Är spelregler, dvs

Philip Thunberg 900612-1017
Ludvig Gabrielli 920505-0611
Martin Brala 910118-1593
Hampus Viberg 910504-1132
Innehållsförteckning
SYFTE .................................................................................................................................................................... 3
FRÅGESTÄLLNINGAR ...................................................................................................................................... 3
TEORI.................................................................................................................................................................... 4
ABSOLUTA FÖRDELAR ...................................................................................................................................................... 4
KOMPARATIVA FÖRDELAR ............................................................................................................................................... 4
HECKSCHER-OHLIN-TEORIN............................................................................................................................................ 4
PROTEKTIONISM ................................................................................................................................................................ 5
FRIHANDEL ......................................................................................................................................................................... 5
EMPIRI.................................................................................................................................................................. 6
ÄR SPELREGLER, DVS. LAGSTIFTNING, STABILA OCH FÖRUTSÄGBARA? .................................................................... 6
FÖREKOMMER POLITISKA OROLIGHETER (PROTESTER, DEMONSTRATIONER, UPPLOPP ELLER
REVOLUTIONER)? FINNS ETNISKA KONFLIKTER? ........................................................................................................ 6
SOCIALA FÖRHÅLLANDEN ................................................................................................................................................ 8
HUR ÄR BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN OCH DET NATIONELLA SPARANDET? ............................................................... 9
ERHÅLLER LANDET UTLÄNDSKT BISTÅND? LEDER EKONOMISKT BISTÅND TILL EKONOMISK UTVECKLING
ELLER TILL EKONOMISK STAGNATION? ....................................................................................................................... 10
ANGOLA – PROTEKTIONISTISKT ELLER FRIHANDELSNATION? ............................................................................... 11
EXPORT............................................................................................................................................................................. 11
IMPORT ............................................................................................................................................................................. 12
ANALYS ............................................................................................................................................................. 14
POLITIK OCH KRIG........................................................................................................................................................... 14
EKONOMISK UTVECKLING OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN ....................................................................................... 14
KOMPARATIVA FÖRDELAR ............................................................................................................................................ 15
BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH BISTÅND ....................................................................................................................... 15
SLUTSATS ......................................................................................................................................................... 18
KÄLLFÖRTECKNING ..................................................................................................................................... 19
Syfte
Vårt syfte är undersöka ett urval av de faktorer som förklarar Angolas ekonomiska situation
och utveckling.
Frågeställningar
Förekommer politiska oroligheter (protester, demonstrationer, upplopp eller revolutioner)?
Finns etniska konflikter?
Har landet varit protektionistiskt eller öppet för internationell handel?
Tillåts, alternativ uppmuntras, utländska direktinvesteringar?
I vilka branscher har landet en komparativ fördel?
Präglas landet av korruption och vilken effekt kan det ha på det ekonomiska välståndet (dvs.
på BNP per capita)?
Hur är befolkningstillväxten och det nationella sparandet?
Är spelregler, dvs. lagstiftning, stabila och förutsägbara?
Förekommer politiska oroligheter (protester, demonstrationer, upplopp eller revolutioner)?
Finns etniska konflikter?
Erhåller landet utländskt bistånd? Leder ekonomiskt bistånd till ekonomisk utveckling eller
till ekonomisk stagnation?
Teori
Absoluta fördelar
Adam Smith var den första med att fundera över varför vissa länder var rikare än andra. Han
skrev The Wealth of Nations 1776, där han ansåg att internationell handel var avgörande för
hur ett lands ekonomi såg ut och att internationell handel avgjordes av om ett land hade en
absolut fördel mot ett annat land. Detta innebär att man undersöker om man är bättre på att
producera en viss vara än ett annat land.
Smith ansåg att detta var förklaringen till varför vissa länder var fattiga och inte klarade
internationell handel, då rikare och större länder ofta kan ha absoluta fördelar i alla varor det
fattigare landet vill exportera.
Komparativa fördelar
Under tidigt 1800-tal kom David Ricardo att utveckla Smith’s teori om absoluta fördelar
genom att införa begreppet komparativa fördelar. En komparativ fördel finner man om man
jämför länders alternativkostnader mot varandras, vilket innebär att alla länder har
komparativa fördelar. Om man jämför alternativkostnader mellan två produkter i två länder
kommer länderna ha varsin komparativ fördel och kan införa handel, även om det ena landet
har absolut fördel i båda varorna.
Heckscher-Ohlin-teorin
Det var två svenska nationalekonomer som utvecklade HO-teorin, och presenterade att länder
även använder kapital för att skapa produkter. De tar även upp att produkter kan vara
kapitalintensiva eller arbetskraftintensiva samt att ett land som är kapitalrikt bör exportera
produkter som är kapitalintensiva och länder som är arbetskraftrikt bör exportera produkter
som är arbetskraftintensiva. (Karl-Markus Modén, kau, 5 maj 2013)
Protektionism
Ordet protektionism härstammar från latinskans prote´ctio vilket betyder beskydda. Att
tillämpa protektionism innebär att man använder sig av begränsningar av importen i ett land.
Dessa begränsningar kan exempelvis vara tullar eller importkvoter som inte får överskridas.
Begränsningarna gör så att producenter inom landet får fördelar gentemot utländska
producenter; de slipper tullarna och kan producera och sälja så mycket de kan inom landet.
(Nationalencyklopedin 2013a)
En tull innebär att staten lägger en skatt på de utländska varorna som då blir dyrare.
Konsumenterna väljer då istället de inhemska varorna som inte är tullbelagda. Tanken bakom
tullar är att främja den inhemska produktionen och hålla tillbaka importen. Tullarna betyder
en minskad välfärd för konsumenterna då priset ökar i och med tullavgifterna. De som vinner
på tullarna är dels de inhemska producenterna som får en ökad efterfrågan på sina varor samt
staten som får tullavgifterna som en inkomst. (Eklund 2010)
Förutom tullarna finns det också andra sätt att hämma importen i form av olika kvoter,
kvalitetskrav och regleringar. Dessa åtgärder går under namnet icke-tariffära handelshinder.
Dessa hinder kan skräddarsys för de inhemska företagens fördel så att de inte påvekas alls,
medans de utländska får högre kostnader. (Eklund 2010)
Frihandel
Ordet frihandel är ganska så likt vad det faktiskt betyder: fri handel. Som raka motsatsen till
protektionismens tullar och icke-tariffära handelshinder är fri handel helt enkelt handel mellan
olika länder/tullunioner utan hinder, ungefär som en inhemsk handel länder
emellan.(Nationalencyklopedin 2013b)
Man har kommit fram till att frihandel med vissa regleringar medför en större nationalprodukt
än utan handel länder emellan. I vissa undantag, när en aktör kan påverka
världsmarknadspriset med sitt utbud eller sin efterfrågan kan de själva tjäna på att använda sig
av tullar för att styra efterfrågan och utbudet till sin fördel. (Nationalencyklopedin 2013b)
Frihandelns fördelar ligger i att ett land har fördelar i vissa produktioner och därmed
maximerar dessa för att sedan byta sin vara mot ett annat lands vara. Detta gynnar även
konsumenterna som genom frihandel får billigast möjliga vara. (Nationalencyklopedin 2013b)
En (utländsk) direktinvestering är en investering som görs av privatpersoner eller företag i ett
annat land. Investeringarna görs med syfte att få en ägarandel i företaget och på så sätt kunna
få vara med att styra företaget. Investeringarna kan vara fysiska såsom investeringar i mark
eller fabriker, eller via joint venture. (Nationalencyklopedin 2013c; Nationalencyklopedin
2013d)
Empiri
Är spelregler, dvs. lagstiftning, stabila och förutsägbara?
Angolas rättssystem bygger på en kombination av portugisisk och traditionell afrikansk lag.
Rättsystem är föråldrat, komplicerat och ineffektivt där mindre än hälften av domarna besitter
juristexamen.
Landet har en poliskår som sägs vara dåligt utbildad, odisciplinerad och korrupt.
Människorättsorganisationen Amensty International utgav 2010 en rapport i vilken den
angolesiska poliskåren anklagas för bland annat mord, övervåld, tortyr, godtyckliga gripanden
samt häktningar och andra övergrepp. Fängslanden kopplade till politiska skäl är inte ovanliga
och väntan på rättegång är inte sällan lång. Vidare är fängelserna överfulla där förhållande
ofta är livshotande. Amnesty International uttrycker dock att hoten mot
människorättsorganisationer har minskat. Angola har även avskaffat dödsstraffet.
(Landguiden 2012a)
Förekommer politiska oroligheter (protester, demonstrationer, upplopp
eller revolutioner)? Finns etniska konflikter?
Angola har en modern historia präglad av förödande inhemska politisk stridigheter. Idag styrs
landet auktoritärt av den MPLA-ledda regimen (Movimento Popular de Libertação de Angola,
MPLA) med president José Eduardo dos Santos i spetsen. Makten är starkt centraliserad och
dos Santos har ett väldigt stort bestämmande inflytande. Yttrandefriheten, pressfriheten och
föreningsfriheten är begränsade. År 2010 infördes en ny författning som ytterligare stärkte
presidentens makt samtidigt som direkta presidentval avskaffades. I samband med
självständighetsförfarandet 1975 blev Angola en socialistisk enpartistat där MPLA officiellt
blev det enda tillåtna partiet. 1990 accepterade MPLA principen om flerpartisystem inför
presidentvalet som skulle hållas två år senare där gerillarörelsen UNITA skulle delta som
politiskt parti. Trots antagande av en författning 1992, vars syfte var ett formellt införande av
demokrati med grundläggande rättigheter, förblev makten i Angola centraliserad under
MPLA:s styrning. (Landguiden 2012b)
Efter ett regimskifte i Portugal, som tidigare styrt Angola med kolonial makt, öppnades vägen
för självständighet vilken kom att utropas 1975. Målet att skapa ett enat Angola misslyckades
dock grovt och istället väntade ett 27-årigt, nästan ständigt pågående, inbördeskig. Många av
invånarna som värnade om stamkulturen motsatte sig MPLA då de var missnöjda med
mestisernas (befolkningsgrupp där ena föräldern har afrikanskt ursprung medan den andra har
europeiskt, ofta portugisiskt i Angola) framträdande roller i partiet. Tre så kallade
befrielserörelse hade bildats, Nationella fronten för Angolas befrielse (FNLA) som framför
allt var stöttat av bakongofolket, Nationella förbundet för Angolas totala befrielse (UNITA)
vilket hämtade stöd från ovimbundufolket samt en särskild befrielserörelse för Cabinda i norr,
Befrielsefronten för Cabindaenklaven (FLEC). MPLA hade förbindelser med utländska
kommnitspartier och fick framförallt stöd av Sovjetunionen, medan UNITA och FNLA fick
stöd av USA som ville motsätta sig MPLA:s kommunistiskt influerade kopplingar. MPLA,
UNITA och FNLA hade 1975 enats om att gemensamt dela på makten i en
övergångsregering, något som alltså misslyckades då ständiga konflikter och stridigheter ägde
rum rörelsernas emellan. FNLA och FLEC tappade fotfäste i slutet av 70-talet och var längre
inga allvarliga hot, medan UNITA och FNLA konflikter fortsatt drev på inbördeskriget under
lång tid framöver. Kriget kan även belysas ur ett etiskt perspektiv då de olika rörelserna alltså
var drivna av olika folkslag. I samband med krigsstarten lämnade omkring 300 000 av de
totalt 340 000 vita invånarna landet och tog med sig bilar, maskiner, fabriksinredning med
mera. (Landguiden 2012b)
Kriget kom att pågå med varierande intensitet ända fram till 2002, med på nytt misslyckade
fredsavtal och politiska val präglade av fuskanklagelser. Efter krigets slut har det militära
lugnet varit relativt rådande fram till idag och en viss återuppbyggnad har skett av det tidigare
raserade landet. Ekonomin har rest sig tack vare oljan och byggboomen och Internationella
valutafonden (IMF) konstaterade att Angola haft en ekonomisk rekordtillväxt på 23 procent
för året 2007. Redan i början av 90-talet tecknades alltså ett avtal mellan MPLA och UNITA
som innebar ett införande av flerpartival. Den politiska korruptionen lever dock kvar under
2000-talet där parlamentsvalet 2008 karaktäriserades av nya fusk- och mutanklagelser.
UNITA har omstrukturerats till att enbart vara ett politiskt parti där väpnads styrkor inte lägre
ska ingå, något som enligt uppgifter till vis del är en fasad då partiet fortsatt ska ha
undangömda väpnade styrkor. UNITA:s valbudskap inför valet 2008 handlade om de stor
ekonomiska orättvisorna. Trots fem år av fred där ekonomin alltså stabiliserats levde en stor
del av befolkningen i fortsatt fattigdom och undernäring. När MPLA vann valet med
förkrossande siffror anklagade UNITA regimen för valfusk och menade också på att den
politiska elitens totala kontroll över massmedia och andra vitala institutioner hade spelat en
direkt avgörande roll i sammanhanget. Rapporter framkom också gällande trakassering av
oppositionsaktivister samt mutning och hot i syfte att påverka väljare att rösta på MPLA.
(Landguiden 2012b)
Sociala förhållanden
De sociala förhållandena är generellt sett katastrofala, till stor del tack vare kriget vilket
medfört rasering av skolor och bostäder samt försämrad utveckling av sjukvård och
jordbruket. De flesta har inte tillgång till sjukvård och inte heller rent vatten samtidigt som
fyra av tio angolaner lider av undernäring. Tusentals barn, många föräldralösa har tvingats
söka sig till städerna där de lever som gatubarn och tiggare medan många andra barn i
skolåldern tvingas arbeta, framförallt inom jordbruket. Spädbarnsdödligheten samt
dödligheten under de första fem åren tillhör de högst i världen där 160 av 1000 barn
genomsnittligt dör. På UNDP:s index över mänsklig utveckling ligger Angola i det absoluta
bottenskiktet och beräkningar visar att ungefär två tredjedelar av befolkningen tvingas leva på
mindre än två dollar om dagen. (Landguiden 2011a)
Under 2008 eporterar Angola 8.48 miljoner kubikmeter olja mellan 1 Jan och 31 mars. Men
Kina importerade totalt 17.3 miljoner enbart i mars, alltså är Angola en bara liten bit av Kinas
oljekonsumtion. (Zhu 2013)
Hur är befolkningstillväxten och det nationella sparandet?
Befolkningstillväxten i Angola är mycket hög, den har fördubblats sedan 1970 trots det
hemska inbördeskrigets påverkan. Invånarna är mestadels unga personer, där nästan hälften av
alla invånare i landet är under femton år och endast några få procent är över sextio år. Detta
beror dels på att många unga barn har förlorat en eller båda av sina föräldrar i kriget.
Majoriteten av alla de ungefärliga nittio folkgrupperna i Angola är bantufolk och hela tre
fjärdedelar tillhör någon av de tre största grupperna ovimbundu, mbundu och bakongo. På
grund det stora inbördeskriget så påverkades inte bara befolkningen av det utan även deras
ekonomi. Den stora oordningen inom ekonomin har pågått i hela tre decennier och kommer
att fortsätta ett bra tag till. (Landguiden 2011b)
År 1975 bröts som tidigare nämnt inbördeskriget ut och då lämnade många väl utbildade
portugiser landet i skräck, och då kollapsades deras väl fungerande ekonomi. Smuggling av
diamanter och andra mineraler blev stort samtidigt som regeringens planekonomi blev allt
sämre. Kort in på början av 2000-talet fick landet ett uppsving inom oljeindustrin och detta
ledde till en enorm ekonomisk tillväxt men detta fick tyvärr inte medborgarna ta del av utan
de fick hålla sig till jordbruket och leva i fattigdom.
På grund av deras dåliga styrning inom ekonomin har de fått hård kritik från FN samt andra
internationella organisationer, men landet söker ändå stöd och bistånd utifrån för att
stabilisera deras ekonomi. (FN-förbundet, UNA Sweden 2010)
I år (2013) beräknas Angolas nationella sparande upp till 19,412% vilket är väldigt högt för
ett u-land. Det genomsnittliga nationella sparandet av alla världens länder är 18,95%, och då
kan man se att Angola är hela 0,46 procentenheter mer än genomsnittet. Detta ställer då
Angola på nr 83 i världsrankningen enligt Gross National Savings (% av BNP). (Economy
Watch 2013b)
Om man tittar bakåt i tiden ca 30 år var landet uppe på över 23,0% finansiellt sparande men
har minskat svagt med åren. Gross National Savings har även fått fram att det kommer att
fortsätta sjunka med tiden och om fem år kommer landet ligga på runt 10,0%. (Economy
Watch 2013b)
Erhåller landet utländskt bistånd? Leder ekonomiskt bistånd till
ekonomisk utveckling eller till ekonomisk stagnation?
Ur ett ekonomiskt perspektiv är Angola inte biståndsberoende av andra länder men dock gör
landets skuldsituation att de kommer behöva visst omfattande stöd från givarsamfundet för att
på så sätt sanera sina utlandsskulder, men om man tittar på Angolas sektor- och projektnivå så
är de starkt biståndsberoende av andra länder. I stort sett så betalar de internationella givarna
alla utgifter inom projekten, inklusive löner samt andra löpande utgifter. Landet kommer även
att behöva återuppbygga sin infrastruktur och då kommer omfattande investeringar att behöva
tillhandahållas. (SIDA, Landanalys Angola 1999)
Angolas internationella utvecklingssamarbete har fungerat väl sedan flera år tillbaka med ett
stort antal multilaterala och bilaterala givare (multilateral menas med att flera länder
samarbetar inom ett givet område, exempelvis FN, och inom bilateral är det endast två parter
som samarbetar med varandra). (SIDA, Landanalys Angola 1999)
Angola har dock aldrig haft ett program med IMF (International Monetary Fund) och detta
har då medfört att bland annat världsbanken aldrig genomfört ett program i den omfattning
som då varit planerade och motiverade för att ge Angola dess behov av omfattande stöd för
strukturella reformer, kapacitetsuppbyggnad samt infrastrukturinvesteringar.
Landet har även den Europeiska Unionen som en stor givare och de bidrar inom bland annat
hälsosektorn, undervisningssektorn, jordbrukssektorn samt energisektorn. (SIDA, Landanalys
Angola 1999)
FN, EU, internationella och nationella enskilda organisationer har valt att bidra med ett
humanitärt stöd till Angola och avvakta med de långsiktiga återuppbyggnadsinsatserna, men
så fort situationen normaliseras någorlunda så prioriteras återuppbyggnadsstrategin före
katastrofstrategin. Men med tanke på att landet har aggressiva krigsförande parter så är det
inte säkert att det internationella givarsamfundet är beredda att betala ännu en gång för en
sönderslagen fredsprocess trots FN:s varningar om detta. (SIDA, Landanalys Angola 1999)
Själva samordningen av det internationella biståndet till Angola fungerar i dagens läge väldigt
dåligt. Planeringsministeriet har tillsammans med UNDP (United Nations Development
Programme) ett stort ansvar att samordna återuppbyggnadsprogrammen, men dock har UNDP
regelmässigt inte skött sitt åtagande på ett såkallat tillfredsställande sätt.
I dagens läge är utvecklingshindren många och omfattande för Angola. Man kan titta på den
stora bristen av demokratisk kultur, respekt för mänskliga rättigheter, godtyckliga
efterlevanden av lagstiftningen, med mera. Deras huvudsakliga utvecklingsproblem är då
deras politik- ekonomi. Själva kombinationen av enorma naturresurser, djupa interna
konflikter och den förda ekonomiska politiken har över tiden skapat ett slags korrupt
samhällssystem med en omfattande normupplösning.
Dessa utvecklingshinder kommer tyvärr att följa landet i flera år till för att de väljer att lägga
stora delar av bistånden på viktigare saker för att stadga sin ekonomi. (SIDA, Landanalys
Angola 1999)
Angola – protektionistiskt eller frihandelsnation?
Oljeutvinningen har de senaste åren genererat ca 3/4 av statens inkomster och motsvarade
över 95% av exportintäkterna 2010. Efter freden 2002 växte deras ekonomi med nästan 12% i
genomsnitt de kommande tre åren, och 2007 blev BNP-ökningen över 23%. (Landguiden
2013a)
Export
Efter det 27 år långa inbördeskrigets slut 2002 har exporten ökat väldigt kraftigt – från att
exporterat varor till ett värde av 9,5 miljarder dollar 2003 exporterade man 2010 varor för
över 50 miljarder dollar, en ökning med över 500% på 7 år. 2010 var handelsbalansen 33,9
miljarder US dollar. Angola har starka exportsamarbeten med främst Kina dit de exporterar
38% av sin olja, men även USA och Europa som köper 14% vardera av deras exporterade
olja. Kina har slutit avtal med flera afrikanska länder om olja, och som del av betalning för
oljan lånar Kina ut pengar till de länderna och hjälper de bygga upp en infrastruktur.
(Landguiden 2013b; US Energy Information Administration 2013; Vinod K. Aggarwal &
Simon J. Evenett 2009)
Import
Efter att man blivit självständiga 1975 raserade mycket av jordbruket i Angola. Jordbruket
gav före självständigheten ett överskott av de grödor man odlade, bland annat kaffe, bomull
och socker. Angola var självförsörjande på alla grödor utom vete. När portugiserna lämnade
landet vilket gjorde att odlingarna tillföll staten, började många av dessa misskötas och
därmed fick Angola ett behov av att importera dessa grödor. 1985, tio år efter
självständigheten importerade man för 1,4 miljarder US dollar. 2010, 25 år senare importeras
varor för 16,7 miljarder US dollar. Det man importerar mest är maskiner och elektrisk
utrustning, bilar, medicin, mat, textiler samt militär utrustning. Mycket importeras från Kina
som står för 36,3% av den totala importen, men också från Portugal (16,5%), Sydkorea
(11,3%) och Holland (9%). (Landguiden 2013c; Landguiden 2013d; Central Intelligence
Agency 2013).
Utländska direktinvesteringar (foreign direct investment, FDI)
I Angola har det varit varierande investeringar, tidvis har nettot av investeringskapital i landet
varit negativt. Det har även varit åt motsatt håll – pengar har strömmat in i landet och gett ett
stort kapital. Diagrammet nedan visar utländska direktinvesteringar i procent av landets BNP.
Grafen kan dock vara aningen missvisande då Angolas BNP-tillväxt haft enorma svängningar.
(Trading Economics 2013)
200
6i
dece
mbe
r blev det bestämt att Angola fick gå med i OPEC – Organization of Petroleum Exporting
Countries. Investeringarna, som syns i diagrammet nedan var relativt små fram tills nyheten
gick fram, men gick från att vara negativa, det vill säga Angola investerade mer i utlandet än
vad som investerades i Angola, till att ha ett positivt netto på 16 miljarder dollar i
direktinvesteringar. (Focus Africa 2011)
Analys
Politik och krig
Idag saknas det fortsatt politiska alternativ till de centralmaktstyrande MPLA och UNITA. De
flesta partier har regional och etnisk förankring och kan på nationellnivå inte mäta sig med de
två stora jättarna. Sammanfattningsvis kan sägas att Angola saknar en demokratisk tradition,
en tradition som alltså istället kännetecknas av politisk korruption samt långvariga politiska
och i viss mån etniska inre stridigheter. Tilläggas kan att en stor del av kriget finansierades
med illegal diamanthandel.
Ekonomisk utveckling och sociala förhållanden
Självständighet som enskilt fenomen kan givetvis anses vara positivt för ett lands ekonomiska
utveckling. I Angolas fall ledde det dessvärre alltså till långvarig krigsrelaterad förödelse
samtidigt som portugiserna plockade med sig det mesta av värde vid flykten. Den långa
historian av krig samt det faktum att landet dras med ett högst tvivelaktigt rättssystem har
givetvis förhindrat den ekonomiska utvecklingen. Landet har, inte särskilt överraskande sett
till ovanstående förutsättningar, en väldigt låg utbildningsnivå. Den utbildade eliten bestående
av portugiserna försvann som nämnt på 70-talet i samband med krigsutbrottet. Detta leder
såklart också till en trög ekonomisk utveckling då kunskapsnivå och ekonomisk tillväxt är två
direktrelaterade mekanismer. Att det inte finns någon direkt konkurrens till de ledande
politiska partierna, MPLA och UNITA, som därmed får styra och ställa som de vill i ett
system präglat av korruption är också en faktor som bör antas förhindra den ekonomiska
utvecklingen. I brist på motstånd kan den politiska eliten agera med underliggande
självvinningsmål som grund. Detta gäller framförallt president dos Santos som alltså har ett
väldigt stort inflytande och en enorm bestämmandemakt. En begränsad föreningsfrihet bidrar
likaså till ett förhindrande av den ekonomiska utvecklingen.
Komparativa fördelar
Kina förbrukar mer olja än de själva kan utvinna, detta leder till att de måsta importera olja,
har man för låg kvantitet av en vara i ett land kommer priset hamna över jämvikt. Därför vill
man importera olja till världsmarknadspriset för att mätta efterfrågan. Detta kan till och med
vara ett måste för att vidhålla infrastruktur, så som att ha besin till maskin för att bygga
exempelvis broar som förstördes i massor under kriget.
Till skillnad från Kina är Angola villiga att exportera större delen av sin olja till utlandet, detta
då de kan utvinna mer olja än vad som efterfrågas. De har kunskapen och naturtillgångarna
för att utvinna olja billigare än världsmarknaden och kan därför sälja så mycket de vill till
världsmarknadspris. På grund av sin höga tillgång på olja är efterfrågan mättat och det finns
ett överskott redo för export.
Samtidigt importerar Angola stora mängder mat, främst från Sydafrika. Detta på grund av att
de långa inbördeskriget i Angola förstört enorma mängder odlingsbar jord och gårdar.
Har kan man se, så tydligt det blir, att utan komparativa fördelar hade Angola idag suttigt på
gigantiska mängder olja och inte haft någon mat. (Redvers 2013)
Befolkningstillväxt och Bistånd
Som tidigare nämnts är Angolas befolkningstillväxt mycket hög och även om innebördskriget
hade stora förluster bland invånarna så hölls siffrorna uppe. En stor befolkningstillväxt kan
vara viktigt för ett fattigt land av att hård och stor arbetskraft ger en högre produktion och
högre inkomstintäkter, men av att många utbildade portugiser flydde landet så förändrades
deras ekonomi något, men efter ca 25år kom oljan fram in i bilden och deras ekonomi
förändrades totalt. Produktionen samt inkomsterna ökade och landet fick fler handelspartners.
I dagens läge har Angola ett av världens mest snabbväxande ekonomier tack vare exporten av
deras olja samt diamanter. (Economy Watch 2013a)
Kort sagt om landets biståndsberoende så kan man säga att på lång sikt är landet inte
biståndsberoende, men genom deras skuldsituation så kommer de dock att behöva viss
omfattande stöd från givarsamfundet för att kunna sanera sina utlandsskulder. Utöver det
kommer de även att behöva en del investeringar till att återuppbygga infrastrukturen, men
dessa behöver dock inte nödvändigtvis biståndsfinansieras med tanke på att landet i grunden
har stora egna resurser och är väldigt intressant för olika kommersiella aktörer.( SIDA,
Landanalys Angola 1999)
Angola ligger även i en viss utlandsskuld, men detta är inget allvarligt problem för landet med
tanke på deras höga exportinkomster. Däremot är deras skuldprofil ganska bekymmersam för
att större delen av skulden består av kortfristiga kommersiella skulder mot mycket höga
räntor. (SIDA, Landanalys Angola 1999)
Efter att Angola gått med i OPEC ökade som enligt diagrammet visat direktinvesteringarna i
landet enormt mycket. Att gå med i OPEC innebär en viss säkerhet då OPEC’s syfte är att
hålla oljemarknaden och utbudet stabilt för att stimulera ekonomin. Detta ger en trygghet för
de som investerar i oljan, vilket märktes tydligt 2007. Tyvärr är korruptionen, om än mindre
nu än förr, fortfarande ganska omfattande. Korruptionen har givetvis en negativ inverkan på
de utländska investerarna som inte känner sig trygga inför att investera när det finns risk att
pengarna inte går dit de är ämnade för. För att Angola ska utvecklas och bli starkare måste
korruptionen stoppa, då korruptionen bidrar till en mer orättvis fördelning av BNP i landet.
Angola har utan tvekan förutsättningarna att bli en välfärdsnation i och med att man är en av
världens största råoljexportörer: olja behövs överallt, till allt.
Angola är utan tvekan en frihandelsnation. Det exporteras olja som aldrig förr sen man gick
med i OPEC. Importen har också ökat mycket de senaste 25 åren, dels beroende på att man
gått från självförsörjande inom grödor till att behöva importera allt, men även på grund av att
man är på väg ut ur fattigdomen. Man har mycket att tacka frihandeln för. Hade Angola valt
att vara protektionistiskt hade många istället för att jobba med olje- och diamant-utvinning
behövt jobba inom jordbruket för att slippa importera mat. Nackdelen med det är först och
främst att man bryter mot det nationalekonomiska tänkandet om att man ska göra det man är
bäst på. Jordbruk är inte heller välfärdsskapande i samma utsträckning som exempelvis
oljeutvinning. Ser man enbart till Angolas bästa kan en viss protektionistisk inställning
fortfarande vara nyttig. Eftersom en ganska liten del av befolkningen jobbar inom olje- och
diamantsektorn finns det mycket arbetskraft som inte nyttjas inom det man har
absoluta/komparativa fördelar i. Förutsättningar för att odla finns ju eftersom man varit
självförsörjande innan självständigheten. Nu importerar man över 90 % av
konsumtionsvarorna istället, något som givetvis drar ner handelsbalansen mycket.
Samarbetet mellan Kina och Angola, där Kina hjälper Angola med infrastruktur är ett bra
initiativ från båda parter. Det spelar ingen roll hur mycket olja eller diamanter Angola har, om
de inte har en fungerande infrastruktur kommer inte landet kunna utvecklas lika snabbt som
de har potential för.
Slutsats
Som slutsats konstaterar vi att Angola har de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt
utveckling. De har goda utsikter för fortsatt export av bland annat olja och diamanter för att
främja landets kapitalförsörjning. Däremot finns flertalet faktorer som bromsar den
ekonomiska utvecklingen och tillväxten. Den politiska korruptionen är omfattande där makten
är starkt centraliserad till de två ledande partierna, MPLA och UNITA, samtidigt som
lagsystemet är föråldrat och ineffektivt. Det långa inbördeskriget har givetvis satt sina spår då
jordbruket till vis del kollapsat, skolor har raserats och många barn blivit föräldralösa och
därmed tvingats ut på gatorna. Som konsekvens av kriget har utbildningsnivån påverkats
negativt vilket också bidrar till ett förhindrande av den ekonomiska utvecklingen.
Källförteckning
Landguiden (2011a). Social förhållanden. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Angola/Sociala-Forhallanden
[2013-05-26]
Landguiden (2011b). Befolkning och språk. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Angola/Befolkning-Sprak [2013-05-26]
Landguiden (2012a). Politiskt system. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Angola/Politiskt-System [2013-05-26]
Landguiden (2012b). Modern historia. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Angola/Modern-Historia [2013-05-26]
Landguiden (2013a). Ekonomi. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Angola/Ekonomi [2013-05-07]
Landguiden (2013b). Utrikeshandel. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Angola/Utrikeshandel [2013-05-07]
Landguiden (2013c). Jordbruk & Fiske. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Angola/Jordbruk-Fiske [2013-05-07]
Landguiden (2013d). Statistik. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/Statistik
[2013-05-11]
Redvers, Louise (2013).
Inter Press service: POVERTY-ANGOLA: NGOs Sceptical of Govt’s Rural Development
Plans
Tillgänglig: http://www.ipsnews.net/2009/06/poverty-angola-ngos-sceptical-of-govtrsquosrural-development-plans/ [2013-05-30]
Zhu, Winnie (2013). Bloomberg: Angola Overtakes Saudi Arabia as Biggest Oil Supplier to
China
Tillgänglig: http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=newsarchive&sid=aqJ3Wjxs.OWs
[2013-05-30]
FN-förbundet, UNA Sweden (2010) Globalis. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.globalis.se/Laender/Angola [2013-05-26]
Economy Watch (2013a). Angola Economic Statistics and Indicators. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.economywatch.com/economic-statistics/country/Angola/ [2013-0527]
Economy Watch (2013b) Angola Gross National Savings Statistics. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.economywatch.com/economicstatistics/Angola/Gross_National_Savings_Percentage_of_GDP/ [2013-05-27]
Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete (Sida) (1999) Landanalys Angola.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.sida.se/Publications/Import/pdf/sv/LandanalysAngola.pdf [2013-05-26]
Nationalencyklopedin (2013a). Protektionism. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/protektionism [2013-05-07]
Nationalencyklopedin (2013b). Frihandel. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/frihandel [2013-05-07]
Nationalencyklopedin (2013c). Direktinvestering. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/direktinvestering [2013-05-06]
Nationalencyklopedin (2013d). Joint Venture. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.ne.se/lang/joint-venture [2013-05-06]
US. Energy Information Administration (2013). Exports. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.eia.gov/countries/cab.cfm?fips=AO [2013-05-09]
Vinod K. Aggarwal and Simon J. Evenett (2009). China’s Quest for Oil: Implications for
East Asian Security. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://basc.berkeley.edu/pdf/Newsletters/fall2009.pdf [2013-05-10]
Central Intelleigence Agency (2013). [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ao.html [2013-05-10]
Trading Economics (2013). Foreign Direct Investments. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/angola/foreign-direct-investment-net-inflows-percent-ofgdp-wb-data.html [2013-05-08]
Focus Africa (2011). Foreign Direct Investments. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://focusafrica.gov.in/Angola_foreign_direct_investment.html [2013-05-12]