Erfarenheter av sjukhusvård hos
patienter med diabetes typ 1 och
typ 2
- En litteraturstudie
Experience of hospital care in patients with diabetes type 1 and type 2
- A litterature review
Kajsa Weiberg
Johanna Lind
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15hp
Kristina Rehndal-Laage & Birgitta Blomberg
Kaisa Bjursäter
2015-10-27
Sammanfattning
Titel:
Erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1 och
typ 2 – en litteraturstudie.
Experiences of hospital care in patients with diabetes type 1 and
type 2 – a literature review.
Fakultet:
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution:
Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne:
Omvårdnad
Kurs:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare:
Johanna Lind och Kajsa Weiberg
Handledare:
Birgitta Blomberg och Kristina Rendahl Lage
Sidor:
30
Nyckelord:
Diabetes typ 1, Diabetes typ 2, Erfarenheter, Sjukhusvård.
Introduktion: I Sverige finns ca 400 000 personer med diabetes typ 1 och typ 2. Då
sjukdomen ökar för varje år kommer fler patienter som behandlas på sjukhus att ha
diabetes. För att möta patienter med denna komplexa sjukdom behövs goda
kunskaper hos sjukvårdspersonal.
Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av sjukhusvård hos patienter
med diabetes typ 1 och typ 2.
Metod: Litteraturstudie. En sökning i databaserna Cinahl och PubMed samt manuell
sökning genomfördes. 10 artiklar framkom efter en urvalsprocess med
kvalitetsgranskning.
Resultat: Resultatet redovisas genom fem kategorier ”Tillfredsställelse och missnöje
med vården som helhet”, ”God och bristande kommunikation mellan patient och
personal”, ”Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning”,
”Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper” och ”Måltidernas och
medicineringens betydelse för en god vård”. Stor vikt lades på att kommunikationen
och informationen var bristande. Måltiderna som erbjöds på sjukhuset ingick också
bland patienternas negativa erfarenheter. Positiva erfarenheter som framkom i
resultatet var bra timing av måltider och medicinering samt att patienterna var nöjda
med vårdpersonalens kunskap om diabetessjukdomen.
Slutsats: Patienternas erfarenheter av vård på sjukhus påvisade såväl positiva som
negativa erfarenheter. Vikten av god kommunikation och information mellan
vårdpersonalen och patienten har stor betydelse för hur patienten upplever
sjukhusvården.
Innehåll
Introduktion ................................................................................................................................ 4
Hypo- och hyperglykemi ........................................................................................................ 4
Omvårdnad vid diabetes ......................................................................................................... 5
Sjukhusvård ............................................................................................................................ 5
Problemavgränsning ............................................................................................................... 6
Syfte ....................................................................................................................................... 6
Metod ......................................................................................................................................... 7
................................................................................................................................................ 7
Litteratursökning .................................................................................................................... 7
Urval 1 .................................................................................................................................... 9
Urval 2 .................................................................................................................................... 9
Urval 3 .................................................................................................................................... 9
Databearbetning ..................................................................................................................... 9
Etiska överväganden ............................................................................................................ 10
Resultat ..................................................................................................................................... 11
Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet ....................................................... 11
God och bristande kommunikation mellan patient och personal ......................................... 12
Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning ................................................. 12
Tillfredställelse och missnöje med personalens kunskaper .................................................. 13
Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård ............................................... 14
Diskussion ................................................................................................................................ 15
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 15
Metoddiskussion................................................................................................................... 17
Klinisk betydelse .................................................................................................................. 18
Förslag till fortsatt forskning ................................................................................................ 18
Slutsats ..................................................................................................................................... 19
Referenslista ............................................................................................................................. 20
Bilaga 1 Artikelmatris
Introduktion
Sjukdomen diabetes har funnits sedan lång tid tillbaka och det första dokumenterade fallet
dateras till 1522 före Kristus. Ordet ”diabetes” är grekiska och betyder att en ökad mängd
vätska passerar genom kroppen. När det upptäcktes att urinen på patienter med diabetes var
söt, tillkom ”mellitus” som är det grekiska ordet för söt. Förr innebar detta att diabetes
diagnosticerades genom att smaka på urinen (Mulder 2012).
Diabetes mellitus är ett samlat begrepp som innefattar flera sjukdomar som har förhöjt
blodsocker, hyperglykemi, som gemensamt kännetecken. Diabetes mellitus typ 1 och diabetes
mellitus typ 2 är de två vanligaste av dessa sjukdomar (American Diabetes Association
[ADA] 2014a). Enligt Världshälsoorganisationen [WHO] (2015) hade 9% av världens totala
befolkning diabetes år 2014. Av de som har diabetes i världen så har 90-95% diabetes
mellitus typ 2 (WHO 2015; ADA 2015; Nolan et al. 2011). Förekomsten av diabetes ökar
(Sagen 2013) och den ökade förekomsten av diabetes kan bland annat kopplas till den ökande
folkmängden i världen samt den ökande livslängden bland människorna (Wild et al. 2004). I
Sverige fanns det enligt Socialstyrelsen (2015) 408 000 personer med läkemedelsbehandlad
diabetes år 2013 och 12-13% av dessa har diabetes typ 1. Diabetes kan behandlas med både
kost och läkemedel (Socialstyrelsen 2015c). Behandlingen av diabetes inriktas på att genom
ett stabilt blodsocker förebygga akuta komplikationer och följdsjukdomar. Fasteglukos hos en
person med diabetes bör ligga mellan 4-7 mmol/l, hos äldre personer över 75 år med
okomplicerad diabetes bör fasteglukosvärdet vara under 10 mmol/l (Dammen Mosand &
Stubberud 2011; Sagen 2013). Långtidsblodsockret HbA1c bör hållas under 52 mmol/mol
(Sagen 2013). Följdsjukdomar till diabetes är bland annat hjärt- och kärlsjukdomar,
nervskador, njurskador och förändringar i ögonbotten (Socialstyrelsen 2015c; Sagen 2013).
Kostbehandlingen består av bra matvanor och detta ökar möjligheterna till ett stabilt
blodsocker. Traditionell diabeteskost utgår från de svenska näringsrekommendationerna som
är kostråd som riktas till den friska befolkningen (Socialstyrelsen 2011). Enligt hälso- och
sjukvårdslagen ska vård och behandling av sjukdomstillstånd bedrivas så att kraven på god
vård uppfylls (SFS 1982:763).
Hypo- och hyperglykemi
För mycket insulin, för liten måltid och/eller för mycket fysisk aktivitet kan ge upphov till
hypoglykemi, även kallat glukosbrist. Symtom på detta är skakningar i kroppen,
svaghetskänsla och hjärtklappning. Om det låga blodsockret inte behandlas kan personen bli
medvetandesänkt eller få hjärnskador (ADA 2014; Mulder 2012). Det är mycket viktigt att
personen med diabetes lär sig att känna igen symtom på hypoglykemi för att snarast behandla
tillståndet (WHO 2015). Om hypoglykemi uppstår är det viktigt att personen äter något sött
och att blodsockernivån kontrolleras regelbundet så att blodsockernivån stabiliseras (ADA
2014e).
För lite insulin, brist på fysisk aktivitet eller stort intag av kolhydrater kan leda till
hyperglykemi. Symtom och tecken på hyperglykemi är: stora urinmängder, illamående, ökad
andningsfrekvens. Om detta inte behandlas kan det leda till koma eller ketoacidos (ADA
2014d; Mulder 2012). När ketoacidos uppstår sker en fysiologisk reaktion där
glukosförbrukningen reduceras och stresshormonerna glukagon, kortisol, tillväxthormon samt
adrenalin frisätts. Symtomen på ketoacidos är andnöd, illamående och att patienten känner en
stor törst (ADA 2014d).
4
Omvårdnad vid diabetes
Enligt hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) ska vården bedrivas på ett sätt som
uppfyller kraven för god vård. Detta innebär bland annat att vården ska vara av god kvalité
och tillgodose behovet av trygghet i vård samt behandling. Vården ska även vara
lättillgänglig, respektera patientens integritet och självbestämmande, främja en god kontakt
mellan vårdgivare och patient samt att ta hänsyn till patientens behov av sammanhang och
säkerhet i vården (SFS 1982:763).
Omvårdnad är sjuksköterskans profession och inom professionen ingår att främja hälsa, lindra
lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa (International council of nurses [ICN] 2014).
Samma omvårdnad ska erbjudas alla patienter oavsett ålder, kön, sexuell läggning, politiska
åsikter. (ICN 2014; Socialstyrelsen 2014). Henderson anser att sjuksköterskornas uppgift är
att bistå friska eller sjuka individer i utförandet av omvårdnad för att bidra till hälsa eller
återhämtning. Detta ska göras för att hjälpa individen att återfå självständighet så snabbt som
möjligt (Henderson 1961).
Enligt kap. 5 i Patientlagen (SFS 2014:821) ska vården i första hand utformas i samråd med
patienten. Patientens medverkan i vården samt behandlingen ska utgå från patientens egna
förutsättningar och önskemål (Patientlagen SFS 2014:821). Sjuksköterskors omvårdnad av
patienter med diabetes typ 1 och typ 2 innefattar bland annat att tillgodose patienternas
näringsbehov (Henderson 1961).
Sjuksköterskorna ska undervisa och handleda både nydebuterade och erfarna diabetiker om ny
kunskap, råd och idéer för att diabetikerna ska klara av att hantera sin diabetes så länge som
möjligt utan komplikationer (Moser 2009). Det är viktigt för sjuksköterskorna att förmedla
information om hur livsstilen hos en person med diabetes påverkar blodsockret.
Vårdpersonalen måste känna till varje enskild patient och patientens förmåga att förstå det
som förmedlas (Sagen 2013). Omvårdnadsteoretikern Virginia Hendersson förespråkade
bland annat värdet av att använda informationssystem för att underlätta att ge omvårdnad till
patienter (Henderson 1991). Socialstyrelsen (2014) menar att sjuksköterskor ska hjälpa
patienter som har diabetes typ 1 och typ 2 med att öka den fysiska aktiviteten. FAR (Fysisk
Aktivitet på Recept) kan patienten ordineras vid fysisk inaktivitet. FAR innebär
rörelseaktivitet på recept som passar varje specifik individ (Socialstyrelsen 2014). Sjukvården
ska även lära ut till patienten hur regelbundna blodsockermätningar ska tas för att undvika
komplikationer (Socialstyrelsen 2015c; Sagen 2013). Sjuksköterskorna bör också
rekommendera patienterna att ta kontakt med en fotterapeut för regelbundna träffar för att
förhindra fotsår och om att besöka optikern regelbundet för att undvika ögonkomplikationer.
Sjuksköterskorna ska även erbjuda patienter med diabetes hjälp med rökstopp (Socialstyrelsen
2015).
Sjukhusvård
Avdelning
Sjuksköterskornas uppgifter på en vårdavdelning är bland annat att observera, tolka symtom
och tecken på sjukdom hos patienterna samt bedöma när läkare behöver tillkallas (Hylen
Ranhoff 2010). Omvårdnaden sjuksköterskorna utför ska tillgodose både fysiska och
psykosociala behov hos patienten (Hylen Ranhoff 2010; Hancook et al. 2003) med fokus på
att behålla funktionsförmågan och att lindra symtom (Hylen Ranhoff 2010).
Behandling av akut sjuka patienter syftar till att patienterna kommer tillbaka till hemmet i
samma status som de var innan sjukhusvistelsen. Det är av vikt att patienten befinner sig på
rätt avdelning relaterat till patientens sjukdomstillstånd för att få relevant vård. Innan
5
hemgång erbjuds stöd eller hjälp av sjukgymnast eller arbetsterapeut vid behov.
Sjuksköterskor ansvarar för vårdplanering innan patientens hemgång för att rätt insatser ska
finnas tillgängliga för patienten när denne är färdigbehandlad på sjukhuset (Hylen Ranhoff
2010). Enligt Hanncok m.fl. (2003) råder det delade meningar hos patienterna om hur viktig
själva utskrivningen från sjukhuset är. Sjuksköterskorna värderade den som väldigt viktig,
medan patienterna värderad det som måttligt och anhöriga/vårdare som måttligt till högt värde
(Hancook et al. 2003).
Diabetesmottagning/Endokrinologimottagning (Clinic)
Sjuksköterskornas uppgifter på en klinik innefattar bland annat blodsockermätning, kontroll
av kolesterolvärden, leverfunktion och kontroll av rökstatus (Badawi et al. 2015). På kliniken
behandlas patienternas riskfaktorer och patienten informeras om hur diabetessjukdomen kan
hanteras på bästa sätt. Sjukvårdspersonalen jobbar oftast i team på kliniker för att genom
samarbete hjälpa patienten till så optimal vård som möjligt (Piaggesi et al. 2014). I teamen
ingår diabetessjuksköterska och diabetesansvarig läkare men även andra yrkeskategorier ingår
så som dietist, sjukgymnast, fotvårdsterapeut och kurator (Socialstyrelsen 2015c). I
samarbetet kring patienten används kunskaper som finns hos såväl patienten som hos
vårdpersonalen (Piaggesi et al. 2014). De flesta personer med diabetes typ 1 och även svårare
fall av diabetes typ 2 som behöver specialistvård kontrolleras och får vård via sjukhusens
medicin- eller endokrinologimottagning (Socialstyrelsen 2015c).
Problemavgränsning
Över 400 000 människor i Sverige har diabetes. Då fler och fler får sjukdomen varje år
kommer antalet patienter som har diabetes som vårdas på våra sjukhus att öka. Patienter med
diabetes kan dels bli inlagda eller behandlade på sjukhus för sina diabetesrelaterade problem
eller på grund av andra problem som inte i första hand är relaterade till diabetessjukdomen.
Något som inte är lika omtalat är hur patienter med diabetes upplever sin vård. Det är
väsentligt att sjuksköterskor har goda kunskaper om diabetes typ 1 och typ 2 för att
patienterna ska få en bra vårdupplevelse. Fokus i denna litteraturstudie ligger på att beskriva
patienternas erfarenheter av sjukhusvård, för att sjuksköterskor ska kunna få en bättre
förståelse kring patienternas erfarenheter och därmed kunna förbättra möjligheterna att ge
patienten bättre vård.
Syfte
Syftet med studien var att belysa erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes typ 1
och typ 2.
6
Metod
För att svara till valt syfte gjordes en litteraturstudie. En litteraturstudie genomförs genom
litteratur inom ett valt ämne söks, kritiskt granskas och sammanställs (Forsberg & Wengström
2013). Studien är gjord enligt en modifierad version av Polit & Becks (2012) niostegsmodell
där steg 6 och steg 7 har bytt plats (Figur 1). Polit & Becks (2012) modell är fritt översatt av
författarna från engelska till svenska med hjälp av lexikon.
1. Formulering av
syfte och
frågeställning.
2. Sökstrategi
bestäms - val av
databaser samt
sökord.
3.Databassökningen
utförs.
4. Granskning av
titel och abstract
mot valt syfte.
5. Artiklarna läses i
helhet.
6. Kritisk granskning
av valda artiklar.
7. Identifiering av
användbar data.
8. Analysera och
identifiera teman.
9. Sammanställning
av resultat.
Figur 1. Polit & Becks (2012) niostegsmodell fritt översatt.
Litteratursökning
Enligt Polit & Becks (2012) modell, steg 1, för litteraturstudier formulerades ett syfte inom
omvårdnad innan databassökningen påbörjades. Enligt steg 2 valdes relevanta sökord och
databaser ut. De databaser som användes var Cinahl och PubMed, som enligt Polit & Beck
(2012) är relevanta databaser för sökningar inom omvårdnad. Sökord valdes sedan utifrån
syftet. De sökord som har valdes ut för studien i Cinahl var ”Diabetes Mellitus” (Major
subject), ”Self care”, ”Patient attitude” och fritext ”Hospital*”. I PubMed användes ”Diabetes
Mellitus”, ”Self care”, ”Attitude”, ”Patient care” samt fritext ”Hospital” och ” Experience”.
De sökorden som användes är korrekta Major Headings [MH]- och Medical Subject Headings
[MeSH] enligt båda databaserna. Inklusions- och exklusionskriterier valdes utifrån syftet.
Kriterierna redovisas i tabell 1.
7
Inklusionskriterier
Vetenskapligt granskade artiklar.
Artiklar publicerade mellan 2005-01-01 och
2015-09-10.
Studier som är publicerade på engelska och
svenska.
Studier där patienterna är 18 år eller äldre.
Exklusionskriterier
Artiklar som inte svarar på syftet.
Artiklar som behandlar erfarenheter inom
primärvården.
Studier som behandlar graviditetsdiabetes.
Studier vars fokus ligger inom
medicinska samt inom farmakologi.
det
Tabell 1. Inklusions- och exklusionskriterier.
Hospital som fritext lades även till för att få fram ytterligare fokus på sjukhusvård. Enligt steg
3 i Polit och Becks (2012) modell utfördes sedan sökningarna i båda databaserna. Sökning
gjordes först på alla sökord enskilt för att sedan kombinera dessa för att få fram det som
eftersöktes i syftet. Genom att fritextsökningen ”hospital” gjordes med hjälp av trunkering
innefattade sökningen ”hospital” samt alla ändelser (Forsberg & Wengström 2013)
Databas
Sökord
Cinahl
Diabetes Mellitus (major subject) (S1)
Self care (S2)
Patient Attitudes (S3)
Fritext: Hospital*
S1 AND S2 AND Hospital*
S1 AND S3
Diabetes Mellitus (S1)
Self care (S2)
Attitude (S3)
Patient Care (S4)
Fritext: Hospital
Fritext: Experience
S1 AND S2 AND Hospital
S1 AND S3 AND Hospital
S1 AND S4 AND Experience
Manuell sökning:
Summa
Träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
18 860
20 430
20 946
79 834
29
43
4
3
1
2
1
2
13(*1)
7
1
2
30
4
0
1
2
10
4
0
1
2
10
329 108
41 968
278 014
603 763
51 041
481 901
171
72
7
Pubmed
Tabell 2. Databassökning i Cinahl och PubMed samt manuell sökning. Sökord och antal träffar.
* Externa dubbletter.
8
Urval 1
Det totala antalet träffar som uppkom av sökningen var 322 stycken. Urval 1 utfördes enligt
steg 4 i Polit och Becks (2012) modell. Artiklarnas titel och abstracts lästes för att kontrollera
om de var relevanta för det valda syftet. I detta urval togs även hänsyn till valda inklusionsoch exklusionskriterier. De artiklar som inte svarade på syftet och föll inom dessa kriterier,
valdes bort. Efter det första urvalet gav sökningarna i Cinahl 7 artiklar och sökningarna i
PubMed gav 21 artiklar.
Urval 2
De 28 artiklarna som uppkom genom urval 1 lästes i fulltext enligt steg 5 i Polit & Becks
(2012) modell. Utav de 30 artiklar i urval 1 behölls 10 artiklar till urval 2. Manuell sökning
gjordes även då en intressant titel för syftet uppkom bland de valda artiklarnas referenser.
Titeln söktes och abstractet stämde mot syftet och den behölls i urval 2. Ytterligare en
manuell sökning gjordes då ett för syftet intressant mätinstrument uppkommit. Formuläret
som heter för DTSQ (Diabetes Treatment Satisfaction Questionnaire) söktes i Cinahl och en
relevant träff för syftet uppkom. Abstract och titel lästes och även denna behölls till urval 2.
Detta resulterade i 10 artiklar totalt.
Enligt steg 6 i Polit och Becks (2012) niostegmodell granskades artiklarna med hjälp av Polit
och Becks (2012) granskningsmallar för artiklar. Granskningen utfördes med hjälp av
mallarna Guide to an Overall Critique of Qualitative Research Report och Guide to an Overall
Critique of Quantitative Research Report från Polit och Beck (2012). Samtliga artiklar behölls
till urval 3 då de bedömdes hålla en godkänd kvalité.
Urval 3
Under Steg 7 i den modifierade modellen av Polit & Becks (2012) identifierades relevant och
användbar data för syftet i litteraturstudien. Användbar data identifierades genom att läsa
syfte, metod, resultat och diskussion noggrant. De artiklar som föll bort svarade inte på syftet
när de lästes i helhet trots att abstractet verkade passande för syftet. En annan anledning till att
artiklar föll bort i urval 2 var att de behandlade något av de valda exklusionskriterierna.
De återstående 10 artiklarna som ligger till grund för resultatet redovisas i en artikelmatris
(Bilaga 1). Artikelmatrisen innehåller artiklarnas författare, årtal, syfte, metod och resultat.
Artiklarna var varierande kvalitativa (4) och kvantitativa (6).
Databearbetning
De 10 artiklar som ligger till grund för resultatet skrevs ut och numrerades för att underlätta
bearbetningen. De granskades sedan individuellt av båda författarna. Artiklarna numrerades
för att lättare skilja dem åt. Relevanta delar i förhållande till syftet ur artiklarnas resultat
identifierades och markerades. De relevanta delarna översattes med hjälp av lexikon och
lästes av författarna gemensamt ytterligare en gång för att säkra att resultatet tolkats på
samma sätt. Det material som svarade på syftet behölls och diskuterades författarna emellan
för att försäkra att båda författarna var överens om innehållet. Postit-lappar med nyckelord
samt referering till vilken artikel och vart i artikeln det återfanns togs fram. För att få en
översikt över innehållet som ligger till grund för resultatet lades lapparna med nyckelorden
som identifierats ut på ett bord. När detta var färdigt skapades 10 teman som passade
innehållet enligt steg 8 i Polit och Beck (2012). Genom att undersöka de olika kategorierna
kunde liknande information ur de 10 teman sättas ihop till 5 kategorier som gör att resultatet
kan färdigställas enligt Polit och Becks (2012) steg 9.
9
Etiska överväganden
De studier som använts för denna studie har alla genomgått etiska prövningar och är
godkända av olika etiska nämnder. I denna litteraturstudie är artiklarna granskade av
författarna enligt Polit och Becks modell (2012), för att kontrollera att etiska riktlinjer har
följts. Artiklarna har lästs och granskats objektivt för att undvika egna tolkningar av texten.
Enligt Forsberg och Wengström (2013) ska resultatet återges så korrekt som möjligt och får
inte ändras till fördel för syftet. För att undvika språkfel och egna tolkningar vid översättning
av citat har citaten inte översatts utan redovisas på originalspråk. Fusk och plagiering är inte
heller tillåtet vid användning av data (Forsberg & Wengström 2013). Författarna har en
skyldighet att använda korrekta källhänvisningar i referenslistan samt i den löpande texten
(Backman 2008). För att vara etiskt korrekta kommer inget material som är relevant för syftet
uteslutas utan det redovisas utan att ändra eller utelämna något innehåll.
10
Resultat
Till resultatet har 10 artiklar använts, sex av artiklarna var av kvantitativ metod och fyra var
av kvalitativ metod. Artiklarna redovisas i artikelmatrisen, bilaga 1. Ur artiklarnas resultat
identifierades fem kategorier: ”Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet”, ”God
och bristande kommunikation mellan patient och personal”, ”Tillräcklig och otillräcklig
information samt undervisning”, ”Tillfredsställelse och missnöje med personalens
kunskaper” och ”Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård”. Kategorierna
redovisas i figur 2.
Tillfredsställelse och
missnöje med vården
som helhet
God och bristande
Måltidernas och
medicineringens
betydelse för en god
vård
kommunikation
mellan patient och
personal
Tillfredsställelse och
missnöje med
personalens
kunskaper
Tillräcklig och
otillräcklig
information samt
undervisning
Figur 2. Översikt av resultatets kategorier.
Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet
Tillfredsställelse och missnöje med vården som helhet beskrivs i tre av tio artiklar (Rutter et
al. 2012; Annersten-Gershater et al. 2009; Ackermann et al. 2006)
Majoriteten av patienter med diabetes upplevde att sjukhusvården har varit tillfredsställande i
helhet (Rutter et al. 2012; Annersten-Gershater et al. 2009). Studien av Annersten-Gershater
et al. (2009) där patienter blivit vårdade vid en endokrinologimottagning visar även att åldern
haft betydelse för tillfredsställelse av vården. Tillfredsställelsen var högre bland äldre
patienter bortsett från ett litet antal patienter över 80 år som inte var nöjda med vården.
Samma studie visar även på att antalet diabeteskomplikationer hos patienten inte påverkar hur
nöjd patienten är med behandlingen i helhet (Annersten-Gershater et al. 2009). Studien av
Rutter et al. (2012) visade att patienter som varit inlagda på sjukhus som ansåg vårdtiden ”för
kort” var mindre nöjda med helheten av sjukhusvården. Patienternas erfarenhet av flexibilitet i
vården är god enligt studier av Annersten-Gershater et al. (2009) och Rutter et al. (2012).
Majoriteten av patienterna känner sig nöjda med flexibiliteten (Rutter et al. 2012; Annersten11
Gershater et al. 2009). I en undersökning av Ackermann et al. (2006) ansåg patienterna med
diabetes att de inte var nöjda med behandlingen de har fått.
God och bristande kommunikation mellan patient och personal
Kategorin God och bristande kommunikation mellan patient och personal återfanns i sju av
tio artiklar (Coates et al. 2015; Wilkinson et al. 2012; Iten et al. 2012; Rutter et al. 2012;
Feinglass et al. 2012; Kasteleyn et al. 2013; Ackermann et al. 2006)
I undersökningen av Rutter et al. (2012) uppgav patienterna med diabetes som blivit vårdade
på sjukhus att kvalitén på kommunikationen med sjukvårdspersonalen har varit god. Patienter
i studien av Coates et al. (2015) som blivit behandlade på sjukhus berättade att de kunde
kontakta deras doktor när det behövdes, vilken var ett bra stöd för dem.
Patienterna hade i flera fall svårigheter att kommunicera med vårdpersonalen på grund av
språkliga svårigheter både på mottagning och vid inläggning (Coates et al. 2015; Wilkinson e.
al. 2012). Etnicitet påverkade den direkta kommunikationen mellan vårdtagare och
vårdpersonal (Coates et al. 2015; Wilkinson et al. 2012). Patienter med en annan etnicitet
menade att de var beroende av familjemedlemmar för att få hjälp med att kommunicera med
personalen (Wilkinson et al. 2012). En patient i studien av Wilkinson et al. (2012) har uttryckt
språksvårigheterna:
We will go… my husband usually comes with me. He too doesn’t know
much (English)… So I didn’t know what is happening or how is my
body… (Wilkinson et al. 2012, s. 3)
Enligt Iten et al. (2012) ansåg endast en fjäderdel av alla deltagare att kommunikationen med
vårdpersonalen var optimal. I studien uppgav de patienter med diabetes som immigrerat ett
missnöje med kommunikationen (Iten et al. 2012). I studien av Iten et al. (2012) visade de
patienter som immigrerat lägst tillit till sjukvården medan de som är uppväxta i landet
upplevde större tillit till vården.
I studien gjord av Feinglass et al. (2012) har några patienter uttryckt att bristande
kommunikation med vårdpersonalen före inläggningen är en av anledningarna till att deras
sjukdomsbesvär har lett till amputation. I studien gjord av Kasteleyn et al. (2013) menade
vissa av de inlagda patienterna att det fanns svårigheter i att nå rätt vårdpersonal när de
undrade över något. Patienterna uppgav även att de fick olika råd från läkaren och
diabetessjuksköterskan. I studien av Ackermann et al. (2006) upplevde patienterna bättre vård
då de fick bättre kontakt och uppmärksamhet av vårdpersonalen. I studien av Coates et al.
(2015) har några få patienter upplevt isolering mellan dem och sjukhuspersonalen. Enligt
studien av Rutter et al. (2012) framkom behov av avskildhet hos patienterna. Majoriteten av
de inlagda patienterna i studien kände att de fick tillräckligt med avskildhet.
Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning
Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning återfanns i åtta av de tio artiklarna
som resultatet baserats på (Coates et al. 2015; Kasteleyn et al. 2013; Arah et al. 2011;
Wilkinson et al. 2012; Annersten-Gershater et al. 2009; Rutter et al. 2012; Feinglass et al.
2012; Korytkowski et al. 2013)
Patienter med diabetes som vårdats på sjukhus har i studien av Kasteleyn et al. (2013) uttryckt
att de fått mycket information av vårdpersonalen under sjukhusvistelsen. Patienterna som led
av hjärtsjukdom i kombination med diabetes ansåg att de fick tillräckligt med information om
12
hjärtsjukdomen, men att det fanns bristande information om hjärtsjukdomen kombinerat med
diabetessjukdomen (Kasteleyn et al. 2013). I studien av Kasteleyn et al. (2013) ansåg även
patienterna att informationen om deras medicinering och dess effekter var otillräcklig.
Patienterna uppgav att de hade fått med information hem om läkemedlen i form av
bipackssedel. Informationen som gavs gällande fysisk aktivitet ansågs även den vara
bristfällig (Kasteleyn et al. 2013). Enligt Arah et al. (2011) var de patienter som fick råd om
fysisk aktivitet under vårdtiden skulle vara mer nöjd med vården i helhet.
Enligt studien av Kasteleyn et al. (2013) ansåg patienterna att de inte fått någon information
angående sexuell aktivitet och de önskade mer information inom området. Endast en patient
uppgav att sexualitet hade diskuterats under sjukhusvistelsen (Kasteleyn et al. 2013).
Enligt Wilkinson et al. (2012) har patienterna i studien fått erfara bland annat ånger, rädsla
och oro i och med deras remittering för vidare vård på njurklinik. Patienterna uppgav även att
det fanns en brist på information vilket ledde till förvirring. En av patienterna i studien uppger
att denne inte fått information om varför en behandling av njurarna hade påbörjats. Patienten
berättar också att det hade varit till hjälp om någon sjukvårdspersonal kunde förklarat även
om det inte var doktorn själv (Wilkinson et al. 2012).
Annersten-Gershater et al. (2009) och Rutter et al. (2012) visar genom sina studier att
patienterna har en bra förståelse kring behandlingen och största delen har förstått vad deras
behandling innebär. I studien av Annersten-Gershater et al. (2009) hänvisar de den goda
förståelsen till bra patientundervisning. Motsägelsefull information från vårdgivarna och
avsaknad av information leder till osäkerhet hos patienterna (Kasteleyn et al. 2013). Några av
patienterna i studien av Feinglass et al. (2012) menade att de missförstått sitt hälsotillstånd.
Två patienter i samma studie berättade att de trodde deras fotkomplikationer till diabetes
berodde på gikt (Feinglass et al. 2012). Deltagarna i studien hade heller inte förstått
sambandet mellan rökning och diabeteskomplikationer och bara en deltagare nämnde i
intervjun att hen skulle sluta röka om hen fick ändra på något de gjort tidigare. Begränsad
förståelse bland deltagarna framkom tydligt i många kommentarer (Feinglass et al. 2012).
Enligt Korytkowski et al. (2013) hade både patienter med tidigare utbildning om diabetes och
patienter som inte fått tidigare utbildning om diabetes dåliga kunskaper om diabetes som
sjukdom. Coates et al. (2015) menar att den kunskap patienterna med diabetes hade kring
hypoglykemi kom från deras senaste sjukhusvistelse snarare än från andra utbildningstillfällen
som till exempel kommunikationstillfällen med vårdpersonal eller utbildningsgrupper.
Tillfredställelse och missnöje med personalens kunskaper
Kategorin Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper återfanns i tre av tio
artiklar (Kasteleyn et al. 2013; Korytkowski et al. 2013; Rutter et al. 2012).
Enligt Rutter et al. (2012) var patienterna som varit inlagda på sjukhus nöjda med
vårdpersonalens kunskap om diabetesbehandlingen. Patienterna uttryckte att vårdpersonalen
hjälpt dem snabbt om diabetesrelaterade problem uppstod (Rutter et al. 2012). Enligt samma
studie av Rutter et al. (2012) uppgav inneliggande patienter med diabetes att de inte blivit
besökta tillräckligt av en diabetessjuksköterska. Besök av en diabetessjuksköterska var direkt
relaterat till patientupplevelsen i helhet. Flera patienter har uppgett att de inte fått träffa en
diabetessjuksköterska alls under sjukhusvistelsen. Patienter med diabetes som fått träffa en
specialistsjuksköterska har varit nöjda med detta (Rutter et al. 2012). Patienterna i studien av
Kasteleyn et al. (2013) var tveksamma till att en diabetessjuksköterska hade tillräckligt med
kunskaper om diabetes och hjärtproblem i kombination med varandra. Flera av patienterna i
studien gjord av Kasteleyn et al. (2013) uppgav att de fick träffa väldigt många olika
vårdpersonalgrupper, och de hade förväntat sig att få mer stöd från personalen. Enligt studien
13
av Korytkowski et al. (2013) var patienterna med diabetes inte nöjda med personalens
kompetens vilket minskade deras totala erfarenhet av sjukhusvården.
Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård
Måltidernas och medicineringens betydelse för en god vård återfanns i tre av tio artiklar
(Rutter et al. 2012; Iten et al. 2012; Korytkowski et al. 2013).
De patienter som ansåg sig ha kontroll över sin sjukdomsbehandling under sin
sjukhusinläggning var mer nöjda med sjukhusvistelsen (Korytkowski et al. 2013). Mer än
hälften av patienterna med diabetes har i studien av Rutter et al. (2012) uttryckt att de är nöjda
med timingen av mat och medicin kombinerat.
Enligt Rutter et al.( 2012) var patienter som använde insulininjektioner flera gånger dagligen
före inläggningen minst nöjda i helhet. De hade även större risk att få hypoglykemi under
vistelsen på sjukhuset. Jämfört med de som använde insulin två gånger dagligen var de som
använde multipla injektioner i större behov av assistans från sjukvårdspersonal när de
drabbades av hypoglykemi (Rutter et al. 2012). Enligt undersökningen av Rutter et al. (2012)
framkom att förekomst av hyperglykemi var relaterat till sämre upplevelse av
sjukhusbehandlingen samt mer ångest/oro och depression. Patienter som var inlagda på
sjukhus menade att de haft mindre direkt kontroll över sin egen behandling av
diabetessjukdomen (Korytkowski et al. 2013).
Det största missnöjet med sjukhusvistelsen var enligt Rutter et al. (2012) måltiderna. Det
främsta missnöjet låg i olikheten med måltider hemma. Nästan en fjärdedel av deltagarna
indikerade att de aldrig, eller mycket sällan, skulle välja att äta samma måltider hemma.
Hälften av patienterna i studien uppgav att de inte alls var nöjda med måltidsvalens
överensstämmelse med måltidsvalen de skulle göra hemma (Rutter et al. 2012). Enligt studien
var ungefär 15% av deltagarna extremt missnöjda med kvalitén på måltiderna (Rutter et al.
2012).
Patienterna som immigrerat i studien av Iten et al. (2012) hade mer svårigheter att följa diet än
de som är födda i landet de får vård. Patienter i studien gjord av Korytkowski et al. (2013)
uppgav missnöje med timingen av måltiderna medan den större delen av patienterna i studien
gjord av Rutter et al. (2012) menade att timingen fungerat bra. Enligt studien av Rutter et al.
(2012) ansåg patienterna med diabetes att tillgängligheten av mellanmål var acceptabel. Mer
än hälften hade erfarenhet av att det gick att få tag på mellanmål när det fanns behov av det.
14
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka patienter med diabetes erfarenheter av sjukhusvård.
10 artiklar utgjorde resultatet och ur dessa artiklar framkom fem kategorier: ”Tillfredställelse
och missnöje med vården som helhet”, ”God och bristande kommunikation mellan patient
och personal”, ”Tillräcklig och otillräcklig information samt undervisning”,
”Tillfredsställelse och missnöje med personalens kunskaper” och ”Måltidernas och
medicineringens betydelse för en god vård”.
Det framkommer i resultatet att vissa patienter hade erfarenhet av kommunikationssvårigheter
med vårdpersonalen. De patienter som har annan etnicitet än vårdpersonalen uppger främst
kommunikationssvårigheter. Ett annat problem med kommunikation som framkommit är
svårigheten att nå rätt vårdpersonal. Patienterna har även beskrivit att de varit i kontakt med
många olika vårdpersonalgrupper och de hade förväntat sig ett bättre stöd hos personalen än
de fått. Patienterna i många av studierna menade att informationen från personalen var
bristfällig och flera av patienterna hade missförstått sitt sjukdomstillstånd. Patienterna som
upplevt att de fått mycket uppmärksamhet och bra kontakt med personalen var mer nöjda med
helheten av behandlingen.
Bland patienterna låg ett stort missnöje i måltiderna. De menade att maten inte var densamma
som den de skulle ha valt hemma och även att det inte fanns många olika måltidsalternativ att
välja på. Det var vanligare bland patienterna som använde flera insulininjektioner varje dag
att drabbas av ökad hypoglykemi under vårdtiden.
Resultatdiskussion
Kommunikationssvårigheter påträffades i resultatet och har uppgetts av patienter i flera
studier (Coates et al. 2015; Wilkinson et al. 2012; Iten et al. 2012). Det är viktigt att patienten
förstår sin behandling, ordinationer och instruktioner som ges av vårdpersonal under
sjukhusvården (Socialstyrelsen 2015b). Vårdgivaren ska försäkra sig om att patienten och
närstående är delaktiga och får nödvändig information (SOSFS 2005:12). Resultatet visade att
patienter som har svårigheter att förstå språket uppgav större missnöje med kommunikationen
med vårdgivarna (Iten et al. 2012; Wilkinson et al. 2012). På grund av patienters svårigheter
med språket kan erfarenheten av samma vård skilja sig från en patient till en annan
(Wilkinson et al. 2012). En patient som inte behärskar det svenska språket ska få hjälp att
översätta patientuppgifter eller journalanteckningar om patienten vill ta del av dessa
(Socialstyrelsen 2015b). Vid vård av patienter som inte behärskar svenska språket kan det
vara nödvändigt att anlita en tolk som kan översätta åt patienten. En muntlig eller skriftlig
tolkning kan då göras med hjälp av tolken (Förvaltningslagen 1986:223). Att använda en tolk
underlättar för en patient att få rätt information samt även förstå informationen. Patienten och
patientens närstående kan känna en trygghet i att veta att någon hjälper dem att översätta till
deras modersmål. Att använda tolk kan dock ibland vara ett hinder och att använda sig av en
anhörig-tolk kan i vissa situationer vara direkt olämpligt (Socialstyrelsen 2014). Enligt
Socialstyrelsen (2014) kan det ha stor betydelse av vad tolken har för kön, erfarenheter
och/eller språkkunskaper. Patienten kan ha varit utsatt för våld och då är det viktigt att tolken
är neutral till patienten och att tolken inte är en nära släkting eller anhörig. Patienten måste
kunna lita på tolken och då kan tolkens kön ha betydelse. Tolken ska inte begränsa patientens
möjlighet att prata fritt (Socialstyrelsen 2014). Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper
om användandet av tolk då beställning av en tolk som är olämplig för ändamålet kan bli ett
hinder för att patienten ska kunna få rätt vård.
15
Enligt Svensk Lag (SFS 2014:822) ska patienter uppleva trygghet och god kontakt med
vårdgivaren. I studien av Feinglass et al. (2012) har patienter uppgett en bristande
kommunikation med vårdpersonalen. Patienterna i studien av Messina et al. (2014), som är
utförd på en akutmottagning, menade att sjuksköterskan inte tog sig tid att möta patientens
behov, detta styrker resultatet i denna litteraturstudie. Attree (1999) har i sin studie också
funnit att patienterna uppgett kommunikationssvårigheter mellan vårdpersonal och patient. I
studien av Attree (1999) har det framkommit att patienterna ansett att de inte fått tillräckligt
med information och eller har missförstått informationen de fått. Detta styrker det som även
har funnits i studien av Feinglass et al. (2012) där patienterna missförstått sin sjukdom och sin
situation. I studien av Sampson et al. (2009) har de flesta patienterna förstått sin
diabetessjukdom och att de även förstått den informationen som erbjudits dem. I flera studier
har det funnits bristande information från vårdpersonalen (Kasteleyn et al. 2013; Wilkinson et
al. 2012; Feinglass et al. 2012; Kortykowski et al. 2013). Detta styrks i studien av Attree
(1999) och Multin et al. (2008) där patienterna också uppgett att det funnits en brist på
information. Regelbunden och bra information från personalen har upplevts positivt (Attree
1999; Kasteleyn et al. 2013; Arah et al. 2011). Patienterna med diabetes kan ha missförstått
sin situation eftersom att det är mycket att tänka på när patienten lever med diabetes. Det är
mycket information att förhålla sig till och komma ihåg (Coates et al. 2015). Då det
framkommit att patienterna uppskattat regelbunden och bra information som positivt skulle
personalen utifrån denna kunskap och kunna anpassa den till patientens behov och önskemål.
Patienten ska enligt Hwee et al. (2014) ha stöd i sin sjukdom av sjukvården, vilket flertalet
patienter i denna litteraturstudie berättar är bristfälligt (Kasteleyn et al. 2013). Patienter kan
enligt Hwee et al. (2014) och Jung-Hyun et al. (2007) få individuell handledning eller
grupphandledning i sin sjukdom. Patienterna i studien av Jung-Hyun et al. (2007) föredrog att
gå på grupphandledning före individuell handledning. Patienter som fått individuell
handledning var ofta sjukare och hade fler komplikationer till sin diabetes (Hwee et al. 2014).
De patienter som fick delta i handledning i grupp var generellt sett friskare, hade färre
komplikationer och färre inläggningar på sjukhus. Deltagarna i grupphandledningen stannade
ofta kvar efter träffarna och tyckte att informationen som gavs var mer användbar (Hwee et al.
2014). Genom att införa handledning i grupp för patienter med diabetes på ett sjukhus kan
öppna upp möjligheter för patienterna att få dela med sig av erfarenheter, kunskap samt känna
sig trygga i en situation där de befinner sig tillsammans med andra som lider av samma
sjukdom. I och med att många patienter erfar kommunikationssvårigheter och brist på
information (Kasteleyn et al. 2013; Feinglass et al. 2012; Kortykowski et al. 2013; Wilkinson
et al. 2012) kan grupphandledningar vara ett bra alternativ där information kan ges av
sjukvårdspersonal på en professionell nivå samt att patienterna kan dela med sig av sina egna
kunskaper och därmed lyssna på varandra. Patienter som fått diabetesutbildning rapporterade
att de var mer nöjda med sin vård (Kortykowski et al. 2013). Enligt Gulli (2014) och JungHyun et al. (2007) blev patienternas plasmaglukosvärden lägre efter patienterna genomgått
diabetesutbildning.
Ett stort missnöje hos patienter med diabetes som var inlagda på sjukhus var måltiderna enligt
Rutter et al. (2012) och Korytkowski et al. (2013). I studien av Korytkowski et al. (2013) hade
patienterna uttryckt missnöje med timingen av måltiderna, detta styrks inte i studien av Rutter
et al. (2012) och inte heller i studien gjord av Sampson et al. (2009). I studien av Rutter et al.
(2012) har majoriteten av patienterna sagt att de inte skulle välja liknande måltider hemma, de
är nöjda med tillgängligheten av mellanmål och de är nöjda med timingen av måltider och
medicinering och detta styrks i studien av Sampson et al. (2009). I studien av Multin et al.
(2008) visade patienterna inom kirurgisk vård missnöje med måltiderna. De erbjöds inte mat
rutinmässigt eller fick ingen mat förrän de fick komma till en vårdavdelning (Multin et al.
16
2008). Att patienterna inte är nöjda med måltidsvalen kan påverka plasmaglukosnivåerna hos
patienten. Detta skulle kunna kopplas till hypoglykemi som uppkommer genom att patienten
får för mycket insulin, för lite mat i sig och/ eller för mycket fysisk aktivitet i förhållande till
mängden insulin och mat (ADA 2014; Mulder 2012). Om patienten med diabetes inte är nöjd
med maten som erbjuds på sjukhuset kan det leda till att patienten inte äter lika mycket som
den skulle gjort hemma, vilket innebär att patienten får i sig en för liten måltid. En för liten
måltid kombinerat med samma mängd insulin som tidigare kan innebära att patienten drabbas
av hypoglykemi. Enligt Rutter et al. (2012) hade de patienter som använde insulin flera
gånger dagligen innan inläggningen på sjukhus en större risk att drabbas av hypoglykemi
under vårdtiden. Dessa var även minst nöjda med sjukhusbehandlingen i helhet (Rutter et al.
2012). Detta styrks i studien av Sampson et al. (2009).
Äldre patienter var i allmänhet nöjdare med vården enligt Gershater et al. (2009) och detta
styrks i studien av Multin et al. (2008) där även äldre patienter som fick vård på
akutmottagningen uppskattade vården mer än yngre patienter.
Patienterna i studien av Rutter et al. (2012) menade att vårdpersonalen snabbt hjälpte dem om
de hade diabetesrelaterade problem. Detta kan tyda på god kompetens hos personalen som har
kunskapen att göra relevanta prioriteringar för patienternas välmående (Messina et al. 2013).
Metoddiskussion
Denna litteraturstudie utfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmetod eftersom den är
strukturerad och tydlig. Den visar tydligt vad en litteraturstudie ska innehålla.
Den första sökningen gjordes mellan 2010 och 2015 och sökorden som användes var
”Diabetes Mellitus” och ”Hospitalization” för att få fram diabetespatienter som vårdats på
sjukhus. Denna sökning gjorde dock att endast icke relevanta artiklar hittades, de var
fokuserade på plasmaglukosvärden samt HbA1c och andra mätvärden och var då inte
intressanta för det valda syftet i denna studie. Sökordet ”Hospitalization” togs bort och
ersattes med ”Nursing care” för att istället få fram omvårdnad i artiklarna. Försök gjordes att
tillägga sökord så som ”Experience” eller ”Patient satisfaction” men det var inte möjligt att
lägga till dessa sökord då detta inte gav tillräckligt många relevanta träffar. Slutligen valdes
sökorden ”Diabetes Mellitus”, ”Self care”, ”Patient attitudes” i Cinahl respektive ”Attitudes” i
PubMed då inte ”Patient Attitudes” återfinns som MeSH-term. Då inte tillräckligt många
artiklar framkom vid sökning inom de senaste 5 åren utökades årtalen till att vara mellan
2005-2015. ”Hospital” som fritextsökning lades till för att få ytterligare fokus på sjukhusvård,
det inte fanns någon matchande MeSH eller Heading-term. Ett försök att använda sökordet
”In-patient care” istället för ”Hospital” gjordes också, men med för få träffar. En sökning
gjordes i båda databaserna med sökorden ”Diabetes Mellitus”, ”Patient care” och fritext
”Experience” för att komplettera med ytterligare artiklar. En relevant artikel påträffades i
PubMed och därför redovisas den sökningen endast under ”PubMed” i tabell 1.
Trots att detta i slutändan gav många träffar lästes alla dessa titlar och abstract då
exklusionskriterierna gjorde att det var tydligt vilka artiklar som inte var relevanta för syftet.
Begränsningen på 10 år innebär att eventuella relevanta artiklar som är äldre än 10 år inte
påträffats under sökningen.
Enligt valda inklusionskriterier var patienterna i artiklarna äldre än 18 år. Artiklar som
svarade på syftet men där patienterna var under 18 år kan därför ha fallit bort. En artikel som
svarade bra på syftet påträffades, när den lästes i sin helhet upptäcktes det att studien var gjord
på personer från 16 år och uppåt. Artikeln exkluderades därmed men gav upphov till
ytterligare en sökning. Artikeln hade använt sig av ett mätinstrument (DTSQ) för att mäta
17
patientens upplevelse av diabetesvård, en sökning i Cinahl gjordes då på mätinstrumentet
”DTSQ” och det gjorde att ytterligare en artikel hittades. Denna artikel återfinns i den
manuella sökningen.
Det var en svårighet att hitta relevanta artiklar trots det höga antalet träffar, detta på grund av
att många av artiklarna fokuserade på de valda exklusionskriterierna eller svarade inte på
syftet. Under första delen av urvalsprocessen lästes endast titel och abstract. Detta kan anses
som en svaghet för resultatet då artiklar som kan varit relevanta för syftet möjligen valts bort.
De artiklar där abstractet inte visade tydligt på om det svarade på syftet togs med till urval två
för att läsas i helhet.
Artiklarna var av varierande kvalitativ (4) och kvantitativ (6) metod vilket var intressant för
att svara på syftet i studien. Enligt Polit och Beck (2012) är det en styrka att använda artiklar
av både kvalitativ och kvantitativ metod då ämnet i och med detta kan belysas ur olika
perspektiv. Det framkom en djupare förståelse i och med kvalitativa intervjustudier samt en
mer övergripande förståelse genom de kvantitativa studierna. En av de kvalitativa artiklarna
behandlar både patienter som har diabetes och patienter som inte har diabetes. I artikelns
resultat går det att skilja de olika patienterna åt i deras citat då det vid varje citering står om
patienten hade diabetes eller inte.
Genom att det använts både kvalitativa och kvantitativa studier går det att generalisera
resultatet på ett bättre sätt än om artiklarna hade varit av samma metod. Artiklarna var
publicerade och genomförda i länderna: USA, Sverige, England och Nederländerna vilket
innebär att studien inte går att generalisera i världen. Vården i olika länder kan skilja sig
mycket från varandra. Utvecklingsländer är inte representerade och därför fås genom denna
studie bara en uppfattning om hur diabetesvården upplevs i industriländer.
Eftersom samtliga artiklar i resultatet var skrivna på engelska, kan resultatet ha påverkats av
felöversättningar och feltolkningar trots stor noggrannhet i översättning av författarna. De
resultat i artiklarna som överensstämmer med denna studies syfte har därför översatts med
hjälp av elektroniskt lexikon och annan utrustning, samt tidigare kunskaper av språket. För att
minska risken av misstolkning har författarna läst samtliga artiklar enskilt och tillsammans
(Polit & Beck 2012).
Klinisk betydelse
Sjuksköterskor kommer möta patienter med diabetes oavsett arbetsplats och därför är det
viktigt att ha goda kunskaper om diabetes mellitus typ 1 och typ 2. Genom ökade kunskaper
inom området ”patientens erfarenheter av sjukhusvård” kan vårdpersonalen se såväl brister
som positiva erfarenheter. För att kunna bemöta patienterna på bästa sätt är det av vikt att
belysa och lyfta fram patienternas erfarenheter. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna
om att bristande kommunikation och information påverkar patienternas helhetsintryck av
vården. Bristande information kan också leda till att patienten missförstår sitt
sjukdomstillstånd med komplikationer som följd. Sjuksköterskorna måste försäkra sig om att
patienterna har förstått information som är viktig för patienternas hälsotillstånd. Genom denna
litteraturstudie har det framkommit att patienterna visat missnöje med måltiderna som erbjuds
på sjukhus. Är patienterna missnöjda med måltiderna kan sjuksköterskorna finna ett annat
kostalternativ eftersom patienter med diabetes inte bör utesluta måltider.
Förslag till fortsatt forskning
Då det fanns vissa svårigheter att finna artiklar inom området ger det ett intryck av ett behov
till fortsatt forskning om erfarenheter av sjukhusvård hos patienter med diabetes mellitus. Mer
forskning skulle kunna leda till såväl ökad patientsäkerhet som ökad vårdkvalité för
18
patienterna. Ett stort missnöje som framkom i denna studie var utbudet av måltider. Då
måltider och diet är en stor del av behandlingen vid diabetes kan det även vara av värde att
forska på hur måltid på sjukhus kan förbättras för att patienterna ska kunna tillgodogöra sig
vården på ett bättre sätt.
Slutsats
Patienternas erfarenheter av vård på sjukhus påvisade såväl positiva som negativa
erfarenheter. Vikten av god kommunikation och information mellan vårdpersonalen och
patienten har stor betydelse för hur patienten upplever sjukhusvården. Patienter som inte var
uppväxta i landet de fick vård i ansåg att kommunikationen var sämre än patienter som varit
boende i landet hela sitt liv. För att undvika att patienten missförstår information kan
vårdpersonalen ta hjälp av en tolk. Patienternas erfarenheter av måltider på sjukhus var
övervägande negativa. Då kosthållning utgör en stor del av diabetikernas behandling har det
stor betydelse för patientens välmående att maten som serveras på sjukhus är inbjudande.
Genom ökade kunskaper om betydelsen av kommunikation, information och undervisning
samt kunskaper om diabetes typ 1 och typ 2 kan sjuksköterskorna öka patienternas positiva
upplevelser av sjukhusvård. Ökade kunskaper inom området skulle även kunna bidra till en
ökad vårdkvalité.
19
Referenslista
*Artiklar som ingår i litteraturstudiens resultat.
* Ackermann, R.T., Thompson, T.J., Selby, J.V., Safford, M.M., Stevens, M., Brown, A.F. &
Narayan, K.M.V. (2006) Is the number of documented diabetes process-of-care indicators
adssociated with ardiometabolic risk factor levels, patient satisfaction, or self-rated quality of
diabetes care? Diabetes Care, 29 (9) 2108-2113.
American Diabetes Association [ADA]. (2014a). Diagnosis and Classification of Diabetes
Mellitus. Diabetes Care, 37 (1), 81-90.
American Diabets Association, (2014b). [Elektronisk] Type 1 Tillgänglig:
http://www.diabetes.org/diabetes-basics/type-1/?loc=util-header_type1 [2015-11-22]
American Diabets Association, (2014c). [Elektronisk]
Type 2. Tillgänglig:
http://www.diabetes.org/diabetes-basics/type-2/facts-about-type-2.html [2015-09-11]
American Diabets Association, (2014d). [Elektronisk] Hyperglycemia Tillgänglig:
http://www.diabetes.org/living-with-diabetes/treatment-and-care/blood-glucosecontrol/hyperglycemia.html [Tillgänglig 2015-11-22]
American Diabets Association, (2014e). [Elektronisk] Hypoglycemia Tillgänglig:
http://www.diabetes.org/living-with-diabetes/treatment-and-care/blood-glucosecontrol/hypoglycemia-low-blood.html [2015-11-22]
* Annersten-Gershater, M., Frid, A. & Apelqvist. (2009) Treatment satisfaction with insulin
gargine in patients with diabetes mellitus in a university hospital clinic in Sweden. European
Diabetes Nursing 6 (1), 17–22
* Arah, O.A., Roset, B., Delnoij, D.M.J., Klazinga, N.S. & Stronks, K. (2011) Associations
between technical quality of diabetes care and patient experience. Health expectations, 16 (4),
136-145.
Attree, M. (1999). Patientsʼand relatives ʼexperiences and perspectives of ʼGood ʼ and ʼNot so
Good ʼquality care. Journal of Advanced Nursing, 33, 456-466.
20
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Stockholm: Studentlitteratur.
Badwi, D., Saleh, S., Natafgi, N., Mourad, Y. & Behbehani, K. (2015) Quality of Type 2
diabetes care in primary health care centerin kuwait: Employment of a diabetes quality
indicator set (DQIS). PLoS ONE 10 (7), 1-12.
Berne, C. & Fritz, T. (2012). Diabetes mellitus. I Ramström, H. (red.) Läkemedelsboken
2011-2012. Uppsala: Läkemedelsverket. s. 583-608.
Canivell, S. & Gomis, R. (2014). Diagnosis and classification of autoimmune diabetes
mellitus. Autoimmunity Reviews. 13, 403-407.
* Coates, V.E., McCann, A., Posner, N. Gunn, & K. Seers, K (2015) “Well, who do I phone?”
Preparing for urgent care: a challenge for patient and service providers alike. Journal of
clinical nursing. 24 (15/16) 2152-2563.
* Feinglass, J., Shively, V.P., Martin, G.J., Huang, M.E., Soriano, R.H., Rodriguez, H.E.,
Pearce, W.H. & Gordon, E.J. (2012) How “preventable” are lower extremity amputations? A
qualitative study of patient perceptions of precitating factors. Disability & Rehabilitation 34
(25) 2158-65.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
FASS (2013) [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19960927000041 [2015-09-11]
International council of nurses [ICN]. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.
[Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/etikpublikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2015-09-11].
Gulli, G., Frasson, S., Borzì, V., Fontanella, A., Grandi, M., Marengo, C., Nicolucci,
Pastorelli, R., Solerte, B., Gatti, A., Cristiano Raimondo, F., Bonizzoni, E., Gussoni,
Mazzone, A., Ceriello, A. (2014). Effectiveness of an educational intervention on
management of type 2 diabetic patients hospitalized in Internal Medicine: results from
FADOI-DIAMOND study. Acta Diabetol 51 (5), 765-70
21
A.,
G.,
the
the
Hancook, K. Chang, E. Chenoweth, L. Clarke, M. Carroll, A. Jeon, Y-H. (2003) Nursing
needs of actyaly ill older people. Journal of Advanced Nursing, 44 (5), 507- 515
Henderson, V. A. (1961). Basic principles of nursing care. London: International Council of
Nurses.
Henderson, V. A. (1991). The nature of nursing: Reflections after 25 years. New York:
National League for Nursing.
Hylen Ranhoff, A. (2010) Lagens ramar och etiska utmaningar. I Kirkevold, M. Brodtkorb, K.
Hylen Ranhoff, A. (red.) Geriatrisk omvårdnad - God omsorg till den äldre patienten.
Stockholm: Liber AB. s. 179-195
* Iten, A., Jacobs, E. A. Lahiff, M. & Fernández, A. (2012) Undocumentedimmigration status
and diabetes care among Mexican immigrants in two immigration “sancturay” areas. Journal
of Immigrant & Minority Health. 16 (2) 229-38.
Jenssen, T. & Berg, J-P. (2009). Läkemedel vid diabetes och sjukdomar i endokrina organ. I
Nordeng, H. & Spigset, O. (red.) Farmakologi och farmakologisk omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur. s. 297-316.
Jung-Hyun, N., Su-Kyung, K., Young-Jung, C., Hong-Uoo, N., In-Ju, K., In-Kyung, J.,
Moon-Gi, C., Hyung-Joon, Y., Yoo-Hun, A., Hak-Yun, B., Hak C., J., (2007). Current status
of diabetes management in elderly Koreans with diabetes. Diabetes Research and Clinical
Practice (2007) S.71–S75
* Kasteleyn, M.J., Corter, K.J., Van Puffelen, A.L., Heijmans, M., Vos, R.C., Jansen, H. &
Rutten, G.E.H.M. (2013) What follow-up care and self managemnt support do patients with
type 2 diabetes want after their first acute cononary event? A qualitative study. Prim Care
Diabetes 8 (3)195-206.
* Korytkowski, M.T., Koerbel, G.L., Kotagal, L. Donihi, A. & DiNardo, M.M. (2013) Pilot
trial of diabetes self-management education in the hospital setting. Prim Care Diabetes 8 (3)
187-94.
22
Messina, G., Vencia, F., Mecheroni, S., Dionisi, S., Baragatti, L., Nante, N. (2014). Factors
Affecting Patient Satisfaction with Emergency Department Care: An Italian Rural Hospital.
Global Journal of Health Science Vol. 7, No. 4
Mosand Dammen, R. & Stubberud, D-G (2011). Omvårdnad vid diabetes mellitus. I Almås,
H., Stubberud, D-G. & Grønseth, R. (red). Klinisk omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB. s.
499-527.
Moser, A., Houtepen, R,. van der Bruggen, H,. Spreeuwenberg, C. och Widdershoven, G.
(2009). Autonomous decision making and moral capacities. Nursing Ehics, 16(2): 203-219
Multin, Å. Gunningberg, L. Carlsson, M. (2008). Different patient groups request different
emergency care – A survey in a Swedish emergency department. International Emergency
Nursing, 16(4): 223-232
Nolan, J. C., Damm, P. & Prentki, M. (2011). Type 2 diabetes across generations: from
pathophysiology to prevention and management. The Lancet, 169–181.
Piaggesi, A., Coppelli, A., Goretti, C., Iacopi, E. & Mattaliano, C. (214) Do you want to
organize a multidisciplinary dibetic foot clinic? We can help. The international journal of
lower extermity wounds. 13 (4), 363-370.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Literature reviews: Finding and critiquing evidence.
Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia;
Lippingcott Williams &Wilkins. s. 94-125.
* Rutter, C L., Jones, A., Dhatariya, K.K., James, J., Irvine, L., Wilson, E.C.F., Singh, H.,
Walden, E., Holland, R., Harvey, I., Bradley, C. & Sampson, M.J. (2012) Determining inpatient diabetes treatment satisfacction in the UK- the DIPSat study. Diabet Med, 30 (6) 731738.
Sampson, M.J., Singh, H., Dhatatiya, K.K., Jones, C., Walden, E. & Bradley, C. (2009).
Psychometric validation and use of a novel diabetes in-patient treatment satisfaction
questionnaire. Diabetic Medicine 26, 729-735.
Socialstyrelsen (2015) Centrala rekommendationer i riktlinjerna för diabetsvård. [Elektronisk]
Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordiabetesvard/centralarekommendationer
[2015-09-11]
23
Socialstyrelsen (2015b). Hantering av patientuppgifter – Tolkning och översättning.
[Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/regelverk/handbocker/handbokominformationshanteringochjour
nalforing/46 [2015-09-25]
Socialstyrelsen (2014). Ensam och utsatt. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19318/2014-1-7.pdf [201509-25]
Socialstyrelsen (2015c). Nationella riktlinjer för diabetesvård. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19689/2015-2-3.pdf [201510-08]
Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården.
[Elektronisk] Tillgänglig:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf [201510-08]
Socialstyrelsen (2005). Termbanken. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://socialstyrelsen.iterm.se/index.php [2015-09-14]
Sagen, J. V. (2013). Sjukdomslära. Diabetes – förebyggande arbete, behandling och
uppföljning. Skafjeld, A. & Graue, M. (red.). Lund: Studentlitteratur. s. 23-87.
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1986:223. Förvaltningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 2014:822. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet
Wild, S., Roglic, G., Green, A., Sicree, R. & King, H. (2004). Global prevalence of diabetes –
Estimates for the year 2000 and projections for 2030. Diabetes Care, 27 (5), 1047-1053.
* Wilkinson, E. Randhawa, G. Feehally, J. Farrington, K. Greenwood, R. Choi, P. Lightstone,
L. (2012) A multi-centre qualitative study exploring the experiences of UK South Asian and
white diabetec patients referredfor renal care. BMC Nephrol. 23 (13) 1-7
24
World Health Organization (WHO). Diabetic programme. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.who.int/diabetes/action_online/basics/en/index1.html [2015-09-17]
25
Bilaga 1: Artikelmatris
FÖRFATTARE
LAND
Ackermann, T.
Thompson, J. Shelby,
J. Safford, M.
USA
Annersten-Gershater,
M. Frid, A. Apelgvist
J.
TITEL
ÅRTAL SYFTE
Is the number od
2006
documented diabetes
process-of-care
indicators adssociated
with ardiometabolic
risk factor levels,
patient satisfaction,
or self-rated quality
of diabetes care?
METOD/URVAL/BORTFALL
RESULTAT
Syftet är att jämföra och
bedöma vårdkvaliten på
diabetesvård. De ville
undersöka om
diabetesvården var
förknippad med någon
annan kvalitetsfaktor
som patientens
tillfredsställelse eller
rankad vårdkvalité av
patienterna.
Syftet med studien var
att undersöka
indikationer för att
ordinera ett nytt
läkemedel och kliniska
utfall av HbA1c-värden,
uppfattade
hypoglykemier samt
patientens belåtenhet.
En kvantitativ tvärsnittstudie
där 11,922 svarade på en
enkät från ett brev eller blev
intervjuad via telefonen om
hur de upplever sjukvården. I
resultatet svarade 8,733
patienter på undersökningen
Forskarna såg koppling
mellan dokumenterad vård i
grupp eller enskilt med ett
längre LDL-kolesterol men
inte blodsockernivåer eller
HDL-kolesterol. Antalet
dokumenterade besök
förknippas med nöjda
patienter och självskattad
kvalité på diabetesvården.
Detta är en kvantitativ studie
där 960 patienter med diabetes
på endokrinologikliniken fick
brev med frågeformuläret
DTSQ hemskickat. 615
personer svarade på
formuläret.
Genom det nya läkemedlet
fick patienterna mindre
svängningar i blodsockret och
ökad metabolisk kontroll.
HbA1c –värdena sjönk hos
både patienter med diabetes
typ 1 och typ 2. Medelvärdet
av DTSQ-formuläret var
28.45.
Att erhålla rekommenderad
vård var associerat med en
bättre vårdupplevelse.
Utsträckningen av
tillfredsställelse varierade
beroende på vilken slags vård
patienten mottagit.
De akuta problem som
uppstod vid egenvård krävde
Treatment
satisfaction with
insulin glargine in
patients with diabetes
mellitus in a
university hospital
clinic in Sweden
2009
Sverige
Arah, O A. Roset, B.
Delnoij, D M J.
Klazinga, N S.
Stronks, K.
Associations between
technical quality of
diabetes care and
patient experience
2011
Studiens syfte va att
undersöka sambandet
mellan att ansluta till
rekommenderad vård
och erfarenheter och
recensioner av vården.
En kvantitativ studie där det
skickades ut ett brev till 8698
diabetes patienter. Efter alla
exkluderingar där personer
inte svarade på hela återstod
3096 personer
USA
Coates, V E. McCann,
A
“Well, who do I
phone?” Preparing
2015
Studien undersökte
faktorer som påverkar
Kvalitativ beskrivande
statistik. 45 personer blev
Bilaga 1: Artikelmatris
Posner, N. Gunn, K.
Seers, K
England
Feinglass, J. Shively, V
P. Martin, G J. Huang,
M E. Soriano, R H.
Rodriguez, H E.
Pearce, W H. Gordon,
E J.
USA
Iten, A. Jacobs, E A.
Lahiff, M. Fernández,
A.
USA
Kasteleyn, M J.
Corter, K J. Van
Puffelen, A L.
Heijmans, M. Vos, R
C. Jansen, H. Rutten,
G E.H.M.
for urgent care: a
challenge for patient
and service providers
alike
egenvården av diabetes
av diabetes
komplikationer när
oplanerad sjukhusvård
behövdes.
semi-intervjuade från
stadskärnan och från
landsbyggden. Inget bortfall
redovisades.
How “preventable”
are lower extremity
amputations? A
qualitative study of
patient perceptions of
precitating factors
2012
Läkare anser att amputationer kan förhindras
genom koordinerad vård
och egenvård. Djupgående intervjuer användes
för att ta reda på hur
patienter upplevt risker
och orsaker till deras
första amputation.
Kvalitativ studie. 22 personer
deltog i en intervju med både
öppna och stängda frågor.
Ett bortfall på 4 personer
redovisades.
Undocumented
immigration status
and diabetes care
among Mexican
immigrants in two
immigration
“sancturay” areas
2012
Syftet med studien var
att undersöka förhållandet mellan immigranter
och patientens upplevelser av hälsovården,
egenvård vid diabetes
och kliniska resultat.
Kvantitativ, tvärsnittstudie
som analyserade data från 9
sjukhus eller fristående
kliniker. 401 personer deltog i
studien. Inget bortfall
redovisas.
What follow-up care
and self managemnt
support do patients
with type 2 diabetes
want after their first
acute cononary
2013
Studien ville undersöka
hur patienter med både
ACE och diabetes
upplevt sitt
sjukhusbesök några
månader efter besöket
Kvantitativ, tvärsnitts
fokusgrupp där 14 patienter
medverkade, även partners till
de inlagda fick diskutera i en
egen grupp där 3 medverkade.
Det var 50 inbjudna totalt och
ofta sjukhusvård. De flesta
tycke att de hade kunskap om
vem de skulle kontakta i de
akuta situationerna.
Deltagarna hade svårt att
komma på egna idéer om
vilka åtgärder som behövdes.
Deltagarna rapporterade
oväntat snabba utveckling av
sår, infektioner, fottrauman
och komplikationer av sår.
Avgörande förseningar i vård
var vanligt. Liten förståelse
om problemen och kommunikationsbrister framkom.
Resultatet visade att det inte
har någon stor betydelse om
en immigrant är
dokumenterad eller inte
gällande upplevelser av
vården. Inte heller någon
skillnad upptäcktes vid
kliniska resultat.
Deltagarna menar att det är
skillnad på att enbart ha
hjärtsjukdom eller att ha
hjärtsjukdom i kombination
med diabetes. Patienterna
saknade information om
Bilaga 1: Artikelmatris
event? A qualitative
study.
17 medverkade.
Nederländerna
Korytkowski, M T.
Koerbel, G L. Kotagal,
L. Donihi, A. DiNardo,
M M.
USA
Rutter, C L. Jones, A.
Dhatariya, K K.
James, J. Irvine, L.
Wilson, E C F. Singh,
H. Walden, E.
Holland, R. Harvey, I.
Bradley, C. Sampson,
M J.
England
Wilkinson, E.
Randhawa, G.
Feehally, J.
Farrington, K.
Greenwood, R. Choi,
P. Lightstone, L.
England
Pilot trial of diabetes
self-management
education in the
hospital setting
2013
Syftet var att se om det
är genomförbart att
erbjuda en egenvårdkurs
på sjukhuset.
21 personer från 4 olika
medicinenheter fick svara på
ett frågeformulär. Inget
bortfall redovisades.
Determining inpatient diabetes
treatment
satisfacction in the
UK- the DIPSat
study.
2012
Syftet var att mäta hur
nöjda patienter är i
relation till
slutenvården.
Kvantitativ undersökning där
1319 patienter svarade på ett
DTSQ-formulär om sin tid på
sjukhuset.
A multi-centre
qualitative study
exploring the
experiences of UK
South Asian and
white diabetec
patients referredfor
renal care.
2012
Undersöka deltagarnas
åsikter om att bli
förflyttade till att få vård
på en njurklinik.
Kvalitativstudie där
individuell tvärsnittstudie
använts på 60 patienter som
blivit rekryterade från två
olika sjukhus. Inget bortfall
redovisades.
träning, sexualitet och
farmakoterapi. Partners var ej
nöjda med den information
som följde.
Det fanns inga skillnader
mellan grupperna i kapillärt
blodsocker, kunskapstester
om diabetes eller i
tillfredsställelse av vården.
Patienterna som fick
utbildning på sjukhuset har
angett mer tillfredställelse
med vården på sjukhus.
Den allmänna diabetes
behandlingen skattades högt i
DTSQ-formuläret. De saker
som deltagarna var missnöjda
med var val av måltid, kvalité
på maten, likheter mellan
sjukhusmaten och mat
hemma och insulin i samband
med måltid vid samma
tillfälle.
Förvirring uppstod som svar
till remittering i båda
grupperna. Denna förvirring
var associerad till brist på
information när de blev
remitterade, men även före.
Språksvårigheter var ett
problem bland patienter som
immigrerat.
Bilaga 1: Artikelmatris
