyg måste skyndsamt införs i skollagen.
Några förslag från Barnombudsmannens barnråd om skolmiljön
x
Små klasser.
x
Specialinriktade klasser.
x
Alla ska ha samma antal timmar i skolan.
x
Killar ska inte retas.
x
Skolan ska ligga nära hemmet.
x
Lyxtoaletter.
x
Inte fisk i skolan. Mer hamburgare och pizza.
x
Färggladare rum.
x
Mjuka möbler.
x
Eleverna borde få ha egna skåp att låsa in sina kläder i.
25 Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121.
27
Från folkhälsa till elevhälsa
En handlingsplan för bättre folkhälsa
Våren 2003 beslutade riksdagen att det övergripande nationella folkhälsomålet ska vara att
skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Människors fysiska och psykiska hälsa grundläggs i barndomen. Trygga och goda uppväxtvillkor, goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, är tre av de elva folkhälsomål som riksdagen antagit. Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ska uppmärksammas,
liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor.
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna
för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas
vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt
och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för
ett demokratiskt samhälle och har visat sig även påverka folkhälsan.
Trygga och goda uppväxtvillkor är en avgörande förutsättning för barns och ungdomars
hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Flera samhällssektorer och politikområden bidrar till
att forma barns och ungas uppväxtvillkor. 26
Barns ohälsa ökar på olika områden
Barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma
och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem.
Vår undersökning riktad till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) visar att nästan alla BUPenheter anser att det behövs resursförstärkningar till basverksamheter för att minska den
ökande psykiska ohälsan bland barn och unga. Nästan hälften av BUP-enheterna anser att
väntetiderna inte är godtagbara. 27
Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer. Barn med allergisjukdom i luftvägarna är
en särskilt känslig grupp. Enbart föräldrarnas rökning i hemmet beräknas medföra mer än
500 fall per år av småbarnsastma. Även andra faktorer i inomhusmiljön, ofta relaterade till
fuktproblem i bostaden, har betydelse för symtom från luftvägarna. 28
Det kanske mest utbredda miljöproblemet för barn är bullerstörningar. Barnen uppger
själva att de störs mest av ljud från andra barn och hög musik. Nedsatt hörsel, öronsus
(tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga är allvarliga effekter av
buller i barnens hem, förskola, skola och fritidsmiljöer. 29
Pär Axelsson, doktor i medicinsk vetenskap vid Umeå Universitet, har lagt fram en avhandling som bygger på forskning om exponering för och upplevelse av ljud i skolmiljön. Syftet
med studien är att öka kunskapen kring skolans ljudmiljö, studera och finna åtgärder på
ljudmiljörelaterade hälsorisker, identifiera vilka faktorer som särskilt måste beaktas vid
26 Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35).
27 Barnombudsmannen. Satsa tidigt. En undersökning av barn- och ungdomspsykiatrin. BR2005:4. Stockholm 2005.
28 Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport 2005.
29 Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport 2005.
28
bedömning av risk för negativ ljudpåverkan i skolmiljön samt hur dessa faktorer skall
bedömas. 30
Under år 2006 inspekterar Arbetsmiljöverket störande buller i 500 förskolor, skolor och
fritidshem i landet.
Barnombudsmannen är mycket positiv till Arbetsmiljöverkets initiativ.
Hälsa som övergripande mål för utbildningen
I utkastet till lagrådsremiss om en ny skollag m.m. föreslås att begreppet hälsa införs i
bestämmelsen om övergripande mål för utbildningen. 31 Barnombudsmannen välkomnar
det förslaget eftersom en god hälsa och en lugn och trygg skolmiljö är en förutsättning för
lärande och att man genom detta ser på barnet ur ett helhetsperspektiv.
I förslaget anges att det faktum att man inför hälsobegreppet inte ska tolkas som att
förskolan och skolan ska ta över ansvaret från hälso- och sjukvården. Hälsa ska ses utifrån
de nationella målen för folkhälsan och då särskilt målet att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Avsikten är främst att förskolan och skolan i sin verksamhet även ska överväga vad
som kan göras för att främja barns och elevers hälsa samt att undvika att bidra till ohälsa
och stress. Elevhälsan har i detta sammanhang en viktig uppgift eftersom den ska vara
både förebyggande och hälsofrämjande.
Elevhälsan – en nödvändighet
Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren svara för att den företagshälsovård som
arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Med företagshälsovård avses en oberoende
expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering. Företagshälsovården skall
särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha
kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation,
produktivitet och hälsa.
Våren 2002 svarade drygt 500 barn i Barnombudsmannens kontaktklasser på ett antal
enkätfrågor, bland annat om elevvården och skolhälsovården. Av svaren på enkäten kan
man dra slutsatsen att eleverna utnyttjar elevhälsan och vill att den elevvårdande
personalen, inte minst skolsköterskan, ska finnas oftare på skolan. 57 procent av eleverna
önskade att politiker ska arbeta för att elevhälsopersonal ska finnas på plats varje dag i
skolan.
Siffrorna bekräftas av Barnombudsmannens undersökning ”Rätten att komma till tals” i
vilken vi frågade barn och ungdomar hur nöjda de var med olika saker i livet. 32 När det
gäller skolsköterskans närvaro i skolan var andelen nöjda elever inte särskilt hög. Ungefär
45 procent tycker att sköterskan är tillräckligt ofta i skolan.
En ökad satsning på elevhälsan i form av tydlig lagstiftning är nödvändig, eftersom allt fler
studier visar att barns och ungas psykiska och fysiska hälsa har försämrats.
30 Axelsson, P. Class-Room Noise – Exposure and Subjective Response Among Pupils. Umeå Universitet, 2003.
31 Utkast till lagrådsremiss med förslag till ny skollag Dnr U2005/5584/S, Kultur- och utbildningsdepartementet.
32 Barnombudsmannen. Hur kul är det, på en skala? Resultat från undersökningen ”Rätten att komma till tals”.
BR2005:03. Stockholm 2005.
29
Vilka möjligheter har skolsköterskan och skolläkaren i dag att utveckla verksamheten i
skolan i hälsofrämjande riktning? Frågan var utgångspunkt för Socialstyrelsens tillsynsenhet i Jönköping som har undersökt hur man i några kommuner uppfyller kraven enligt de
författningar som gäller för skolhälsovården samt vilka förutsättningar och eventuella
hinder som finns. 33 Resultatet visar att verksamheten saknar mål, tydlig ledning och övergripande dokumentation samt redovisning av resultatet. Tiden räcker inte till att möta
elevernas skiftande behov och sköterskorna hade svårt att arbeta förebyggande och med
uppföljning. Det fanns inte heller någon tid avsatt för skolsköterskorna att under skolläkarmottagningen få handledning eller hinna diskutera olika elevhälsoproblem.
Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att skolhälsovården bör förankras hos den pedagogiska ledningen och politiska nämnden för att få genomslag i själva skolverksamheten.
Det är viktigt att alla som arbetar med barns hälsa står under samma ledning och att någon
har det övergripande ansvaret för att kunna följa upp och utvärdera den egna
verksamheten så att man utvecklar och satsar på rätt insatser. Barnombudsmannen
instämmer i detta och utgår ifrån att dessa förhållanden klargörs så snart som möjligt.
Enligt Barnombudsmannen kan ingen yrkesgrupp ersätta en annan. Det är endast tillsammans som skolläkarna, skolsköterskorna, skolpsykologerna och skolkuratorerna kan
tillgodose barnens medicinska, psykologiska och psykosociala behov. Vårt mål är att
elevhälsan ska fungera som elevernas företagshälsovård, att den ges i nära anslutning till
deras arbetsplats och av personal med kännedom om den aktuella arbetsmiljön. I den
kommande skollagen bör det därför slås fast att varje barn har rätt till en professionell
elevhälsa där de olika yrkesgrupperna, inte bara kompetenserna, beskrivs. Och att
elevhälsan ska finnas tillgänglig för eleverna dagligen vid alla skolenheter.
Mycket skulle kunna vinnas på att hjälpa barn och ungdomar i ett tidigt skede i livet för att
minska risken för utslagning senare. Brist på pengar är därför inget hållbart argument att
inte säkra tillgången på adekvat hjälp och stöd i form av skolpsykologer och skolkuratorer.
Detta visas inte minst i rapporten Tänk långsiktigt!. 34 De räkneexempel som presenteras i
rapporten ger en bild av att samhället kan få höga kostnader på längre sikt om psykisk
ohälsa inte förebyggs genom tidiga insatser.
Det behöver dessutom tas fram kvalitetskriterier med minimimått på elevhälsans uppgifter
och omfattning att användas i kvalitetsredovisningarna.
Susann Häggqvist föreslår i sin avhandling att skolhälsovården och företagshälsovårdens
resurser skulle kunna samordnas med fördelen att få överblick över både elevernas och
personalens psykosociala miljö och hälsa. 35 Ett annat argument är att öka elevernas möjligheter att själva kontakta professionella (till exempel läkare, yrkeshygieniker, ergonomer,
sköterskor, beteendevetare/psykologer) med kunskaper om effekter på hälsan av brister i
arbetsmiljön.
Barnombudsmannen anser att förslaget förtjänar att utvecklas ytterligare. Med den
kommande regleringen av elevhälsan hoppas vi dock på att elevhälsans yrkeskategorier
kommer att bli mer tillgängliga för eleverna. Tanken att samordna elevhälsan med
33 Socialstyrelsen. Hur bedrivs Skolhälsovård i dag – förutsättningar och hinder. Stockholm 2003.
34 Skolverket, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar
som påverkar barns psykiska hälsa. Stockholm 2004.
35 Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljö och utveckling i skolan – Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal.
Arbete och hälsa, nr 2004:3.
30
företagshälsovårdens insatser är ändå tilltalade eftersom personal och elever är varandras
arbetsmiljö. På alla andra arbetsplatser i Sverige har alla samma företagshälsovård.
Delaktighet främjar hälsan
För att främja såväl hälsa som skolframgång behöver skolans arbetssätt förändras så att
eleverna känner större delaktighet. Detta framkommer av Lena Nilssons avhandling
Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. 36
Avhandlingen undersöker skolans möjligheter att i kraft av sin egen verksamhet vara
hälsofrämjande. Utgångspunkten är den starka koppling som finns mellan så kallat riskbeteende för ohälsa, såsom dålig kost, rökning och kontinuerlig alkoholkonsumtion, och
skoltrötthet. Nilsson har studerat folkhälsoarbetets möte med skolan, vilket kan ses ur två
dimensioner. Den ena handlar om samarbete eller konflikt och den andra om ytliga
respektive djupa möten med hälsoarbete. Mötet mellan hälso- och skolarbete kan innebära
rivalitet. En konflikt uppstår omkring olika kunskapssyn och hur man ska använda skolans
tid och rum.
Skolans ytliga möte med hälsoarbetet innebär, enligt författaren, att man under en kortare
period arbetar för att öka trivsel och ett positivt klimat utan att närma sig skolans arbete.
Om möten kan ske på djupet kan däremot hälsoarbete och skolarbete integreras och
rådslag kan utvecklas. Det innebär att hälsoarbetet kan fungera som ett stöd för skolutvecklingen, utveckling av dialog och demokratiska arbetsformer.
Statens Folkhälsoinstitut har i en forskningsöversikt belyst frågan om ökat inflytande för
barn i frågor som rör dem själva har gynnsamma effekter på deras hälsa och välfärd. 37
Sammantaget visade 20 av 24 genomgångna analyser att barns hälsa gynnades av ökat
inflytande.
Barnombudsmannen anser att regeringen bör uppmuntra fortsatt forskning kring
hälsoeffekter av barns inflytande.
Studier och projekt om hälsofrämjande arbete
Naturligtvis är lärarna oerhört viktiga för eleverna välbefinnande eftersom det är dem
eleverna möter varje dag i skolan. Lärarna har en mycket svår, men utmanande och
stimulerande uppgift. De ska inte bara undervisa utan också stötta barn och ungdomar i
vardagen så de får en bra start i livet på ett mer generellt plan. Inte minst gäller detta
elever som kanske inte har så starka föräldrar. Hur kan då lärarna arbeta hälsofrämjande
och förebyggande? Det finns många spännande projekt på gång.
En ny rapport från Centrum för folkhälsa vid Stockholms läns landsting redogör för ett
samarbete med elever och lärare i årskurs 7 där man utvecklat och införlivat hälsofrämjande och förebyggande insatser i det dagliga skolarbetet. 38 Metoden heter
”Vägledande samspel” och den går ut på att främja positiva möten mellan människor
genom att fokusera på det som fungerar bra samt på individens egna färdigheter och
styrkor.
36 Nilsson, L. Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Örebro Studies in Education 7, 2003.
37 Bremberg, S., Wennerholm Juslin, P. När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan – En systematisk
forskningsöversikt. Statens Folkhälsoinstitut, R 2004:30.
38 Svensson, J., Lindberg, L., von Zweigbergk, L. Hur kan man främja skolelevers psykiska hälsa i skolan? Centrum för
folkhälsa, Avdelningen för folkhälsoarbete, 2005.
31
Resultatet från detta pilotprojekt som genomfördes i två klasser i Stockholms län visar att
lärarna förändrade sitt förhållningssätt och bemötande av eleverna. När det gäller deras
elever så var ökningen av symtom på oro, depression och aggressivitet lägre jämfört med
klasser som inte använt ”Vägledande samspel”. Detta tyder på att programmet kan förebygga förekomsten av psykisk ohälsa hos ungdomar.
Ett annat intressant projekt som påbörjats kallas för ”Skolans hälsodiplomering”. 39 Det är
Korpen som tillsammans med Svenska Skolidrottsförbundet tagit fram ”Skolans Hälsodiplomering”. De har intervjuat lärare, elever och skolledare och utifrån detta utvecklat ett
sätt att arbeta med hälsofrämjande insatser som passar skolan.
”Skolans hälsodiplomering” involverar alla elever och all personal på skolan. ”Skolans
hälsodiplomering” är ett verktyg för att utveckla stödjande miljöer för hälsa och lärande i
skolan och stämmer av det hälsofrämjande arbetet utifrån skollagen, läroplanen och
arbetsmiljölagen. ”Skolans hälsodiplomering” vänder sig till alla grundskolor och
gymnasieskolor som vill arbeta hälsofrämjande.
”Fred i våra händer” är ett nationellt projekt vars syfte är att sprida kunskap, engagemang och färdigheter i att arbeta för fred, ickevåld och konstruktiv konflikthantering.
Projektet har gett ut ett bra utbildningsmaterial om icke-våld och konflikthantering som
kan vara bra i det hälsofrämjande arbetet i skolan och i det förebyggande arbetet mot
kränkande behandling. 40
Läraren behöver vissa färdigheter för att skapa arbetsro i klassrummet. Leg. psykolog Bodil
Wennberg och civilingenjören Sofia Norberg menar att ledarskapet i skolan är en nyckelfråga och vill därför fördjupa diskussionen om känslolivets betydelse för ledarrollen i
klassrummet. De menar att läraren själv måste utveckla sin EQ för att kunna vägleda
eleverna i det arbetet. Med EQ menas förmågan att uppfatta sina egna känslor, tolka och
förstå dem samt utifrån detta att uppfatta, tolka och förstå andras känslor. Hög EQ innebär
alltså inte att bara känna positiva känslor, utan mer att man förstår och tar ansvar för de
känslor man har. 41
Ditte Eile är doktorand på pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet samt vid
Tema Skolans arbetsliv vid Arbetslivsinstitutet. I avhandlingen studerar hon hur lärare och
elever i en svensk gymnasieskola interagerar med varandra i och utanför klassrummet. Hon
studerar om det finns mönster i den ickeverbala interaktionen som skapar olika typer av
stämningar. Hon beskriver bland annat hur hon har sett elever förändras från hämmade
och tillbakadragna till respekterade och kunniga när de gått från en lärare till en annan.
Hon har också sett hur lärare lyser upp och slappnar av med vissa elevgrupper. 42
En viktig slutsats Barnombudsmannen drar av exemplen som nämnts ovan är att det är
viktigt att lärare får kunskap om hur man interagerar med och bemöter andra samt även
får kunskap i konflikthantering. Alla i skolan är varandras arbetsmiljö och läraren är den
som arbetar närmast eleverna och också har ansvaret för lärmiljön i klassrummet.
39 Läs mer om projektet på www.korpen.se.
40 Icke-våld och konflikthantering – Ett utbildningsmaterial, www.sfn.se/fredivarahander, 2004.
41 Wennberg, B., Norberg S. Makt, känslor och ledarskap i klassrummet – hur EQ kan ge arbetsro i skolan. Natur och Kultur
2004.
42 Eile, D.Stämningsskapande processer i klassrummet – ickeverbal interaktion. Tema Skollivs forskningsprojekt.
Arbetslivsinstitutet.
32
Diskriminering – ett brott mot mänskliga rättigheter
Det är en rättighet för barn och unga att slippa bli diskriminerade och att få saklig
information om sådant som rör dem. Att tillåta läromedel som ger osaklig information och
skapar fördomar snarare än att motverka dem är inte acceptabelt i Sverige. Oavsett om det
handlar om hur man framställer sexuell läggning, religion, klasstillhörighet, etniskt
ursprung, nationella minoriteter eller kön.
I våras meddelade Utbildnings- och kulturdepartementet att Skolverket skulle få i uppdrag
att göra en studie av läroböcker i grund- och gymnasieskolans undervisning. Läroböckerna
ska analyseras med avseende på i vilken omfattning och på vilket sätt de avviker från
läroplanens värdegrund. Eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av
kränkningar, på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell
läggning och funktionshinder ska särskilt uppmärksammas.
Barnombudsmannens första rapport om de nationella minoriteterna är klar. Romska barn
upplever att de diskrimineras i skola och i vardagen i övrigt. Rapporten har förelagts
regeringen för åtgärder. 43
Arbetslivsinstitutet har specifikt studerat förekomsten av sexuella tillmälen och
trakasserier i skolan. Framför allt genomförde man under våren 2001 en nationell
undersökning bland svenska gymnasieelever. Totalt svarade 980 ungdomar på enkäten. Av
dem upplevde ungefär hälften av flickorna och två femtedelar av pojkarna att det förekom
sexuella trakasserier på deras skola. 37 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna
uppgav att de någon gång under skolåret varit med om att någon kallat dem för ”hora”,
”slyna”, ”fitta” eller liknande.
Fler flickor än pojkar hade varit med om att någon kommenterat deras utseende, kropp
eller privatliv på ett sexuellt vis, eller att någon sagt något nedlåtande, alternativt skämtat
om, deras kön eller sexualitet. Däremot hade betydligt fler pojkar än flickor, någon gång
under skolåret, blivit kallade för tillmälen som handlade om sexuell läggning, till exempel
”flata”, ”bög” eller liknande.
Eleverna fick i undersökningen lämna egna förslag på hur man skulle kunna förhindra
sexuella trakasserier. De allra flesta svaren berörde på något sätt att informationen i
skolorna borde vara bättre, eller att man i högre utsträckning borde diskutera sexuella
trakasserier i skolan. Många tyckte också att skolorna borde bli bättre på att agera när det
framkommer att någon trakasseras. 44
”Tjej eller kille – spelar roll? Tillsammans för en jämställd skola” är ett pilotprojekt som
skapats för att ge skolledare stöd för att bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete på
förskolor och skolor i Stockholms län. Projektet genomfördes under 2005. Totalt har ett
fyrtiotal skolledare och genuspedagoger, lika många tjänstemän och politiker samt 130
pedagoger från tretton kommuner utbildats inom projektet.
Projektet har drivits av Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med Myndigheten för
skolutveckling, Barnombudsmannen, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot
43 Barnombudsmannen. De vill att jag ska vara osynlig. BR2005:07. Stockholm 2005.
44 Menckel, Ewa., Witkowska, E. Allvar eller på skämt? En nationell undersökning av språkbruk
och sexuella beteenden bland gymnasieelever. Arbetslivsinstitutet, 2002.
33
diskriminering på grund av sexuell läggning, Operation Kvinnofrid och Stockholms stad.
Projektet stöds av Svenska ESF-rådet, Växtkraft Mål 3.
En viktig del i projektet har varit att uppmuntra skolorna att använda barn och unga som
kunskapskälla och ge barn och unga inflytande i jämställdhetsarbetet.
Som nämnts tidigare träder under 2006 en ny lag i kraft om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling i skolan. Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO), Handikappombudsmannen (HO) och ett särskilt barn- och
elevombud för likabehandling inom Statens skolverk ska inom sina respektive ansvarsområden se till att lagen följs. Dessa myndigheter ska också kunna föra skadeståndstalan i
domstol för ett barn eller en elev. 45
Barnombudsmannen anser att det är viktigt att den nya diskrimineringslagen i skolan följs
upp och föreslår därför att regeringen gör detta tillsammans med elever om några år.
Akt 3, Scen 1
Interiör: Ett klassrum. Sexualundervisning pågår och läraren säger åt killarna att sätta sig i grupp
och diskutera tjejer.
Per är homosexuell.
Per: Men, vad ska jag göra då?
Läraren: Tja, du kan väl gå hem.
Man önskar att det vore en pjäs, men det är en scen från verkligheten.
(Exemplet är hämtat från HomO – Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning)
Undervisningen om mat och hälsa bristfällig
Det finns förklaringar till att lärarna inte diskuterar med eleverna om vad man kan göra för
att må bra. I en rapport från Livsmedelsverket redovisar Maria Rosén resultaten från sin
utredning av undervisning om mat och hälsa i grund- och gymnasieskola samt universitet
och högskola. 46 Av rapporten framgår att undervisning om mat och hälsa bedrivs inom
Idrott och hälsa och Hem- och konsumentkunskap i grundskolan och inom Idrott och hälsa i
gymnasieskolan. Omfattningen av undervisningen inom Idrott och hälsa är dock ringa.
Disciplinen mat och hälsa inklusive konsumentkunskap utgör en del av ämnet Hem- och
konsumentkunskap. Ämnet utgör endast 0,75 procent av den totala undervisningstiden i
grundskolan och har således liten kraft att påverka.
Ingen av de lärarutbildningar som kartlagts erbjuder undervisning om mat och hälsa inom
allmänna utbildningsområdet, det vill säga de studier som är gemensamma för alla
blivande pedagoger.
Barnombudsmannen utgår ifrån att innehållet i lärarutbildningen, med anledning av
förändringarna i den kommande skollagen, ändras så att undervisning om mat och hälsa
erbjuds inom det allmänna utbildningsområdet. Samtliga lärare bör läsa åtminstone ett par
45 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
(prop. 2005/06:38).
46 Rosén, M. Mat och hälsa i undervisningen – skolan och lärarutbildningen. Rapport 13 – 2004. Livsmedelsverket, 2004.
34
poäng mat och hälsa. Vi anser också, i likhet med Maria Rosén, att mat- och hälsoundervisningen bör förstärkas inom både grundskola och gymnasieskola.
Nyligen har regeringen beslutat att Livsmedelsverket ska ta fram nya råd och riktlinjer för
måltider i förskolor, skolor och gymnasieskolor. I uppdraget ingår också att arbeta för att
göra råden kända ute på skolorna.
Barnombudsmannen välkomnar initiativet och hoppas på att barn och unga involveras i
framtagandet av riktlinjerna och i menyerna på den egna skolan så att maten inte ”bara”
blir bra och näringsriktig utan att eleverna också tycker att den är god.
Pågående utredningar och studier om stress
En positiv sak som nämndes på Barnombudsmannens stresseminarium 2002 var att några
av ungdomarna hade avslappning i sin klass tillsammans med läraren 20 minuter varje
vecka.
Det finns fler sådana exempel. I Landstinget i Jönköpings län genomförs under 2005–2006
en studie där barn lär sig spänna av för att minska stress. Studien genomförs som ett forskningsprojekt i samarbete mellan landstingen i Jönköpings län och Kalmar län. Resultaten
sammanställs hösten 2006 och målet är sedan att kunna publicera en vetenskaplig artikel.
Regeringen beslutade nyligen att utreda ungdomars livssituation utifrån stress och dess
konsekvenser för den psykiska hälsan. Den ungdomspolitiska propositionen Makt att
bestämma – rätt till välfärd (2004/05:2) pekade tydligt ut förutsättningar för en god hälsa
som den kanske mest grundläggande aspekten av välfärd.
Utredaren ska analysera ungdomars (13–25 år) livssituation utifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan. Syftet är att få en samlad bild av vilka faktorer i
ungdomars livsvillkor som kan antas ligga bakom ökningen av stress och stressrelaterade
symptom. Utredaren ska också överväga hur samhällets insatser kan samordnas för att
motverka stress bland ungdomar. Vidare ska utredaren lämna förslag till förbättringar när
det gäller att följa utvecklingen av ungdomars psykiska hälsa över tid och hur övrig statistik
och kunskapsinsamling på området kan förbättras. Utredaren ska knyta en ungdomsreferensgrupp till sig så att ungdomars egna erfarenheter tas tillvara. Utredningen ska vara klar
den 15 maj 2006.
Vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete
Temat Skolans arbetsliv är en särskild satsning på skolan som Arbetslivsinstitutet gör under
2003–2006. Verksamheten i temat är uppdelat i fyra områden: forskning, kunskapsspridning, utveckling och utvärdering.
Bland utvecklingsinsatserna är det framför allt Arbetslivsinstitutets redskap för det
systematiska arbetsmiljöarbetet på skolan, Skolmiljö 2000, och det elektroniska
enkätverktyg som utvecklats som ett kartläggningsredskap i detta arbete, som blivit mest
uppmärksammat. Arbetslivsinstitutet har inom ramen för projekten Skolmiljö 2000 och
Skolliv utarbetat enkäter riktade till personal och elever (yngre och äldre) som kan vara ett
bra hjälpmedel i ett sådant arbete. Resultatet av enkäterna ska processas av personalen och
eleverna och leda till handlingsplaner för att åtgärda problem och för att främja en god
arbetsmiljö och hälsa.
35
Barn och ungdomsnämnden i Götene kommun har beslutat att kommunens förskolor och
skolor skall certifieras för att skapa en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö för
kommunens barn och elever. Kriterierna för certifiering grundas på WHO:s krav för trygga
och säkra skolor, Safe Schools. Utgångspunkter är barnkonventionen, arbetsmiljölagen och
skolornas läroplaner. Även kommunens folkhälsoplan har som mål att skapa trygga, säkra
och hälsosamma miljöer.
Syftet med studierna i Susann Häggqvists avhandling Arbetsmiljö och utveckling i skolan –
Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal var att utveckla och pröva ett
strukturerat angreppssätt för samverkan kring verksamheten och arbetsmiljön i skolan.
Utgångspunkten var att arbetsmiljöarbete i samverkan mellan olika yrkesgrupper och
mellan personal och elever behöver utvecklas. 47
Centralt problemområde i avhandlingen är, konstaterar Häggqvist, att det inte råder
praktiska eller likvärdiga möjligheter för elever och personal att synliggöra sina respektive
arbetsmiljöer. Lärarna, skolledarna och övriga yrkesgrupper i skolan har stöd från resursstarka organisationer. Personalen har mer kunskaper om samhällets mål med skolan, mer
erfarenheter av skolans verksamheter än eleverna, för vilka skolan är en tillfällig arbetsplats. Häggqvist menar att denna skillnad skapar beteenden som grundar sig på mer
erfarenhet, men sannolikt även på värderingar hos personalen att de har tolkningsföreträde när arbetsmiljön problematiseras. Detta tillsammans med att det råder osäkerhet om
arbetsmiljöbegreppets innehåll och vem som är ansvarig för arbetsmiljön i skolan
motverkar arbetsmiljölagens intention, att arbetsmiljöarbetet ska integreras med
verksamheten. 48
Av Häggqvists avhandling kan man dra slutsatsen att elevskyddsombuden behöver samma
stöd som de vuxna skyddsombuden får från sina fackförbund. För detta krävs resurser.
Elevskyddsombud – ett bristområde
De nuvarande lagreglerna om elevskyddsombud har gällt sedan 1991. Trots detta skulle
arbetet med elevskyddsombud fortfarande kunna fungera betydligt bättre på många skolor
vilket bekräftas av Barnombudsmannens enkätundersökning. Skolverket och Arbetsmiljöverket kom i ett regeringsuppdrag fram till att det var ett antal saker som nästan alltid
finns på de skolor där arbetsmiljöarbetet och elevmedverkan fungerar bra:
x
Det är tydligt för dem som arbetar på och med skolan vem som har ansvaret för
arbetsmiljöarbetet.
x
Eleverna får kunskap om vad arbetsmiljöarbete går ut på och vad elevskyddsombuden
har för roll i det arbetet.
x
Det finns kanaler för diskussion och kommunikation kring arbetsmiljön på skolan.
x
Eleverna känner att deras åsikter räknas och påverkar arbetet.
47 Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljö och utveckling i skolan. Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal.
Arbete och hälsa, nr 2004:3.
48 Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljö och utveckling i skolan. Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal.
Arbete och hälsa, nr 2004:3.
36
I delstudien Arbetsmiljön i skolan och välbefinnande ur ett elevperspektiv föreslår Susann
Häggqvist några förslag på åtgärder utifrån studiens resultat: 49
x
Skolan bör tydligare förmedla kunskap om arbetsmiljö.
x
Tillse att alla i skolan vet vem/vilka de ska kontakta vid arbetsmiljöproblem.
x
Skolan borde organisatoriskt satsa på en ökad tillgänglighet av vuxna som eleverna på
eget initiativ kan söka upp och få stöd av, både kunskapsmässigt och socialt.
x
Uppmärksamma och åtgärda elevernas arbetssituation och bristande nedvarvning.
Både Elevorganisationen i Sverige och Sveriges elevråd, Svea, har under flera år krävt att
elevskyddsombuden ska ha samma rättigheter som andra skyddsombud. Detta gäller till
exempel rösträtt på skyddskommittémötena och rätten att stoppa en verksamhet.
Barnombudsmannen instämmer i att samtliga punkter ovan är av stor vikt för ett
fungerande arbetsmiljöarbete och att elevskyddsombudens ställning stärks.
Barnombudsmannen anser också att Skolverket bör ges i uppdrag att tillse att föreskrifterna om elevskyddsombud verkligen följs och att elevskyddsombud i gymnasieskolan får
kompensation för de delar av utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag.
Ledningens stöd och engagemang – en förutsättning
Staten har det övergripande ansvaret och ska se till att barnkonventionens principer
införlivas i den nationella lagstiftningen. Men det är arbetet på regional och lokal nivå som
ytterst avgör hur väl Sverige lever upp till barnkonventionens principer och krav. Inte minst
eftersom det är på den regionala och lokala nivån som barn och unga i första hand kan göra
sina röster hörda.
Det är landstingets eller kommunens styrelse och fullmäktige som ska se till att alla
styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag lever upp till det som står i barnkonventionen.
Politikerna bör därför utforma en övergripande policy för hur barnkonventionen ska
förverkligas i praktiken och för hur arbetet ska följas upp och utvärderas.
Det finns vissa förutsättningar som är nödvändiga för en god arbetsmiljö i skolan. En viktig
del är att chefen på skolan, rektorn, har en rimlig arbetsbörda. Rektorernas mångdubbla
uppdrag och orimliga arbetssituation har dock under senare år bekräftats i ett flertal
rapporter. 50
Susann Häggqvist föreslår i sin avhandling att ”blicken höjs, inte bara från individ- till
organisationsnivå, utan också till förvaltnings- och kommunnivån”. 51 Högsta kommunledningen behöver involveras i utvecklingsarbetet i kommunen. För att lyckas är det viktigt
att högsta ledningen inte bara stödjer utan deltar aktivt. Häggqvist menar att arbetsmiljöarbetet också måste vara ledarlett, till exempel av kommundirektören eller förvaltningschefen som svarar för verksamheten i skolan. Samtliga förvaltningschefer, det vill säga
både från skolförvaltningen och från övriga förvaltningar, bör systematiskt arbeta med
49 Arbetslivsinstitutet. rbetsmiljön i skolan och välbefinnande ur ett elevperspektiv. En uppföljningsstudie av 13–14 åriga
flickor och pojkar inom projektet Skolmiljö 2000. Abete och hälsa 2000:1.
50 Bland annat i Skolverket, Utbildningsinspektionen 2004, rapport 266, 2004 och Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöverkets
verksamhet 2004, VUS 2005/20376.
51 Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljö och utveckling i skolan. Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal.
Arbete och hälsa, nr 2004:3.
37
arbetsmiljön i sin egen chefsgrupp innan kommunens samtliga rektorer själva arbetar med
sin arbetsmiljö i en rektorsgrupp.
Behovet av förankring och stöd hos ledningen bekräftas även av Socialstyrelsens rapport
om skolhälsovården. 52
Barnombudsmannen instämmer i vikten av ledningens stöd och engagemang. Det är också
oerhört viktigt att rektorernas arbetsuppgifter renodlas så att de får tid med sitt pedagogiska uppdrag och att stötta sina lärare som i sin tur på så sätt kan fullgöra sitt uppdrag
gentemot eleverna på ett bättre sätt.
Barnombudsmannen föreslår
x
Regeringen bör om några år, tillsammans med elever, följa upp och utvärdera den nya
diskrimineringslagen.
x
I den nya skollagen bör det slås fast att varje barn har rätt till en tillgänglig,
professionell elevhälsa där de olika yrkesgrupperna anges.
x
Forskning kring hälsoeffekter av barns inflytande bör stimuleras ekonomiskt.
x
Lärarstudenter måste i lärarutbildningen få kunskap om hur man interagerar med och
bemöter andra samt få kunskap i konflikthantering.
x
Regeringen och Skolverket bör förstärka mat- och hälsoundervisningen i grund- och
gymnasieskolans kursplaner.
x
Undervisning om mat och hälsa bör erbjudas inom det allmänna utbildningsområdet i
lärarutbildningen.
x
Elevskyddsombuden måste få samma rättigheter som andra skyddsombud, såsom
rösträtt på skyddskommittémöten och stopprätt.
x
Skolverket bör få i uppdrag att tillse att föreskrifterna om elevskyddsombud verkligen
följs och att elevskyddsombud i gymnasieskolan får kompensation för de delar av
utbildningen som de gått miste om på grund av sina uppdrag.
52 Socialstyrelsen. Hur bedrivs Skolhälsovård i dag – förutsättningar och hinder. Stockholm 2003.
38
Vilka arbetar med elevernas hälsa och
arbetsmiljö?
Det finns många myndigheter och organisationer som arbetar med frågor om elevers
skolmiljö ur olika aspekter. Ibland är det svårt att veta vart man ska vända sig. Vi har därför
listat några av de olika myndigheter och organisationer och deras webbplatser som kan
vara bra att känna till om man undrar över något eller är missnöjd med något som har med
skolans arbetsmiljö att göra.
Myndigheter
Arbetsmiljöverket (tillsynsmyndighet): www.av.se
Skolverket (tillsynsmyndighet): www.skolverket.se
Socialstyrelsen (tillsynsmyndighet – skolhälsovården): www.socialstyrelsen.se
Arbetsmiljöverket och Skolverket har en gemensam webbplats om arbetsmiljön i skolan:
www.av.se/skola
Arbetslivsinstitutet – forskning och enkätverktyg – Skolliv: www.skolliv.nu
Myndigheten för skolutveckling: www.skolutveckling.se
Konsumentverket: www.kov.se
Livsmedelsverket: www.lv.se
Jämställdhetsombudsmannen (JämO): www.jamombud.se
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO): www.do.se
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO): www.homo.se
Handikappombudsmannen (HO): www.ho.se
Organisationer
Elevorganisationen i Sverige: www.elevorg.se
Sveriges elevråd, Svea: www.svea.org
Friends: www.friends.se
Rädda Barnen: www.rb.se
Barnets rätt i samhället, Bris: www.bris.se
www.rodasidorna.se och www.buffert.se
(Bakom Röda sidorna står Bris och World Childhood Foundation)
39
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Hälsa, lärande och trygghet (prop. 2001/02:14)
Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever (prop. 2005/06:38)
Utredningar med mera
Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121.
Skolans ansvar för kränkningar av elever, SOU 2004:50.
Näringsdepartementet, Översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen, Dir. 2004:91.
Utkast till lagrådsremiss med förslag till ny skollag, dnr U2005/5584/S, Kultur- och
utbildningsdepartementet.
Litteratur
Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljön i skolan och välbefinnande ur ett elevperspektiv. En
uppföljningsstudie av 13–14 åriga flickor och pojkar inom projektet Skolmiljö 2000. Arbete
och hälsa 2000:1. Stockholm.
Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljökvalitet i skolan. Utvärdering av en arbetsmiljöintervention
baserad på samverkan. Arbete och hälsa 2002:09. Stockholm.
Menckel, E. och Witkowska, E. Allvar eller på skämt? En nationell undersökning av
språkbruk och sexuella beteenden bland gymnasieelever. Arbetslivsinstitutet, 2002.
Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljö och utveckling i skolan – Förutsättningar för samverkan
mellan elever och personal. Arbete och hälsa, nr 2004:3.
Arbetsmiljöverket. Personalutrymmen för elever. ADI 521, 2002.
Bremberg, S. och Wennerholm Juslin, P. När barn och ungdomar får bestämma mer
påverkas hälsan – En systematisk forskningsöversikt. Statens Folkhälsoinstitut, R 2004:30.
Lundblad B. Hellström A-L. Perceptions of School Toilets as a Cause for Irregular Toilet
Habits Among Schoolchildren Aged 6 to 16 Years. Journal of School Health. April 2005;75,
4;125-28.
Nilsson, L. Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Örebro Studies in Education 7,
2003.
Rosén, M. Mat och hälsa i undervisningen – skolan och lärarutbildningen. Rapport 13 – 2004.
Livsmedelsverket, 2004.
Skolverket. Attityder till skolan 2003. Rapport 243. 2004.
Skolverket. Yngre elevers attityder till skolan 2003. Rapport 256. 2004.
Socialstyrelsen. Hur bedrivs Skolhälsovård i dag – förutsättningar och hinder. 2003.
Svensson, J., Lindberg, L. och von Zweigbergk, L. Hur kan man främja skolelevers psykiska
hälsa i skolan? Centrum för folkhälsa. Avdelningen för folkhälsoarbete, 2005.
Wennberg, B. och Norberg S. Makt, känslor och ledarskap i klassrummet – hur EQ kan ge
arbetsro i skolan. Natur och Kultur 2004.
40
Bilagor
Här redovisar vi i tabeller resultaten från vår kontaktklassundersökning om arbetsmiljön i
skolan.
Skolan allmänt
11 a. Vad tycker du om klassen eller undervisningsgruppen som du Oftast vistas i?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
För stor
10
12
9
8
7
17
Lagom
81
77
84
83
84
76
För liten
2
4
1
3
2
2
Vet inte
7
8
6
7
7
6
Totalt
100
101
100
101
100
101
Antal (procentbas)
765
374
390
240
305
215
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Mycket bra
12
11
13
24
8
3
Ganska bra
45
41
49
49
43
44
Varken bra el dåligt
22
22
22
17
22
26
Ganska dåligt
12
14
10
3
16
16
Mycket dåligt
7
10
4
4
8
9
Vet inte
2
2
2
3
2
1
Finns ej
1
1
1
1
0
1
11 b. Vad tycker du om ditt schema?
Totalt
101
101
101
101
99
100
Antal (procentbas)
768
377
390
239
308
216
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Mycket bra
15
14
17
23
14
8
Ganska bra
27
25
29
32
31
17
Varken bra el dåligt
25
23
27
25
22
30
Ganska dåligt
14
15
14
12
15
18
Mycket dåligt
12
16
7
4
13
19
Vet inte
4
3
5
2
5
6
Finns ej
3
4
1
3
2
3
Totalt
100
100
100
101
102
101
Antal (procentbas)
763
374
388
242
304
212
11 c. Vad tycker du om skolgården i Din skola?
41
11 d. Vad tycker du om platser för eget arbete i Din skola?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år
Mycket bra
19
15
24
29
20
7
Ganska bra
39
41
38
44
41
32
Varken bra el dåligt
17
19
15
10
15
27
Ganska dåligt
8
11
7
4
8
14
Mycket dåligt
5
5
5
1
4
10
Vet inte
7
7
8
10
8
5
Finns ej
4
4
4
3
5
5
Totalt
99
102
101
101
101
100
Antal (procentbas)
759
373
385
237
304
213
11 e. Vad tycker du om caféet/uppehållsrummet i Din skola?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Mycket bra
27
24
30
26
34
17
Ganska bra
38
40
37
25
46
41
Varken bra el dåligt
10
10
10
6
11
14
Ganska dåligt
5
5
5
2
3
12
Mycket dåligt
4
6
3
3
2
9
Vet inte
4
4
5
10
1
2
Finns ej
11
11
11
28
2
5
Totalt
100
100
101
100
99
100
Antal (procentbas)
754
367
386
234
305
210
11 f. Vad tycker du om platser för grupparbeten i Din skola?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Mycket bra
14
11
17
22
14
4
Ganska bra
40
40
40
43
42
34
Varken bra el dåligt
19
22
17
14
19
26
Ganska dåligt
8
9
8
3
10
13
Mycket dåligt
6
7
5
2
5
13
Vet inte
8
7
10
12
8
5
Finns ej
4
4
4
4
4
5
Totalt
99
100
101
100
102
100
Antal (procentbas)
760
371
388
242
302
211
42
11 g. Vad tycker du om rum för vila i Din skola?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
11
9
13
14
10
10
Ganska bra
17
19
16
20
18
12
Varken bra el dåligt
10
11
10
12
11
9
Ganska dåligt
10
11
9
5
10
15
Mycket dåligt
10
9
10
4
10
15
Mycket bra
Vet inte
16
12
20
23
13
14
Finns ej
25
29
22
22
28
24
Totalt
99
100
100
100
100
99
Antal (procentbas)
761
373
387
241
305
210
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Mycket bra
21
21
22
25
20
18
Ganska bra
37
31
43
33
42
34
Varken bra el dåligt
14
14
14
11
11
23
Ganska dåligt
10
15
5
4
12
14
Mycket dåligt
9
11
8
8
11
8
Vet inte
5
4
5
11
3
1
Finns ej
4
5
3
8
1
3
11 h. Vad tycker du om datarummet i Din skola?
Totalt
100
101
100
100
100
101
Antal (procentbas)
754
366
387
239
304
206
11 i. Vad tycker du om omklädningsrummet och duschrummet i Din skola?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Mycket bra
14
13
15
24
11
8
Ganska bra
37
36
38
39
42
29
Varken bra el dåligt
19
18
19
15
19
23
Ganska dåligt
17
17
17
11
18
22
Mycket dåligt
9
11
7
5
9
14
Vet inte
3
2
3
5
0
3
Finns ej
2
2
1
1
1
2
Totalt
101
99
100
100
100
101
Antal (procentbas)
753
368
384
234
303
211
43
12 och 13. Vad tycker du passar in på din skola och ditt klassrum? Du kan fylla i flera alternativ.
Skolan är:
Fin
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
44
44
45
52
43
35
Ren och fräsch
35
33
37
41
33
30
Trivsamma lokaler
46
47
45
55
46
35
Sliten
22
26
19
16
20
31
Nerklottrad
14
15
12
8
18
15
Smutsig
16
18
14
11
15
22
Utsmyckningar av olika slag
30
27
33
20
36
32
Växter i skolan
44
43
45
43
51
34
Bra belysning i klassrummen
74
69
78
71
79
70
Luften är bra i klassrummen
44
46
42
55
45
30
Klassrummet:
Bra stolar och bord i klassrummen
51
51
51
56
55
39
Bra datorarbetsplatser på vår skola
38
33
43
38
39
37
Totalt (procentbas):
758
368
389
241
305
207
Skolans toaletter
14. Har lärarna egna toaletter?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Ja
67
63
72
66
70
65
Nej
9
10
8
12
9
6
Vet inte
24
27
20
22
22
29
Totalt
100
100
100
100
101
100
Antal (procentbas)
757
368
388
241
302
210
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Ja
76
76
76
76
78
72
Nej
15
16
15
15
11
20
Vet inte
9
8
10
8
11
9
Totalt
100
100
101
99
100
101
Antal (procentbas)
754
368
385
240
301
208
15. Finns det tillräckligt många toaletter i skolan?
44
16. Får du vara i fred på toaletten i skolan?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Alltid
58
58
59
66
59
49
Ofta
22
21
23
17
24
23
Ibland
10
9
10
12
8
11
Sällan
3
3
3
1
3
5
Aldrig
7
9
6
4
6
12
Totalt
100
100
101
100
100
100
Antal (procentbas)
748
364
383
236
301
206
17. Händer det att du går och håller dig en hel dag i skolan för att du av någon anledning inte
tycker om att gå på toaletten i skolan?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Alltid
11
11
11
5
9
21
Ofta
10
9
11
8
11
13
Ibland
20
16
23
19
22
17
Sällan
25
26
25
23
28
23
Aldrig
34
38
30
45
30
27
Totalt
100
100
100
100
100
101
Antal (procentbas)
753
371
381
239
303
206
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
18. Finns det tvål och handdukar på toaletterna i skolan?
Alla
Pojkar
Alltid
16
15
16
24
9
15
Ofta
25
27
24
26
28
20
Ibland
21
21
22
17
25
21
Sällan
16
12
20
16
16
18
Aldrig
22
26
18
17
22
26
Totalt
100
101
100
100
100
100
Antal (procentbas)
750
366
383
238
300
207
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Ja
45
43
47
44
45
46
Nej
17
19
15
19
15
18
Vet inte
38
38
38
36
41
37
Totalt
100
100
100
99
101
101
Antal (procentbas)
750
366
383
237
302
206
19. Städas toaletterna varje dag på din skola?
45
Skolmaten
20. Skolmaten är för det mesta:
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Mycket god
21
23
19
29
20
12
Ganska god
46
47
44
46
48
41
Inte särskilt god
24
18
28
16
25
31
Inte alls god
10
12
9
9
8
17
Totalt
101
100
100
100
101
101
Antal (procentbas)
748
365
382
233
301
209
Alla
Pojkar
Flickor
-12 år
13–14 år
15 år–
21. Hinner du äta din mat i lugn och ro?
Alltid
32
33
31
42
32
18
Ofta
35
33
36
34
37
33
Ibland
23
20
25
18
22
29
Sällan
8
10
5
4
8
11
Aldrig
3
4
3
2
1
8
Totalt
101
100
100
100
100
99
Antal (procentbas)
751
368
382
239
303
204
–12 år
13–14 år
15 år–
22. Hur är ljudnivån för det mesta i matsalen under lunchrasten?
Alla
Pojkar
Flickor
Lagom hög
52
46
57
53
54
45
Hög
39
40
37
39
38
40
För hög
10
13
6
8
8
15
Totalt
101
99
100
100
100
100
Antal (procentbas)
749
366
382
236
302
206
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Alltid
27
25
28
39
25
14
Ofta
42
42
42
36
47
42
Ibland
21
20
22
20
20
26
Sällan
6
7
5
1
5
11
Aldrig
4
6
3
4
3
8
Totalt
100
100
100
100
100
100
Antal (procentbas)
747
363
383
235
299
208
23. Är matsalen trevlig att äta i?
46
Skolböcker och andra läromedel
24. Är du nöjd med dina läroböcker och andra läromedel i Alla ämnen?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Ja, jag är mycket nöjd
29
30
29
42
26
19
Jag är ganska nöjd
62
60
64
55
67
63
Nej, jag är inte nöjd
9
10
7
3
6
18
Totalt
100
100
100
100
100
100
Antal (procentbas)
748
365
382
234
303
206
Om nej, varför inte?
25. Vilket är det läromedel/den skolbok du helst arbetar med? Motivera gärna ditt svar!
Hälsa och trivsel
26. Trivs du när du är i skolan?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Alltid
31
26
36
39
31
21
Ofta
46
48
44
42
50
45
Ibland
17
17
16
16
12
24
Sällan
4
4
3
1
4
6
Aldrig
3
5
1
2
2
5
Totalt
101
100
100
100
99
101
Antal (procentbas)
745
362
382
237
300
202
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Alltid
9
9
8
12
8
6
Ofta
44
43
44
48
43
38
Ibland
37
36
38
33
38
41
Sällan
8
8
7
6
8
9
Aldrig
3
4
3
2
3
6
Totalt
101
100
100
101
100
100
Antal (procentbas)
733
355
377
233
297
197
27. Får du arbetsro i klassrummet?
47
28. Om du vill ha lugn och ro på rasten. Finns det möjlighet för dig att gå undan och vila?
Alltid
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
20
21
19
26
22
11
Ofta
21
19
22
22
21
19
Ibland
25
25
25
25
23
29
Sällan
18
17
18
17
19
18
Aldrig
16
18
15
11
16
23
Totalt
100
100
99
101
101
100
Antal (procentbas)
733
357
375
231
297
199
29. Får du tillräckligt med stöd och uppmuntran i ditt skolarbete av dina lärare?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Alltid
28
25
30
45
24
14
Ofta
34
35
33
27
42
31
Ibland
25
27
24
20
26
32
Sällan
10
9
11
8
7
18
Aldrig
3
5
2
1
3
6
Totalt
100
101
100
101
102
101
Antal (procentbas)
728
355
372
231
293
199
30. Pratar lärarna med er om vad man kan göra för att må bra? (Till exempel att det är viktigt
att röra på sig och att äta rätt)
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Ofta
16
17
15
15
18
14
Ibland
47
44
51
57
48
36
Sällan
27
27
27
18
28
35
Aldrig
10
12
8
10
6
16
Totalt
100
100
101
100
100
101
Antal (procentbas)
721
350
370
228
293
194
31. Tycker du att du får röra på dig tillräckligt i skolan? (till exempel tillräckligt med timmar i
Idrott och hälsa eller andra möjligheter att få röra på dig)
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Ja
62
56
67
70
58
57
Nej
30
39
22
24
34
31
vet inte
9
6
11
6
8
12
Totalt
101
101
100
100
100
100
Antal (procentbas)
722
348
373
230
295
191
48
32. Känner du dig rädd eller orolig i skolan?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Nästan varje dag
4
5
2
3
3
5
Minst en gång i veckan
4
3
4
2
3
7
Minst en gång i månaden
3
3
2
2
4
1
Någon enstaka gång
32
29
35
31
36
27
Aldrig
58
61
56
62
54
60
Totalt
101
101
99
100
100
100
Antal (procentbas)
725
351
372
227
297
194
33. Har du blivit illa behandlad eller retad i skolan någon gång det senaste året?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Nästan varje dag
4
6
3
4
3
6
Minst en gång i veckan
4
5
2
4
1
5
Minst en gång i månaden
4
3
5
2
4
7
Någon enstaka gång
30
34
26
31
31
26
Aldrig
59
52
64
60
60
56
Totalt
101
100
100
101
99
100
Antal (procentbas)
721
347
373
228
294
193
34. Om du har blivit illa behandlad eller retad, vem blev du det av? Flera svar kan anges.
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
En klasskamrat
53
45
61
52
54
51
En äldre elev
23
29
16
26
18
27
En yngre elev
7
8
4
2
6
12
En lärare
12
16
7
7
11
17
Någon annan
36
34
38
31
41
34
Totalt (procentbas): 356
356
192
164
110
153
90
Ej svar: 423
Text: Annan, nämligen:
35. Hur Ofta händer det att du är borta från skolan utan att Du har lov till det?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13 –14 år
15 år–
Mycket Ofta
2
2
1
0
1
4
Ganska Ofta
3
3
2
0
3
5
Ibland
7
7
7
3
6
14
Någon gång
20
21
20
16
22
24
Aldrig
68
67
70
81
69
53
Totalt
100
100
100
100
101
100
Antal (procentbas)
716
345
370
230
290
192
49
36. Om du varit borta från skolan utan lov. Vad hände när du kom tillbaka till skolan? Flera
alternativ kan anges.
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13 –14 år
15 år–
Ingenting
42
46
37
35
43
46
Läraren pratade med mig och frågade
varför jag skolkat
Läraren kontaktade mina föräldrar
33
34
31
21
33
41
22
21
23
25
21
20
Eftersom jag skolkat så mycket
3
4
2
1
2
6
Annat
26
23
30
35
30
15
Totalt (procentbas):332
332
175
157
84
136
110
Studiebidraget drogs in
Text, annat nämligen:
Att få vara med och bestämma
37. Lyssnar de vuxna i skolan på dig och tar dig på allvar?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Alla
21
19
23
32
19
11
De flesta
39
39
39
41
44
28
Många
12
14
10
9
10
17
En del
22
21
23
15
22
31
Ingen
6
7
5
2
5
13
Totalt
100
100
100
99
100
100
Antal (procentbas)
705
340
364
223
290
188
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Han/hon syns ofta ute i skolan
17
18
16
18
15
18
Han/hon syns ibland ute i skolan
38
34
41
36
36
41
Han/hon syns sällan ute i skolan
32
33
31
33
36
24
Han/hon syns aldrig ute i skolan
14
15
12
13
13
17
Totalt
101
100
100
100
100
100
Antal (procentbas)
699
341
357
220
289
185
38. Kommer du i kontakt med rektorn någon gång?
50
39 och 40. Jag upplever att jag får vara med och bestämma i skolan när det gäller... Du kan fylla
i flera alternativ.
Procent Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
vad jag ska lära mig
35
34
36
39
31
37
vilket arbete jag ska göra
36
31
40
36
33
38
hur jag ska göra arbetet
32
30
35
36
28
33
hur många läxor jag ska ha per vecka
15
17
13
11
13
21
när jag ska ha prov
22
19
25
10
21
36
när redovisningen ska vara klar
22
22
22
20
19
28
vilka böcker och annat material jag ska
använda
annat fr 39
25
23
27
31
21
24
16
15
16
14
18
15
regler i skolan
29
30
28
37
29
21
när vi ska ha rast och hur lång
10
10
10
11
9
11
friluftsdagar och utflykter
26
26
25
17
34
24
hur det ska se ut i klassrummet
30
28
31
31
33
25
hur det ska se ut i matsalen
7
9
5
7
5
8
hur det ska se ut i korridorerna
13
14
12
14
12
14
vilken mat som ska serveras i matsalen
11
13
9
12
10
11
annat fr 40
12
12
12
11
11
13
614
285
328
193
257
160
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Vi har inget klassråd
10
11
9
10
8
11
Det fungerar bra
57
57
58
60
59
51
Totalt (procentbas):
Text. annat, nämligen
41. Jag skulle vilja vara med och bestämma om...
42. Hur fungerar klassrådet i din klass?
Det fungerar inte särskilt bra
15
14
16
9
14
23
Vet inte
18
18
18
21
18
15
Totalt
100
100
101
100
99
100
Antal (procentbas)
700
333
366
224
288
184
43. Hur fungerar elevrådet på din skola?
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Vi har inget elevråd
4
5
3
9
1
2
Det fungerar bra
51
50
53
54
53
46
Det fungerar inte särskilt bra
9
11
8
5
7
19
Vet inte
36
34
37
33
39
33
Totalt
100
100
101
101
100
100
Antal (procentbas)
690
331
358
219
285
182
51
44. Finns det ett elevskyddsombud på din skola?
Nej, det finns inget elevskyddsombud
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
5
8
3
8
3
5
29
31
27
28
28
29
Ja, men det fungerar inte särskilt bra
7
8
6
2
5
16
Vet inte
59
53
65
62
64
50
Totalt
100
100
101
100
100
100
Antal (procentbas)
678
324
353
213
280
181
Alla
Pojkar
Flickor
–12 år
13–14 år
15 år–
Ja
39
39
39
16
46
58
Nej
22
24
20
28
17
20
Ja, och det fungerar bra
45. Skulle du vilja kunna överklaga dina betyg?
Vet inte
39
37
42
56
37
22
Totalt
100
100
101
100
100
100
Antal (procentbas)
686
328
357
218
285
179
46. Vad behöver förändras i Din skola så att du och dina kamrater får en bättre arbetsmiljö
Berätta med egna ord: ...
Bakgrundsvariabler
Kön
Antal
Procent
Kille
381
49
Tjej
397
51
Totalt
778
100
Ej svar
Alla
1
779
2. Jag går i:
grundskolan
Antal
Procent
742
96
gymnasieskolan
32
4
Totalt
774
100
Ej svar
5
Alla
52
779
3. Jag går i årskurs:
Procent
Antal
4–6 i grundskolan
210
27
7–9 i grundskolan
539
70
1 i gymnasieskolan
17
2
2 i gymnasieskolan
4
0,5
3 i gymnasieskolan
4
0,5
Totalt
774
100
Ej svar
5
Alla
779
Årskursgruppering
Antal
Procent
Pojkar
Flickor
4–6 gr
209
27
25
29
7–9 gr
539
70
73
66
1–3 gy
25
3
2
5
Total
773
100
100
100
Ej svar
6
Alla
779
4. Hur gammal är du?
Antal
Procent
10 el yngre
51
7
11
74
10
12
120
15
13
188
24
14
121
16
15
188
24
16
19
3
17
4
0
18
2
0
19 el äldre
6
1
773
100
Totalt
Ej svar
Alla
6
779
53
Åldersgrupp – 3 kategorier
Antal
Procent
Pojkar
Flickor
12 år och yngre
245
32
28
35
13–14 år
309
40
43
38
15 år och äldre
219
28
29
28
Totalt
773
100
100
100
Ej svar
6
Alla
779
5. Jag går på följande program: (besvaras av gymnasieelever)
Antal
Barn- och fritids-, Handels- och administrations-, Hotell- och
restaurang, Livsmedels- eller Omvårdnadsprogrammet
Bygg, El, Energi eller Fordonsprogrammet
16
Estetiska, Industri, Medie-, Naturbruks-, Naturvetenskaps-,
Samhällsvetenskaps, eller Teknikprogrammet
Hantverksprogrammet
4
0
Individuella programmet
0
Specialutformat program
1
3
24
Totalt
8. Jag är född:
Antal
Procent
Pojkar
Flickor
i Sverige
704
91
92
90
i ett annat land
68
9
8
10
Totalt
772
100
100
100
Ej svar
7
Antal
Procent
Pojkar
Flickor
i Sverige båda två
566
73
71
76
en av dem i ett annat land
87
11
14
9
båda i ett annat land
Alla
779
9. Min mamma och pappa är födda:
107
14
13
15
vet inte
11
1
2
1
Totalt
771
100
100
100
Ej svar
8
Alla
54
779
Bakgrund (skapad variabel av variabel 8 och 9)
Antal
Procent
Pojkar
Flickor
Svensk bakgrund
646
86
86
85
Utländsk bakgrund
109
14
14
15
Totalt
755
100
100
100
Ej svar + ofullständigt
24
Alla
779
10. Har du något funktionshinder som försvårar för dig eller hindrar dig att göra vad
du vill? (Synskada eller hörselskada, rörelsehinder, något osynligt funktionshinder
eller något annat?)
Antal
Procent
Pojkar
Flickor
Ja
83
11
13
9
Nej
675
89
87
91
Totalt
758
100
100
100
Ej svar
21
Alla
779
55
