Omsorgsetiken och
förskolan
Handledardag, Malmö högskola VT16
Johan Dahlbeck
Överblick
• Vad är etik?
• Dominerande moralfilosofiska traditioner
• Etik och moral i utbildning – hur bör vi leva och
hur tar vi oss dit?
• Omsorgsetiken och förskolan
Etiken är läran om det goda livet
Den etiska frågan “hur bör vi leva?” är
central för utbildning eftersom
utbildning handlar om att forma
morgondagens medborgare
“Utbildning är konsten att göra
människor etiska” - Hegel
• Varför behöver vi etik i
förskollärarutbildningen?
• Hur möter vi etiken i förskolan?
• Vad är rättvist? Vad är bra? Vad är hållbart?
Etiska idétraditioner
(med fokus på de etiska traditioner som fått stort genomslag i
utbildning)
• Etiken före upplysningen – dygdetik
• Upplysningsetiken – pliktetik och utilitarism
Dygdetik
• Antikens Grekland: Aristoteles
• Samtida dygdetiker: Martha Nussbaum
• Det goda livet - hur bör vi leva?
• Dygderna - vägen till det goda livet
• Eftertänksamhet, avhållsamhet, mod,
rättvisa
• Att forma en god karaktär - konsten att möta
livet etiskt - moraliskt beteende snarare än
moraliskt tänkande
Dygdetik
• Man blir etisk genom at bete sig etiskt, inte
genom att “lära sig” dygderna - att lära sig att
göra rätt snarare än att förstå varför det rätta
är rätt
• Barn bör därför tränas praktiskt i konsten att
möta livets utmaningar på ett etiskt vis karaktärsfostran
• Du lär dig genom att göra - du lär dig ärlighet
genom att praktisera ärlighet och lydnad
genom att lyda
Pliktetik
• Upplysningens rationella ideal - vi är rationella varelser
och vi kan formulera våra egna etiska riktlinjer och vi
kan komma fram till det rätta genom att resonera oss
fram!
• En handling är etisk om den lever upp till en moralisk
regel eller ett rättesnöre
• Förnuftets etik – tilltro till individens kapacitet att fatta
egna moraliska beslut
• Människans rationalitet snarare än Guds försyn - en
reaktion mot medeltidens religiösa etiska dogmer
Pliktetik
• Absoluta principer och plikt - fokus på det rätta snarare
än det goda
• Morallagarna - etik på logisk bas
• Kants kategoriska imperativ - uppträd så att alla andra
kan uppträda på samma vis i samma situation
(universalitetsprincipen)
• Det är inte en handlings konsekvenser som avgör om
den är etisk eller ej utan om den lever upp till det
moraliska regelverket
Utilitarism
• Idén om det goda går före det rätta
• Lycka är det högsta mänskliga goda
• Så mycket lycka för så många som möjligt
• En etisk hållning sprungen ur ett socialt engagemang hur kan vi tillåta att så många lider när några få lever
så gott?
Utilitarism
• Ett slags konsekvensetik – vad får en handling för
konsekvenser? Hur många främjar den och hur
många blir lidande?
• Men vad är då lycka? För John Stuart Mill t.ex. är
lycka neutralt och samma för alla, d.v.s. universellt
• Utilitarismens paradox: kan vi försvara mordet av en
människa om det bringar lycka för tusen andra?
• Livbåtsdilemmat: vem ska offras?
Etik i korthet
• Dygdetik – med fokus på en människas
karaktär och vanor
• Pliktetik – med fokus på rätt och fel i relation till
handlingen i sig
• Utilitarism – med fokus på handlingens
konsekvenser
Utbildning och moral:
Karaktärsfostran
• Karaktärsfostran - en
dygdetisk tradition
• Kan vi se spår av detta idag?
• Att lära sig göra rätt snarare
än att förstå vad det rätta är
• Det vägledande exemplet
• Moralfostran i svensk förskola
- hygienfostran,
sedlighetsfostran, fredsfostran,
miljöfostran
Utbildning och moral:
Stegvis Moralutveckling
• Kohlbergs kognitiva
utvecklingsteori med rötter i
pliktetiken
• Fokus på moraliskt tänkande,
universella etiska principer
och moral som det rätta
snarare än det goda
• Moralisk stegvis utveckling med utvecklingspsykologiska
utgångspunkter
Utbildning och moral:
Utilitarism och Värderingsövningar
• Att skapa autonoma moraliska
människor som är kapabla att
identifiera och applicera de
principer som har bäst effekt
• Att ta ställning till etiska val och
etiska dilemman
• Konsekvensetik i utbildning - vad
händer om alla konsumerar
ohållbart?
• Värderingsövningar - med fokus
på valfrihet och tänkande
Spår i förskolan Idag?
Olika traditioner lämnar olika spår
Moralfostran i förskolan - hur ser det ut nu (vad är det
självklart goda idag?)
Utvecklingspsykologi och moraliska utvecklingssteg kan barn vara etiska? (eller ska de formas till att bli
det?)
Värderingsövningar och konsekvensetik - att bli etisk är
att göra etiska val (hur mycket ansvar kan man lägga
på ett barn?)
Omsorgsetik och andra etiska traditioner
Omsorgsetik - med fokus på
relationen mellan de etiska parterna
Klassisk moralfilosofi bygger på traditionellt
“manliga” normer och ideal - på rationalitet snarare
än kroppslighet, det offentliga livet snarare än
hemmet, fostran snarare än omsorg
Den är alltså inte universell (som den ofta utger sig
för att vara) utan speglar en viss samhällelig
ordning
Fråga: Hur har detta format vår bild av utbildning?
Vad är omsorgsetik?
In a different voice: Psychological theory and
women’s development (Carol Gilligan, 1982)
Caring: A feminine approach to caring (Nel
Noddings, 1984)
Omsorgs uppstår i en ömsesidig relationen
mellan omsorgsgivaren och omsorgstagaren
Det unika i varje situation är utgångspunkt
Vad är omsorgsetik?
Omsorgsetiken är perspektivbunden
Det går inte att särskilja etiken (som system) från de
som ingår i relationen
Det finns inte en fast uppsättning etiska principer att
åkalla oberoende av sammanhang utan varje
sammanhang kräver sin etiska överenskommelse
Vad är omsorgsetik?
Omsorgsgivare och omsorgstagare är inte permanenta
etiketter/roller som riktar sig till olika sorters människor
De är tillfälliga roller som framträder i konkreta möten –
givaren i en situation kan därför vara tagare i en annan
situation
Omsorgsetiken är inte essentiellt kvinnlig
Men den är ”feminin” i den meningen att den formuleras
med utgångspunkt i traditionellt feminina erfarenheter på
samma vis som pliktetiken kan sägas bygga på traditionellt
maskulina erfarenheter
Omsorgsetik och dygdetik
Likhet: Omsorg om självet – omsorg för andra. För att kunna visa omsorg
om andra måste jag först lära känna mig själv
Skillnad: Fokus är inte så mycket på mig som etisk människa som på
relationen mellan mig och andra. Jag kan inte skapa mig själv i ensamhet,
jag uppstår i relation till andra.
Omsorg kommer inte ur givarens attityd eller intention, utan den beror till
stor del på effekterna hos mottagaren (ett slags konsekvensetik)
Omsorg måste tas emot för att det ska bli en fungerande relation – att ha
en etisk karaktär är meningslöst om det inte ger upphov till hållbara etiska
relationer
Omsorgsetik och pliktetik
Den ömsesidiga relationen kontra den moraliska
plikten
Morallagarna är neutrala och universella –
omsorgsetiken är alltid betingad av relationen och
av sammanhanget
Pliktetiken bygger på en tydlig distinktion mellan
börat och varat
Omsorgsetiken hämtar börat från varat –
omsorgstagarens behov avgör vad som är etiskt i
stunden
En handling är etisk om den upprätthåller en
omsorgsrelation snarare än om den är moraliskt rätt
Omsorgsetik och pliktetik
Istället för att vända sig mot principer efter svar
vänder sig omsorgsgivaren till omsorgstagaren –
vad behöver du just nu?
Där Kants moraliska människa kan ta moraliska
beslut i ensamhet är omsorgsetikern bunden till
konkreta sociala sammanhang
Men, omsorgsetiken är också en slags
principbunden etik: Uppträd alltid så att du etablerar,
upprätthåller och förbättrar omsorgsrelationer
Omsorgsetik och Utilitarism
Omsorgsetiken är ett slags konsekvensetik –
men konsekvenserna kan inte kalkyleras på
förväg
Olika omsorgssituationer kräver olika
bemötande – det finns alltså inget neutralt
”högsta goda”
Det högsta goda måste istället upptäckas
tillsammans i relationen, om och om igen
Omsorgsetik och utbildning
Modellering: att forma omsorgsetiska människor
Hur växer en omsorgsgivare fram?
Genom att själva ingå i omsorgssituationer
Att utbilda genom att etablera och upprätthålla
omsorgssituationer
Omsorgsetik och utbildning
Dialog: att utbilda i dialog
En kritisk dialog: Varför gör vi det vi gör och vad
får det för konsekvenser?
Omsorgssituationen kräver dialog: det blir inte
en relation förrän det bekräftas av den andre
Att bjuda in till en öppen dialog om de eviga
frågorna snarare än att tvinga igång ett samtal
utifrån redan etablerade svar
Omsorgsetik och utbildning
Praktik: om vi vill utbilda till omsorg måste vi
praktisera omsorg
Omsorg är i grunden erfarenhetsbaserad
kunskap
Barn behöver tränas i omsorg tillsammans med
vuxna som visar och talar om omsorg
Omsorgsetik och utbildning
Bekräftelse: att visa omsorg är att se och bekräfta den
andre som den andre, inte som en ofärdigare kopia av
mig
Omsorg om någon kräver kunskap om denne
Att arbeta utifrån en gemensam bild om något bättre med
utgångspunkt i det som redan är, inte i ett abstrakt och
universellt ideal
Att visa förståelse men samtidigt öppna upp nya och mer
fruktbara vägar
Kräver kontinuitet och förtroende
Omsorgsetik och förskola
Förskolans historia och omsorg
Förskolans hemlika miljö
Är pliktetikens principer tillräckligt flexibla för att
svara mot förskolans behov?
Kritik mot omsorgsetiken
Omsorgsetik som slavmoralitet: När den
förtryckta rollen blir dygd
Självuppoffring som dygd
Martyrrollen – ”den goda modern”
Omsorg och skuld: omsorg gör att vi bryr oss
och oroar oss även när arbetsdagen är över
