Populärvetenskaplig sammanfattning (svenska)

Examensarbete läkarprogrammet
Ulrika Lindgren
Inklusionskroppsmyosit är en ovanlig muskelsjukdom som framförallt drabbar personer över
50 års ålder. Den ger svaghet i lårmuskler och händer samt svårigheter att svälja, och de som
är sjuka blir successivt svagare och svagare. Efter ett tiotals års sjukdom behöver de flesta
patienterna hjälp för att klara sitt dagliga liv, och de kan också få svårt att orka andas på grund
av svaghet i andningsmusklerna. Trots mycket forskning i området vet man fortfarande inte
vad sjukdomen beror på. Det finns inte heller någon behandling.
Vissa av patienterna med inklusionskroppsmyosit
har många muskelfibrer där mitokondrierna
(cellens ”kraftverk”) inte fungerar helt. De
cellerna är blå på bilden här bredvid. En teori är
att delar av DNA:t som finns i mitokondrierna på
något sätt är skadat eller deleterat, alltså saknas.
Det skulle kunna bidra till att sjukdomen har
Bilden visar muskelceller fotograferade i ett
mikroskop. De blå cellerna saknar ett protein i
mitokondrierna.
olika svårighetsgrad hos olika personer.
Denna studie har undersökt om det finns ett samband mellan hur mycket förändringar i
mitokondriernas funktion som kan ses vid mikroskopisk undersökning av en muskel (det vill
säga andelen blå muskelceller) och hur mycket mitokondrie-DNA med deletioner patienten
har i samma muskel. Studien har visat att det finns ett sådant samband som är statistiskt
säkerställt (p<0,01).
Genen som kodar för enzymet POLG, som kopierar mitokondriens DNA (exempelvis när en
cell ska dela sig) har också studerats. POLG-genen finns i cellkärnans DNA. Denna studie har
visat
att
några
av
patienterna
med
inklusionskroppsmyosit
och
förändringar
i
Examensarbete läkarprogrammet
Ulrika Lindgren
mitokondriefunktion i många muskelfibrer har mutationer i POLG-genen. Detta innebär att
POLG-genen skulle kunna vara en av orsakerna till att vissa patienter med
inklusionskroppsmyosit har fler celler med påverkad mitokondriefunktion och andra patienter
har färre celler som är påverkade.
Vid undersökningen av POLG hittades en tidigare okänd variation i DNA:t på en patient. Det
är svårt att veta vad den kan ha för effekt på POLGs funktion som protein, men att den är
hittad möjliggör vidare forskning.
Studien gjordes genom att DNA-sekvensen för POLG studerades, samt att mängden
mitokondrie-DNA i muskel hos patienter med inklusionskroppsmyosit jämfördes med
mängden mitokondrie-DNA i muskel hos en frisk person. Storleken på deletionerna
undersöktes genom att mitokondrie-DNA mångfaldigades med polymerase chain reaction
(PCR) och sedan separerades efter storlek.
Denna studie är en viktig del i att undersöka vilken roll generna som är involverade i
kopieringen av mitokondrie-DNA har vid inklusionskroppsmyosit. Forskning på detta kan
även ge kunskap om andra sjukdomar med påverkade mitokondrier samt vilka faktorer som
påverkar hur fort en patient som har inklusionskroppsmyosit blir svagare i sina muskler.