Att leva med cochleaimplantat

Att leva med cochleaimplantat
Information om CI
Nu finns
teknologin som kan
återskapa hörseln
Att bli döv eller gravt hörselskadad efter sjukdom eller olycka
är en traumatisk upplevelse. Men det behöver inte innebära
att man aldrig mer kommer att kunna höra. Hjälpen kallas ett
cochleaimplantat och ger gravt hörselskadade personer möjlighet att fortsätta höra, tala och uppfatta ljudmiljöer.
Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel
som kan återskapa hörseln. Det är en välbeprövad
(re)habiliteringsmetod för döva och gravt hörselskadade barn och vuxna över hela världen.
Ett cochleaimplantat i verklig storlek.
Efter att ha läst den här informationen, kommer du att
ha en mycket bättre förståelse för hur cochleaimplantatet fungerar. Du kommer också att få mer information
om möjligheter och fördelar med cochleaimplantat.
Skillnaden mellan CI och hörapparater.
Hörapparater är konstruerade för
att förstärka ljud. Även om dessa kan
förstärka ljudet många gånger om,
så har de flesta personer med grav
hörselnedsättning svårt att uppfatta
ljudet klart och tydligt.
Ett cochleaimplantat är konstruerat
att efterlikna funktionen i innerörat
och överbrygga de skadade delarna av
innerörat samt stimulera hörselnerven
direkt.
2
3
Hur normal
hörsel fungerar
För att du ska förstå hur cochleaimplantatet är uppbyggt, ska vi
först beskriva hur normal hörsel fungerar.
Den naturliga hörseln är som en kedja av händelser
som följer på varandra:
• Ljudet fortplantas som ljudvågor som träffar ytterörat och via hörselgången når trumhinnan.
• Ljudvågorna får trumhinnan att vibrera, vilket sätter
de tre små hörselbenen (hammaren, städet och
stigbygeln) i rörelse. Den här rörelsen får vätskan i
innerörat (cochlean) att röra på hårcellerna.
• Hårcellerna omvandlar rörelsen till elektriska impulser, som sänds via hörselnerven till hjärnan, där de
tolkas som ljud.
4
5
Orsakar alla dessa
”cochlea-ord” förvirring?
• cochlea är den spiralformade öronsnäckan i
innerörat (uttalas som
”koklea” och stavas ibland
även på detta sätt)
• Cochlear (med stort C) är
namnet på ett företag som
tillverkar cochleaimplantat
Hörselnedsättning
Audiogram med vanliga ljud
125
0
10
20
30
dB Hörselnivå (decibel)
40
50
60
70
250
500
Frekvens (Hertz)
1 000
2 000
4 000
8 000
En person har en hörselnedsättning
när han eller hon inte har normal känslighet för ljud.
Det finns många grader av hörselnedsättning. Du kan
lida av allt mellan en lätt och en grav hörselnedsättning. Vid en lätt hörselnedsättning är det vanligt att
man får en vanlig hörapparat. Om du istället har en
grav hörselnedsättning, kan en vanlig hörapparat vara
otillräcklig och då kan du vara en lämplig kandidat för
cochleaimplantat. Audionomen kan berätta för dig var
just din hörsel ligger i audiogrammet.
Hur man läser audiogrammet
Frekvens: Ljudets frekvens (eller tonhöjd) visas i Hertz
längs överkanten av diagrammet från låg till hög frekvens
(från mörka/dova till ljusa toner).
Intensitet: Ljudstyrkan visas i decibel längs sidan från
låg till hög. Audiogrammets 0-nivå motsvaras av det
svagaste ljud som ett friskt öra kan uppfatta vid de olika
frekvenserna. Nedsättningen från denna nivå anges i
decibel hörselnivå, dB HL (Hearing level på engelska).
80
90
100
110
120
6
7
Hörtröskeln: Den svagaste ljudnivå vid vilken ett ljud
av en viss frekvens kan uppfattas. Ju sämre hörseln är
desto längre ner hamnar hörtrösklarna.
Mottagare av CI har oftast hörtrösklar långt ner på
audiogrammet.
Sensorineural hörselnedsättning
Om orsaken till hörselnedsättningen är belägen antingen i cochlean eller i hörselnerven, så kallas det för
en sensorineural hörselnedsättning.
De små hårcellerna i cochlean kan vara skadade. Det
uppstår ett ”glapp” i processen som ska fortplanta ljudet
genom cochlean till hjärnan.
Orsakerna till en sensorineural hörselnedsättning
kan vara antingen medfödda eller förvärvade. Medfödd
hörselnedsättning har oftast en genetisk bakgrund men
kan också bero på faktorer som stört fosterutvecklingen. Förvärvade orsaker kan till exempel röra sig om
bakteriell hjärnhinneinflammation.
Vad är ett
cochleaimplantat?
Cochleaimplantatet är ett konstgjort sinnesorgan som kommunicerar med nervsystemet. Det kringgår de skadade hårcellerna
i cochlean hos människor med en sensorineural hörselnedsättning genom att direkt stimulera hörselnervens fibrer med
elektriska signaler.
Cochleaimplantatet är utformat så att det ger optimal
taluppfattning, men det återger också omgivningsljuden
på ett bra sätt.
För både barn och vuxna kan därför ett CI ge ökad
delaktighet i samhället och i samspelet med andra människor.
Mottagare/stimulator
Sändarspole 4.
3.
1.
6.
2.
Elektrod
Elektrodrad
5.
Bakomörat-processor
1. Ljudet fångas upp av mikrofonen i ljudprocessorn,
2. sedan kodas det till digitala signaler,
3. som skickas till sändarspolen.
4. Sändarspolen skickar signalerna genom huden till
implantatet där det omvandlas till elektriska signaler.
5. Signalerna sänds till elektroderna som stimulerar
hörselvervens fibrer i cochlean.
6. Nervimpulserna skickas sedan via hörselnerven till
hjärnan där de tolkas som ljud.
8
9
Att som vuxen få ett implantat innebär att man lättare
kan samverka med andra människor på till exempel
jobbet och i andra sociala situationer. Sådana små saker
som att höra sina nära och kära vid matbordet blir helt
plötsligt möjligt.
Lämplig kandidat
För att avgöra om man är en lämplig kandidat behöver man
först träffa en läkare och audionom, på den lokala hörselvården, för att sedan få en remiss till en klinik för cochleaimplantat. Efter undersökningar (CI-utredning) får du reda på om du
är lämplig för ett cochleaimplantat. Några vägledande punkter
och frågeställningar är:
• Har du en grav hörselnedsättning på båda
öronen?
• Är detta en sensorineural hörselnedsättning?
Om du är osäker på detta kan du ställa dig
följande frågor:
• Är du beroende av att läsa på läpparna för att
förstå tal?
• Klarar du inte längre av att använda telefon?
• Har du trots att du använder hörapparat svårt att
höra tal?
• Har din hörsel blivit stimulerad (har du använt
hörapparat) någon gång?
En sensorineural hörselnedsättning beror nästan jämnt
på en förlust av hårceller. Man upplever då ljudet svagare, men också otydligare. En hörapparat gör ljudet
starkare vilket hjälper i viss mån vid måttlig förlust av
hårceller. När det bara finns få hårceller kvar ger inte
hörapparatens ljud en tillräckligt bra stimulering för att
talet ska kunna uppfattas. Då är det dags att överväga
cochleaimplantat.
Ett CI förstärker inte ljudet - det transporterar ”ljudet” förbi de skadade delarna genom att direkt stimulera hörselnerven elektriskt, så att tal och ljud blir tydliga
och lätta att förstå.
För att kunna höra med ett CI måste hörselnerven
och hörselcentret i hjärnan fungera bra. Ju kortare tid
som örat varit inaktivt desto bättre förutsättningar har
man för att få ett bra resultat.
Det är inte bara hörseln som utvärderas när man
avgör om någon är en lämplig CI-kandidat, utan man
bedömer också flera andra bakgrundsfaktorer. Åldern
spelar inte någon avgörande roll i sig, men man måste
ha krafter kvar för att kunna lära sig att höra med implantatet. Medicinskt kan man acceptera sjukdomar av
olika slag om de är i ett stabilt tillstånd.
10
11
Egon Kärnbo
Egon är en person med snickarglädje. I huset från 1939,
där han bor tillsammans med sin fru finns tydliga tecken
på det. Han tycker om att pyssla och hjälpa sin fru med
hennes konst, som går att finna både här och där i vitt
skilda sammanhang.
En stor del av sitt liv har Egon ägnat åt tandläkaryrket
och han misstänker att det är därifrån hans hörselnedsättning kommer. Att i sin yrkesvardag utsättas för det
ilande ljudet från en höghastighetsborr sätter sina spår.
Det var dock inte bara Egons hörsel som försvann, utan
han utvecklade samtidigt en jobbig tinnitus.
– Jag funderade hela tiden på var myggan befann
sig, men det fanns aldrig någon mygga, berättar Egon.
Parallellt uppstod flera besvärande missförstånd i vardagen.
– När någon inte hör är det väldigt viktigt att vara
övertydlig. Man försöker många gånger att lägga ihop
och dra slutsatser, vilket leder till att det ofta blir fel och
man framstår som lite korkad, säger Egon.
Egon fick först en hörapparat, men efter fem år var
han helt döv på ena örat. År 2003 fick han sitt första
cochleaimplantat. För att komma till rätta med sin tinnitus fick han år 2007 även ett implantat på det andra örat.
Effekten av de två implantaten tillsammans var slående
och Egon upplevde det som ett stort lyft i livet. Idag kan
han slappna av från sin tinnitus och på ett mycket bättre
sätt än tidigare höra från vilket håll ljud kommer. Musik
och vanliga ljudmiljöer, såsom att titta på TV har fått en
positiv betydelse i livet igen. Innan cochleaimplantatet
var det omöjligt för Egon att uppfatta tal på TV och följa
med i en vanlig nyhetssändning.
12
– Det enda jag hade någon behållning av var det som
var textat, berättar Egon.
Snickarglädje och livsglädje går hand i hand. En stor
och imponerande möbel i engelsk stil, som han själv
har byggt, står stolt i Egons hem. Fritiden fyller han
med umgänge med sina barnbarn och han är även
aktiv i kyrkan.
13
Jakob Mattsson
Fotboll har alltid varit en viktig del av Jacobs liv. Intresset tog fart redan vid tre års ålder under hans uppväxt
i staden Borlänge i Dalarna. Idag är Jacob 22 år och
studerar till civilingenjör med inriktning lantmäteri på
Lunds universitet.
När Jacob var elva år hände något som ingen hittills
har kunnat förklara. En helt vanlig morgon vaknade han
upp med ett hörselbortfall på cirka 70 procent på sitt
ena öra. Efter åtskilliga tester var läkarna fortfarande lika
frågande. Ett år senare hände samma sak igen, men då
blev Jacob helt döv på samma öra och fick en kraftig
hörselnedsättning på sitt friska öra.
Jacob fick snart testa hörapparat, men den önskvärda
effekten uteblev. År 1998 opererades ett cochleaimplantat in på ett av Jacobs öron – med lyckat resultat.Till en
början upplevde han ljuden som robotaktiga, något som
har gett med sig med tiden och idag hör Jacob i stort
sett som före hörselbortfallet. Att inte operera bilateralt var ett beslut som kom med tiden. Idag är Jacob
mycket nöjd med valet att använda cochleaimplantat
och ångrar inte beslutet.
Förmågan att höra och tala var en naturlig del av
Jacobs liv innan hörselbortfallet. Därför har han inte haft
några problem att anpassa sig till sin nya hörsel och det
märks inte på hans tal att han har en hörselskada.
Den nyvunna livskvaliteten återfinns på det sociala
planet, men även i skolan. Han är glad att slippa kommunicera genom att läsa på läppar. Ibland är det svårt
att höra på föreläsningar eller i andra situationer där
ljud är svårt att uppfatta, men det avhjälps med en
hörslinga eller helt enkelt genom att sätta sig tillräckligt
nära talaren.
Studierna vid Lunds universitet varvas med hans
brinnande passion för fotboll. Han funderade länge på
14
att gå i hörselklass, men kom slutligen fram till att han
hör tillräckligt bra för att hänga med i den ordinarie
undervisningen. Att studera och vara användare av
cochleaimplantat är inget problem.
Och fotbollen? Även om den inte utövas lika seriöst
som tidigare när han, utan cochleaimplantat, spelade i
dövlandslaget finns passionen fortfarande kvar. Idag är
Jacob aktiv i sitt nationslag på universitet.
15
Carina Säfström
Carina är en aktiv person med ett stort intresse för
att åka motorcykel och umgås med andra med samma
intresse. Min värld är hörande, menar Carina. Och det
var något som motiverade henne att operera in ett
cochleaimplantat.
I Carinas släkt är hörselproblem en del av vardagen.
Så många som sju syskon till hennes mor har problem
med hörseln och av dem har fyra cochleaimplantat. Carina slutförde sin skolgång utan större svårigheter trots
att hon började tappa hörseln redan i sextonårsåldern.
Det var först i vuxen ålder i samband med att hon fick
sin son, som hon fick en hörapparat. Den gav henne
inte fler ljud utan förstärkte de ljud hon redan kunde
höra, något som gjorde henne trött.
Carina opererades två år efter att hennes mamma fått
sitt implantat. Hon hade beslutat sig för att bli hörande
precis som den värld hon lever i. Hörseln återkom inte
direkt efter operationen, utan ljuden växte fram med
tiden. En vecka efter anpassningen av ljudprocessorn
uppfattade hon de flesta ljud och röster som feminina,
något som berodde på att hon inte hört diskant på
väldigt länge.
Det blev en stor omställning för hela familjen när
Carina kunde höra igen. En lång tid efter operationen
slutade barnen att prata med henne om de tappade
ögonkontakten precis som de alltid gjort, något som
hon gång på gång var tvungen att säga åt dem att sluta
med. Carina upplever fortfarande telefonsamtal som
något obekvämt, men det är en lika stor och glad överraskning varje gång hon känner att det fungerar.
Den största fördelen med att vara hörande igen är
att hon kan höra sin familj, men det underlättar även
i hennes yrkesvardag och den tidigare tröttheten har
minskat radikalt. Att glida runt på sin Harley Davidson är inga problem med cochleaimplantat – det får
16
plats under hjälmen, är inte ivägen och klipper bort
alla extrema motorljud. Somrarna spenderar hon gärna
tillsammans med sin man och deras motorcyklar. Paret
besöker gärna MC-träffar. Vid ett tillfälle arrangerades
en MC-träff för hörselskadade där Carina lärde känna
andra i samma situation. Musikintresset är också något
som hon återupptagit igen. Numera sätter hon gärna
på en skiva i bilen.
Innan Carina skaffade sitt cochleaimplantat hörde
hon cirka 10 –16 procent med hörapparat. Numera
uppfattar hon 95 procent av meningar och cirka 60
procent av enstaviga ord. Det innebär att hon i ett tyst
rum är nästintill normalt hörande.
17
Mikael Sturén
Upplevelsen av att återigen kunna höra sina nära och
kära vid matbordet – det är detsamma som att dra den
högsta vinsten, menar Mikael.
Intresset för att resa, upptäcka nya saker och vara ute
i naturen har alltid varit viktiga delar i Mikaels liv. Och det
var just under en av sina resor som han blev sjuk och
började tappa sin hörsel. Exakt vad som hände vet inte
läkarna, men ciliehåren i Mikaels öron gav sakta med sig.
Hörseln försämrades gradvis med åren – först på höger
öra, därefter på vänster öra och Mikael förlorade även
balanssinnet. Det förlorade sinnet fick konsekvenser
både i arbetslivet och i privatlivet. Att inte kunna konversera som vanligt med familj, vänner och arbetskamrater
tärde både på Mikael och på hans omgivning.
När Mikael var 40 år fick han sina första hörapparater, något som hjälpte honom att förstärka de ljud han
hörde innan. Hörapparaterna gjorde honom dessvärre
trött på grund av det höga tröskelvärdet. Under denna
period lärde sig Mikael att läsa på läpparna och att
läsa av människors kroppsspråk. Det sistnämnda var ett
knep för att avgöra om de hade något viktigt att säga.
Under jobbiga perioder har hästarna varit viktiga
både som vänner och som hjälp för Mikaels tillfrisknande. Utan riktpunkter kan han inte stå och om han
blundar så ramlar han omkull. Att få sitta upp på hästen
Magni har hjälpt Mikael att få tillbaka lite av balansen,
men det har också gett honom avkoppling från vardagen. Med hästarna har han kunnat kommunicera – de
har gett honom god förståelse och respons.
På arbetet fick Mikael allt svårare att hänga med
i konversationer och telefonsamtal, vilket medförde
att han flyttade över mer och mer av sin kommunikation till mail och sms. I september 2007 fick Mikael
ett cochleaimplantat. Han var fullt införstådd med att
resultatet kan variera mellan individer och att det dessutom kan ta ett tag innan implantatet ger eftersträvat
resultat. Vid inkopplingen började Mikael att höra ljud
direkt, något som ingenjören först var skeptisk till. Det
18
visade sig efter flera tester att Mikael kunde höra och
dessutom riktigt bra. Rent hörselmässigt har implantatet
tagit honom minst 20 år tillbaka i tiden, menar han.
Implantatet har gjort skillnad i vardagen och lett till
nyvunnen livskvalitet. Även om Mikael fortfarande tycker
att mail och sms är bekväma kommunikationsmetoder,
förenklar det arbetsvardagen att återigen kunna prata
i telefon och samtala med sina arbetskamrater. Den
högsta vinsten återfinns dock i privatlivet. Något som de
flesta tar för givet – att kunna sitta vid matbordet och
konversera med sina familjemedlemmar – är åter en
del av Mikaels liv. När Volgograd Philharmonic spelade
på konserthuset fanns Mikael på plats och lyssnade.
Nöjen som konserter är enkla ting som förgyller vardagen. Jag har inte haft en sådan musikupplevelse på
20 år och det hade inte varit möjligt utan implantatet,
berättar Mikael.
19
Att få ett
cochleaimplantat
Proceduren för att operera in ett cochleaimplantat har utvecklats genom åren. Över 120 000 gravt hörselskadade eller
döva har redan genomgått processen och fått ett fungerande
cochleaimplantat från Cochlear.
20
Hur fungerar proceduren om man drabbas
av plötslig hörselnedsättning alternativt lider
av en fortskridande hörselförsämring?
Vid plötsligt insättande hörselnedsättning/dövhet remitteras man alltid till en öronläkare för undersökning så
snart som möjligt. Under utredningen framkommer det
hur allvarlig hörselnedsättningen är och ofta även orsaken till den. Är hörselskadan permanent och allvarlig kan
ett cochleaimplantat vara aktuellt. Detta kräver dock
att hörselnerven och banorna upp till hörselcentret i
hjärnan fortfarande är intakta. Detta utreds med hjälp
av röntgen (CT och/eller MR) och olika elektrofysiologiska mätningar.
En hastig hörselförlust innebär en stor omställning
för både den drabbade och de anhöriga. Hörselvården
ställer upp med stöd och hjälp även för de psykosociala
aspekterna av dövheten.
Vid fortskridande hörselförsämring har man ofta haft
en mångårig kontakt med hörselvården och man bör
därför väcka frågan om CI där. Huvudfrågan i denna situation är att undersöka hur god taluppfattningsförmåga
man har kvar när man använder bästa möjliga hörapparat. Är taluppfattningsförmågan låg är man kandidat för
CI-utredning. Den består av en medicinsk del med CT,
MR och eventuella elektrofysiologiska undersökningar
samt en psykosocial del.
21
Vilka förväntningar bör man som vuxen ha på
sitt cochleaimplantat och på vilket sätt skiljer
det sig om man har olika förutsättningar?
Vilket resultat man får med ett CI kan man inte med
säkerhet säga i förväg. Resultatet beror på många olika
faktorer. En viktig faktor är hur länge man har varit
döv/gravt hörselskadad. Hörselnerven och hjärnans
hörselcentrum överlever lång tid efter det att hårcellerna försvunnit. Med tiden, år till årtionden, sker dock
en försämring som minskar möjligheten att höra med
ett CI. Ju kortare tid, desto större chans för ett bra
resultat.
Att lyssna med ett CI är ett nytt sätt att höra på, och
det kan vara svårt att ställa om sig om man är van vid
att det ska låta på ett visst sätt.
Med stöd av hörselpedagog får man hjälp att lära
sig tolka de nya ljudintrycken så det i framtiden låter
naturligt. I samband med utredning inför en eventuell
CI-operation kommer just dina förutsättningar att diskuteras.
Blir du erbjuden en operation betyder det att man
bedömt att du är en lämplig kandidat som har stora
förutsättningar för ett få ett bra resultat.
Är det standard med bilateralt
(dubbelsidigt) Cochleaimplantat på vuxna?
De nordiska länderna har varit föregångare vad gäller
att erbjuda bilaterala implantat till barn. I vissa länder
runt om i världen kan man nu få bilaterala implantat
även som vuxen. Detta då många studier har visat nyttan med att kunna höra med båda öronen. I Sverige
är det i nuläget (2008) inte standard att ge bilaterala
implantat till vuxna, utan det sker endast vid speciella
fall eller i samband med forskning/projekt.
Fördelar med bilaterala implantat:
• Större säkerhet
• Förbättrad talförståelse i vardagliga situationer
• Lättare att höra i bullriga miljöer
• Förbättrad hörsel avseende:
– lokalisering (identifierande av riktningen) av ljud i
omgivningen.
– separering av önskade ljud från oönskade.
– en bättre känsla för den omgivande ljudmiljön.
Hur ser programmeringsprocessen ut från
första möte till att man har gått sista gången på fininställning av sin processor.
Ungefär en månad efter operationen kommer man till
CI-kliniken för att för första gången anpassa själva processorn. Då testar man vilka nivåer som behövs för att
man ska uppfatta svaga ljud, och även hur starkt ljudet
kan vara utan att det blir obehagligt. Detta görs på en
kanal i taget och upplevs ofta som ett vanligt hörseltest
man gjort tidigare. Man får därefter vid detta tillfälle för
första gången även lyssna på hur ljud faktiskt låter med
sitt CI. Då aktiveras alla kanalerna samtidigt och man
hör ljud som fångas upp av mikrofonen på processorn.
Man lär sig lyssna på ett ljud i taget och till att börja
med på en låg nivå. Gradvis kan nivåerna sedan höjas i
takt med att man blir mer van vid hur det låter. Man går
tillsammans igenom hur processorn fungerar och man
får med sig processorn hem. Många gånger får man även
möjlighet att träffa en hörselpedagog i samband med
22
det här tillfället. Det kan vara skönt att sitta en stund och
prata igenom upplevelsen av att höra på det nya sättet,
och få lite tips kring hur man ska träna framöver.
I början har du täta kontakter för anpassning av processorn. Det brukar ta 3–5 gånger under de första
veckorna innan inställningarna har stabiliserats och man
har hittat en nivå som är lagom. Därefter behövs bara
tid och träning för att lära sig tolka alla ljud. Ofta blir
nästa besök för anpassning och tester först efter sex
månader om allt går som det ska. Under tiden kan
du dock ha träffat både läkare och hörselpedagog för
uppföljningar.
Som vuxen kommer man in för anpassning och tester
efter ett år. Beroende på klinik och hur det går fortsätter man med årliga uppföljningar, eller så hör man själv
av sig vid behov.
Vilka är de vanligaste
anledningarna till dövhet i vuxen ålder?
Många hörselnedsättningar som drabbar vuxna har
genetiska orsaker. Ibland kan fortskridande hörselnedsättning följas genom flera släktled. Det vanligaste är
dock att man inte säkert kan avgöra orsaken till hörselförlusten.
Några ganska vanliga inneröresjukdomar kan i sällsynta fall medföra behov av CI. Hit hör Menières sjukdom och otoscleros.
Även yttre faktorer kan ligga bakom en förvärvad
hörselskada. Extremt buller – explosioner och skador
som ger skallfraktur kan skada hörseln allvarligt. Vissa
infektioner orsakade av såväl virus som bakterier kan
förstöra hörseln. Bakteriell hjärnhinneinflammation är
en allvarlig sjukdom som ger svåra skador på innerörat
om inte behandling sätts in mycket snabbt.Vaccination
mot dessa bakterier finns tillgänglig och rekommenderas.
23
Fördelarna med
cochleaimplantat
Cochleaimplantat återskapar hörselsinnet för
vuxna personer som förlorat hörseln av olika orsaker.
24
Vad betyder det i det dagliga
livet att få ett cochleaimplantat?
Du kommer att höra över hela frekvensområdet; såväl
fågelsång och vind i träden som väsentliga varningsljud
som trafikljud och alarm.
Din talförståelse kan förbättras avsevärt vilket återställer mycket av din kommunikationsförmåga. Många
CI-användare kan använda telefon för samtal med andra. Den förbättrade hörseln gör också att du får bra
kontroll av din egen röst som kommer att låta mer naturlig. Med bättre taluppfattningsförmåga flyter samtal
mycket snabbare och bättre vilket gör att du återfår din
plats i det sociala livet.
Den förbättrade kommunikationsförmågan innebär
att du återfår din autonomi som människa. Det innebär
att du inte längre är beroende av andra för att klara det
25
dagliga livets behov. Du kan till exempel företa resor på
egen hand. Om du är i arbetsför ålder kan yrkeslivet
fortsätta och du kan stå på egna ben ekonomiskt. I familjen kan du på nytt vara en viktig person för till exempel
dina barn och barnbarn. Med din partner kan livet få ett
rikare innehåll med resor och sociala kontakter.
Många CI-användare framhåller att just detta att man
fått ett eget liv igen, är den största vinsten med ett CI.
Cochleaimplantatets
historia
1964: Doktor Simmons (vid Stanford University) lyckades implantera sex elektroder så att patienten kunde
känna igen enkla toner.
1970-talet: Clark arbetar för att ta fram en apparat
med flera kanaler som stimulerar cochlean.
1700 – 1950
Tidiga hörselexperiment utfördes
Cochleaimplantatet är bland annat resultatet av den australiensiske
forskaren professor Graeme Clarks banbrytande arbete på 1960och 70-talen. Hans forskning har dock en lång förhistoria.
1983: Cochlear lanserade Nucleus® 22, det första 22kanalsimplantatet.
2001: CI-operation kan erbjudas vid sex universitetskliniker i Sverige.
1984: Första svenska CI-operationen. En kanal med
elektroden utanför snäckan.
2002: FDA sänker åldern till tolv månader för implantation.
1985: The United States Food and Drug Administration
(FDA) godkänner Clarks uppfinning för implantering på
vuxna. Det första barnet i världen får ett implantat. Användarna kan nu i genomsnitt förstå mer än 85 % av
talade meningar.
2003: På senare tid har undantag gjorts för implantation
på bebisar som bara är sex månader gamla, bland annat
vid hörselförlust på grund av hjärnhinneinflammation.
Professor Clark får äran att bli hedersmedlem av The
Royal Society of Medicine och får en plats bland andra
ledande vetenskapsmän som Sigmund Freud, Charles
Darwin och Louis Pasteur.
1970
Clark arbetar med att ta fram
en apparat med flera kanaler
1980 – 1990
Cochlear lanserade Nucleus® 22,
det första 22-kanalsimplantatet.
NUTID
Utvecklingen av ny teknik sker dagligen
Slutet av 1700-talet: Den italienske naturvetenskapsmannen greve Alessandro Volta stimulerade öronen
med statisk elektricitet. Han uppfattade ett bubblande
läte.
1850: Fransmannen Duchenne provade att stimulera
sin hörsel med växelström och hörde ett insektsliknande ljud.
1930-talet: Forskarna upplevde på nytt att elektrisk
ström kunde ge örat hörselsensationer.
1977: Clark kommer på ett sätt att placera hörapparatens elektroder på ett säkert sätt i innerörat. På
sommaren hittar han några turbinsnäckor som liknar
den mänskliga hörselsnäckan. Efter att utan svårighet
ha fört in ett grässtrå i turbinsnäckan, utformar Clark
en elektrod som efterliknar grässtrået.
1989: Första svenska CI-operationen med intracochleärt flerkanaligt implantat. Stockholm och Lund är pionjärer.
1978: Clark implanterade apparaten i en australiensisk
patient. Mannen kunde höra ljud utifrån. Han kände igen
”Waltzing Matilda” och sin nationalsång, men inte sin
egen röst. Apparaturen behövde utvecklas vidare.
1990: Det första svenska minderåriga barnet får ett
implantat.
1990: FDA godkänner att barn som är åtminstone två
år gamla kan få ett implantat.
1957: Två fransk-algeriska kirurger fick en patient att
höra enkla ord som ”mamma”, ”pappa” och ”hallå”
genom att förena akustiska nerver med elektroder.
26
27
2008: Den 120 000:e Nucleus-implantationen genomfördes i New York.
Mer information
Vi har gjort vårt bästa för att inte överbelasta dig med information i den här broschyren. Du som vill veta mer kan använda dig
av källorna i listan nedan som utgångspunkt.
Information på Internet:
Cochlear Nordic AB
Här kan du bland annat läsa mer om Cochlears produkter, få support, besöka vår Internetbutik, beställa
Semesterprocessor och ta reda på var du hittar din
närmaste klinik för cochleaimplantat.
www.cochlear.se
Ordlista
Diskussionsforum om hörselimplantat
Internetbaserad mötes- och informationsplats för alla
som vill läsa, lära, göra sin röst hörd, få tips eller ta del
av andras erfarenheter.
www.cochlearcenter.se
Cochleaimplantat
En länksamling för dig som vill veta mer om CI.
www.cochleaimplantat.se
28
Audiolog: en läkare som har specialiserat sig inom hörselområdet.
Audionom: specialist som bl.a. utför hörseltester och
utprovar hörapparater.
Auditiva centret: hjärnans hörselcentrum.
Bilateral: på två sidor (på båda sidorna).
Bilateralt implantat: cochleaimplantat i bägge öronen.
C-nivå: ”comfort level” eller ”komfortnivå”, den maximala elektriska stimuleringsnivå som kan användas när
man justerar ljudprocessorn innan användaren uppfattar ljuden som obehagliga.
CE-märkning: en kvalitetsstandard för produkter som
säljs i Europa.
Cochlea: snäckan, den spiralformade håligheten i innerörat där ljud omvandlas till elektriska impulser.
CT-scanning: se ”datortomografi”
Datortomografi: röntgenundersökning av innerörat.
Är en av de undersökningar som äger rum före en
cochleaimplantation.
dB (decibel): enhet för mätning av ljudnivå.
Deafness: Betyder hörselnedsättning på engelska (att
tänka på vid sökning på Internet).
Dynamikområde: det ljudstyrkeområde inom vilket en
CI-användare hör ljud.
Dövhet: På svenska betyder det total förlust av hörseln.
Elektrocochleografi: en undersökning som mäter den
sammanlagda funktionen hos snäckan och hörselnerven.
FDA-godkännande: godkännande från FDA (Food and
Drug Administration, amerikanska läkemedelsverket)
som garanterar att vissa amerikanska krav på produkten
är uppfyllda.
Hjärnstamsaudiometri: en undersökning som med
hjälp av elektroder mäter hörselsystemets funktion.
Hårceller: hörselceller som sitter i cochlean.
29
Hörselben: benen i mellanörat (hammaren, städet och
stigbygeln) som överför ljud/vibrationer från trumhinnan till innerörat.
Innerörat: består av två delar, balanssinnet (labyrinten)
och hörselsinnet (cochlean/snäckan). Snäckan är ett litet
spiralformat vätskefyllt hålrum i kraniet som innehåller
tusentals ljudkänsliga celler.
Ljudkodningsstrategi: de signaler som processorn använder för att tolka de ljud som implantatet sänder
vidare till hörselnerven.
Ljudprocessor: detta är den del av cochleaimplantatet
som omvandlar ljud till elektriska impulser. Den gör det
möjligt att uppfatta många av de ljud som finns runt
omkring oss såsom fågelsång, prasslet från löv, barnröster eller vatten som porlar m.m.
Logoped: specialist som utreder, diagnostiserar och behandlar störningar i människors språk-, tal-, röst- och
sväljningsförmåga.
MRT, MagnetResonansTomografi: undersökning av innerörat med magnetfält. En av de undersökningar som
äger rum före en cochleaimplantation.
MAP: program eller inställning i ljudprocessorn.
Rundupptagande mikrofon: riktningsoberoende mikrofon.
Progressiv hörselnedsättning: en hörselnedsättning
som förvärras med tiden.
Sensorineural hörselnedsättning: en hörselnedsättning
förorsakad av problem i innerörat eller hörselnerven.
Snäckan: cochlean
Sändarspole: den yttre del som överför signaler från
processorn till implantatet.
T-nivå: ”threshold level” eller ”tröskelnivå”,
Vestibulär undersökning: undersökning av balanssystemet.
Egna anteckningar
30
31
32
Cochlear och den ovala logotypen är varumärken som tillhör Cochlear Limited.
Grafisk produktion: Xtrovert Media, www.xtrovertmedia.se; Göteborg 2009
Cochlear Nordic AB
Konstruktionsvägen 14
435 33 Mölnlycke
Sverige
Tel: 031-335 14 61
Fax: 031-335 14 60
E-mail: [email protected]
www.cochlear.se