Specialitet:
Godkänt datum:
Patientinformation rörande: Grå starr
Kort om sjukdomsförloppet
Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste
orsakerna till synnedsättning hos äldre patienter. Tillståndet skall inte förväxlas med
grön starr vilket är en sjukdom som påverkar synnerven eller åldersgenerativ makulopati vilket påverkar funktionen på gula fläcken inne i ögat. Studier visar att varierande grad av symtomgivande katarakt förekommer i ca 50% i åldersintervallet 6574 år för att öka till 70% vid > 75 år. Operationsvolymen ökade kraftigt i Sverige under åren 1980-2002 men har sedan planat ut på en volym på ca 80 000 operationer/år.
Detta gör ingreppet till den i särklass vanligaste operationen, alla kategorier. Synskärpan vid operation har gradvis blivit bättre och bättre medan ålder- och könsfördelning
varit oförändrade. Statistiskt räknar man med att ca 50% av Sveriges befolkning
kommer att behöva opereras för katarakt under sitt liv.
Katarakt förkommer i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Katarakt förekommer även hos nyfödda – så kallad kongenital katarakt.
Se bild:
KATARAKT (”GRÅ STARR”)
Innebär alltså en grumling av den struktur som ligger närmast bakom pupillen.
Vid en okomplicerad operation ersätter man grumlat linsmaterial med en plastlins som fortsättningsvis
vilar i den egna linsens kapsel vilken lämnas kvar i ögat.
På grund av detta kan grumlingen ibland återkomma, så kallad efterstarr.
Detta åtgärdas med en ”putsning” av bakre linsytan med hjälp av en medicinsk laser
2
Sjukdomens orsaker
Hög ålder
Metabola sjukdomar där diabetes mellitus eller ”sockersjuka” är den klart
vanligast.
Hos barn även vid:
o galaktosemi
o hypokalcemi och/eller
o Wilsons sjukdom (sk hepatolentikulär degeneration, kopparinlagringssjukdom)
Trauma, både vid
o trubbigt våld utan perforation samt vid
o perforerande skada.
Rökning
Uveit eller inflammation i ögast inre, dels på grund av inflammationen i sig
men också som biverkan till medicinering med bland annat kortison under
längre tidsperioder.
Ärftlighet
Grav närsynthet
Strålningsorsakad:
o Infrarött ljus samt
o UV-ljus
o Studier påtalar ett visst samband mellan intensiv solexponering och
tidig kataraktutveckling.
Sjukhistoria
Synnedsättning:
o Varierar från lindrig till total. Dock behåller individen förmågan att
se ljus och anges dess lokalisation även vid långt framskriden katarakt.
Bländningsbesvär:
o Mest påtagligt hos yngre personer. Ger ofta besvär vid bilkörning
nattetid bland annat men även i andra situationer vid exposition för
där punktformiga ljuskällor vilka ofta ger upphov till besvärande
halofenomen. Detta är vanligt vid förtätningar på linsens bakre kapselyta.
Dubbelseende:
o När patienten tittar ned det drabbade ögat. Dubbelseende som föreligger när båda ögonen används och som försvinner när ett av ögonen täcks för har vanligen en helt annan orsak.
Tilltagande närsynthet (myopi):
o Linsens brytkraft förändras och ger så kallad ”linsmyopi”. Detta fenomen är mest uttalat hos individer med förtätningar i linskärnan.
Tät svällande katarakt kan ge upphov till tryckstegring och även en så kallad
linsinducerad uveit (=inflammation i ögats inre strukturer).
3
Funktionstillstånd på organnivå
Nedsatt synskärpa.
Tilltagande närsynthet.
Grumling av ögats lins. Om uttalad grumling ses pupillen gråaktigt missfärgad eller helt vit.
Andra orsaker till grumlingar i ögats främre segment
Ögat och dess lins kan bedömas i kornealmikroskop, vilket kan utesluta andra
orsaker till synnedsättning hos personer som medverkar till undersökning.
Om linsen är mycket grumlad eller inspektion av ögats inre strukturer är svår
att genomföra på grund av andra orsaker kan en kompletterande undersökning med ultraljud av ögongloben bli aktuell. Syftet med en undersökningen
är att utesluta andra akut åtgärdskrävande orsaker till nedsatt synskärpa.
Hos små barn kan en central hornhinnegrumling bland annat förorsakas av:
o Främre persisterande fetal vaskularisering (PFV)
o Bakre PFV.
o Förändringar i
glaskropp och/eller
retina
Diagnosen kan dock kräva
Inspektion med mikroskop.
Ultraljudsundersökning
Ibland med undersökning i narkos.
Utredning
Komplett ögonundersökning
Grå starr är en klinisk diagnos.
o Utredning för annan underliggande kroppslig sjukdom är vanligen
inte befogad hos vuxna individer.
o Grå starr ingår som en naturlig process vid stigande ålder.
Hos barn:
o Kan orsak till utredning föreligga om
Ärftlighet inte föreligger och om
Grå starr föreligger på båda ögonen.
Behandling
Operation.
o Den egna linsen (kristallina linsen) avlägsnas med hjälp av ultraljud.
o I den kvarvarande linskapseln inlägges en vikbar intraokulär lins
(IOL) som är vikbar, i Sverige vanligen av akryl.
o Detta förfaringssätt gör det möjligt att operera genom mycket små
snitt (ca 3 mm) vilket förläggs i kanten av hornhinnan.
o I 9 av 10 fall utförs operationen polikliniskt dvs du som patient
kommer för operation och går hem direkt efter okomplicerat ingrepp.
o Själva operationen tar ca 10-15 min.
o Innan operationen mäter man hornhinnans ljusbrytande egenskaper
hur långt ögat är. Med hjälp av dessa mått kan med ganska god
träffsäkerhet bedöma vilken linsstyrka som der önskad refraktion efter operationen. Vanligen eftersträvar man normalsynthet eller så
4
kallad emmetropi på långt håll. Korrektion för läsandet kommer
dock vanligen i detta fall att krävas.
Komplikationer
Endofthalmit
o Infektion i ögat
o Ovanligt i Sverige (frekvens ca 0,0325%) vilket innebär bland de
lägsta internationellt rapporterade.
o Signifikant samband mellan förekomst av endofthalmit och operationskomplikationer där kommunikation mellan ögats främre och
bakre segment skapas.
o Som profylax installeras 1 mg cefuroxim i ögats främre segment vid
operationens slut.
Suprachoroidal blödning
o Ovanlig komplikation
o Riskfaktorer:
Hög ålder
Glaukom
o Med modern kirurgiteknik och själslutande snitt kan synfunktion
ofta bevaras.
Kornealt ödem
o Ses om mycket ultraljud har använts under operationen nära
korneaendotelet.
o Patienter med lågt antal endotelceller i kornea före operation löper
större risk att utveckla hornhinneödem.
Näthinneavlossning
o Med dagens teknik mycket liten om ens någon risk.
Svullnad på gula fläcken
o Risken ökar vid eventuell komplikation i forma av kapselbrott med
glaskroppsförlust. Cystiskt makulaödem förekommer dock även i
samband med helt komplikationsfri kirurgi.
Efterstarr (PCO – Posterior Capsular Opacity)
o I särklass den vanligaste komplikationen.
o 2 år efter operationen ligger frekvensen av PCO mellan 5-30% hos
vuxna patienter.
o Behandlingen är enkel – man putsar bakom linsen med en YAGlaser genom att göra ett litet hål i bakre kapselväggen.
o Riskfaktorer:
Ålder (vanligare hos yngre patienter)
Operationsteknik
Den intraokulära linsens:
Kvalitet och
Design.
Uppföljning
De allra flesta lever som vanligt direkt efter operationen. Sjukskrivning är
vanligen inte aktuell hos arbetsföra.
Behandlingen efter operationen består i att droppa inflammationsdämpande
droppar i ögat under ngr veckor tid. Vanligen använder man kortisondroppar
– Isopto-Maxidex eller dexametason med start 3 ggr dagligen under 1-3
5
veckor i vissa delar av landet kombinerat med nedtrappning av droppandet
under vecka 2 och 3 med endast 1 droppe/dag sista veckan
Efter en komplikationsfri operation i ett annat friskt öga behövs oftast bara en
undersökning opstoperativt. Den kontrollen utförs allt mellan dagen efter operation till efter ngr veckor efter operation. I vissa fall kan det räcka med ett
beök hos optiker ca 6 veckor efter operation med meddelande i brev eller telefonsamtal av utfallet till opererande klinik.
Glasögonbyte är ofta nödvändigt då hornhinnans brytande förmåga ändrar
sig. Detta görs via optiker 4-6-8 veckor eller när operatör bedömer det lämpligt. Ibland räcker det med färdigslipade enkla läsglas om ögat blivit normalsynt (emmetropt) i samband med operationen.
Sjukskrivning
Länk till försäkríngsmedicinskt beslutsstöd nås via länk.
