PROJEKT MAJORNA: GÖTEBORG
Församlingsplantering
Samtalssammanfattning
Tema: ”Hur hjälper vi varandra att växa i tron?”
Visionsträff i Saron, 5 mars, 2003, kl. 19.00
Inledning
Pontus Karlsson hälsar välkomna och gör en kort samlingsmarkering om vad Projekt Majorna
är för någonting och var i processen vi befinner oss nu(öppna visionsträffssamtal om allting
som rör den nya församlingen som avses bildas hösten 2004). Efter sommaren 2003 planeras
det inbjudas till att gå med i det församlingsgrundarteam som ska bli startgruppen för den nya
församlingen på Djurgårdsgatan.
Under sommaren ska ett preliminärt riktlinjedokument sammanställas för den nya
församlingen i Majorna utifrån det som kommit fram på de öppna visionsträffssamtalen i
projektets inledningsfas. Detta dokument ska de som går med i församlingsgrundarteamet
arbeta vidare med under hösten och tillsammans genomgå kursen ”Som fisken i vattnet”. Vi
hoppas också att kunna bilda en ledningsgrupp under slutet på hösten 2003. Under våren 2004
är det tanken att vi ska börja vända oss ut i stadsdelen på olika sätt(enkäter, luncher,…)för att
höra oss för om vilka önskemål och förväntningar man har inför den nya
församlingsbildningen. Hösten 2004 avses den nya församlingen bildas om en grupp på
ungefär 50 personer känner sig förbereda, kallade och utmanade att börja fungera som kyrka i
Majorna. En annan förutsättning för församlingsbildandet är att vi då har en väl fungerande
församlingsledning och pastorer av båda könen.
Tyvärr är kvällens planerade besök av ABC-föreståndaren Patrik Wahlund inställt pga av
sjukdom. Han skulle tala över ämnet hur fortbildande teologisk undervisning kan fungera
positivt i en församling. Detta primärt utifrån ABC-måndag och arbetet med den planerade
teologikursen för församlingsledningen i Saron. Han gästar oss en annan kväll.
I kväll gästas vi av dels pastor Bengt Jörnland från Simrishamn och Helene Richard från
Saronkyrkans husgruppsledarteam som talar om församlingens smågrupper. Efter fikat är det
öppen diskussion i ämnet och avslutningsvis leder Emil Mattson oss i tillbedjan och bön.
Helene Richard ”Hur tänker vi i Saron kring husgrupper”
Husgruppen är en plats där man kan bli sedd och möta varandra på ett närmre sätt än vad som
är möjligt på söndagsgudstjänsterna, speciellt i stora församlingar som Saron. I den lilla
gruppen finns det också större möjligheter att öva sig i olika tjänster och andliga gåvor och
praktisk kristendom.
Vi tror också att husgrupperna fungerar som en sluss in i församlingen, genom att man där ges
möjlighet att först lära känna en mindre grupp. Husgrupperna är också bra
informationsspridningskanaler. I Saron idag finns det ungefär 40 husgrupper, med ungefär 10
personer i varje.
Vad krävs?
- Att man har en fungerande struktur, som fungerar gentemot församlingsledningen och
till gruppen. Få idag vill kalla sig ledare i Saron. Fler vill vara sammankallande, men
inte många vill träda in i rollen som ansvarig ledare. Vi tror att det är viktigt att ha
någon som tar ett aktivt ansvar för gruppen och som vågar vara ett föredöme och
konkret tjäna de andra i den här tjänsten. Vi tror också att det är bra att man inte står
helt ensam i den här uppgiften. Därför rekommenderar vi också att man har en
assisterande ledare och att gemenskap där olika husgruppsledare kan träffas och prata
om hur det fungerar.
Hur växer grupperna?
- Tidigare kallades grupperna för cell-grupper, nu benämner vi dem för husgrupper.
Detta beroende på den negativa upplevelsen som många fick av talet om delning. Nu
talar vi istället om en mer dynamisk tillväxt där den ena gruppen ”föder fram” en ny
grupp. På så sätt så behåller den gamla gruppen ändå sin kärna samtidigt som den kan
knoppa av sig några stycken nya till den nya gruppen.
Handledningsgrupper
- Det som skrämmer många inför ledaruppgiften är att man står ensam. Det vill vi
undvika dels genom att ha assisterande ledare, dels genom att ge ledarna plats i en
stödjande handledningsgrupp(detta finns dock inte idag, men är under utveckling).
- Vi tänker oss också ordna introducerande kurser för nya husgruppsledare, likväl som
- introducerande handledarkurser.
Frågor till Helene:
-
Hur kommer det sig att en så liten andel av medlemmarna i Saron är med i en
husgruppsgemenskap?
Vi har många andra både informella och formella gemenskapsmöjligheter genom dels
medverkan i olika arbetsgrupper, men mindre gemenskapsgrupper uppstår också informellt i
den stora gemenskapen när människor söker sig till varandra.
-
Växer individen i en husgrupp?
Vet faktiskt inte, både och kan jag tänka mig. Den typiske husgruppsmedlemmen är inte
medlem i församlingen så därför har vi lite dålig koll på utvecklingen. Ungefär hälften av alla
som är med i husgrupperna är församlingsmedlemmar.
-
Samarbetar ni med Alphagruppen, dvs pratar ni med varandra och slussar över folk till
varandra?
Vi har inget aktivt samarbete och det är svårt att få in folk i grupperna eftersom de är fulla och
få vill ta på sig ledaruppgiften. De som leder Alpha är dock med i husgruppsledningsteamet.
Bengt Jörnland
Gästande pastor från Elimkyrkan i Simrishamn(Österlen). Tidigare pastor i Korskyrkan i
Borås och mentor i ”Älska församlingen arbetet” inom EFK.
Innan han presenterade de tre faktorer som i hans tycke framstår som de viktigaste när det
gäller hur vi i en kristen församling hjälper varandra att växa i tron inledde han med lyfta fram
betydelsen av att varje församlingsledning tänker utveckling och tillväxt och är visionära.
Viktig är också den allmänna stämningen i församlingen är positiv, hög gemenskapsfaktor, att
man blir hälsad på och upplever det trevligt att komma till kyrkan. Funktionella strukturer är
också nödvändiga.
De tre punkter som han valde att presentera närmare var dock; Gudstjänsten, Den lilla
gruppen och De andliga gåvorna.
1. Gudstjänsten
Jag har inte träffat någon kristen som växer i tron men inte prioriterar söndagsgudstjänsten.
Det är därför viktigt att vi arbetar med gudstjänsten, att den är någorlunda genomtänkt och
relevant för de som kommer. Det är också viktigt att vi vågar tala om betydelsen att komma
till gudstjänsten, att den prioriteras och att man bjuder med folk till samlingarna.
2. Den lilla gruppen
Elimkyrkan har några år på nacken, men har aldrig haft smågrupper. Trots att församlingen är
liten med ungefär 20 personer på söndagsgudstjänsterna så upplevde man behovet av mindre
grupper för en närmre och ärligare gemenskap i tron. Detta är en ny upplevelse för många,
och de flesta vittnar om hur positivt det känns att få tala om tron i en mindre grupp(typ 4 st).
3. De andliga gåvorna
Här poängterade han behovet av att man får praktisera de gåvor man fått av Gud till
församlingens uppbyggelse. Andliga gåvor handlar om att Gud gör saker som vi ställer oss till
förfogande för.
30 minuter fika och mingel – lär känna någon ny!
Öppen diskussion
- viktigt att växa i gemenskap och relationer, kanske mer centralt än att växa i teoretisk
kunskap
- Viktigt att inte skilja andlighet och kunskap åt för mycket – teologisk insikt och
kunskap om kyrkans arv genom historien är nödvändigt för att vi ska kunna hålla
fokus rätt i gestaltningen av Jesu Kristi evangelium.
- ”Learning by doing”. Det är viktigt att själv få arbeta med något, att vara engagerad i
utbredandet av evangeliet. Att fokusera på andra än sig själv.
- Livsnära smågrupper som upplevs som relevanta. Att det finns värme och kärlek och
inte så mycket måsten, att det blir samtal som berör. Personkemin är också viktig i den
lilla gruppen
- Att man tänker igenom smågrupperna så att de inte bara drivs på utan att syften
uppnås(att de upplevs som konstruktiva och positiva för dem som är med)
- Att man vågar hitta nya former för smågrupper som passar idag
- Att tvivel och ifrågasättande får finnas, att man växer genom att ställa frågor
- En orädd atmosfär som uppmuntrar kunskap på livets alla områden. Öppenhet
- Kärlek till nästan.
- Teologisk undervisning
Avrundning (Pontus)
Att växa i tron är inget självändamål, dvs att vi ska bli så visa som möjligt, utan tjänar syftet
att vi genom att känna Gud bättre kan göra honom känd på ett tydligare sätt. Det viktiga är
således att kunskapen och allt vi håller på med omsätts i kärleksfulla handlingar gentemot
nästan. Att växa i tron i ett kristet perspektiv handlar mycket om att leva kärleksfullt och att
fokusera på andra än sig själv. Att detta sedan också välsignar oss som ger är inget som
skadar någon, utan del i Guds plan med relationer. ”Det är saligare att ge än att få”, men även
att få är trevligt.
Innan Emil avslutningsvis leder oss i bön och tillbedjan så vill jag påminna om nästa gång
som handlar om Söndagsgudstjänsten. Hur gör vi den så relevant och givande som möjlig?
Tänk på det och väl mött på onsdag om två veckor. Använd er gärna också av hemsidan för
att komma in med synpunkter om den nya församlingen.