Under kniveni Kairo

advertisement
Under kniven i Kairo
elekta är företaget bakom Leksell Gamma Knife – strålknivar för
icke-invasiv behandling av hjärntumörer. Mer än en halv miljon
tumörpatienter har behandlats med den svenska uppfinningen,
som nu finns i en upplaga av 260 stycken på alla världens kontinenter. naturvetaren har besökt ett strålknivscentrum i Kairo,
finansierat av bistånd från sverige.
Fysik Gamma Knife Center i Kairo byggdes 1999, delvis med Swedfundstöd. Till dags dato har omkring 1 500 patienter med hjärntumörer behandlats här. Cirka 90
procent av dem har tillfrisknat.
Amr Rifaat är direktör för centret.
– Det som är bra med den här
behandlingen är att en patient kan
komma in på förmiddagen och gå
hem på eftermiddagen, säger han.
Skärande strålar
– Teorin bakom strålkniven är både
väldigt avancerad och väldigt enkel,
förklarar Amr Rifaat.
Man använder sig av en mängd
strålar, som var för sig är så svaga att
de inte skadar den känsliga vävnaden i hjärnan, men som där strålarna ska mötas – i en tumör – dödar
cellerna. Systemet togs fram av professor Lars Leksell. Han tog också
för syftet fram en halvsfärisk hjälm
med 201 hål, genom vilka strål-
ningen kunde ledas mot tumören.
För behandlande läkare gäller det
att placera patientens huvud rätt i
hjälmen för att strålarna genom den
ska träffa hjärntumören exakt.
Det första man måste göra är att
bestämma var i hjärnan en tumör
sitter, vilket man gör med hjälp av
skiktröntgen och stereotaxi. Positionsbestämningen görs med hjälp
av en ram som skruvas fast mot huvudet utan kirurgiska ingrepp. X-,
Y- och Z-koordinater för tumören
kan sedan avläsas i 3-D mot ramen
och matas in i ett stråldoseringsprogram på dator.
Synnerver i kläm
I ett rum på Gamma Knife Center
sitter den kliniske chefen, doktor
Wael Reda, och dosplanerar. Det
är viktigt att inte känsliga delar av
hjärnan, såsom hjärnstammen och
optiska nerven, träffas av alltför
starka stråldoser.
Det som är negativt med strålbehandling är att man inte vet huruvida tumörcellerna verkligen är
döda förrän efter ett halvår. När
man gör en invasiv operation tar
man bort tumören, och gör sedan en röntgen för att se att alltihop verkligen är helt borta. Efter
strålknivsbehandling sitter dock
tumörvävnaden kvar även efter
lyckad strålbehandling, och man
ser inte förrän långt senare om den
är död. Centret försöker alltid att
täcka minst 90 procent av tumören
med tillräckligt kraftig strålning
för att döda dess celler.
– Om tumören går rakt genom
en synnerv måste patienten kanske
Bättre villkor i USA
Unga forskare vid institutionen för neurovetenskap vid
Karolinska institutet har sämre villkor än sina kollegor vid
Columbia University i New York. Det visar en jämförelse
som Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har gjort.
Forskning Martin Wikström,
som själv forskar vid Institutionen
för neurovetenskap och teknisk vetenskaplig attaché och är analytiker
på ITPS i Washington har gjort studien på uppdrag av Vinnova, Verket för Innovationssystem.
– De unga forskarna vid institutionen på Columbia har betydligt starkare ställning och under
några år i början behöver de inte
bry sig om att söka anslag, säger
han. De får en flygande start.
En assistant professor som star-
naturVetaren #7 | 2008
tar en forskargrupp vid den neurovetenskapliga institutionen på
Columbia kan få omkring sju miljoner kronor i start-up grant.
– För att komma in hos oss,
ska man helst ha med sig en tjänst
från Vetenskapsrådet, eller i alla
fall egen finansiering för sin forskning, säger Staffan Cullheim, prefekt på Institutionen för neurovetenskap. Sedan hoppas vi kunna
bjuda på infrastruktur, apparater
och utrustning.
Den amerikanska forsknings-
Martin Wikström, forskare och analytiker.
ledaren får sju år på sig att bedriva
sin egen forskning, och är sedan
garanterad en utvärdering för att
komma i fråga för en fast tjänst.
– Sverige har ju ett motsvarande system, men här har man
bara fyra år på sig innan man blir
utvärderad. Det är alldeles för kort
tid för att man ska våga göra svåra
Gamma Knife center i Kairo har en av de
260 strålknivar från svenska elekta som
används för att behandla patienter med
hjärntumörer runt om i världen.
offra synen för att överleva överhuvudtaget, förklarar Amr Rifaat.
Ute i väntrummet sitter 17-årige Salem Mossalam, vars hjärntumör upptäcktes i och med att han
började se i kors. Han har nyss fått
strålbehandling, och kan nu snart
gå hem, redan samma dag.
– Jag känner mig hoppfull, säger han med behövlig trots och
entusiasm. Jag vill ju gå på universitetet!
joakim linDberg
saker, säger Staffan Cullheim.
Även strukturen på de båda institutionerna skiljer sig åt. Vid institutionen på Columbia är forskargrupperna större och det fanns
endast en enpersonsgrupp, som
utgjordes av en helt nyanställd
forskare.
– Jag tror att det är bra om man
så snabbt som möjligt i en forskargrupp är mer än en person, säger
Martin Wikström.
ITPS-studien visar att forskarna vid Columbia University får
in sina artiklar i tidskrifter med
högre genomslagsfaktor än sina
svenska kollegor, något som åtminstone till viss del kan förklaras med att flera toppnamn, bland
andra två nobelpristagare, finns
bland personalen. I studien jämförs också bland annat patent,
samarbetsmönster och förekomsten av spin-off-företag.
hanna meervelD
11
Download
Random flashcards
Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards