Fysisk aktivitet påverkar
lärande och välbefinnande
Förskolans LPturné/hösten 2014
Matti Pietilä
Utbildningsstyrelsen
Vår utmaning…EN PASSIV LIVSSTIL
http://designedtomove.org/#/watch_video
Följder av att barn och unga i Finland rör på
sig mindre
Den fysiska funktionsförmågan blir sämre (i synnerhet uthållighet)
Andelen överviktiga barn har ökat (diabetes har ökat)
Barn har skörare benbyggnad
Nack- och axelproblemen har ökat
Barn och unga är tröttare och svagare
Psykosomatiska och psykiska symptom har ökat
Andelen (%) överviktiga och feta pojkar och flickor i lekåldern i Finland åren 1936-2008.
Undersökningar som baserar sig på material från flera år har förlagts i mitten av respektive undersökningsperiod.
Endast undersökningar som utgår från de internationella kriterierna för övervikt ingår.
Övervikt
6-åringar: 15 %
Övervikt
6-åringar: 21 %
Kriterier för övervikt och fetma: IOTF (Kautiainen S m.fl. Suomen Lääkärilehti 2010)
Källa: Susanna Kautiainens diapresentation 12.12.2011
Andelen överviktiga* ungdomar
tredubblades mellan 1977 och 2011
Pojkar
* Kriterier för övervikt: IOTF
Flickor
(Undersökning av ungdomars hälsovanor)
Källa: Susanna Kautiainens diapresentation 12.12.2011
WHO:s undersökning om skolbarns
hälsovanor (HBSC)
39 länder
barns och ungas fysiska aktivitet
andel flickor och pojkar (%) som rör på sig minst 1 timme per
dag (minimimängd med tanke på hälsan)
2009–2010
G: 25 %
B: 38 %
G: 17 %
B: 32 %
G: 10 %
B: 17 %
Health Behaviour in School-aged children (HBSC) study 2009–2010
Fysisk aktivitet bland finländare i olika åldrar
Källa: generalsekreterare Minna Paajanens diapresentation 2013 /Statens idrottsråd
Samband mellan motoriska svårigheter och
inlärningsproblem
Dålig kroppsuppfattning
Dålig balans
Problem med samarbetet mellan högra och vänstra
hjärnhalvan
Svaga finmotoriska färdigheter, höger/vänsterhänthet
Dålig rumsuppfattning
Dålig motorik i musklerna som styr ögats rörelser
Svaga sensomotoriska färdigheter
Alla punkter går att påverka genom fysisk aktivitet
Rörelse förutsätter perception–
och vice versa
Perception
Rörelse
Beslut
Motionsrekommendationer för småbarnsfostran
(2005, 10)
Syftet med motion är att stödja barnets växande och utveckling som
helhet
Barn har ett naturligt behov av att röra på sig
Daglig motion är en förutsättning för barns normala fysiska tillväxt
och utveckling
Normal motorisk utveckling förutsätter att ett barn dagligen ges
möjligheter att röra på sig
Motion ger barnet förutsättningar att delta och samverka med andra
barn i samma ålder på ett så likvärdigt sätt som möjligt
I synnerhet inaktiva barn ska uppmuntras att röra på sig mera
"All motion är nyttig"
All viljestyrd aktivitet
som förbrukar energi är
fysisk aktivitet!
Fysisk aktivitet och motion
- nödvändigt för ett barns normala sunda växande och utveckling
Fysisk tillväxt och utveckling
Muskler, senor, ben och leder
Andnings- och cirkulationsorgan
Nervsystemet
Grundläggande motoriska färdigheter (balans- och rörelseförmåga,
förmåga att hantera redskap)
Kognitiv utveckling
Perceptionsfunktioner (slutledning)
Allmänna förutsättningar för lärande (begrepp, rumsuppfattning, minne och finmotorik)
Socioemotionell utveckling
Kommunikation och samverkan i grupp
Att reglera sina känsloyttringar
Etisk-moralisk utveckling
Att följa gemensamma regler och överenskommelser
Hur påverkar motion hjärnan?
Hjärnans ämnesomsättning
blodcirkulationen ökar
syreupptaget förbättras
nivåerna av signalämnen stiger
mängden kemikalier som stödjer nervcellernas funktion ökar
Utveckling av hjärnans struktur
nya hjärnceller bildas
antalet kapillärer ökar
kommunikationen mellan hjärncellerna effektiveras
de neurala nätverken blir tätare
hjärnvävnadens volym ökar
Källor: Rosenbaum, Carlson, & Gilmore, 2001; Trudeau & Shephard,
2008
Motion ökar inlärningsförmågan
Förändringarna i hjärnan ökar inlärningsförmågan, då:
uppmärksamheten utvecklas
koncentrationen förbättras
informationshanterings- och minnesfunktionerna effektiveras
känslor som gynnar lärandet utvecklas
Källor: Hillman, Castelli, & Buck, 2005; Rosenbaum, Carlson, & Gilmore, 2001;
Sibley & Etnier, 2003; Trudeau & Shephard, 2008
Forskning visar att motion inte bara främjar
kunskaper, färdigheter och funktionsförmåga,
utan dessutom...
utvecklar socioemotionella färdigheter
stödjer barn som lider av olika inlärningsrelaterade problem
utvecklar och stärker inlärningsfärdigheterna
Fysisk funktionsförmåga
och akademiska färdigheter
U.S. Deparment of Health and Human Services, 2010:
- 50 undersökningar
- 251 statistiskt signifikanta samband mellan motion och skolframgång
God fysisk funktionsförmåga, dvs. fysisk kondition, och motoriska
färdigheter lägger grund för kognitiva färdigheter
Bra aerob uthållighet hos barn och unga ser ut att korrelera med
bättre skolframgång än hos barn med sämre kondition
Också motoriska färdigheter påverkar hjärnans utveckling, eftersom
samma mekanismer i det centrala nervysystemet samtidigt styr både
de motoriska och kognitiva färdigheterna
Källor: Buck, Hillman, & Castelli, 2008; Castelli, Hillman, Buck, & Erwin, 2007;
Chaddock m.fl., 2010; Davis m.fl., 2007; Grissom, 2005; Haywood & Getchell,
2008; Trost, 2007
Graden av motion
och akademiska färdigheter
Enligt flera interventionsundersökningar tycks ökad motion förbättra
elevernas resultat i bl.a. följande akademiska läroämnen:
- matematik
- läsning
- skrivning
- språk
- naturvetenskaper
I många av undersökningarna bidrog ökad motion dessutom till bättre
uppförande, uppmärksamhet och koncentration i klassrummet
Källor: Budde m.fl., 2008; Carlson m.fl., 2008; Davis m.fl., 2011; Dwyer m.fl.,
1996; Ericsson, 2008; Sallis m.fl., 1999; Shephard, 1996; Tremarche, Robinson &
Graham, 2007
Raster
och akademiska färdigheter
Undersökningar visar att delaktighet i rastaktiviteter förbättrar
elevernas prestationer i klassrummet, eftersom elevernas
uppmärksamhet och koncentration är bättre efter rasterna
Efter rasterna deltar eleverna också ivrigare i uppgifter i akademiska
ämnen och uppför sig bättre i klassen
Rasternas "effekt" på det akademiska lärandet kan ökas genom att
ordna olika motionsaktiviteter för eleverna under rasterna
Källor: Barros m.fl., 2009; Caterinon & Polakin 1999; Jarret m.fl.,
1998; . Pellegrini m.fl., 1995, 2002
Motionsstund (5–20 min.) under lektionerna
och akademiska färdigheter
Korta rörelseuppgifter i samband med det övriga arbetet verkar också
gynna inlärningsresultaten i matematik och läsning
Likaså har undersökningar visat att motionsstunder under lektionerna
i akademiska ämnen förbättrar elevernas uppförande – iakttagande
av regler, koncentration, uppmärksamhet
Resultaten var särskilt positiva hos överaktiva och svagt presterande
barn och unga
Källor: Frederics m.fl., 2006; Maeda & Randall, 2003; Mahar
m.fl.,2006; Mollay m.fl., 1989; Norlander m.fl., 2005; Uhrichin &
Swalmin, 2007
Idrottsklubbar
och akademiska färdigheter
Undersökningar visar också att deltagande i motionsaktiviteter utanför
skolan (t.ex. klubbverksamhet) har ett positivt samband med elevernas:
skolvitsord
delaktighet i lektionerna
självkänsla
verbala och kognitiva färdigheter
attityder till skola och studier
hemuppgifter.
Källor: Darling, 2005; Darling, m.fl., 2005; Harrison &
Narayan, 2003; Reynolds & Nicolson, 2007
Motion påverkar...
Fysisk aktivitet påverkar minnet, koncentrationsförmågan och
vakenhetsgraden (Hillman m.fl. 2008 och Coe m.fl. 2006)
Motion sänker barns upplevda stressnivå under skoldagen (Lambiase m.fl.
2010)
Fysisk kondition har samband med skolframgång (Welk m.fl. 2010)
Fysisk aktivitet på morgonen innan skolan börjar ökar
vakenhetsgraden och mottagligheten för ny kunskap (Hulley m.fl. 2008)
Fysisk aktivitet har ett positivt samband med självkänslan (Tremblay m.fl.
2000)
Fysisk aktivitet har ett signifikant positivt samband med kognitiva
funktioner (Sibley&Etnier, metaanalys 2003)
Fysisk aktivitet hänger samman med en positiv livssyn
och målmedvetenhet
Slutsatser
Forskning visar alltså att motion...
på många sätt främjar barns och ungas hälsa och välbefinnande
(fysisk, social och psykisk funktionsförmåga)
inverkar positivt även på lärande och kognitiv aktivitet (t.ex. minnet
och exekutiva funktioner)
förbättrar uppförandet, koncentrationen och delaktigheten i
lektionerna → Lärandet.
Att stärka den inre motivationen
Deci & Ryans (2000) självbestämmandeteori
- representerar de nyaste referensramarna inom motivationsforskningen
- grundläggande psykologiska behov, som människan strävar efter att
tillfredsställa i den dagliga interaktionen med den omgivande världen
Upplevd kompetens
Människans uppfattning om den egna förmågan och hur den räcker till för olika
uppgifter och utmaningar
Upplevd autonomi
Individens möjlighet att själv få påverka och reglera sina handlingar
Social samhörighet
Att uppleva att man tillhör gruppen och känner sig trygg och accepterad i gruppen
Förskoleundervisningen och den
grundläggande utbildningen ska fr.o.m. 1.8.2016...
Stärka barnens uppfattning om sin förmåga att röra på sig och
deras positiva inställning till sin egen kropp
Jämställdhet mellan könen och jämlikhet mellan individerna
Hjälpa barnen att känna glädje över att röra på sig och försöka sitt
bästa
Erbjuda mångsidiga och trygga lärmiljöer och uppgifter
Betona fysisk aktivitet och samverkan
Dra nytta av olika rörelseuppgifter, motionsformer och idrottsgrenar för
att nå målen för gymnastikundervisningen
Utvärdera, upprätthålla och utveckla de fysiska egenskaperna
(snabbhet, rörlighet, uthållighet och styrka)
Uppmuntra barnen att ta ansvar för sin egen och den gemensamma
verksamheten
MÅLET MED REKOMMENDATIONERNA OM
FYSISK AKTIVITET ÄR ATT FÖRSÖKA
BEGRÄNSA BARNS OCH UNGDOMARS
DAGLIGA PASSIVITET TILL 22–23 TIMMAR OM
DYGNET
