Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng på grundläggande nivå
Gruppkonstellationens påverkan på
elevens grovmotoriska utveckling
The influence of the group constellation on pupils
development of motor skills
Eskil
Olsson
Examinator: Jan Anders Andersson
Lärarutbildning 90 hp
Slutseminarium 2012-12-18
Handledare: Nils Andersson
2
Sammanfattning
Det grundläggande syftet med undersökningen var att undersöka hur
gruppkonstellationen påverkar elevernas grovmotoriska utveckling i ämnet idrott och
hälsa. Många elever upplever osäkerhet i samband med motoriska aktivititeter på
idrottslektionen på grund av den exponerade position som uppstår. Den motoriska
utvecklingen är mycket väsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva
utformningen på undervisningen kan begränsa individens personliga utveckling.
Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger på hur sociokulturella
förhållningssätt påverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och
ungdomar genomgår. Alla elever genomgår stora förändringar både fysiskt och psykiskt
under högstadieperioden och blir föremål för en social formgivningsprocess. Denna
process är inte alltid gynnsam för deras personliga motoriska utveckling vilket kan
medföra sociala problem och även påverka individens teoretiska inlärningsförmåga.
Kvalitativa intervjuer med idrottslärare som varit yrkesverksamma i över tio år utgör
metoden för undersökningen. Dessa intervjupersoner upplever osäkerhet hos eleverna
på grund av idrottsämnets exponerade och kollektiva utformning men deras åtgärder för
att skapa en bra undervisningsmiljö skiljer sig en aning.
Undersökningens slutsatser visade att gruppens sociala nivå och förmåga att samverka
är mycket avgörande för motorikundervisningen. Sammansättningen är den enskilt
viktigaste faktorn för att få en grupp som visar acceptans för olikheter. För att nå den
gruppsamverkan som är önskvärd för undervisningen kan antingen gruppen delas eller
aktivt få arbeta med gruppdynamik.
Nyckelord: motorikundervisning, kollektiv utformning, gruppkonstellationer
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ....................................................................................................................... 6
2. Syfte och frågeställningar ............................................................................................. 8
3. Kunskapsbakgrund ....................................................................................................... 9
3.1 Motorik och undervisningsmöjligheter .................................................................. 9
3.2 Utvecklingsnivåns betydelse för grovmotoriken .................................................. 10
3.3 Det sociala perspektivet och skolprestationer ...................................................... 10
3.4 Gruppen och läraren ............................................................................................. 13
3.5 Teoretiska slutsatser ............................................................................................. 14
4. Metod .......................................................................................................................... 16
4.1 Kvalitativ intervju ................................................................................................. 16
4.2 Urval ..................................................................................................................... 17
4.3 Genomförande ...................................................................................................... 18
4.4 Etiska överväganden ............................................................................................. 19
4.5 Metodens tillförlitlighet ........................................................................................ 20
5. Resultat ....................................................................................................................... 21
5.1 Hur den motoriska undervisningen bedrivs i skolan ............................................ 21
5.2 Framgångsrecept för grundmotorisk undervisning............................................... 22
5.3 Deltagande bland eleverna.................................................................................... 23
5.4 Gruppens storlek och sammansättning ................................................................. 23
5.5 Analys och teoretisk tolkning ............................................................................... 26
6. Slutsats och diskussion ............................................................................................... 29
6.1 Lärarens betydelse ................................................................................................ 29
6.2 Metodens betydelse .............................................................................................. 30
6.3 Slutsatser............................................................................................................... 31
6.4 Förslag till vidare forskning ................................................................................. 32
Referenser ....................................................................................................................... 34
4
5
1 Inledning
I media och samhället i övrigt talas det ofta om välfärdssjukdomar på grund av
människors stillasittande livsstil och tvivelaktiga kosthållning. Än allvarligare kan det
ses med barn som redan i ung ålder dragit på sig sjukdomar som påverkar deras
allmänna hälsotillstånd negativt. Mycket av detta går lättvindigt att skylla på den ökade
lättillgängligheten av snabbmat men samtidigt är det svårt att enbart äta sig ur dessa
hälsofällor. Den andra ytterst väsentliga orsaken är fysisk aktivitet som bidrar till en
holistisk hälsa om den utförs rätt. Att barn och ungdomar ständigt rörde sig var för inte
så många år sedan nästan en självklarhet medan det nu finns starka konkurrenter om
barnens fritid. Mängder av Tv-spel, datorer, filmer och tillgången till internet gör att det
inte är lika självklart att barnen är aktiva efter skoltid. Det bör vara mycket lättare att
anamma en hälsosam och aktiv livsstil om det finns självupplevda positiva minnen från
fysisk aktivitet. Mitt i detta står skolan som har till uppgift att förbereda eleverna på
livets utmaningar och ämnet som direkt står i rampljuset i frågan är idrott och hälsa.
Viktigt att poängtera är att skolan är endast en av de aktörer som kan påverka medan
hemmet och idrottsföreningar är andra.
Mycket pengar och resurser läggs på att få barn och ungdomar aktiva i idrottsrörelsen,
däremot är mängden fysisk aktivitet i skolan lägre än någonsin. Enligt läroplanen ska
elever i slutet av årskurs sex ha så bra motorik att de behärskar sammansatta motoriska
rörelser både med och utan gymnastikredskap. Kunskapskravet för elever i slutet av
årskurs nio är att ha så bra motorik att de behärskar komplexa rörelser (Skolverket,
2011). Oavsett tolkning av dessa relativa begrepp finns så finns det flera elever som har
svårt att nå de mål som ställs. Utformningen av undervisningen är intressant och om den
kan effektiviseras med mindre idrottsgrupper och förhindra en känsla av otillräcklighet
hos eleverna kan det vara ett framgångsrecept. Att redan i ungdomsåren utveckla en
känsla av att inte räcka till kan medföra både hälsorelaterade och sociala begränsningar.
Om förutsättningarna för ett fortsatt hälsosamt liv kan påverkas till det bättre genom
skolans utbildningsmöjligheter är det något som bör prioriteras. Den exponerade och
utsatta undervisningssituationen som uppstår i samband med idrottslektioner skapar
osäkerhet för vissa elever. Enligt Missiuna, Moll, King, Stewart & MacDonald (2008)
6
kan denna osäkerhet komma från känslan att vara iakttagen i en situation som eleven
inte känner han/hon behärskar.
7
2 Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka om idrottsgruppens sammansättning och även storlek kan
påverka elevernas delaktighet i den motoriska träningen vid idrottsundervisning under
högstadietiden. Kan gruppkonstellationen få fler elever att vara mer fysisk aktiva eller
rent av närvara i större utsträckning om idrottsgruppen formas på rätt sätt? Om så är
fallet så är det en åtgärd skolan bör ta hänsyn till.
De elever vars motorik och koordination inte är tillräckligt utvecklad för att klara de
krav på komplexa rörelser som ämnet idrott och hälsa ställer på högstadieelever kan lätt
hamna i en otrygg och ostimulerande undervisningssituation. I idrotten är eleven mer
exponerad än i något annat ämne på grund av den kollektiva utformning som
idrottslektionerna har. Det är väldigt väsentligt för idrottslärare att eleverna får en
positiv inställning till fysisk aktivitet då detta ligger till grund för en fortsatt hälsosam
livsstil och som påverkar hela samhället i det långa loppet. Det är av största vikt att alla
elever utvecklas och stimuleras i undervisningen men för dem som känner sig
underlägsna eller otillfredsställda kan den kollektiva utformningen vara ett hinder som
leder till att motoriskt svagare elever utvecklar en känsla av underlägsenhet och
otillräcklighet vilket även kan leda till sociala begränsningar.
2.2 Mina frågeställningar är
1. Idrottslärares uppfattningar om betydelsen av elevgruppens storlek för elevernas
upplevda trygghet i den grovmotoriska undervisningen på högstadiet?
2. Idrottslärares uppfattningar om betydelsen av elevgruppens sammansättning för
elevernas upplevda trygghet i den grovmotoriska undervisningen på högstadiet?
8
3 Kunskapsbakgrund
3.1 Motorik och undervisningsmöjligheter
När barn växer utvecklar de bättre balans och koordination i takt med att nervsystemet
utvecklas (Willmore & Costill , 2004). Nervsystemet styr kroppens utveckling och
utvecklas både snabbare och tidigare än andra organ. Denna utveckling varar fram till
18-årsåldern och går mycket snabbt under de första åtta till tio levnadsåren. I genomsnitt
är 80-85 procent av nervsystemet utvecklat redan i vid en ålder mellan fem och sex år
och i 10-årsåldern fattas bara mellan fem till tio procent av utvecklingen.
Rörelseutvecklingen brukar delas in i fyra faser sedda i relation till utvecklingen av
centrala nervsystemet. Den första är reflexrörelser, den andra är symmetriska rörelser
och i denna börjar storhjärnan medverka. Den tredje fasen innefattar viljemässiga och
differentierade rörelser medan den fjärde är de automatiserade rörelserna. För att
nervsystemet ska utvecklas optimalt är det mycket viktigt att barnet får allsidig
stimulering som inkluderar alla sinnen vid rörelseinlärning (Gjerset & Major 1997).
Fram till fyra- till sexårsåldern har barnet tillägnat sig de flesta av de grundläggande
rörelsemönstren. Mellan fem och sju år växer barnet ur småbarnskroppen och detta
medför en mycket ökad benstyrka samt mer avancerade rörelser för armar och ben. I
sex- till åttaårsåldern har barnet bättre motorisk styrning och mer välkoordinerade
rörelser. Detta ger bra förutsättningar för kombinationsmotorik och grundfärdigheter
som hoppa, springa, balansera och kasta. Mellan nio och tio år går det ofta att bygga
vidare på kombinationsmotoriken med exempelvis längdhopp, höjdhopp och
redskapsgymnastik. Mellan 10 och 12 år ligger den kanske allra bästa
inlärningsperioden när det gäller färdighetsträning för då har barnen en tillräckligt
utvecklad motorik för att uppfatta en förevisad övning. Perioden från skolåldern fram
till puberteten är en mycket bra period för motorisk inlärning, dock går träning och
utvecklingsprocess hand i hand. Den gynnsamma perioden bör utnyttjas maximalt för
optimal och allsidig rörelseinlärning utan att på något vis påstå att motsvarande träning
är bortkastad efter puberteten. Med puberteten kommer tillväxtspurten vilket medför att
9
det blir svårare att lära sig nya rörelser och förändra gamla rörelsemönster (Gjerset &
Major, 1997).
3.2 Utvecklingsnivåns betydelse för grovmotoriken
Hur fort den motoriska utvecklingen går kan variera mycket från person till person. Arv,
tillväxt, mognad, lärande, miljö och anpassning är viktiga förhållanden som påverkar.
Den medfödda talangen och miljöstimulering kan medföra stor spridning vad gäller
motorisk utveckling (Gjerset & Major, 1997).
Endast 25 till 30 procent av alla barn har en biologisk ålder som motsvarar den
kronologiska åldern. Barn utvecklas kontinuerligt och alla genomgår samma
utvecklingsperioder men just tidpunkten kan variera mycket. Alltså är
utvecklingsfaserna inte knutna till speciella åldrar men ordningsföljden är densamma för
alla som utvecklas normalt (Gjerset & Major 1997). Barnen är unika i varje steg av
deras utveckling. Deras tillväxt och utvecklingen av ben, muskler, nerver och organ
begränsar deras fysiologiska förmåga i ett idrottsligt prestationsperspektiv. Om vi ska
förstå de fysiska förutsättningarna för barn eller ungdomar måste vi först ta hänsyn till
deras utvecklingsnivå (Wilmore & Costil (2004).
Barns utveckling ska ses i ett helhetsperspektiv och för att utvecklingen ska bli så bra
som möjligt måste vi skapa en positiv och stimulerande miljö. Under alla
omständigheter gäller regeln att barnets utvecklingsnivå alltid bör styra både tidpunkt
och val av övningar för att utveckla de motoriska och psykosociala egenskaperna
(Gjerset & Major 1997).
3.3 Det sociala perspektivet och skolprestationer
Enligt psykologen Erik Homburger Eriksson (ref i Hassmen, Hassmen & Plate, 1997) är
åldern mellan sju år och puberteten den fas där barnet blir föremål för en social
formningsprocess där flit och prestationer värderas av omgivningen. Denna fas medför
då en risk att barnet utvecklar en känsla av underlägsenhet och otillräcklighet. I barnets
nästa fas som varar från puberteten upp till 20-årsåldern skapas identitets och
10
kontinuitetsproblem vilka är lättare att bemästra om föregående faser har skapat en
grundläggande känsla för sammanhang och identitet.
Forskning har visat att barn med koordinativa utvecklingsproblem även kan få
påtagliga akademiska, sociala och emotionella svårigheter (Missiuna, Moll, King, Law,
& King, 2006). Mycket lite är känt om hur dålig koordination påverkar unga och vuxna
människor. En undersökning gjordes på collegeelever mellan 19 och 26 år som alla
upplevde motoriska problem under sin barndom och att dessa problem påverkade deras
akademiska och funktionella aktiviteter. Denna grupp upplevde att deras svårigheter var
mycket beroende av vilka prestationskrav som ställdes och den specifika miljön.
Exempel på detta var idrottsliga aktiviteter i och utanför skolan där den sociala
omgivningen ställde krav på fysisk prestationsförmåga. Som ett resultat av detta blev
det svårare för dessa elever att engagera sig i fysiska aktiviteter. Många kände att de
blev retade för sina prestationer och de kände sig marginaliserade för de inte levde upp
till den förväntade fysiska nivån (Missiuna, Moll, King, Stewart & MacDonald, 2008).
Enligt Ericsson & Karlsson (2012) så kan daglig idrottsundervisning samt en timme i
veckan med motorisk träning för elever med särskilda behov medföra förbättrad
motorik, bättre skolresultat och att fler elever klarar intagningskriterierna för gymnasiet.
Enligt Missiuna et al (2008) så förekommer det också olika förväntningar beroende på
om du är flicka eller pojke som indikerar på sociala förhållningssätt där hårdhet
förväntades av pojkarna. Enligt Holm (2008) framkom det i intervjuer med
niondeklassare att styrka och hårdhet premieras inom idrotten och därför är det
självklart en fördel att vara pojke. Vidare skriver Holm (2008) att idrottshallen är en
arena där skillnaderna mellan flickor och pojkar blir särskilt påtagliga.
Det så kallade Bunkefloprojektet innebär att elevernas motorik observeras i årskurs ett
till tre. Det motoriska observationsschemat innefattar balans, koordinationsförmåga och
grovmotoriska rörelser. De elever med motoriska brister erbjuds extra
motorikundervisning i mindre grupp där de får träna i sin egen takt, dessutom tränas
samordning av kroppshalvorna samt sammarbets- och koncentrationsövningar. Barn
med låg motorisk aktivitetsnivå stimuleras till inlärning av grovmotoriska färdigheter
genom lustfyllda och motivationsskapande rörelseupplevelser på en anpassad nivå
(Ericsson, 2005). Enligt Bunkefloprojektets resultat har samtliga elever med god
motorik i årskurs ett, två och tre presterat bättre på de test som ingår i studien än de
eleverna med små eller stora motoriska brister. Även graden av motoriska problem har
betydelse för nyblivna elever i årskurs ett och två. De eleverna med mindre motoriska
11
brister presterar bättre än de eleverna med stora motoriska brister i både svenska och
matematik. Sammanfattningsvis går det att konstatera att motoriska brister kan påverka
även andra funktioner och inte bara de rent motoriska (Ericsson, 2005).
En kvalitetsfråga är vilket innehåll undervisningen i ämnet idrott och hälsa bör ha för
att motoriska, fysiska, psykiska och sociala effekter ska bli optimala. Hur ska
läroplanens mål uppnås och dessutom ge eleverna ett livslångt intresse för
hälsofrämjande fysisk aktivitet? Regelbundna utvärderingar från eleverna för att öka
deras medverkan kan vara ett värdefullt verktyg. Bollspelsövningar har kommit att
dominera innehållet i ämnet idrott och hälsa på bekostnad av fristående rörelseprogram
och redskapsgymnastik, vilka är väsentliga för att automatisera grovmotoriska rörelser.
Att idrottsundervisningen leds av en idrottslärare med kunskap i ämnet är även det en
viktig del då det förekommer att klassens lärare, som undervisar i idrott två gånger i
veckan, även håller i idrottsundervisningen. Kompetensutveckling av skolans personal
är också en önskvärd förbättring. Det underlättar om alla lärare har utbildning i att
kunna observera och stimulera barns motoriska utveckling (Ericsson, 2005).
Elever som har höga betyg i ämnet idrott och hälsa har också ofta höga betyg även i
andra ämnen. Resultat från sambandsanalyser visar att det finns samband mellan
deltagandet i ämnet idrott och hälsa och betyget i samma ämne vilket inte är
förvånande. Det finns även signifikanta samband mellan betyg i idrott och hälsa samt
hur fysisk aktiva eleverna var och betygspoäng i skolår nio. Ytterligare finns det
signifikanta samband mellan idrottsbetyget och betyg i svenska, svenska 2, matematik
och engelska. Dessa samband bevisar egentligen inte vad som är orsaken till vad då en
skoltrött elev troligtvis har lågt deltagande i flera ämnen och inte bara i idrott och hälsa.
Tilläggas bör att de elever som har någon form av ogiltig frånvaro ofta uteblir eller är
passiva åskådare på idrottslektionerna (Ericsson & Cederberg, 2011).
I en undersökning av elever i Malmö som inte uppnått betygsmålen i grundskolan och
ska fortsätta sina studier på individuellt program anger flickorna att de hade signifikant
sämre självförtroende än pojkar under årskurs nio. Flickorna når däremot läroplanens
mål i större utsträckning än killarna i alla ämnen utom just idrott och hälsa (Ericsson &
Cederberg, 2011).
Om utgångspunkten för rörelsebehovet och lust till rörelse finns inom individen så är
chansen större till livslång fysisk aktivitet, denna inneboende lust är inte beroende av
sociala faktorer.
En annan utgångspunkt är att rörelseglädje är något som vi kan lära
oss vilket medför att mycket ansvar faller på skolan och läraren. Det blir då en fråga
12
elevernas erfarenheter, undervisningssituationen och utbud som möts i ett
meningsskapande genom olika rörelseaktiviteter (Quennerstedt, 2006).
3.4 Gruppen och läraren
En grupp är en samling människor med ett kollektivt mål som de interagerar för att nå. I
en välfungerande grupp kan medlemmarna uppfatta sin inre och yttre verklighet och
sätta den i ett sammanhang. Här kan konflikter och känslor accepteras och bearbetas så
att det gynnar gruppens syfte. Relationerna präglas av tolerans för olikheter,
ömsesidighet, medmänsklighet och humor. Gruppen och den enskilde individen
påverkar varandra ömsesidigt. En människas personlighet är tämligen stabil över tid
vilket gör att de situationer vi möter har förutsägbara reaktionsmönster. När
verkligheten är ångestprovocerande används försvarsmekanismer som sedan länge
präglat vårt sätt att vara och tänka. Gruppsituationer utsätter medlemmarna för
intellektuella och emotionella prövningar vilka aktiverar de personliga
försvarsmekanismerna (Harty & Harty, 2004).
Att ha ett empatitiskt beteende är nödvändigt för att eleverna ska kunna känna lärarens
empati. Det handlar om att fånga upp en persons känslomässiga budskap genom
mottagande och bearbetning. Vidare måste läraren kunna hantera detta kommunikativt
och slutligen måste även eleven uppleva lärarens empati (Binbach, 2006). En ledare har
stor påverkan på gruppen och det behövs någon som tar ansvar för samordningen och
skapar samstämmighet samt värdegemenskap i gruppen. Innebörden av ledarskap är en
inflytelseprocess mellan människor och ingen egenskap förknippad med personen i sig.
En ledare står i fullständig harmoni med gruppen när han/hon symboliserar och står för
gruppens samlade normsystem. Detta ska inte vara statiskt utan ledaren ska befinna sig i
spänningsfältet och stå i en ständig kommunikation med gruppen (Harty & Harty,
2004).
Det är svårt att undervisa elever som inte respekterar varandra eller vuxna. Elever som
inte lärt sig samarbeta fungerar inte i en skolklass medan några är allmänt omotiverade
och luststyrda. Somliga har inte lärt sig vänta på sin tur då de ständigt får omedelbar
behovstillfredsställele av föräldrarna. Det ställs mycket speciella krav på läraren då de
jobbar med sig själva som verktyg. Lärarens förmåga till självinsikt, social kompetens,
empati, humor och kommunikation är avgörande för hur framgångsrik interaktionen
13
med omgivningen blir. En del av den sociala kompetensen är att bygga upp en relation
med alla elever, bekräfta dem och samtidigt se gruppens behov. Förväntningar påverkar
högst påtagligt människors prestationer. Med andra ord styr lärarens förväntningar
elevernas prestationer och sannolikheten är stor att dessa förväntningar blir en
självuppfyllande profetia. Att vara rak, tydlig, konsekvent och förutsägbar skapar
ordning och trygghet för klassen. Det finns ett direkt samband mellan klimatet i
kollegiet och klimatet i klassen. Om gruppen är stödjande blir individen bekräftad och
stöttad (Binbach, 2006).
3.5 Teoretiska slutsatser
Den grundmotoriska nivån och dess utveckling hos en elev ligger till grund för hur väl
eleven kommer klara de krav som ställs i rörelsedelen för idrott och hälsa. Därför är
motoriken en utgångspunkt för elevens fysiska prestationsförmåga. Denna
prestationsförmåga och i synnerhet dess utveckling är beroende av elevens biologiska
utvecklingsnivå och det sociala samspel som finns i klassen samt relationen till läraren.
Utformningen av undersökningen utgår från dessa faktorer då flera elever upplever en
känsla av otillräcklighet och underlägsenhet i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna utgår
från motorikens betydelse där samtalet handlar om det motoriska
undervisningsinnehållet samt hur detta i sig påverkar gruppen. För resultaten är
undervisningsinnehållet väsentligt då detta underlättar för att få förståelse för specifika
situationer i undervisningen samt att få insikt i aktivitetens betydelse för elevernas
deltagande. För tolkning av resultaten är det mycket viktigt att förstå hur
motorikundervisningen bedrivs, detta för att tolka olika situationer och elevernas
respons på undervisningsformen.
För att ytterligare förtydliga aktiviteten kopplat till lärarens betydelse innehåller
intervjuerna idrottslärarnas upplevda framgångsmedel och problematiska situationer.
Detta kan tolkas både ur ett rent praktiskt perspektiv som baseras på ett specifikt
moment eller det sociala samspel som är undersökningens syfte.
Bakgrundstanken med att rikta intervjun mot det sociala perspektivet och
skolprestationer är att få svar på om och i synnerhet varför elever känner sig så osäkra
att de inte kan förmå sig att delta i undervisningssituationer där de känner sig iakttagna.
14
Graden av delaktighet och i vilka situationer elevernas delaktighet är som bäst visar om
och hur motorikundervisningen påverkas av det sociala samspelet i gruppen. För att
verkligen se detta krävs stor erfarenhet av undervisning i idrott och hälsa. Den
heterogena sammansättningen av en skolklass gör att idrottsläraren har en mycket svår
uppgift i att utveckla alla elevers motorik.
Här står skolan och idrottsläraren inför en mycket väsentlig uppgift som inte bara
berör skoltiden i sig utan även samhället. Forskning har visat att barn med koordinativa
utvecklingsproblem även kan få påtagliga akademiska, sociala och emotionella
svårigheter (Missiuna et al, 2006). Detta gör undersökningen intressant inte minst ur ett
åtgärdsperspektiv. Just åtgärderna är mycket väsentliga för resultaten då de kan svara på
om gruppens sammansättning och storlek kan påverka den grovmotoriska
undervisningen.
15
4 Metod
4.1 Kvalitativ intervju
Metod kan i bred mening uppfattas som vägen till ett mål. Dock har metod i
positivistiska forskningsansatser begränsats till ett mekaniskt följande av regler.
Föreställer man sig metod som ett mekaniskt följande av regler blir produktionen av
kunskap genom samspelet mellan intervjuare och intervjuperson inte en legitim
vetenskaplig metod.
I en kvalitativ forskningsintervju produceras kunskap i ett socialt samspel mellan
intervjuare och intervjuperson. Själva produktionen av data bygger på intervjuarens
färdigheter och personliga omdöme när det gäller ställandet av frågor. Kunskap om
ämnet för intervjun krävs särskilt för att konsten att ställa andrafrågor och att följa upp
intervjupersonens svar. En intervju är ett samtal som har en struktur och ett syfte samt
går ut över det vardagliga utbytet av åsikter. Intervjun blir ett sätt för intervjuaren att
skaffa sig grundligt prövade kunskaper genom omsorgsfullt ställda frågor och lyhört
lyssnande (Kvale, 2009). Metoden för denna uppstats bygger på en kvalitativ
forskningsintervju då mycket grundläggande kunskap om ämnet finns. Kunskapen i sig
är förvärvad i utbildning samt erfarenhetsbaserat lärande i en yrkesroll som idrottslärare
där de problemområden som ligger till grund för undersökningen sker vardagligen.
Kvale (2009) skriver att utgången för produktionen av data är mycket beroende på
intervjuarens förmåga och personliga omdöme vid framförandet av frågor, därför
underlättar det med insikt i yrkesrollen som idrottslärare.
Den halvstrukturerade livsvärldsintervjun definieras som en intervju med målet att
erhålla beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i syfte att tolka innebörden av de
beskrivna fenomenen. Här introducerar intervjuforskaren ämnet för intervjun och följer
också kritiskt upp den intervjuades svar på frågorna (Kvale, 2009).
Den kvalitativa intervjumetoden som användes i undersökningen var halvstrukturerad.
Motorikundervisningen på högstadiet var det ämnesområde som intervjun skulle
innehålla vilket presenterades för intervjupersonen som sedan beskrivande fick utveckla
16
sina åsikter under ett samtal. Dessa åsikter kunde följas upp av följdfrågor när svaret
behövde utvecklas för ett tydligare innehåll.
Just innebörden av halvstrukturerade intervjuer men ur infallsvinkeln att
undersökningen ska leda till ett mål har styrt utformningen av intervjun. Som Kvale
(2009) skriver ska inte detta ses som ett mekaniskt följande av regler utan intervjun ska
bygga på ett givande socialt samspel som ger kunskap och insikt i de sociala problem
som uppkommer i samband med den grundmotoriska undervisningen i skolan.
4.2 Urval
Fem intervjuer med idrottslärare utgör den kvalitativa intervjuundersökningen för denna
uppsats varav fyra män och en kvinna. Det huvudsakliga grundkriteriet vid urvalet av
intervjupersoner var att de skulle ha minst tio års arbetslivserfarenhet som idrottslärare
på högstadiet. Vidare prioriterades att intervjupersonerna hade olika erfarenheter från
var de varit verksamma som idrottslärare, målet var att finna lärare från skolor i
storstad, mindre stad och by eller landsbygd. Detta löstes lätt då idrottslärare som varit
yrkesverksamma i minst tio år oftast har erfarenhet ifrån mer än en skola. Alla av de
intervjuade hade erfarenhet från storstad, mindre stad och landsbygd utom en som
endast varit lärare i mindre stad. Det var avsevärt mycket lättare att hitta män som varit
yrkesverksamma idrottslärare under så pass lång tid. Målet var att få en jämnare
könsfördelning bland de intervjuade för att försöka få så utförligt perspektiv som
möjligt i intervjuerna. Detta beror på att relationen mellan lärare och elev är viktig och
som Binbach (2006) skriver är lärarens förmåga till självinsikt, social kompetens,
empati, humor och kommunikation avgörande för interaktionen mellan lärare och elev.
Därför sågs det som en väsentlig del att se om eleverna har ett annat förhållningssätt till
sin idrottslärare beroende på om denne är manlig eller kvinnlig. Det visade sig dock
vara avsevärt svårare att hitta kvinnor med så lång arbetsliverfarenhet. Två av lärarna
hade arbetat som idrottlärare i drygt tio år medan de andra hade minst tjugo års
erfarenhet. Två av lärarna hade varit yrkesverksamma i över 30 år.
17
4.3 Genomförande
Alla intervjuer utgick från samma intervjuguide som innehöll en översikt över de ämnen
som skulle täckas och förslag till frågor. Kvale (2009) skriver att intervjuguiden ska
innehålla en översikt över de ämnen som ska täckas och att intervjuaren efter omdöme
och känslighet kan avgöra hur strikt guiden ska följas. I denna undersökning
diskuterades ämnena inte i samma ordning då intervjupersonens svar ledde in på andra
ämnesområden och då det var relevant för datainsamlingens kvalitet tilläts detta. I
största möjliga mån undveks direkta frågor och målsättningen var att hela tiden bedriva
intervjun som ett öppet flytande samtal.
Intervjuer skiljer sig åt när det gäller öppenhet och syfte då intervjuaren kan förklara
syftet och ställa direkta frågor från början (Kvale, 2009). I de genomförda intervjuerna
introducerades handlingen i intervjun för intervjupersonen. Den handling som
idrottslärarna fick veta innan intervjun var motorikundervisningen i skolans och hur
denna ska bedrivas för bästa utgång. Innan intervjun nämndes inget om gruppens
sammansättning och storlek samt hur detta påverkar undervisningen. Kvale (2009)
menar att frågor dynamiskt ska hänföras till intervjuns hur och vara korta, lätta samt
befriade från akademisk jargong för att hålla samtalet flytande. Mycket hänsyn togs till
just detta för att få ett flytande samtal vilket verkligen fungerade. Intresset för sitt eget
yrke underlättade denna situation då det handlade om nästan uteslutande vardagliga
situationer för en idrottslärare.
De ämnesområden som ingick i intervjun var:
Motorikundervisningen i skolan
Problemområden/framgångsrecept
Graden av deltagande
Gruppens sammansättning och storlek
Enligt Kvale & Brinkmann (2009) kan en intervju bland annat innehålla inledande
frågor, uppföljningsfrågor, sonderande frågor, direkta frågor, indirekta frågor,
strukturerande frågor och tolkande frågor. De intervjuer som ingick i undersökningen
byggde i största utsträckning på inledande frågor som var strukturerande och en till två
uppföljningsfrågor. Tre av de fem intervjuerna innehöll direkta frågor. I vissa fall blev
18
sonderande och indirekta frågor aktuella då ett ämnesområde inte var uttömt. Frågor
som var förtydligande användes också för att undvika missförstånd. Det krävdes mycket
få inledande frågor och övergången mellan de berörda ämnesområdena gick till största
del av sig själv.
4.4 Etiska överväganden
Inför och under själva undersökningen följdes forskningsetiska överväganden till
Vetenskapsrådets etiska kod. Denna kod innefattar information, samtycke,
konfidentialitet och nyttjande. Med information menas att forskaren informerar varje
person att undersökningen är frivillig och vilka villkor som gäller för deltagande.
Samtycke innebär att personen ska samtycka med själva undersökningen och får inte
utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Med konfidentialitet menas
tystnadsplikt om känslig information och enskilda människor ska inte kunna identifieras
av utomstående. Sammanfattningsvis ska det vara praktiskt omöjligt för utomstående att
komma åt informationen. Med nyttjande menas den insamlade informationen inte får
utlånas eller användas för ickevetenskapliga syften (Stensmo, 2002). Alla
intervjupersoner kontaktades på telefon innan själva intervjun. I detta samtal
informerades de om syftet med undersökningen, frivilligheten att delta samt att de fick
avbryta intervjun när helst de ville. Intervjupersonerna blev också lovade att endast
intervjuaren använde materialet i vetenskapliga syften. Slutligen nämns inga namn på
personer, skolor och städer som på något sätt kan identifiera personen.
Informerat samtycke innebär att intervjupersonerna informeras om det allmänna syftet
med undersökningen, hur den är upplagd samt vilka risker och fördelar deltagandet i
undersökningen innebär. I detta bör det ingå information om konfidentialitet och vem
som kommer ha tillgång till informationen. Konfidentialitet i forskning betyder att
privata data som identifierar deltagarna i undersökningen inte kommer att avslöjas. För
att kunna förebygga eventuella etiska överträdelser bör forskaren ha grundliga
kunskaper om undersökningsområdet (Kvale, 2009). Efter transkriberingen
makulerades alla inspelade intervjuerna och endast författaren hade tillgång till
informationen på privat dator fram till transkriberingen var klar.
19
4.5 Metodens tillförlitlighet
Undersökningens reliabilitet kan förbättras med ett standardiserat intervjuschema och
transkribering av intervjuinspelningen bör ske så snabbt som möjligt (Gratton & Jones,
2004). Intervjuschemat var exakt det samma för varje intervju men ämnesområdena
behandlades inte i samma ordning. Att lyssna noga på inspelningen av intervjun
underlättar för analysen av undersökningens resultat och i samband med detta skedde
även transkribtionen.
Validitet är svårare att säkerställa i en intervju då intervjupersonen kan tyda frågorna
fel. Intervjuarens värderingar kan också påverka intervjupersonen att ge ett förväntat
svar istället för deras verkliga åsikt (Gratton & Jones, 2004). Mängden information och
kunskap som går att utvinna ur intervjun är beroende av intervjuarens nivå och vana att
bedriva intervjuer. Enbart under de fem intervjuer som ingick i undersökningen
utvecklades nivån och förmågan att forma ett bra samtal och utbyte av kunskap. En
yrkesperson som regelbundet håller vetenskapliga intervjuer erhåller med största
sannolikhet högre reliabilitet och validitet för intervjuernas utgång.
Då undersökningen rör ett problem som jag som yrkesperson upplever dagligen fanns
det stor insikt i ämnet. Jag undvek också i största möjliga utsträckning ställningstagande
under intervjuerna så intervjupersonerna inte skulle känna sig påverkade att svara på ett
förväntat sätt. Ett annat sätt att höja tillförlitligheten är att ha fler intervjuer och
intervjuare med i undersökningen.
Undersökningsmetoden kan påverka själva resultatet genom att faktorer i
undersökningen skapar de resultat som framkommer. Detta innebär att undersökaren
kan ha en viss effekt på det som undersöks varpå samtalets innehåll formas därefter. När
två undersökare kommer fram till samma resultat så går det att anta att resultaten går att
lita på. Trovärdigheten beror också på forskarens förmåga, kompetens och erfarenhet
(Jacobsen, 2012).
20
5 Resultat
Den insamlade informationen bygger på erfarenheter som de intervjuade idrottslärarna
upplever som sin verklighet. De ämnesområden som ingick i undersökningen
uppfattades mycket lika bland idrottslärarna och alla poängterar värdet av att sätta
eleven i fokus. Det bakomliggande problemet till denna undersökning handlar just om
hur detta görs på bästa sätt i en heterogen grupp i ett så pass utsatt ämne som idrott och
hälsa är.
5.1 Hur den motoriska undervisningen bedrivs i skolan
Alla lärare betonade den oerhörda vikten av motorisk träning i skolan. Den ses som
grundläggande för inte bara idrott och hälsa utan också för övriga ämnen och det
självförtroende som det medför att ha en god motorik. Enligt de intervjuade så har
motoriken betydelse för det övriga livet som skolan har som uppgift att förbereda
barnen inför. Det råder ingen skillnad mellan lärarna i vilka moment som ingår i
undervisningen då gymnastik, friidrott, dans, styrketräning och bollspel nämns av
samtliga lärare. Alla anser att variation i övningarna har betydelse för både just den
motoriska utvecklingen samt att det är roligare för eleven. Dock skiljer det lite i vilka
moment som nämns i första hand som grovmotorisk träning.
”Jag tror att allt som har med bollar att göra är väldigt fina övningar för både
grovmotoriken och finmotoriken men här upplever jag att flickorna inte tar för sig
som de borde göra även om det finns undantag. De intar gärna en passiv roll
förutom i dans där pojkarna är osäkra”.
”Motorikundervisningen bedrivs med komplexa och specifika former. Med
komplexa former menas gymnastik, redskapsgymnastik och lagspel. Det är svårt att
urskilja motorik då det innefattar allt inom idrotten. Sammansatta rörelseformer
som inkluderar många muskelgrupper”.
Ovan nämns de intervjuades erfarenhet från motorikundervisningen på deras skola.
Endast i en av intervjuerna nämns bollspel först som ett av de dominerande
tillvägagångssätten för grundmotorisk utveckling. Uppmärksammas bör att en av
21
intervjupersonerna, som svar på frågan om hur denne bedriver motorikundervisningen,
säger att motorikundervisningen är viktig men gruppsamverkan är nummer ett. Läraren
sätter alltså idrottsgruppens sociala samspel framför de motoriska ämnesmålen i idrott
och hälsa.
5.2 Framgångsrecept för grundmotorisk undervisning
Typiska gångbara riktlinjer i undervisningen för att nå en så stimulerande motorisk
utveckling hos eleverna som möjligt är något idrottslärare söker i sin yrkesroll. Inom
detta ämnesområde finns både en rent praktisk tolkning av ett visst moment men också
ett socialt perspektiv för ett gynnsamt arbetsklimat. Alla de intervjuade idrottslärarna
poängterar det sociala perspektivet för att nå framgång.
”Viktigt är att eleverna känner sig trygga i klassen och lärarens närvaro. Positiva
kamrater kan också hjälpa. Ibland har man tur med att i smågrupperna
utkristalliserar sig ett positivt arbetsklimat vilket oftast sker med tjejer”.
Trygghet och positivt arbetsklimat ses som mycket viktigt då det får eleverna att våga
slappna av och verkligen göra de idrottsliga moment som ligger till grund för en given
lektion. En grupp med ett positivt arbetsklimat är också väsentligt för bra
motorikundervisning och individen är beroende av faktorer på gruppnivå.
”När gruppdynamiken fungerar då arbetar jag gärna med motorikövningar som
balans, koordination och samverkan mellan kroppsdelar vilka alla är A och O. Det
måste finnas acceptans inom gruppen så att alla elever kan arbeta avslappnat”.
Ovanstående ger en mycket lik innebörd men angreppssättet sätter gruppdynamiken i
fokus. Detta kan tolkas som att den motoriska utvecklingen får bättre förutsättningar av
ett positivt gruppklimat. Gruppens utgångsläge styr lektionens innehåll.
”Det bästa någonsin var när jag delade idrottsundervisningen med en annan
idrottslärare. Då hade vi möjligheten att dela upp hur vi ville med tjejer och killar
och fördela efter lektionens innehåll”.
Ett tredje sätt syftar också på gruppen men i detta fall att göra den mer lätthanterlig
genom att dela upp den vid behov. Innehållet på lektionen styrs på så sätt efter ett visst
undervisningssyfte då möjligheten finns att anpassa gruppen.
22
5.3 Deltagande bland eleverna
Alla idrottslärare utom en upplever ett mycket bra deltagande på idrottslektionerna både
när det gäller närvaro och aktivitetsgrad. Den skola med lägre närvaro är en skola där en
stor del av eleverna har utländsk bakgrund och där läraren upplever att det finns stora
problem för eleverna att byta om tillsammans inför idrottslektionerna. Vid samtal om
aktiviteten bland de närvarande nämner alla de intervjuade att vissa elever är svårare att
motivera till ett aktivt deltagande. Detta gäller oftast tjejer och idrottslärarnas åsikt är att
detta beror på att tonårstiden är en period med mycket osäkerhet samt idrottsämnets
specifika exponerade utformning. Alla lärare utom en menar att det mycket beror på
aktiviteten och om eleven känner att detta är något han/hon klarar av.
”Att vissa drar sig undan beror på sociala konstellationer i gruppen. Det sociala
sammanhanget gör att eleverna känner att de inte räcker till när andra tittar på”.
”Den mentala styrkan spelar roll för att klara fler motorikska moment och kanske
eleverna egentligen kan ett givet moment men viljan sätter stopp. Det betyder att
det psykiska planet sätter begränsningar. Detta kan bero på kompisar, eller de
känner sig uttittade eller att de tycker det verkar för svårt”.
De åsikter som framförs av idrottslärarna om inaktiviteten bland vissa elever på
idrottslektioner beror främst på osäkerheten inför gruppen och inte på själva aktiviteten i
sig. Två av idrottslärarna säger att de låter elever visa motoriska moment utanför den
kollektiva lektionen men att detta är svårt att tillämpa på grund av tidsskäl. Alla de
intervjuade idrottslärarna upplever att flickorna många gånger får stå tillbaka för
pojkarna även om flickorna utför grundmotoriska moment bättre än pojkarna i flera fall.
Flickorna upplevs som noggrannare och de behöver mer motivation än pojkarna som
många gånger bara rusar på med mindre kvalitet för att ta sig vidare till nästa moment.
5.4 Gruppens storlek och sammansättning
Gruppens storlek och sammansättning var det som tidsmässigt dominerade intervjuerna
och något som idrottslärarna tog upp som en mycket väsentlig faktor för framgångsrik
motorisk undervisning. Som grund vill idrottslärarna att gruppen består av cirka 20
elever. Alla idrottslärarna använder sig av olika former av uppdelningar i sin
undervisning. Tre lärare är övertygade om att mindre grupper på under tolv elever kan
23
öka deltagandenivån medan två anser att detta påverkar gruppdynamiken i negativ
riktning. Gruppens sammansättning däremot är den faktor som alla intervjupersonerna
är rörande överrens om och uppfattar som en av de viktigaste eller den enskilt viktigaste
framgångsfaktorn.
”Bra hall, mindre grupper och individen i centrum är det väsentliga för en
motoriskt utvecklande undervisning. Att försöka få en homogen grupp är mycket
viktigt men det är svårt”.
Att förutsättningarna med idrottshall, material och omgivning har betydelse ansåg alla
de tillfrågade lärarna. Att sätta individen i centrum är nog så viktigt men hur en lärare
lyckas med detta är något annat. Här poängteras vikten av en homogen grupp men en
skolklass är sällan homogen, detta är en önskan men ingen åtgärd för att forma en
heterogen grupp och skapa ett gynnsamt arbetsklimat. Nedan följer en åtgärd som tre av
intervjupersonerna använde sig av vid möjlighet.
”Jag vill ta upp med kollegiet om vi inte kan ha en tjej och en killgrupp. Detta för
att tjejerna ska slippa dras med killarna”.
Att skilja de mer osäkra flickorna från killarna är en av de åtgärder som nämns. Nedan
visas ett citat från en lärare som haft idrottsundervisning i delade pojk- och flickgrupper,
läraren var tveksam inför den kommande sammanslagningen.
”Jag vidhåller att jag var stor motståndare till att ha killar tillsammans med tjejerna.
Tjejerna kan tillåta varandra att växa och hjälpa varandra så att måluppfyllelsen i
ämnet blir väldigt hög. Det är inte så ofta det fungerar med den här polariseringen
mellan killar och tjejer”.
Uppenbarligen upplever vissa av idrottslärarna att en idrottsgrupp med både killar och
tjejer kan försvåra för motorikundervisningen. Detta gäller i synnerhet om det inte finns
goda möjligheter med utrymme i idrottshallen och tillfredsställande mängd material. De
lärare som såg stor fördel av att dela in idrottsgrupperna i pojk- och flickgrupper ansåg
också att mindre grupper i allmänhet kan öka deltagandenivån hos eleverna. Nedan
visas ett tredje synsätt på gruppens påverkan för undervisningens klimat.
”Med en social grupp där det är tillåtet att misslyckas kan eleverna leka sig fram
till något bra och då fungerar det och i synnerhet i den lilla gruppen. Framgången
24
när de klarar något stärker också eleven men lärarens närvaro samt gruppens nivå
spelar också in mycket i denna ålder”.
Här lyfts gruppens sociala samspel fram och vikten av acceptans samt att det är tillåtet
att misslyckas. Leken speglar en grupp som fungerar tillsammans och rättar sig efter
givna förhållningssätt. Fortfarande poängteras det att detta är lättare att uppnå i en liten
grupp. Här nämns även trygghetsfaktorer som att lyckas, lärarens roll och gruppens
nivå. Läraren har alltså också betydelse för tryggheten för den enskilde eleven.
”Mitt jobb fungerar så mycket bättre när gruppen fungerar. När jag fick eleverna i
årskurs sex var det primära att få bra gruppdynamik”.
En annan åtgärd för bra undervisning är gruppdynamiken som nämns ovan. Denna
lärare har som mål att få en grupp med acceptans för varandra och har gett som förslag
att lägga tyngdpunkten för hela årskursen sex, eller överhuvudtaget första året för en ny
klass, på gruppsammansättning.
”Jag har gett på förslag att hoppa över årskurs sex, som är det året eleverna är nya
på vår skola. Detta till förmån för gruppsamverkan som kan bedrivas inom
respektive ämne. Ämnesmålen ska prioriteras i den mån gruppens nivå tillåter”.
Gruppens nivå kan också vara beroende på flickornas närvaro i klassen. De två lärare
som inte förespråkade en uppdelning mellan flickor och pojkar påpekar den betydelse
de kan ha för utvecklingen av undervisningen, detta gäller i synnerhet den positiva
inverkan flickorna har för lektionen.
”Grundsyftet är inte att tjejerna har mer att ge killarna men i ett idrottsligt
perspektiv kan tjejerna ge mycket mer i vissa moment. Killarna kan också ge
tjejerna en del tillbaka så det är inte enbart att tjejerna ger”.
Alla intervjupersonerna anser att flickorna håller en något högre grundmotorisk nivå i
genomsnitt, det kan bidra till en positiv inverkan på gruppen i vissa moment. Killarna är
mer framfusiga och vågar visa fler moment även om de inte behärskar dem. Om
gruppens klimat tillåter eleverna att misslyckas och det råder acceptans mellan eleverna
ses detta som en framgångsfaktor. Gruppens nivå och sammansättning styr eller
påverkar motorikundervisningen i högsta grad.
25
5.5 Analys och teoretisk tolkning
Alla lärare är övertygade om att den grundmotoriska nivån varierar mycket från elev till
elev. Detta stämmer också överens med vad Gjerset & Major (1997) skriver om att den
motoriska utvecklingen kan variera mycket från person till person där arv, tillväxt,
mognad, lärande, miljö och anpassning är viktiga förhållanden som påverkar. Den
medfödda talangen och miljöstimulering kan alltså medföra stora skillnader på elevens
motoriska nivå vilket var väntat. Arvet kan läraren inte påverka men i arbetsmiljön finns
möjlighet till utvecklande förändringsarbete. Enligt intervjupersonerna är trygghet och
positivt arbetsklimat en nödvändighet för att eleverna ska våga slappna av och verkligen
göra de idrottsliga moment som ligger till grund för en given lektion. Detta stämmer
också med vad Gjerset & Major (1997) skriver om att för att nå en så bra
utvecklingsnivå som möjligt måste vi skapa en positiv och stimulerande miljö.
Intressant är att intervjuerna visade på att en lärare såg det som en nödvändighet att
idrottsgruppen hade ett stimulerande gruppklimat för att överhuvudtaget arbeta med
motoriken.
Nästan hela rörelsedelen av ämnet idrott och hälsa handlar dock om motorik och
koordination. Detta är också viktigt ur ett vetenskapligt perspektiv då barn med
koordinativa utvecklingsproblem även kan få påtagliga sociala och emotionella
svårigheter samt påverka deras skolgång och utbildning negativt (Missiuna et al 2006).
Alltså kan de barn som inte stimuleras i tillräcklig utsträckning få problem i resten av
livet. Alla de intervjuade idrottslärarna lyfter även fram hur viktigt det är att eleverna
känner sig trygga i undervisningen. Tryggheten är enligt undersökningen beroende av
valet av aktivitet, relationen till läraren och i synnerhet gruppdynamiken.
I en fungerande grupp kan konflikter och känslor accepteras och bearbetas så att det
gynnar gruppens syfte. Relationerna präglas av tolerans för olikheter, ömsesidighet,
medmänsklighet och humor (Harty & Harty, 2004). Att få en idrottsgrupp att ha
acceptans för varandra, visa medmänsklighet och tolerera de olikheter som finns i en
heterogen grupp ligger till grund för undervisningens utgångspunkt.
För att uppnå denna sociala nivå i gruppen använde sig idrottslärarna av olika åtgärder
med syftet att sätta individen i centrum. Att dela gruppen var den vanligaste
förekommande åtgärden och då speciellt när det var en aktivitet som eleverna kände sig
otrygga med. Att flickorna oftast var de som stod tillbaka var alla intervjupersonerna
överrens om.
26
Enligt Missiuna et al (2008) så förekommer det också olika förväntningar beroende på
om du är flicka eller pojke som indikerar på sociala förhållningssätt där hårdhet
förväntades av pojkarna. I det sociala perspektivet kan detta enligt intervjuerna i
undersökningen tolkas som att flickorna gärna håller sig lite i skymundan. Detta var en
generell slutsats av idrottslärarna och självklart fanns det individuella skillnader.
I intervjuer med niondeklassare framkom det att styrka och hårdhet premieras inom
idrotten och därför är det självklart en fördel att vara pojke. Därför är idrottshallen en
arena där skillnaderna mellan flickor och pojkar blir särskilt påtagliga (Holm, 2008).
Detta talar emot resultaten där alla intervjupersonerna påpekade att flickorna höll en
högre grundmotorisk nivå än pojkarana generellt förutom i bollspel vilket kan ses ur
olika perspektiv.
En möjlig förklaring är att i skolan kan bollsporter ofta komma att dominera
undervisningen (Ericsson, 2005) och där är pojkarna oftast duktiga då flera är aktiva
inom detta på fritiden. En annan förklaring är att pojkarna vågar ta för sig i större
utsträckning vilket gör att flickorna inte visar sin kapacitet lika mycket. Även
förhållningssätten som Missuna et al (2008) tar upp om att hårdhet förväntas av
pojkarna har betydelse då de kan medföra att de flickor som uppvisar förväntade
manliga kvaliteter inte uppfyller de förhållningssätt de förväntas göra som flicka. Detta
är inte direkt kopplat till frågeställningen men kan vara en förklaring till att idrottslärare
väljer att dela klassen i mindre grupper. Just att dela upp klassen är den vanligaste
huvudåtgärden för att skapa en stimulerande motorikundervisning där så många elever
som möjligt är aktiva.
Den andra huvudåtgärden var att skapa ett bra gruppklimat men med hela klassen.
Motivet till att inte dela klassen i mindre grupper var att flickorna hade så mycket att ge
pojkarna men även att pojkarna kunde ge något till flickorna. Denna åtgärd har samma
mål som att dela gruppen men kan komma att kräva mer arbete.
Det handlar om att fånga upp en persons känslomässiga budskap genom mottagande
och bearbetning. Vidare måste läraren kunna hantera detta kommunikativt och slutligen
måste även eleven uppleva lärarens empati (Binbach, 2006). För att en elev ska få
förtroende för läraren måste eleven uppmärksammas. Just detta borde ta längre tid i en
stor grupp där det blir mindre lärare per elev.
Enligt Missiuna et al (2008) upplevde de collegeelever som hade motoriska problem
under sin barndom att deras svårigheter var mycket beroende vilka prestationskrav som
ställdes och den specifika miljön såsom idrottsliga aktiviteter. Ur idrottslärarens
27
perspektiv är dessa elever svårare att nå om de inte är trygga i situationen. För att lyckas
med gruppdynamiken och en trygg lektionsmiljö får inte de grundmotoriska
aktiviteterna pressas fram utan att gruppen är redo. Det framkom också i intervjuerna att
den motoriska undervisningen fick vänta till gruppdynamiken är tillräckligt bra. Detta
kan vara svårt som lärare då det finns ämnesmål som ska uppnås och eleverna ska
bedömmas samt få betyg. Sannolikt grundar sig även det förslag som framkom i
intervjuerna om att i huvudsak inrikta undervisningen på just gruppdynamik i början av
högstadiet för att forma den specifika och nödvändiga miljön.
Ytterligare en väsentlig del i undervisningen är att det blev svårare för de eleverna
med motoriska problem att engagera sig i fysiska aktiviteter. Många kände att de blev
retade för sina prestationer och de kände sig marginaliserade för de inte levde upp till
den förväntade fysiska nivån (Missiuna et al, 2008). Detta överensstämmer mycket bra
med vad idrottslärarna vill undvika i all idrottsundervisning det är bara angreppssättet
som skiljer.
28
6 Slutsats och diskussion
Undersökningen visade att alla de intervjuade idrottslärarna upplevde samma problem i
samband med den grundmotoriska undervisningen. De anser också att den motoriska
undervisningen innefattar hela den praktiska undervisningen och därför är den
motoriska förmågan mycket viktig.
Idrottsämnets status kan variera från skola till skola och även från klass till klass. Det
underlättar för lektionsutformningen om eleverna är idrottsintresserade och angelägna
om att få ett bra idrottsbetyg. Trots detta finns det problem i nästan alla grupper med att
få alla elever att delta och i synnerhet gäller detta lektioner där eleverna känner sig
iakttagna vilket skapar en viss otrygghet.
Den osäkerhet som uppkommer i samband med idrottslektioner beror på
gruppdynamiken, läraren, sociala förhållningsregler och aktiviteten i sig. Just
aktivitetens betydelse kan ses ur olika aspekter. Missiuna et al (2008) skriver att
prestationskraven som ställs och den specifika miljön såsom idrottsliga aktiviteter har
stor betydelse. Detta anser också fyra av de fem intervjuade idrottslärarna och det är i
dessa situationer som gruppen med fördel delas upp i mindre delar. I en miljö där eleven
upplever osäkerhet kan extra osäkerhet tillkomma av ett moment som upplevs svårt.
Den idrottsläraren som inte tyckte aktiviteten var avgörande ville inte ens arbeta med
utmanande motoriska övningar om inte gruppen hade nått en gynnsam arbetsmiljö.
Tilläggas bör att samma idrottslärare tyckte att det bästa någonsin var när två lärare
delade lektionen för då var det möjligt att dela upp efter lektionens innehåll.
6.1 Lärarens betydelse
Det är oerhört viktigt att tänka på att idrottsläraren är den enskilt viktigaste personen för
att få en social grupp med acceptans för gemensamma sociala förhållningssätt. Som
Harty och Harty (2004) skriver så har ledaren stor påverkan på gruppen och det behövs
någon som tar ansvar för samordningen och skapar samstämmighet samt
värdegemenskap i gruppen. Detta är just den essens som efterlyses av idrottslärarna med
gruppdynamikens påverkan på undervisningen. Det är bara metoden för att nå målen
29
som skiljer mellan olika lärare. Fyra lärare söker efter grupperingar som fungerar
tillsammans och flera gånger rör sig detta om att flickor och pojkar delas i olika
grupper. En lärare prioriterar att få hela gruppen att fungera tillsammans. Oavsett står
läraren inför en stor utmaning då denne måste ta hänsyn till ämnesmålen, sätta eleven i
centrum trots den heterogena gruppsammansättningen och detta ska göras med oftast
två lektionstillfällen i veckan.
Innebörden av ledarskap är en inflytelseprocess mellan människor och ingen egenskap
förknippad med personen i sig. En ledare står i fullständig harmoni med gruppen när
han/hon symboliserar och står för gruppens samlade normsystem (Harty & Harty,
2004). Det är mycket svårt att i en lärarroll representera gruppens samlade normsystem
då en skolklass består av individer med mycket olika förutsättningar och målsättningar,
det kan därför inte liknas med ett idrottslag i exempelvis ishockey där alla har samma
mål.
6.2 Metodens betydelse
Undersökningens kvalitet är beroende av metodens utformning. Själva frågeställningen
och hela syftet med undersökningen ligger till grund för valet av metod. Ämnet för
frågeställningen och hela undersökningen kommer från självupplevda erfarenheter samt
samtal med elever som upplever idrottsarenan som en osäker plats.
Att använda kvalitativa intervjuer som metod har fördelen att jag som intervjuare har
stor kunskap om ämnet. Kvale (2009) skriver att utgången för produktionen av data är
mycket beroende på intervjuarens förmåga och personliga omdöme vid framförandet av
frågor. Att intervjua är dock en konst och något som verkligen kräver träning. Bara till
intervju nummer två sågs en stor förbättring och intervjuerna kunde i klart större
utsträckning genomföras som ett samtal med utbyte av erfarenheter. Undersökningen
kunde fått större tillförlitlighet med hjälp av fler intervjuer med idrottslärare men också
genom att intervjua elever.
Då det för intervjupersonen är känt att vi gör en undersökning om
motorikundervisningen i skolan kan svaren medvetet anpassas så de passar
intervjuarens förväntningar. När vi under intervjun samtalar om deltagandegrad och
elevernas aktivitet går det att försköna verkligheten vilket även är fallet då vi pratar om
problemområden och framgångsmedel i undervisningen. I en intervju finns med andra
30
ord möjlighet till att svaren inte överensstämmer helt med verkligheten. Dock syftade
undersökningen på det sociala förhållningssättet i klassen vilket jag upplevde beskrevs
verklighetstroget. Något som talar för detta är de gemensamma problem med
gruppsamverkan som alla de fem intervjuade idrottslärarna upplever.
6.3 Slutsatser
Syftet med undersökningen var att få insikt hur gruppens storlek och sammansättning
påverkar den osäkerhet och otillräcklighet som flera elever upplever i samband med den
grundmotoriska undervisningen. Ämnet idrott och hälsa bygger på en kollektiv
undervisningsform vilket kan begränsa elevernas motoriska utveckling vilket enligt
Missiuna et al (2006) kan få påtagliga akademiska, sociala och emotionella svårigheter.
Undersökningens resultat visar tydligt att gruppens sociala nivå har stor betydelse för
den grundmotoriska undervisningens utgång. Om det finns möjlighet till mindre grupper
i den grundmotoriska undervisningen är detta flera gånger en framgångsfaktor för ökad
trygghet och större deltagande. Det framkom dock en åsikt som inte överensstämmer
med detta då en av intervjupersonerna menade att mindre grupper är ett sidospår och
gruppsamverkan samt elevernas förmåga att arbeta tillsammans är det väsentliga.
Resultaten visar att gruppens sammansättning har den största betydelsen för all
kollektiv idrottsundervisning i skolan. Den vanligaste metoden för att uppnå en
gynnsam sammansättning är att dela gruppen i en pojk- och en flickgrupp. Dock anser
två idrottslärare att flickor och pojkar har mycket att ge varandra så därför bör de ha
idrottsundervisning tillsammans. Flickorna håller dessutom generellt en högre motorisk
nivå vilket kan höja undervisningsnivån varpå det går även att dela gruppen efter
målsättning och elevernas önskemål. En annan metod är att prioritera gruppsamverkan
och övningar som bygger på gruppdynamik för att skapa en stimulerande
undervisningsmiljö.
För att överhuvudtaget ha möjlighet till att dela grupperna eller arbeta med
gruppdynamik krävs bra material och utrymme. De lärare som lyckas med detta har med
största sannolikhet en sporthall med fullgod redskapsbank. En annan fråga är
tidsaspekten och de ämnesmål som idrottsläraren ska få eleverna att uppnå. Detta är en
31
konsekvens och en avvägning men den tid som förloras i början går att ta igen ordentligt
i efterhand.
Att sätta eleven i centrum är oerhört viktigt ur två skäl. Enligt Harty & Harty (2004)
är en grupp en samling människor med ett kollektivt mål som de interagerar för att nå,
det är därför lättare för dem att hitta ett sammanhang. På grund av detta är det lättare för
en grupp att uppleva ett gemensamt mål och sätta undervisningen i ett sammanhang.
Det andra skälet är att det sannolikt är lättare att skapa förtroende med eleven om de är
delaktiga i sin egen utbildning. Dessa två åtgärder borde kunna få fler elever att aktivt
delta i undervisningen.
Med en fullgod idrottshall och bra schemafördelning finns det inget som säger att
extra undervisning både för komplettering och vidare utveckling borde kunna
förekomma i skolan. Lektionerna kan vara mycket kortare då en mindre grupp är
mycket lätthanterlig vilket underlättar för krävande grovmotoriska moment som
trampetthopp, fristående gymnastik och höjdhopp. All idrottsundervisning behöver
absolut inte bedrivas i mindre grupper men gruppsamverkan bör ingå i undervisningen
och i synnerhet med en ny klass. Genom samtal med eleverna går det att komma fram
till en lösning de accepterar vilket också bör öka deras förtroende för läraren. Det är lätt
att lättvindigt säga att sätta eleven i centrum är det väsentliga men att verkligen göra det
är något annat.
6.4 Förslag till vidare forskning
För mer omfattande forskning i ämnet krävs ett större intervjuunderlag från fler
idrottslärare. Intervjuer med elever på högstadiet och deras upplevelser från ämnet idrott
och hälsa kan ge ett bredare perspektiv i ämnet. För att verkligen kunna utvärdera
gruppkonstellationens betydelse bör det praktiseras i undervisningen. Detta kan göras
genom att lägga motoriskt krävande och utsatta moment i mindre grupper. Poängteras
bör att det ska sättas i relation till kunskapskraven för rörelsedelen i ämnet idrott och
hälsa men även graden av aktivitet bland eleverna. Det är möjligt att utvärdera
undervisningen genom att se till måluppfyllelsen i ämnet. För enkelhetens skull och för
möjligheten till utvärdering bör detta inledningsvis praktiseras över ett fåtal
ämnesområden. Som tidigare nämnts bör detta göras med både uppdelning av klassen i
valda konstellationer och/eller rikta mycket av undervisningen på gruppsamverkan.
32
Sedan kan intervjuer med berörda lärare och elever utvisa hur de upplevde
förändringen. Flera skolor har möjlighet att skapa förutsättningar för extra undervisning
i ämnet idrott och hälsa, det måste bara förankras på organisationsnivå och de
kringliggande förutsättningarna med idrottshall och redskap måste finnas.
33
Referenser
Binbach, P. (2006). Om skolans psykosociala arbetsmiljö. Ekelunds/Gleerups
Utbildning: Solna (s 10-28)
Hartly, B & Hartly, M. (2004). Gruppens utvecklingspsykologi. Studentlitteratur: Lund
(10-13, 72-73, 102-105)
Ericsson, I. (2005). Motorikobservationer och skolprestationer. Nordisk Pedagogik 27,
111-118
Ericsson, I & Cederberg, M. (2011). Fysisk aktivitet bland ungdomar som inte uppnår
grundskolans mål. En enkätundersökning bland IV-elever i Malmö 2008. Tillgänglig
2011-03-30 på http://www.idrottsforum.org/articles/ericsson/ericssoncederberg/ericsson-cederberg110330.html (s 15-16)
Ericsson I & Karlsson, M (2012). Daily Physical Education Improves Motor Skills and
School Performance – A Nine- Year Prospective Intervention, Study. Malmö Högskola,
Lunds Universitet, Skånes Univeritetssjukhus Malmö (s 9-10)
Gjerset, A & Major, J (1997). Barns och ungdomars utveckling. (red Hassmen, P,
Hassmen, N & Plate, J) Idrottens träningslära. SISU Idrottsböcker: Farsta (s 72-73, 7879, 84, 86)
Gratton, C & Jones, I (2004). Research methods for sport studies Routledge: London &
New York (s 150-151)
Holm, A-S. (2008). Relationer i skolan. En studie av feminiteter och maskuliniteter i år
9. Göteborgs Universitet (s 144-145)
34
Jacobsen, D I (2012). Förståelse beskrivning och förklaring. Studentlitteratur: Lund (s
173-179)
Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur:
Lund (s 19-20,87-90, 97-99, 144-152)
Missiuna, C, Moll, S, King, S, Law, M, King G, (2006). Missed and understood:
Children with developmental coordination dirorder in the school system. International
Journal of Special Education, 21 (1), s 53-67
Missiuna, C, Moll, S, King, G, Stewart, D & MacDonald, K. (2008). Life experiences
of young adults who have coordination difficulties. Canadian Journal of Occupational
Therapy 75 (3), s 157-166
Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro Universitet (s 242)
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (s 5255)
Stensmo (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Kunskapsföretaget: Uppsala (s
26-28)
Wilmore, J & Costill D. (2004). Physiology of sport and exercise. Human Kinetics:
Champaign (s 516-518)
35
