M
M
N
R
h ä r s t a m n i n g s k o n t r o l l o c h fa d e r s k a p s b e s t ä m n i n g i h ä s t av e l n
Härstamningskontroll
och faderskapsbestämning
i hästaveln
KAJ SANDBERG
Alla travhästar i Sverige härstamningskontrolleras innan de registreras. Tidigare gjordes
det med hjälp av blodtypning. Idag används DNA-analys istället. Målet är att kontrollera
att rätt föräldrar uppgivits. Ungefär 1000 av hästens gener har hittills blivit kartlagda.
Stopp för avelsfusk I Sverige har härstam-
ningskontroll genom blodtypning varit obligatorisk vid registrering av travare sedan lång
tid tillbaka. Redan 1965 lämnade STC forskningsbidrag till utveckling av metoder för att
kontrollera härstamningen på hästar. En viktig
anledning till STCs intresse för att få fram en
effektiv och objektiv härstamningskontroll
var den otillåtna inkorsningen av varmblodstravare i nordsvenska travare. Den nordsvenska
travaren blev sålunda den första ras i världen
för vilken härstamningskontroll genom blodtypning blev obligatorisk. Detta skedde 1969
och året därefter infördes samma krav för
varmblodstravare. Senare har obligatorisk
härstamningskontroll införts även för engelskt
fullblod och andra raser.
studera det inbördes sambandet mellan de
ärftligt bestämda blodmarkörerna och dels
för att studera eventuella samband mellan
blodmarkörerna och andra egenskaper t ex
prestationsförmåga.
Analys av dessa data gjordes 1979–1982 och
ledde till att Blodgruppslaboratoriet kunde
lägga grunden till hästens genkarta, som i dag
omfattar cirka 1000 gener. Analyserna visade
också att sjukdomen blodgruppsbetingad
hemolytisk anemi hos nyfödda föl (motsvarigheten till Rh-sjuka hos människa) inte är
något utbrett problem i travaraveln. Analyserna
kom att utgöra den huvudsakliga delen av en
doktorsavhandling med titeln ”Studies on
genetic linkage in domestic animals with special
reference to the horse” av Leif Andersson,
numera professor i sjukdomsgenetik vid SLU.
Blodmarkörer och genkartan År 1979 hade ett
omfattande och för världen unikt material av
blodgruppsdata på hästar samlats ihop.
Materialet lämpade sig särskilt väl, dels för att
I början av
1990-talet började nya metoder, baserade på
analys av DNA, bli aktuella som alternativ till
DNA och härstamningskontroll
53
h ä r s t a m n i n g s k o n t r o l l o c h fa d e r s k a p s b e s t ä m n i n g i h ä s t av e l n
I
II
90
J
III
120
150
O
K
M
O
K
M
O
K
M
O
K
N
Föl
R
Sto
J
N
Hingst 1
O
M
Hingst 2
Faderskapsfall med två möjliga fäder analyserat med tre mikrosatellitsystem (I, II och III). Topparnas läge i respektive diagram är helt ärftligt
betingade. Bokstäverna anger vilka gener respektive häst har. Topparna J i system I och N i system III visar att hingst 1 är fader till fölet.
blodtypning. ATGs forskningskommitté
beviljade medel för utveckling av DNAmetodik för härstamningskontroll på hästar
åren 1992, 1993 och 1994. Genom dessa anslag
blev forskare vid Institutionen för husdjursgenetik först i världen med att isolera och
vetenskapligt rapportera mikrosatelliter hos
häst. Mikrosatelliter kallas de genetiska markörer, baserade på analys av DNA, som
numera är universell standard för användning
vid härstamningskontroll, faderskapsbestämning (se bild) och identifiering av hästar och
andra husdjur. Flera av de genetiska system,
som då beskrevs, ingår i dag i den standardtest
som används vid samtliga etablerade laboratorier i världen, som arbetar med härstamningskontroll på hästar.
cellens mitokondrier. Mitokondrie-DNA
innehåller endast ett fåtal gener och nedärvs
enbart från moder till avkomma. De metoder
som då utvecklades kom till användning i
samband med utredning av ett dopingfall vid
en tävling, där en otillåten substans påträffats
i ett urinprov hos en häst. Det uppstod tveksamhet om från vilken häst urinprovet kom.
Det gick då mycket bra att med hjälp av den
nya tekniken för analys av mtDNA, binda en
av de tävlande hästarna till ifrågavarande
urinprov.
De studier, som genomfördes vid utvecklandet av molekylärgenetiska metoder på
häst, utgjorde den huvudsakliga delen av en
doktorsavhandling av Stefan Marklund med
titeln "Applied molecular genetics in domestic
animals with particular focus on the horse".
Mitokondrie-DNA och doping Genom anslagen
blev forskare vid Institutionen för husdjursgenetik också bland de första i världen att
beskriva och studera genetisk variation i
mitokondrie-DNA (mtDNA) hos häst. Till
skillnad från genomiskt DNA så finns mitokondrie-DNA inte i cellkärnan utan ute i
54
LÄSA MER
Andersson L. Studies on genetic linkage in domestic animals with
special reference to the horse. Doktorsavhandling, SLU. 1983.
Marklund S. Applied molecular genetics in domestic animals with
particular focus on the horse. Doktorsavhandling, SLU. Acta
Universitatis Agriculturae Sueciae. Agraria, 79. 1997.
