Sida 1 (6) H25 Grå starr patientinformation Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning hos äldre patienter. Tillståndet skall inte förväxlas med grön starr vilket är en sjukdom som påverkar synnerven eller åldersgenerativ makulopati vilket påverkar funktionen på gula fläcken inne i ögat Symtomgivande grå starr är mycket vanligt i de högre åldrarna och operation av grå starr utgör den i särklass vanligaste operationen, alla kategorier. Katarakt förkommer i alla åldrar men ökar kraftigt med stigande ålder. Katarakt förekommer även hos nyfödda – så kallad kongenital katarakt. Tillståndet kan också påskyndas av olika mediciner exempelvis långtidsbehandling med kortison. Se bild: KATARAKT eller GRÅ STARR Innebär alltså en grumling av den struktur som ligger närmast bakom pupillen (linsen). GODKÄNT DATUM DOKUMENT-ID, VERSION 2017-02-03 VARD-5-5653, 2.0 Sida 2 (6) Vid okomplicerad operation ersätter man grumlat linsmaterial med en plastlins som fortsättningsvis vilar i den egna linsens kapsel vilken lämnas kvar i ögat. På grund av detta kan grumlingen ibland återkomma, så kallad efterstarr. Detta åtgärdas med en ”putsning” av bakre linsytan med hjälp av en medicinsk laser Sjukdomens orsaker Hög ålder Metabola sjukdomar där diabetes mellitus eller ”sockersjuka” är den klart vanligast. Hos barn även vid: o o o galaktosemi hypokalcemi och/eller Wilsons sjukdom (sk hepatolentikulär degeneration, kopparinlagringssjukdom) o trubbigt våld utan perforerande skada samt perforerande skada. Skada, både vid o Rökning Uveit eller inflammation i ögast inre, dels på grund av inflammationen i sig men också som biverkan till medicinering med bland annat kortison under längre tidsperioder. Ärftlighet Grav närsynthet Strålningsorsakad: o o o Infrarött ljus samt UV-ljus Studier påtalar ett visst samband mellan intensiv solexponering och tidig kataraktutveckling. GODKÄNT DATUM DOKUMENT-ID, VERSION 2017-02-03 VARD-5-5653, 2.0 Sida 3 (6) Symtom Synnedsättning: Varierar från lindrig till total. Dock behåller individen förmågan att se ljus och anges dess lokalisation även vid långt framskriden katarakt. Bländningsbesvär: Mest påtagligt hos yngre personer. Ger ofta besvär vid bilkörning nattetid bland annat men även i andra situationer vid exposition för där punktformiga ljuskällor vilka ofta ger upphov till besvärande halofenomen. Detta är vanligt vid förtätningar på linsens bakre kapselyta. Dubbelseende: När patienten tittar ned det drabbade ögat. Dubbelseende som föreligger när båda ögonen används och som försvinner när ett av ögonen täcks för har vanligen en helt annan orsak. Tilltagande närsynthet (myopi): Linsens brytkraft förändras och ger så kallad ”linsmyopi”. Detta fenomen är mest uttalat hos individer med förtätningar i linskärnan. Nedsatt kontrastseende: Ses ibland vid grå starr. Detta leder till att man får störst besvär av sin grumlade lins när det blir mörkare. Nedsatt samsyn (binokularitet): När det ena ögat är mer påverkat av grå starr än det andra upplever man ofta att bilden från det öga med mest grumlad lins stör bilden som kommer från det andra, bättre ögat. Tät svällande katarakt kan ge upphov till tryckstegring och även en så kallad linsinducerad uveit (=inflammation i ögats inre strukturer). GODKÄNT DATUM DOKUMENT-ID, VERSION 2017-02-03 VARD-5-5653, 2.0 Sida 4 (6) Andra orsaker till grumlingar i ögats främre segment Ögat och dess lins kan bedömas i kornealmikroskop, vilket kan utesluta andra orsaker till synnedsättning hos personer som medverkar till undersökning. Om linsen är mycket grumlad eller inspektion av ögats inre strukturer är svår att genomföra på grund av andra orsaker kan en kompletterande undersökning med ultraljud av ögongloben bli aktuell. Syftet med en undersökningen är att utesluta andra akut åtgärdskrävande orsaker till nedsatt synskärpa. Hos små barn kan en central hornhinnegrumling bland annat förorsakas av: o Främre och/eller bakre persisterande fetal vaskularisering (PFV). o Förändringar i o glaskropp och/eller o retina o Diagnos kan ibland kräva o Inspektion med mikroskop. o Ultraljudsundersökning o Undersökning i narkos. Utredning Komplett ögonundersökning Grå starr är en klinisk diagnos och ingår som en naturlig process vid stigande ålder Utredning för annan underliggande kroppslig sjukdom är vanligen inte befogad hos vuxna individer. Hos barn: Kan orsak till utredning föreligga om o Ärftlighet inte föreligger och om o Grå starr föreligger på båda ögonen. Behandling Operation. Den egna linsen (kristallina linsen) avlägsnas med hjälp av ultraljud. I den kvarvarande linskapseln inlägges en vikbar intraokulär lins (IOL) som är vikbar, i Sverige vanligen av akryl. GODKÄNT DATUM DOKUMENT-ID, VERSION 2017-02-03 VARD-5-5653, 2.0 Sida 5 (6) Detta förfaringssätt gör det möjligt att operera genom mycket små snitt (ca 2-3 mm) vilket förläggs i kanten av hornhinnan. I 9 av 10 fall utförs operationen polikliniskt dvs patienten går hem direkt efter ett okomplicerat ingrepp. Själva operationen tar ca 10-15 min. Innan operationen mäter man hornhinnans ljusbrytande egenskaper samt bestämmer hur långt ögat är. Med hjälp av dessa mått kan med ganska god träffsäkerhet bedöma vilken linsstyrka som ger önskad refraktion efter operationen. Vanligen eftersträvar man normalsynthet eller så kallad emmetropi på långt håll. Korrektion vid värseende (läsglasögon) kommer i så fall vanligen att krävas. Komplikationer Endofthalmit Innebär infektion inne i ögat vilket dock är mycket ovanligt i Sverige (frekvens ca 0,0325%) vilket innebär bland de lägsta internationellt rapporterade. För att undvika detta installeras ett bakteriedödande läkemedel till ögats främre främre kammare vid operationens slut. Suprachoroidal blödning – uttalad blödning under näthinnan Mycket ovanlig komplikation där kända riskfaktorer är: o Hög ålder och o Glaukom (grön starr) Vid denna komplikation kan ögat bli blint. Svullen hornhinna Beror på hur hornhinnans innersta cellskikt (=endotelet) reagerar på operationen. När mycket ultraljud krävs under operation eller när hornhinnans endotelskikt är påverkade av andra faktorer föreligger en större risk att utveckla hornhinneödem. I få fall kan svullnaden bli bestående vilket kan komma att kräva transplantation av hornhinnan. Näthinneavlossning Med dagens teknik mycket liten om ens någon risk. Svullnad på gula fläcken (”makulaödem”) Risken ökar vid eventuell komplikation i forma av kapselbrott med glaskroppsförlust. Detta förekommer dock även i samband med helt komplikationsfri kirurgi. Behandlingen består i GODKÄNT DATUM DOKUMENT-ID, VERSION 2017-02-03 VARD-5-5653, 2.0 Sida 6 (6) första hand i att droppa inflammationsdämpande ögonläkemedel. Efterstarr (PCO – Posterior Capsular Opacity) I särklass den vanligaste komplikationen och vanligare hos yngre patienter än äldre. Behandlingen är enkel – man putsar bakom linsen med en YAG-laser genom att göra ett litet hål i bakre kapselväggen. Uppföljning De allra flesta lever som vanligt direkt efter operationen. Sjukskrivning är vanligen inte aktuell hos arbetsföra. Behandlingen efter operationen består i att droppa inflammationsdämpande droppar i ögat under ngr veckor tid. Vanligen använder man kortisondroppar – Isopto-Maxidex - eller dexametason med start 3 ggr dagligen under 3 veckor i region Norrbotten. Efter en komplikationsfri operation i ett i övrigt friskt öga görs uppföljande kontroll hos optiker vid okomplicerat efterförlopp. Vid besvär eller avvikelse från förväntat förlopp skall du höra av dig till opererande klinik. Du kommer då att få en tid för kontroll hos ögonläkare. Glasögonbyte är ofta nödvändigt då hornhinnans brytande förmåga ändrar sig efter operationen. Detta görs via optiker efter 6-8 veckor eller när operatör bedömer det lämpligt. Ibland räcker det med färdigslipade enkla läsglas om ögat blivit normalsynt (emmetropt) i samband med operationen. GODKÄNT DATUM DOKUMENT-ID, VERSION 2017-02-03 VARD-5-5653, 2.0