Motion till riksdagen
1989/90: U658
av Birger Hagård
m.fl. (m)
Angola
I fem motioner (1984/85:844, 1985/86:U213, 19R6/R7:U23:"1. I'JH71HH:U220
och 1988/89:U233) har påtalats situationen i 1\ ngo la m:h Sveriges engage­
mang. Kunskapen om vad om händer i Angola är genomgaende dalig i Sve­
rige. Massmediernas intresse har varit ganska �valt , bort<;ell fran �lutet av
1987, då svenskar i Angola hamnade i fokus. Sven�ka med1er atergav länge
okritiskt den kommunistiska propagandan, som också salte sin prägel på den
syn, som förmedlades av den svenska amba��aden i l.uanda. Den marxist­
leninistiska regimen har av Sverige fåll allt stöd. medan mot�tand� 1 ö relsen,
UNITA. har utsalls för en konstant nedvärder ing.
Under de två senaste åren har- vilket kan notera� som posi tiv t
en vi��
förb ällring dock inträtt. Invektiv som " banditer " och " ter rori�ter " om
UNITA från såväl utrikesministern som kabinettssekreteraren har i �lOrt �ell
lyst med sin frånvaro. Ä ven massmedierna har uppenbarligen strävat efter
en mer objektiv behandling av Ang ola.
Bakgrunden till inbördeskriget i Angola behöver knappa�! någon mer in­
gåe nde redogörelse. Det räcker med att hänvisa till dc tidiga re nämnda mo­
tionerna. Det regerande kommunistpartiet, MPLA. bröt rå ell tidigt sta­
dium överenskommelserna med de båda andra befriel eröreberna U NI TA
och FNLA. Makten i Angola erövrades med hjälp från Sovjet och kubanska
legoknektar. UNITA tog emellertid upp kampen och fick töd från Kina och
olika afrikanska stater. Efter 1985 har också USA givit stöd 1111 befnelserö­
relsen. Fram till förra året kunde man ocksa påräkna ell vi<;st �töd fran Syd­
afrika i kampen mot den gemensamma fienden.
Sedan några år är läget förhållandevis statiskt i Angola . U
!TA beharskar
drygt en tredjedel av Angola och har upprällat en provisori�k huvudstad,
Jamba. l övriga delar av landet har UNITA �tändig t markerat �in närv ar o
genom ge rillaope rationer. Gång efter annan h ar kommuni�tregimen lans era t
militära offensiver med sovjetiska rådgivare och kubanska legok nektar. De
har samtliga slagits tillbaka med eft ertryck av UNITA.
Ställningen i dag är i stort sell den , att UNITA helt b c här�k a r w område,
som i norr avgränsas av Benguelajärnvägens strä ckning men i va<;ter bcgränas av öken- och bushlan dskapen. Därtill kommer all U
l TA finn� över hela
landet och mer eller mindre p erm anent dominerar olika �läder och byar.
UNITA kontrollerar i dagsläget mer än en tred jedel av lanuet. som i övrigt,
bortsell från de större städerna, är "osäkert " lanu.
17
Sovjetunionen har under senare ar- från och med 1984- givit ett enormt
\'apen�töd till Luandaregimen. upp�kattningsvis 25-30 miljarder kronor.
Mot. 1989/90
U658
Samtidigt har dc kuhanska styrkorna �omme�t uppgatt til l 55 000 man. Där­
till har kommit �töd fran ö teuro pei ka länder och
ord- Korea.
Under 19XX trä ffade� en fred överen kommclsc. �om herörde Angola.
SydafriJ.. a. 1 amibia och Kuha.
amibias själv�tändighet garanterade� av
Sydafrika och politi!>ka val har sedermera ägt rum 1989. Dessutom åstad­
kom� en plan fö r e vakuering av de kubanska styrkorna från Angola. Av allt
att döma har Kuba hittills fullföljt sin del av avtalet. och dc kubanska trup­
perna evakuera!> !> Ucce��ivt fran Angola. Underhands�amtal uppges även ha
�k ett mellan f oret radare för Kuba och U
l TA. varvid ett icke-angrepp�avtal
har ingatt� . Veterli gen har inte heller därefter kubanska trupper tagit del i
dc str i de r . �om förekommit och alltjämt förekommer.
Sedan '><näl Kubn \Om Sydafrika dragit sig helt eller delvis ur konflikten i
Angola. har denna blivit mer renodlad till vad det i grund och botten alltid
varit fraga om. nämligen ett inbördeskrig mellan kommunistregimen i
Luanda. MPLA. och befrielserörel en U
ITA.
Det fann� ock�a under aret flera tecken. som verkade hoppingivande.
Fra n Zam� �ida tog� initiativet till fredsförhandlingar. Å tta afrikanska stater
ställde 'ig po'>ili\ a till dessa förhandlingar.
ågra egentliga resultat kom
dock ull e fram a\ det hela. Större framgångar syntes man ha genomen över­
enskommebc
i
Gbadolitc.
Saväl
U
!TA-ledaren Jona� Savimbi som
MPLA-prc'>identcn Eduardo dos Santos syntes räcka varandra händerna för
att bc�cg la en överen�kommcbe om vapenvila. Denna bröb dock �nart.
Det väckte �tor uppmiirhamhet. då den välkände belgiske toxikologcn
profc!>!>Or A. l leyndrickx från universitetet i Gent kunde påvisa. att MPLA­
�idan i kriget använde sig av kemiska stridsmedel. Dessa härstammar uppen­
barligen fran Sovje tunionen.
Angola!> katobka bi�kopar har även tagit ett fredsinitiativ. Pa nationalda­
gen den Il november riktade de en enträgen uppmaning till MPLA och
U
ITA att nil fra m till en överenskommelse om eld upphör, som skulle
kunna mynna ut i nationell försoning och fred i Angola.
Fran U
ITA har man �tälJt sig positiv till fredstrevarna. Förslag har fram­
förts om att ateruppta fred�förhandlingarna. MPLA-sidan har dock varit ne­
gativ. och i slutet av december inleddes en ny f>tor militär offensiv, där ock�å
ry��ar förefaller ha spelat en betydelsefull roll. Även denna attack slog dock
tillbaka a\ U
U
!TA-styrkorna.
ITA har darefter pa nytt igångsatt en stor diplomati!>k offensiv. Presi­
denten J ona Savimbi har framträtt såväl i USA om Västeuropa och synes
ha ett starkt �töd. da han pa nytt framfört sin önskan om fred och försoning
i Angola. Denna kall bygga på fria val och ett flerpartisystem.
Det ter sig beklämmande, att Sverige efter Sovjetunionen är den största
bistandsgivaren till en kommunistisk regim, som annars inte kan räkna på
stöd fran nagra västerländska nationer. Genom det svenska stödet till kom­
muni!>tregimen i Angola motverkar vi direkt det demokratiska västerlandets
och dä rmed vara egna intressen. Det är inte försvarbart, all svenska bi­
standsmedel anvand� till att via Volvo- och scanialastbilar tran!>portera mili­
tära enheter och förnödenheter för den ena sidan, kommuni tregimen, i in-
18
hördeskriget. Det har också sagts, att svenska komponenter ingår i den kom­
Mot. 1989/90
munikation�utrustning. som kommunistsidan använder sig av. Någon kritik
U658
från dem. �om i andra sammanhang alltid brukar motsätta sig användningen
av �vcn�ka förnödenheter i krigssammanhang har dock inte kunnat förmär­
kas beträffande Angola.
Den �ocialdemokrati�ka regeringen vill nu ytterligare öka stödet till den
ena parten. kommunist�idan, i det pågående inbördeskriget i Angola. Det
finns all anledning att motsätta sig fortsatt stöd till regimen i Angola, som
inte är direkt humanitärt motiverat. Det har vid upprepade tillfällen hävdats
från utrike�utskottet, att svenskt bistånd nått båda sidor i inbördeskriget.
Detta är inte �ant. På ort och ställe har kunnat konstateras, att inga svenska
biståndsinsatser har nått fram till UNITA-kontrollerat område.
Angola är svårt drabbat av det pågående inbördeskriget. Tusentals ango­
lam:r lidc::r nöd och hotas av svält. MPLA-regimen är en av de sista kommu­
nisti�ka utposterna i världen. De socialistiska systemen har ramlat ihop som
kortln•� i Östeuropa. l själva Sovjetunionen pågår uppenbarligen över­
gången till något nytt. Mot den bakgrunden ter det sig absurt, att ett land i
Afrika med militärt våld motsätter sig fred och desperat försöker hävda ett
obsolet sociali�tiskt system.
Vi kan :nte acceptera. att Sverige ensidigt ger stöd åt den kommunistiska
parten i det pagående inbördeskriget i Angola. Sverige bör förhålla sig åt­
minstone neutralt. Samtidigt bör Sverige ge all tänkbar hjälp åt det hårt
drabbade angolanska folket. Den bör dock distribueras genom opolitiska or­
gani�ationer. t ex Röda Korset eller via privata hjälporganisationer över hela
Angola. Sverige bör på alla vis försöka delta i arbetet på en medling mellan
MPLA och UNITA i syfte att åstadkomma en försoning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
l. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo­
tionen anförts om att biståndet till Luandaregimen bör upphöra, om
strävandena efter vapenvila och fred inte kröns med framgång,
2. att rik�dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo­
tionen anfört� om att humanitärt bistånd bör komma hela Angola till
del. allisa även de av UNITA kontrollerade områdena, genom för­
medling av opolitiska organisationer som Röda korset m.fl.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo­
tionen anförts om att alla ansträngningar bör göras från svensk sida
att stimulera medling i konflikten mellan MPLA och UNITA i syfte
att uppnå försoning i Angola.
19
Mot. 1989/90
Stockholm den 25 januari 1990
U658
Birger Hagård (m)
Gullan Lindblad (m)
Göran Allmer (m)
Hugo Hegeland (m)
Göran Ericsson (m)
Ulf Me/in (m)
fiOt•b
96400, S!ockholm 1990
20
