DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna
Antagen i San Jose, Costa Rica 22 november 1969
Trädde i kraft 18 juli 1978
Inledning
De amerikanska stater, som är undertecknare av denna konvention, och som bekräftar
sin avsikt att i denna hemisfär, inom ramen
för demokratiska institutioner, befästa ett
system för personlig frihet och social rättvisa
grundat på respekt för människans grundläggande rättigheter;
och som erkänner att människans grundläggande rättigheter icke härrör från medborgarskap i en viss stat utan är grundade på
egenskaper hos den mänskliga personligheten, och att de därför rättfärdigar skydd i
form av en konvention, som stärker eller
kompletterar det skydd som ges av den inhemska lagstiftningen i de amerikanska staterna;
och som beaktar, att dessa principer har
fastslagits i Organisationens för de amerikanska staterna stadga, i den amerikanska
deklarationen om människans rättigheter
och skyldigheter samt i den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter, och att
de har fastställts och utvecklats i andra internationella instrument av såväl global som
regional omfattning;
och som upprepar, att enligt den allmänna
förklaringen om mänskliga rättigheter kan
framtidsmålet, med fria människor som åtnjuter frihet från fruktan och nöd, uppnås
endast, om sådana förhållanden skapas, som
tillåter envar att åtnjuta sina ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter liksom sina
medborgerliga och politiska rättigheter;
och som beaktar, att den tredje särskilda
interamerikanska konferensen (Buenos Aires, 1967) godkände införlivandet av mer
omfattande standarder, vad avser ekonomiska och sociala rättigheter samt rättigheten till
utbildning, i organisationens stadga, och
beslöt att en interamerikansk konvention om
mänskliga rättigheter skulle fastställa strukturen av, befogenheten för och proceduren vid
de organ som ansvarar för dessa frågor, har
överenskommit som följer:
Del I. Staternas förpliktelse och skyddade rättigheter
Kapitel I. Allmänna förpliktelser
Förpliktelse att respektera rättigheter
Artikel 1
1. Konventionsstaterna förpliktar sig att
respektera de rättigheter och friheter
som erkänns häri och att åt alla personer,
som befinner sig under deras jurisdiktion, säkerställa det fria och fulla utövandet av dessa rättigheter och friheter
utan diskriminering av något slag såsom
på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, ekonomisk
ställning, börd eller annat socialt förhållande.
2. Med 'person' avses i denna konvention
varje mänsklig varelse.
Rättsverkan på inhemsk lagstiftning
Artikel 2
Konventionsstaterna förpliktar sig att i enlighet med sina konstitutionella bestämmelser och med bestämmelserna i denna konvention, genom lagstiftning eller på annat
sätt, vidtaga erforderliga åtgärder för att förverkliga de i artikel l anförda rättigheter och
friheter, som ej redan är verkande.
Kapitel II. Medborgerliga och politiska
rättigheter
Rätten att vara juridisk person
Artikel 3
Envar har rätt att erkännas som person i
rättsligt hänseende.
Rätten till liv
Artikel 4
1. Varje människa har en rätt till respekt
för sitt liv. Denna rätt skall skyddas genom lag och i allmänhet från och med
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
2.
3.
4.
5.
6.
avlelsen. Ingen skall godtyckligt berövas
sitt liv.
I stater, som ej har avskaffat dödsstraffet, må det avkunnas endast för de allvarligaste brotten och efter slutlig dom
av behörig domstol samt i enlighet med
lag som fastställer ett sådant straff och
som trätt i kraft före brottets begående.
Tillämpningen av ett sådant straff får ej
utsträckas till att gälla brott, för vilka det
för närvarande icke är tillämpbart.
Dödsstraffet skall ej återinföras i stater
som har avskaffat det.
I inget fall skall dödsstraff utdömas för
politiska brott eller liknande allmänna
brott.
Dödsstraff skall ej ådömas personer,
som vid tiden för brottets begående var
under 18 års ålder eller över 70 års ålder;
ej heller skall det verkställas mot havande kvinnor.
Envar dödsdömd skall ha rätt att begära
amnesti, benådning eller förvandling av
straffet, vilket kan beviljas i alla fall.
Dödsdom skall ej verkställas under det
att en sådan ansökan väntar på avgörande av behörig myndighet.
Rätten till människovärdig behandling
Artikel 5
1. Envar har rätt till respekt för sin kroppsliga, själsliga och moraliska integritet.
2. Ingen må utsättas för tortyr eller för
grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning eller behandling. Alla personer, som berövats sin frihet, skall behandlas med respekt för människans
inneboende värde.
3. Straff må ej ådömas annan person än
gärningsman.
4. Åtalade personer skall, utom under utomordentliga förhållanden, hållas åtskilda från dömda personer och skall ges
särskild behandling, som är avpassad efter deras egenskap av icke dömda personer.
5. Minderåriga skall, då de är föremål för
rättsliga åtgärder, hållas åtskilda från
vuxna och skall, så snart som möjligt,
ställas inför speciella domstolar, så att de
kan behandlas i överensstämmelse med
sin ställning som minderåriga.
6. Straff, som utgörs av frihetsberövande,
skall ha fångarnas bättring och sociala
återanpassning som ett väsentligt syfte.
Frihet från slaveri
Artikel 6
1. Ingen må hållas i slaveri eller i ofrivillig
träldom, vilket är förbjudet i alla former
liksom slavhandel och kvinnohandel.
2. Ingen må nödgas att utföra tvångsarbete
eller honom påtvingat arbete. Detta
stadgande skall ej uttydas så, att det i
länder, där straffet för vissa brott består
av frihetsberövande i form av straffarbete, utgör hinder för verkställande av en
sådan dom, som är avkunnad av behörig
domstol. Tvångsarbete skall ej skadligt
inverka på fångens värdighet eller
kroppsliga eller intellektuella förmåga.
3. Med tvångsarbete eller påtvingat arbete
enligt denna artikel förstås ej:
a) arbete eller tjänstgöring som regelmässigt utkrävs av den som är berövad sin frihet till följd av dom eller
formellt beslut som meddelats av behörig rättslig instans. Sådant arbete eller sådan tjänstgöring skall verkställas
under tillsyn och kontroll av offentlig
myndighet, och envar som utför sådant arbete eller sådan tjänstgöring
skall ej ställas till enskild parts, företags eller juridisk persons förfogande;
b) militärtjänstgöring, samt i länder, i
vilka samvetsbetänkligheter mot sådan beaktas, samhällstjänst som enligt
lag kan erbjudas i stället för militärtjänstgöring;
c) tjänstgöring som utkrävs, då nödläge
eller olycka hotar samhällets fortbestånd eller välfärd;
d) arbete eller tjänstgöring som ingår i
de normala medborgerliga skyldigheterna.
Rätten till personlig frihet
Artikel 7
1. Envar har rätt till personlig frihet och
säkerhet.
2. Ingen må berövas sin fysiska frihet utom
på sådana grunder och under sådana be-
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
3.
4.
5.
6.
7.
tingelser som dessförinnan fastställts i
berörd konventionsstats grundlag eller i
lag som stadfästs i enlighet därmed.
Ingen må utsättas för godtycklig arrestering eller godtyckligt frihetsberövande.
Den som är berövad sin frihet skall underrättas om skälen för åtgärden och
skall ofördröjligen underrättas om anklagelsen eller anklagelserna mot honom.
Den som är berövad sin frihet skall
ofördröjligen ställas inför domare eller
annan ämbetsman, som enligt lag beklätts med domsmakt, och skall vara berättigad till rättegång inom skälig tid eller
till frigivning utan förbindelse vad avser
fortsättningen av domstolsförfarandet.
För frigivning må krävas garantier för att
vederbörande inställer sig till rättegången.
Den som berövats sin frihet skall ha rätt
att inför behörig domstol påfordra, att
lagligheten av arresteringen eller frihetsberövandet prövas utan dröjsmål, och att
hans frigivning beslutas, om åtgärden ej
är laglig. I konventionsstater, vars lagar
föreskriver, att envar, som anser att han
hotas av frihetsberövande, har rätt att inför behörig domstol påfordra, att lagligheten av ett sådant hot prövas, må detta
rättsmedel ej inskränkas eller avskaffas.
Den berörda parten eller annan person i
hans ställe har rätt att göra bruk av dessa
rättsmedel.
Ingen må berövas sin frihet på grund av
fordran. Denna grundsats skall ej begränsa ålägganden beslutade av behörig
domstol avseende underlåtenhet att fullgöra underhållsskyldighet.
Rätten till opartisk rättegång
Artikel 8
1. Envar har rätt till rättegång, med laglikmätiga garantier och inom skälig tid, inför behörig, oavhängig och opartisk
domstol, som i förväg upprättats enligt
lag, på det att varje anklagelse som riktas
mot honom avseende brottslig gärning
må bestyrkas eller för att fastställa hans
rättigheter och skyldigheter av civilrättslig, arbetsrättslig, skatterättslig eller annan natur.
2. Envar som anklagats för brottslig gärning har rätt att betraktas som oskyldig
intill dess hans skuld lagligen fastställts.
Under domstolsförfarandet är envar,
utan åtskillnad, berättigad till följande
minimigarantier:
a) rätt för den anklagade att kostnadsfritt bistås av översättare eller tolk,
om han icke förstår eller talar det
språk som begagnas vid domstolen;
b) den anklagade må i förväg i detalj underrättas om anklagelserna mot honom;
c) tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar;
d) rätt för den anklagade att försvara sig
personligen eller genom rättegångsbiträde, som han själv utsett, samt att
fritt och i enskildhet rådgöra med sitt
biträde;
e) den oförytterliga rätten till rättegångsbiträde, som anvisats av staten,
utan kostnad eller ej i enlighet med
vad som stadgas i landets lag, om den
anklagade icke försvarar sig personligen eller anlitar eget rättegångsbiträde
inom den tid som fastställts i lag;
f) rätt för försvaret att förhöra de vittnen som är närvarande under rättegången och att utverka inställelse, i
egenskap av vittnen, av experter och
andra personer som kan kasta ljus
över omständigheterna;
g) rätt att ej tvingas vittna mot sig själv
eller erkänna sig skyldig; och h) rätt
att överklaga domen till högre instans.
3. Ett erkännande av skuld av den anklagade skall vara giltigt endast om det gjorts
utan tvång av något slag.
4. En anklagad, som frikänts genom lagakraftvunnet domslut, må ej bli föremål
för ny rättegång i samma rättssak
5. Rättegångar i brottmål skall vara offentliga utom i det fall då det är nödvändigt
för att skydda rättvisans intresse.
Frihet från ex-post-facto lagar
Artikel 9
Ingen må fällas till ansvar för någon gärning
eller underlåtenhet, som enligt gällande lag ej
utgjorde brott då den begicks. Högre straff
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
må ej utmätas än som var tillämpligt vid den
tid då den brottsliga gärningen begicks. Om
efter brottets begående ny lag stiftas, som
föreskriver ett lindrigare straff skall den
skyldige komma i åtnjutande därav.
Rätten till gottgörelse
Artikel 10
Envar skall ha rätt till gottgörelse i enlighet
med lag i det fall då den lagakraftvunna domen, genom vilken han dömts, visat sig vara
felaktig.
Rätten till skydd för privatlivet
Artikel11
1. Envar har rätt till aktning för sin heder
och till erkännande av sin värdighet.
2. Ingen må utsättas för godtyckliga eller
oegentliga ingripanden i sitt privat- och
familjeliv, sitt hem eller sin korrespondens, eller för olagliga angrepp på sin
heder eller sitt anseende.
3. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.
Samvets- och religionsfrihet
Artikel 12
1. Envar har rätt till samvetsfrihet och till
religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att bekänna sig till eller byta religion
eller tro, samt frihet att utöva eller sprida
sin religion eller tro ensamt eller tillsammans med andra, offentligt eller enskilt.
2. Ingen må underkastas inskränkningar,
som kan begränsa hans frihet att bekänna sig till eller byta religion eller tro.
3. En vars frihet att utöva sin religion eller
tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och
som är nödvändiga för att skydda den
allmänna säkerheten, ordningen, hälsovården eller sedligheten, eller andra personers fri- och rättigheter.
4. Föräldrar och, i förekommande fall,
förmyndare har rätt att sörja för sina
barns eller myndlingars religiösa och
moraliska uppfostran i enlighet med sin
egen övertygelse.
Tanke- och yttrandefrihet
Artikel 13
1. Envar skall ha rätt till tanke- och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att
oberoende av territoriella gränser söka,
mottaga och sprida uppgifter och tankar
av varje slag, i tal, i skrift eller tryck, i
konstnärlig form eller genom annat valfritt uttrycksmedel.
2. Utövandet av den i föregående stycke
avsedda rättigheten må ej underkastas
förhandsgranskning men må senare
åläggas sådant ansvar, som uttryckligen
är angivet i lag, i den utsträckning som är
nödvändigt för att säkerställa:
a) aktningen för andra personers rättigheter och anseende; eller
b) skyddet av den nationella säkerheten,
den allmänna ordningen eller den
allmänna hälsovården eller sedligheten.
3. Yttrandefriheten må ej inskränkas med
indirekta metoder eller medel, såsom
maktmissbruk eller privat kontroll över
tidningspapper,
sändningsfrekvenser
över radio, eller utrustning, som nyttjas
vid spridande av information, eller med
några andra medel, för att söka förhindra
överföring och spridning av idéer och
åsikter.
4. Oaktat stadgandena i stycket 2 ovan må
offentliga tillställningar bli föremål för i
lag angiven förhandsgranskning med det
uteslutande syftet att reglera tillträdet till
dem för det moraliska skyddet av barndomen och uppväxttiden.
5. All propaganda för krig och allt främjande av nationalhat, rashat eller religiöst
hat, som innebär uppvigling till lagstridigt våld eller varje annan dylik olaglig
handling, som begås mot en person eller
grupp
av
personer,
vilka
än
bevekelsegrunderna må vara, såsom på
grund av ras, hudfärg, religion, språk
eller nationell härkomst, skall anses vara
i lag straffbara handlingar.
Rätt till genmäle
Artikel 14
1. Envar som skadas av oriktiga eller
sårande tillmälen eller åsikter, som spritts
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
till allmänheten genom ett i lag reglerat
kommunikationsmedium äger rätt till
genmäle eller rättelse och att härför använda samma medel för förmedling, på
sådana villkor som fastställs i lag.
2. Rättelsen eller genmäle2 må i inget fall
minska annan laglig ansvarsskyldighet
som åsamkats.
3. För ett verkningsfullt skydd av heder
och anseende må varje förlag, tidnings-,
film-, radio- och televisionsföretag ha
ansvarig person, som ej är skyddad av
immunitet eller särskilda privilegier.
Församlingsfrihet
Artikel 15
Rätten till fredliga sammankomster utan
vapen erkännes. Utövandet av denna rättighet må ej underkastas andra inskränkningar
än sådana, som föreskrivits i lag, och som i
ett demokratiskt samhälle är nödvändiga
med hänsyn till den nationella säkerheten,
den allmänna säkerheten eller den allmänna
ordningen eller för skyddande av den allmänna hälsovården eller moralen eller andra
personers fri- och rättigheter.
Föreningsfrihet
Artikel 16
Envar skall äga rätt till föreningsfrihet, såsom för ideologiska, religiösa, politiska, ekonomiska, yrkesmässiga, sociala, kulturella,
idrottsliga eller andra ändamål.
2. Utövandet av denna rättighet må ej underkastas andra inskränkningar än sådana,
som är angivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den
allmänna säkerheten eller den allmänna
ordningen eller för att skydda den allmänna hälsovården eller sedligheten eller
andra personers fri- och rättigheter.
3. Stadgandena i denna artikel må ej förhindra införande av lagliga inskränkningar för
medlemmar av de väpnade styrkorna och
polisen, även inbegripet förlust av rätten
till föreningsfrihet.
Familjens rättigheter
Artikel 17
1. Familjen är samhällets naturliga och
2.
3.
4.
5.
grundläggande enhet och är berättigad
till samhällets och statens skydd.
Rätten för giftasvuxna män och kvinnor
att ingå äktenskap och bilda familj skall
erkännas, om de villkor som ställs i inhemsk lagstiftning uppfylls av dem, under förutsättning att dessa villkor ej inverkar på den i denna konvention stadgade principen om lika behandling.
Äktenskap skall ej ingås utan de blivande
makarnas fria och fulla samtycke.
Konventionsstaterna skall vidtaga lämpliga åtgärder för att säkerställa makars
likställighet i fråga om rättigheter och en
nöjaktig fördelning av plikterna mellan
dem vid äktenskapets ingående, under
äktenskapet och vid dess upplösning.
Vid fall av dess upplösning skall, med
utgångspunkt endast från barnens egna
intressen, åtgärder vidtagas för att tillförsäkra dem erforderligt skydd.
Likställighet i fråga om rättigheter för
barn födda i äktenskapet och utom äktenskapet skall erkännas i lag.
Rätt till ett namn
Artikel 18
Envar har rätt till ett givet namn och till sina
föräldrars, eller till den enes av dessa, familjenamn. Sättet på vilket denna rättighet skall
tillförsäkras alla, med användande av antagna
namn om så är erforderligt, skall regleras i
lag.
Barnets rättigheter
Artikel 19
Varje minderårigt barn äger rätt till sådant
skydd av sin familj, samhället och staten,
som dess ställning som minderårig kräver.
Rätt till medborgarskap
Artikel 20
1. Envar äger rätt till ett medborgarskap.
2. Envar äger rätt till den stats medborgarskap, på vars område han är född, om
han ej äger rätt till annat medborgarskap.
3. Ingen må godtyckligt berövas sitt medborgarskap eller rätten att ändra det.
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Rätt till egendom
Artikel 21
1. Envar har rätt att nyttja och besitta
egendom. Sådant nyttjande och besittande må i lag underordnas samhällets intresse.
2. Ingen må berövas sin egendom, annat än
mot betalning av skäligt vederlag och
annat än i allmännyttigt eller socialt intresse och i de fall och i sådana former,
som angivas i lag.
3. Ocker och varje annan exploatering av
människor genom människor skall förbjudas i lag.
Rörelsefrihet och frihet att bosätta sig
Artikel 22
1. Envar som lagligen befinner sig på en
stats område äger rätt att där röra sig och
bosätta sig i enlighet med vad som stadgas i lag.
2. Envar äger frihet att lämna vilket land
som helst, sitt eget inbegripet.
3. Utövandet av ovannämnda rättigheter
må inskränkas endast på sådant sätt, som
stadgas i lag, och som i ett demokratiskt
samhälle är nödvändigt för att förhindra
brott eller för att skydda den nationella
säkerheten, den allmänna säkerheten,
den allmänna ordningen, den allmänna
moralen, den allmänna hälsovården eller
andra personers fri- och rättigheter.
4. Utövandet av de rättigheter, som erkännas i första stycket må även inskränkas i
angivna zoner, i det allmännas intresse.
5. Ingen må avlägsnas från den stats område, vars medborgare han är, eller berövas
rätten att inresa i det.
6. Utlänning som lagligen befinner sig på
en konventionsstats område, må avlägsnas från detta endast efter ett i laga ordning fattat beslut därom.
7. Envar har rätt att söka och beviljas asyl
på en främmande stats område i enlighet
med landets lagstiftning och internationella konventioner, i det fall då han är
förföljd för politiska brott eller likartade
allmänna brott.
8. I inget fall må utlänning förvisas eller
sändas tillbaka till ett land, oavsett om
det är hans ursprungsland eller ej, om
hans rätt till liv eller personlig frihet på
grund av hans ras, nationalitet, religion,
sociala ställning eller politiska åsikter hotas i detta land.
9. Kollektiv utvisning av utlänningar är
förbjuden.
Rätt att taga del i sitt lands styre
Artikel 23
1. Varje medborgare skall äga följande rättigheter och möjligheter:
a) att deltaga i handhavandet av allmänna angelägenheter) direkt eller genom
fritt valda ombud;
b) att välja och bli vald vid periodiska
och hederliga val, förrättade på
grundval av allmän och lika rösträtt
och hemlig röstning, varigenom garanteras, att väljarnas vilja kommer
fritt till uttryck; och
c) att få tillträde på lika villkor till allmän
tjänst i sitt land.
2. Utövandet av de i föregående stycke angivna rättigheterna och möjligheterna må
i lag regleras på grundval endast av ålder,
medborgarskap, religion, hemort, språk,
utbildning, medborgerlig och förståndsmässig förmåga, eller domslut, avkunnat
av en i straffrättsliga mål behörig domstol.
Rätt till lika skydd
Artikel 24
Alla är lika inför lagen. Till följd härav har de
utan åtskillnad rätt till samma skydd av lagen.
Rätt till rättsskydd
Artikel 25
1. Envar äger rätt att enkelt och utan
dröjsmål, eller på annat effektivt sätt, ha
tillgång till behörig domstol eller domarsäte såsom skydd mot kränkningar av de
hans grundläggande rättigheter, som är
inskrivna i berört lands konstitution eller
lagar eller i denna konvention, även om
sådan kränkning begåtts av personer,
som handlat under tjänsteutövning
2. Konventionsstaterna förpliktar sig:
a) att säkerställa att den som väcker sådan talan skall få sina rättigheter prö-
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
vade av en enligt statens rättsordning
behörig myndighet;
b) att förbättra åtkomsten till judiciella
rättsmedel; och
c) att säkerställa att behöriga myndigheter verkställer dom som avkunnats i
sådana fall, där talan befunnits ha fog.
Kapitel III. Ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter
Progressiv utveckling
Artikel 26
Konventionsstaterna förpliktar sig att genom
såväl egna åtgärder som internationellt samarbete, framför allt på de ekonomiska och
tekniska områdena, vidtaga åtgärder för att
genom lagstiftning eller andra därtill ägnade
medel, gradvis förverkliga i sin helhet de
rättigheter, som är inbegripna i de standarder
på de ekonomiska, sociala, utbildningsmässiga, vetenskapliga och kulturella områdena,
som är framställda i organisationens för de
amerikanska staterna stadga i enlighet med
tilläggsprotokollet från Buenos Aires.
Kapitel IV. Suspension av garantier,
tolkning samt tillämpning
Suspension av garantier
Artikel 27
1. Under krig, allmänt nödläge eller annat
nödläge, som hotar nationens oberoende
eller säkerhet, må konventionsstat vidtaga åtgärder, som innebär avvikelser från
dess skyldigheter enligt konventionen, i
den utsträckning och under den tid, som
är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till situationens krav, under förutsättning att dessa åtgärder ej strider mot
landets övriga förpliktelser enligt den internationella rätten och ej innebär åtskillnad, såsom på grund av ras, hudfärg,
kon, språk, religion eller social härkomst.
2. Ovanstående bestämmelse ger ej rätt till
suspension av följande artiklar: artikel 3
(Rätt att erkännas som rättssubjekt), artikel 4 (Rätt till liv), artikel 5 (Rätt till
människovärdig behandling), artikel 6
(Frihet från slaveri), artikel 9 (Frihet från
ex-post-facto lagar), artikel 12 (Samvets-
och religionsfrihet), artikel 17 (Familjens
rättigheter), artikel 18 (Rätt till ett namn),
artikel 19 (Barnets rättigheter), artikel 20
(Rätt till medborgarskap) samt artikel 23
(Rätt att taga del i sitt lands styre) eller av
de rättsliga garantier som är grundläggande för skyddet av dessa rättigheter.
3. Konventionsstater som begagnar sig av
rätten till suspension skall genom förmedling av organisationens för de amerikanska staterna generalsekreterare
omedelbart underrätta övriga konventionsstater om de stadganden, vilkas tilllämpning suspenderats, om de skäl som
föranlett suspensionen, samt om den
tidpunkt då suspensionen avses upphävas.
Förbundsstatsklausul
Artikel 28
1. Varest konventionsstat är inrättad såsom
förbundsstat skall den nationella regeringen i sådan konventionsstat verkställa
bestämmelserna i den konvention, över
vars innehåll den utövar lagstiftande och
dömande makt.
2. Vad avser de stadganden, över vars innehåll förbundsstatens konstituerande
delar äger domsmakt, skall den nationella
regeringen, i överensstämmelse med sin
konstitution och sina lagar, omedelbart
vidtaga lämpliga åtgärder för att behöriga
myndigheter i de konstituerande delarna
träffar bestämmelser i syfte att verkställa
denna konvention.
3. Närhelst två eller flera konventionsstater
överenskommer om att bilda ett statsförbund eller annan förening, skall de
vinnlägga sig om att därav följande förbundsfördrag eller annan överenskommelse omfattar de stadganden som är
nödvändiga för att standarderna i denna
konvention skall bestå och bli verksamma i den nya stat som grundas.
Inskränkningar av tolkning
Artikel 29
Ingen bestämmelse i denna konvention må
tolkas som:
a) rätt för någon konventionsstat, grupp
eller person att förhindra åtnjutandet
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
eller utövandet av de fri- och rättigheter, som inskrivits i denna konvention, eller att inskränka dem i större
utsträckning än som däri medgivits;
b) inskränkning av åtnjutandet eller utövandet av någon av de inskrivna frioch rättigheterna i kraft av någon
konventionsstats lagar eller i kraft av
annan konvention, vilken tillträtts av
nämnda konventionsstater;
c) hinder för andra rättigheter eller garantier, som är inneboende i människan, eller härrör från representativ
demokrati som styrelseskick; eller
d) undanröjande eller begränsning av
den verkan, som den amerikanska deklarationen om människans rättigheter och skyldigheter och andra internationella instrument av samma slag,
må utöva.
Inskränkningars omfattning
Artikel 30
Inskränkningar, som enligt denna konvention må göras på åtnjutandet och utövandet
av de häri inskrivna fri- och rättigheterna,
må ej åvägabringas annat än i överensstämmelse med lagar, som stiftats i det allmännas
intresse och i överensstämmelse med det
syfte för vilket dessa inskränkningar har åvägabragts.
Erkännande av andra rättigheter
Artikel 31
Andra fri- och rättigheter, som inskrivits i
överensstämmelse med de procedurregler,
som fastställts i artiklarna 76 och 77, må
tilläggas denna konventions skyddssystem.
Kapitel V. Personligt ansvar
Förhållandet mellan skyldigheter och
rättigheter
Artikel 32
1. Envar har skyldigheter mot sin familj,
samhället och mänskligheten.
2. Den enskildes rättigheter begränsas av
andra personers rättigheter, av allas
trygghet och de rättmätiga kraven på
allmän välfärd i ett demokratiskt samhälle.
Del II. Skyddssystem
Kapitel VI. Behöriga organ
Artikel 33
Följande organ må äga behörighet vad avser
frågor som berör fullgörandet av de av konventionsstaterna gjorda utfästelserna rörande
denna konvention:
a) den interamerikanska kommissionen för
de mänskliga rättigheterna, här benämnd
'kommissionen'; samt
b) den interamerikanska domstolen för de
mänskliga rättigheterna, här benämnd
'domstolen'.
Kapitel VII. Den interamerikanska
kommissionen för de mänskliga rättigheterna
Sektion l. Organisation
Artikel 34
Den interamerikanska kommissionen för de
mänskliga rättigheterna skall bestå av sju
ledamöter, vilka skall vara personer av hög
moralisk beskaffenhet och med erkänd sakkunskap på de mänskliga rättigheternas område.
Artikel 35
Kommissionen må företräda alla organisationens för de amerikanska staterna medlemsstater.
Artikel 36
1. Kommissionens ledamöter skall väljas i
sin personliga egenskap av organisationens generalförsamling från en av medlemsstaternas regeringar upprättad kandidatlista.
2. Varje regering må uppställa högst tre
kandidater, vilka kan vara medborgare i
den stat, som uppställer dem, eller i någon annan av organisationens för de
amerikanska staterna medlemsstat. När
en kandidatlista med tre kandidater upprättas, skall minst en av kandidaterna
vara medborgare i annan stat än den
som upprättar kandidatlistan.
Artikel 37
1. Kommissionens ledamöter skall väljas
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
för en tid av fyra år och må återväljas
endast en gång. Mandattiden för tre av
de ledamöter, som utsetts vid första valet, skall emellertid utlöpa med utgången
av det andra året. Omedelbart efter detta
val skall generalförsamlingen fastställa
namnen på dessa tre ledamöter genom
lottdragning.
2. Från en och samma stat må ej två ledamöter med samma medborgarskap taga
säte i kommissionen.
Artikel 38
Om vakans uppstår, som ej har sin grund i
att den normala mandattiden utlöper, skall
organisationens permanenta råd fylla den i
överensstämmelse med föreskrifterna i
kommissionens stadga.
Artikel 39
Kommissionen skall själv utarbeta sin stadga, vilken den skall underställa generalförsamlingen för godkännande. Den skall själv
fastställa sin arbetsordning.
Artikel 40
Som sekretariat skall vederbörande särskilda
avdelning, organisationens generalsekretariat,
tjäna kommissionen. Denna avdelning skall
ges de resurser, som är nödvändiga, för att
den skall kunna fullgöra de uppgifter, som
kommissionen ålägger den.
Sektion 2. Uppgifter
Artikel 41
Kommissionens huvuduppgifter skall vara
att främja aktningen för och försvaret av de
mänskliga rättigheterna. Vid utövandet av
denna sin uppgift skall den ha följande uppgifter och befogenheter:
a) att utveckla medvetenheten om de
mänskliga rättigheterna bland folken i
Amerika;
b) att till medlemsstaternas regeringar avge
rekommendationer, när den så finner för
gott, att vidtaga progressiva åtgärder för
främjandet av de mänskliga rättigheterna
inom ramen för inhemsk lagstiftning och
konstitutionella bestämmelser, samt
lämpliga åtgärder för att främja iakttagande av dessa rättigheter;
c) att utarbeta sådana undersökningar eller
rapporter, som den finner för gott, vid
fullgörandet av sina uppgifter;
d) att av medlemsstaternas regeringar begära upplysningar om av dem vidtagna åtgärder på de mänskliga rättigheternas
område;
e) att genom organisationens för de amerikanska staterna generalsekretariat avge
svar på av medlemsstaterna gjorda framställningar i frågor som berör de mänskliga rättigheterna, samt att, inom ramen
för sina möjligheter, stå till tjänst med
råd, när så begärs;
f)att behandla inlämnade framställningar och
klagomål inom ramen för sina befogenheter, i enlighet med föreskrifterna i artiklarna 44 till och med 51 i denna konvention; samt
g) att till organisationens för de amerikanska staterna generalförsamling avlägga årlig rapport.
Artikel 42
Konventionsstaterna skall till kommissionen
överlämna en kopia av var och en av de rapporter och undersökningar som de årligen
inlämnar till de verkställande utskotten för
det interamerikanska ekonomiska och sociala
rådet samt det interamerikanska rådet för
utbildning, vetenskap och kultur, inom respektive områden, så att kommissionen må
tillse, att de rättigheter, som är uttryckta i de
standarder på de ekonomiska, sociala, utbildningsmässiga, vetenskapliga och kulturella områdena, som är inskrivna i organisationens för de amerikanska staterna stadga, i
enlighet med tilläggsprotokollet från Buenos
Aires, främjas.
Artikel 43
Konventionsstaterna förbinder sig att till
kommissionen lämna av den begärda upplysningar rörande det sätt, på vilket deras
inhemska lagstiftning garanterar en effektiv
tillämpning av stadgandena i denna konvention.
Sektion 3. Behörighet
Artikel 44
Envar person eller grupp av personer eller
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
ickestatlig organisation, som i lag är erkänd
av en eller flera av organisationens medlemsstater, må till kommissionen rikta framställning med kritik eller klagomål avseende
medlemsstats kränkning av denna konvention.
Artikel 45
1. Konventionsstat må, när den deponerar
sitt instrument för ratifikation av eller
anslutning till denna konvention, eller
vid en senare tidpunkt, avge förklaring
om, att den erkänner kommissionens
behörighet att upptaga och pröva framställningar, i vilka en konventionsstat påstår, att annan stat kränkt en i denna
konvention inskriven mänsklig rättighet.
2. Framställningar enligt denna artikel må
upptagas och prövas endast om de härrör från stat, som avgivit förklaring om,
att den erkänner kommissionens ovan
nämnda behörighet. Kommissionen skall
ej upptaga en framställning, om den berör en konventionsstat, som ej avgivit
sådan förklaring.
3. En förklaring om erkännande av behörighet må äga giltighet på obestämd tid,
under angiven tid eller i angivet fall.
4. Förklaring skall deponeras hos organisationens för de amerikanska staterna generalsekretariat, vilket skall översända
kopior därav till organisationens medlemsstater.
Artikel 46
1. Upptagande av till kommissionen i enlighet med artiklarna 44 eller 45 riktad framställning skall uppfylla följande fordringar:
a) att rättsmedlen i inhemsk lagstiftning
prövats och uttömts i överensstämmelse med allmänt erkända grundsatser i internationell rätt;
b) att framställningen eller klagomålet
anhängiggjorts inom en period av sex
månader efter det datum, då den part,
som hävdar kränkning av sina rättigheter, erhöll underrättelse om slutligt
beslut;
c) att den, som framställningen eller klagomålet berör, ej är föremål för inter-
nationell förhandling i annat ärende;
samt
d) att framställningen, då den berör artikel 44, innehåller namn, medborgarskap, yrke, hemort och underskrift av
den person eller de personer eller det
lagenliga ombudet för den organisation som överlämnat framställningen.
2. Stadgandena i styckena l a) och l b) i denna artikel må ej tillämpas då:
a) den inhemska lagstiftningen i den berörda staten ej erbjuder lagstadgad
rätt till rättslig prövning till skydd för
den rättighet eller de rättigheter, som
menas kränkta;
b) den part, som hävdar kränkning av
sina rättigheter, blivit nekad tillgång
till inhemska rättsmedel eller hindrats
från att uttömma dem; eller
c) det förevarit obefogat dröjsmål med
att meddela det slutliga beslutet vid
anlitandet av ovan nämnda rättsmedel.
Artikel 47
Kommissionen må ej upptaga framställning
eller klagomål, som anhängiggjorts i enlighet
med artiklarna 44 eller 45, om:
a) någon av förutsättningarna i artikel 46
ej är uppfylld;
b) framställningen eller klagomålet ej anför omständigheter, som synas fastställa en kränkning av de i denna
konvention garanterade rättigheterna;
c) de av petitionären eller staten anförda
omständigheterna utvisar, att framställningen eller klagomålet uppenbarligen saknar grund eller ej har stöd i
föreskrifter; eller
d) framställningen eller klagomålet i det
väsentliga innefattar samma yrkande
som ett som redan prövats av kommissionen eller av annan internationell organisation.
Sektion 4. Procedurregler
Artikel 48
1. Då kommissionen upptager en framställning eller ett klagomål, som hävdar
kränkning av någon av de rättigheter,
som är skyddade av denna konvention,
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
skall den förfara som följer:
a) Om den menar att framställningen eller klagomålet må upptagas, skall den
begära upplysningar av den stats regering, som angives som ansvarig för
den påstådda kränkningen, och skall
till denna regering översända en kopia
av de relevanta delarna av framställningen eller klagomålet. Dessa upplysningar skall inom rimlig tid överlämnas till kommissionen för avgörande i överensstämmelse med omständigheterna i vart fall.
b) Efter mottagandet av upplysningarna,
eller efter det att frist, som fastställts,
utlöpt, utan att upplysningar inkommit, skall kommissionen fastställa huruvida det ännu finns grund för framställningen eller klagomålet eller ej.
Om så ej är fallet, skall kommissionen
avvisa framställningen.
c) Kommissionen må även avvisa, eller
förklara ogrundad, framställning eller
klagomål, på grundval av upplysningar eller bevisning, som sedermera inkommit.
d) Om framställning ej avvisats, skall
kommissionen, med parternas kännedom, genomgå framställningen eller
klagomålet i syfte att utröna de faktiska omständigheterna. Om det befinnes nödvändigt eller tillrådligt skall
kommissionen företaga en undersökning, för vars effektiva genomförande
den av de berörda staterna skall begära, att de på allt sätt underlättar den.
e) Kommissionen må begära, att de berörda staterna lämnar alla upplysningar som rör fallet och må, om den begär det, höra muntlig Sakframställning eller mottaga skriftlig Sakframställning från de berörda parterna.
f) Kommissionen skall ställa sig till de
berörda parternas förfogande i syfte
att nå en reglering av frågan i godo på
grundval av respekterandet av de
mänskliga rättigheter, som är inskrivna i denna konvention.
2. I svåra och brådskande fall må emellertid
enbart framläggandet av en framställning
eller ett klagomål, som uppfyller alla de
formella kraven på att upptagas, vara
nödvändigt för att kommissionen skall
företaga en undersökning med den stats
samtycke, på vars område den påstådda
kränkningen har ägt rum.
Artikel 49
Om en uppgörelse i godo åvägabragts i enlighet med första stycket f) av artikel 48, skall
kommissionen utarbeta en rapport, som
skall tillställas petitionären samt denna konventions signatärstater, och som därefter
skall översändas till organisationens för de
amerikanska staterna generalsekreterare för
offentliggörande. Denna rapport skall innehålla en kort redogörelse för de faktiska omständigheterna och för den lösning, som
uppnåtts. Om någon part så begär, skall han
ges en så omfattande information som möjligt.
Artikel 50
1. Om en lösning ej kunnat uppnås, skall
kommissionen, inom den frist, som är
fastställd i dess stadga, utarbeta en rapport rörande de faktiska omständigheterna samt avgiva sitt yttrande. Om rapporten helt eller delvis ej återger en enhällig slutsats bland kommissionens ledamöter, må varje ledamot bifoga sitt
särskilda yttrande till den. De skriftliga
eller muntliga sakframställningarna från
parterna i enlighet med första stycket av
artikel 48 skall också bifogas rapporten.
2. Rapporten skall översändas till de berörda staterna, vilka ej må ha tillåtelse att
offentliggöra den.
3. Kommissionen må vid översändandet av
rapporten avge sådana förslag och rekommendationer som den finner för
gott.
Artikel 51
1. Om en lösning av fallet efter en frist av
tre månader från det datum, då kommissionens rapport översändes till de berörda staterna, antingen ej har nåtts eller ej
av kommissionen eller berörd stat överlämnats till domstolen och dess domsmakt godtagits, må kommissionen genom ett beslut fattat med absolut majori-
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
tet bland ledamöterna avge sitt yttrande
och sina slutsatser i det ärende som hänskjutits till den för prövning.
2. När den så finner för gott må kommissionen avge lämpliga rekommendationer
och föreskriva en frist, under vilken berörd stat må vidtaga de åtgärder, som
åvilar den, för att nå rättelse i den
omständighet som undersökts.
3. När den föreskrivna fristen utlöpt, må
kommissionen genom ett beslut, fattat
med absolut majoritet bland sina ledamöter, avgöra, om berörd stat har vidtagit lämpliga åtgärder, och om den skall
offentliggöra sin rapport.
Kapitel VIII. Den interamerikanska
domstolen för de mänskliga rättigheterna
Sektion l. Organisation
Artikel 52
1. Domstolen skall vara sammansatt av sju
ledamöter, som är medborgare i organisationens medlemsstater, valda i sin personliga egenskap bland rättslärde av
högsta moraliska beskaffenhet och med
erkänd sakkunskap på de mänskliga rättigheternas område, vilka vidare äger de
kvalifikationer, som erfordras för innehav av de högsta juridiska ämbetena enligt lag i den stat, vars medborgare de är,
eller i den stat, som uppställer dem som
kandidater.
2. Från en och samma stat må ej två ledamöter med samma medborgarskap taga
säte.
Artikel 53
1. Domstolens ledamöter skall väljas av
konventionsstaterna i organisationens
generalförsamling i hemlig omröstning
med en absolut majoritet av rösterna,
som avgivas på en lista över kandidater,
som uppställts av dessa stater.
2. Varje konventionsstat må uppställa
högst tre kandidater, vilka skall vara
medborgare i den stat som uppställer
dem eller i annan stat, som är medlem i
organisationen för de amerikanska staterna. När en kandidatlista med tre per-
soner upprättas, skall minst en av kandidaterna vara medborgare i annan stat än
den, som upprättar kandidatlistan.
Artikel 54
1. Domstolens ledamöter skall väljas för en
tid av sex år och må återväljas endast en
gång. Mandattiden för tre av de ledamöter, som utsetts i det första valet, skall utlöpa med utgången av det tredje året.
Omedelbart efter valet skall namnen på
dessa tre ledamöter fastställas genom
lottdragning i generalförsamlingen.
2. Ledamot, som utsetts att ersätta annan
ledamot, vars mandattid ej utlöpt, skall
bekläda befattningen under återstoden
av företrädarens mandattid.
3. Ledamöterna skall utöva sitt uppdrag,
intill dess att deras mandattid utlöper.
De skall emellertid fullfölja handläggningen av sådana mål, med vilka de redan tagit befattning, för vilket ändamål
de ej skall ersättas av nyvalda ledamöter.
Artikel 55
1. Om en ledamot är medborgare i en konventionsstat, som är part i ett mål, som
hänskjutits till domstolen, må han behålla sin rätt att taga säte som domare.
2. Om en av de ledamöter, som kallats att
taga säte som domare i ett mål, är medborgare i en av de konventionsstater,
som är part i målet, må varje annan konventionsstat, som är part i målet, utse en
person efter eget val; att taga säte i domstolen som ad hoc domare.
3. Om det bland de ledamöter, som kallats
att taga säte i ett mål, ej finns någon som
är medborgare i någon av de konventionsstater, som är parter i målet, må var
och en av de senare utse en ad hoc domare.
4. En ad hoc domare skall äga de kvalifikationer, som angivas i artikel 52.
5. Om flera konventionsstater har samma
partsintressen i ett mål, skall de anses
som en enda part för de syften som
stadgas ovan. Om tvekan råder, må
domstolen besluta i saken.
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
Artikel 56
Fem ledamöter skall utgöra quorum när det
gäller domstolens verksamhet.
Artikel 57
Kommissionen skall närvara i alla de mål
som hänskjutas till domstolen.
Artikel 58
1. Domstolen skall ha sitt säte på plats som
beslutas av konventionsstaterna i organisationens generalförsamling; den må
emellertid sammanträda på varje stats
område, om denna är medlem i organisationen för de amerikanska staterna, när
en majoritet i domstolen så anser önskvärt, och i samförstånd med den berörda
staten. Domstolens säte må flyttas genom beslut med två tredjedels majoritet
av konventionsstaterna i generalförsamlingen.
2. Domstolen utser själv sin sekreterare.
3. Sekreteraren skall ha sitt kansli på den
plats, där domstolen har sitt säte, och
skall närvara vid de sammanträden, som
domstolen håller på annan plats än sitt
säte.
Artikel 59
Domstolen skall upprätta sitt eget sekretariat, vilket skall verka under domstolens sekreterares ledning och, i enlighet med organisationens generalsekretariats administrativa
normer, vara i alla avseenden förenlig med
domstolens oavhängighet. Organisationens
generalsekreterare skall i samråd med domstolens sekreterare tillsätta personal vid
domstolens sekretariat.
Artikel 60
Domstolen skall själv utarbeta sin stadga,
vilken den skall underställa generalförsamlingen för godkännande. Den skall själv fastställa sin arbetsordning.
Sektion 2. Jurisdiktion och funktioner
Artikel 61
1. Endast konventionsstaterna och kommissionen skall äga rätt att hänskjuta ett
mål till domstolen.
2. För att domstolen skall pröva ett mål är
det nödvändigt att det i artiklarna 48 till
50 fastställda förfarandet har fullgjorts.
Artikel 62
1. Konventionsstat må, när den deponerar
sitt instrument för ratifikation av eller
anslutning till denna konvention, eller
när som helst senare, förklara att den erkänner som tvingande, ipso facto, och
utan krav på särskild överenskommelse
därom, domstolens domsrätt i alla frågor, som rör tolkningen eller tillämpningen av denna konvention.
2. En sådan förklaring må göras utan förbehåll, och under förutsättning av ömsesidighet, att gälla viss tidsrymd eller i vissa mål. Den skall avges till organisationens generalsekreterare, som skall översända kopior därav till organisationens
övriga medlemsstater samt till domstolens sekreterare.
3. Domstolens domsrätt skall innefatta alla
de mål rörande tolkning och tillämpning
av stadgandena i denna konvention, som
hänskjutas till den, under förutsättning
att konventionsstaterna erkänner eller
har erkänt dess domsrätt antingen genom särskild förklaring i enlighet med
vad som stadgas ovan eller genom särskild överenskommelse.
Artikel 63
1. Om domstolen finner, att kränkning av
en i denna konvention skyddad rättighet
eller frihet ägt rum, må den besluta, att
den förfördelade parten skall tillförsäkras
den rättighet eller frihet, som blivit
kränkt. Den må även besluta, om den
finner för gott, att följderna av den åtgärd eller omständighet, som utgjorde
kränkningen av sådan rättighet eller frihet, skall avhjälpas, samt att skälig ersättning skall utbetalas till den förfördelade parten.
2. I utomordentligt svåra och brådskande
mål och, då det är nödvändigt för att
undvika ohjälplig skada för personer,
skall domstolen vidtaga sådana interimistiska åtgärder, som den finner för gott, i
de frågor den har att: ta ställning till. Beträffande mål som ännu ej hänskjutits till
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
domstolen kan den på kommissionens
begäran ingripa.
Artikel 64
1. Organisationens medlemsstater må rådgöra med domstolen angående tolkningen av denna konvention eller av andra
traktater beträffande skyddet av de
mänskliga rättigheterna i de amerikanska
staterna. Inom sina kompetensområden
må på samma sätt de organ, som är upptagna i kapitel X av organisationens för
de amerikanska staterna stadga, i enlighet
med tilläggsprotokollet från Buenos Aires, rådgöra med domstolen.
2. Domstolen må på begäran av medlemsstat i organisationen avge utlåtande till
den, avseende förenligheten av någon av
dess inhemska lagar med ovan nämnda
internationella instrument.
Artikel 65
Till varje lagtima session, som hålles av organisationens för de amerikanska staterna
generalförsamling, skall domstolen avlägga
rapport om sitt arbete under föregående år,
vilken skall behandlas av församlingen. Den
skall i synnerhet angiva de mål, i vilka en stat
ej rättat sig efter dess utslag, och därvid avge
lämpliga rekommendationer.
Sektion 3. Procedurregler
Artikel 66
1. Domskälen skall angivas i domstolens
utslag.
2. Om domarna icke är eniga om utslaget i
dess helhet eller till någon del, äger varje
domare rätt att avgiva sitt avvikande eller
särskilda votum.
Artikel 67
Domstolens utslag skall vara slutgiltigt och
utan appell. Om det råder oenighet vad beträffar betydelsen eller omfattningen av ett
utslag, må domstolen på parts begäran avge
tolkning av det, förutsatt att begäran är gjord
inom nittio dagar från det datum då utslaget
kungjordes.
Artikel 68
1. Konventionsstaterna förpliktar sig att
rätta sig efter domstolens utslag i alla de
mål, i vilka de är parter.
2. Den del av ett utslag, som fastställer
gottgörelse, må verkställas i den berörda
staten i överensstämmelse med det inhemska förfarande, enligt vilket domslut
till statens nackdel skall verkställas.
Artikel 69
Parterna i ett mål skall underrättas om domstolens utslag och det skall
översändas till konventionsstaterna.
Kapitel IX. Allmänna föreskrifter
Artikel 70
1. Domstolens och kommissionens ledamöter skall, från den tidpunkt då de väljas och under hela sin mandatperiod, åtnjuta de immuniteter, som enligt internationell rätt kommer diplomatiska ombud
till del. Under utövandet av sitt ämbete
skall de därutöver åtnjuta de diplomatiska privilegier, som är nödvändiga för
fullgörandet av deras uppgifter.
2. Icke någonsin skall domstolens och
kommissionens ledamöter hållas ansvariga för utslag eller yttranden som de avgivit under sin tjänsteutövning.
Artikel 71
Ställningen som ledamot vid domstolen eller
kommissionen är oförenlig med varje annan
verksamhet som kan påverka hans oavhängighet eller oväld, på det sätt som är uttalat i
respektive stadgor.
Artikel 72
Domstolens och kommissionens ledamöter
skall erhålla löneförmåner och reseersättningar på det sätt och under de förutsättningar, som fastställts i deras stadgor, med
skälig hänsyn tagen till tjänsteutövningens
betydelse samt dess oväld. Dessa löneförmåner och reseersättningar skall fastställas i
organisationens för de amerikanska staterna
budget, vari även domstolens och dess sekretariats utgifter skall inberäknas. För detta
ändamål skall domstolen utarbeta sin egen
budget och underställa den generalförsamlingen genom generalsekretariatet för godkännande. Det senare må ej införa några
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
ändringar i den.
Artikel 73
På begäran endast av kommissionen eller
domstolen, alltefter omständigheterna, må
generalförsamlingen besluta om sanktioner
att vidtagas mot kommissionens eller domstolens ledamöter, när det föreligger rättmätiga skäl härför, i enlighet med vad som föreskrives i deras respektive stadgor. En majoritet med två tredjedels majoritet bland organisationens medlemsstater skall krävas för
ett beslut beträffande kommissionens ledamöter. Även beträffande domstolens ledamöter skall en majoritet med två tredjedels
majoritet bland konventionsstaterna krävas.
Del III. Allmänna bestämmelser och
övergångsbestämmelser
Kapitel X. Undertecknande, ratifikation,
förbehåll, tillägg, protokoll och uppsägning
Artikel 74
1. Denna konvention skall vara öppen för
undertecknande och ratifikation eller anslutning för medlemsstaterna i organisationen för de amerikanska staterna.
2. Ratifikation av eller anslutning till denna
konvention skall ske genom deposition
av ett ratifikationsinstrument vid organisationens för de amerikanska staterna
generalsekretariat. Så snart som elva stater har deponerat sina instrument för ratifikation eller anslutning, skall konventionen träda i kraft. För signatärmakt,
som sedermera ratificerar eller ansluter
sig till konventionen, skall denna träda i
kraft från den dag då den deponerar sitt
instrument för ratifikation eller anslutning.
3. Generalsekreteraren skall underrätta alla
organisationens medlemsstater om konventionens ikraftträdande.
Artikel 75
Förbehåll med avseende på denna konvention må endast göras i överensstämmelse
med bestämmelserna i Wienkonventionen
om traktaträtten, undertecknad den 23 maj
1969.
Artikel 76
1. Förslag om tillägg till denna konvention
må överlämnas till generalförsamlingen
för åtgärd, som den finner för gott, av
varje konventionsstat direkt samt av
kommissionen eller domstolen genom
generalsekreteraren.
2. Tillägg skall träda i kraft för de stater
som ratificerar dem den dag, då en två
tredjedels majoritet av konventionsstaterna deponerat sina respektive ratifikationsinstrument. För övriga konventionsstater skall tilläggen träda i kraft den
dag, då de deponerar sina respektive ratifikationsinstrument.
Artikel 77
1. I enlighet med artikel 31 må varje konventionsstat överlämna förslag till protokoll till denna konvention, att övervägas
av konventionsstaterna i generalförsamlingen, i syfte att gradvis foga andra frioch rättigheter till dess skyddssystem.
2. Varje protokoll skall fastställa det sätt, på
vilket det skall träda i kraft, och skall tilllämpas endast av de konventionsstater
som ansluter sig till det.
Artikel 78
1. Konventionsstaterna må uppsäga denna
konvention med utgången av en femårsperiod, med början från den dag, då den
trädde i kraft, och med notifikation ett år
i förväg. Notifikation om uppsägning
skall ställas till organisationens generalsekreterare, som skall underrätta de övriga konventionsstaterna därom.
2. Sådan uppsägning skall ej få till följd, att
konventionsstaten löses från sina förpliktelser enligt denna konvention beträffande någon åtgärd, som kan utgöra
kränkning av sådana förpliktelser och
som parten må ha utfört före den dag,
då uppsägningen blev verkande.
Kapitel XI. Övergångsbestämmelser
Sektion l. Den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna
Artikel 79
Vid ikraftträdandet av denna konvention
DEN AMERIKANSKA KONVENTIONEN OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
skall generalsekreteraren skriftligen av varje
medlemsland begära, att de inom nittio dagar uppställer sina kandidater till medlemskap i den interamerikanska kommissionen
för de mänskliga rättigheterna. Generalsekreteraren skall upprätta en lista i alfabetisk
ordning av de uppställda kandidaterna och
översända den till medlemsstaterna minst
trettio dagar innan generalförsamlingens
nästa session.
Artikel 80
Kommissionens ledamöter skall väljas i
hemlig omröstning av generalförsamlingen
från den i artikel 79 åsyftade kandidatlistan.
De kandidater, som erhåller det största antalet röster och en absolut majoritet av rösterna bland medlemsstaternas representanter,
skall förklaras valda. Skulle flera omröstningar bli nödvändiga för att välja alla kommissionens ledamöter, må de kandidater som
erhåller det minsta antalet röster efter hand
uteslutas, på det sätt som fastställs av generalförsamlingen.
Sektion 2. Den interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna
Artikel 81
Vid ikraftträdandet av denna konvention
skall generalsekreteraren skriftligen av varje
konventionsstat begära, att de inom nittio
dagar uppställer sina kandidater för medlemskap i den interamerikanska domstolen för
de mänskliga rättigheterna. Generalsekreteraren skall upprätta en lista i alfabetisk ordning av de uppställda kandidaterna och
översända den till konventionsstaterna minst
trettio dagar innan generalförsamlingens
nästa session.
Artikel 82
Domstolens ledamöter skall väljas i hemlig
omröstning från den i artikel 81 åsyftade
kandidatlistan av konventionsstaterna i generalförsamlingen. De kandidater, som erhåller
det största antalet röster och en absolut majoritet av rösterna bland konventionsstaternas representanter, skall förklaras valda.
Skulle flera omröstningar bli nödvändiga för
att välja alla domstolens ledamöter, skall de
kandidater som erhåller det minsta antalet
röster efter hand uteslutas, på det sätt som
fastställs av konventionsstaterna.
___________________
